RAPPORT FRÅN LANDSTINGSKANSLIETS EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE, NR 161, JANUARI 2009

RAPPORT FRÅN LANDSTINGSKANSLIETS EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE, NR 161, JANUARI 2009 2008 ÅRS UNGDOMSENKÄT - Niondeklassares rök- och snusvanor av Mats Granvik LANDSTINGET DALARNA Landstingsstyrelsens kansli

FÖRORD År 1988, i november månad, antog Landstinget Dalarna ett hälsopolitiskt program (1). Programmet angav den politiska viljeinriktningen i landstinget för ett målinriktat hälsoarbete under 1990-talet och kom bland annat att innefatta mätbara mål för tobaksbruket bland skolelever. För hälsoarbetet blev en av uppgifterna enligt det hälsopolitiska programmet att senast 1995 åstadkomma en rök- och snusfri grund- och gymnasieskola i Dalarna. För landstingskansliets (numera huvudkontorets) epidemiologiska utredningsarbete blev en av uppgifterna att följa upp hur väl (eller illa) de politiska målsättningarna kom att rimma med skolelevers faktiska bruk av tobak (2). För det ändamålet konstruerades en postenkät med fokus enbart på frågor om rök- och snusvanor. Undersökningar baserade på denna enkät kom att genomföras 1991, 1992, 1993, 1994 och 1995. Den första och sista i raden av undersökningar vände sig både till elever i grundskolans nionde klass och till elever på gymnasieskolans andra årskurs, medan de övriga tre enbart vände sig till de förra. (3-8) Den enkät som användes fram till och med 1995 års undersökning var, som redan antytts, inriktad på att fånga upp skolungdomars rök- och snusvanor. Enkätomfånget kom emellertid successivt att växa från fyra sidor till åtta, men hela tiden handlade det om frågor kring skolungdomars rök- och snusvanor. Efter önskemål från de lokala hälsoplanerare som var verksamma inom landstingsorganisationen på den tiden vidgades enkäten till att ge en bredare bild av hur ungdomar i Dalarna lever och mår. En första undersökning med den ämnesmässiga breddningen riktad till niondeklassare genomfördes senhösten 1997. Enkäten omfattade då fjorton sidor. Samma enkät kom sedan att användas för att undersöka hur niondeklassare levde och mådde senhöstarna 2002 och 2008. De niondeklassare som fick enkäten senhöstarna 1997 och 2002 fick även besvara enkäten senhöstarna 1999 och 2004 då de studerade andra året på gymnasieskolan. (9-12) Med 2008 års undersökning har Landstinget Dalarna sedan 1991 genomfört sammanlagt tolv postenkätundersökningar riktade till skolungdomar, varav åtta riktade till niondeklassare (3-6,8,9,11). I föreliggande rapport redovisas resultat från den senaste undersökningen, den åttonde i raden av de undersökningar som riktat sig till niondeklassare. Denna rapport syftar enbart till att belysa niondeklassares rök- och snusvanor i Dalarna, 20 år efter det att det hälsopolitiska målet om en rök- och snusfri grund- och gymnasieskola i Dalarna signalerades. Rapporten kommer dock inte att enbart beröra vad som framkommit i den senaste undersökningen, utan även vad som framkommit i de tidigare. Det historiska perspektivet blir därmed 2

påtagligt. Övriga ämnesområden i enkäten, annat än det som berör rök- och snusvanor, kommer att redovisas inom ramen för ett kommande utredningsarbete. Britt-Marie Sandberg, verksam som sekreterare vid huvudkontorets utvecklingsenhet, har på senare år svarat för att den information som undersökningsdeltagarna (ungdomarna) lämnat på enkäterna överförts i elektronisk form och möjliggjort statistiska bearbetningar. Britt-Marie har även under alla år huvudsakligen svarat för den praktiska hanteringen av enkäterna i samband med utskick och omhändertagande av inkomna enkäter. Britt-Marie har också utfört merparten av det kodningsarbete som krävts för att kunna göra ett par av frågorna på enkäterna statistiskt bearbetningsbara. Dessutom har Britt-Marie iordningställt bilagorna 8, 9 och 10 och tabell 6 i bilaga 1 samt tabell 4 i bilaga 2. Ett stort TACK till Britt-Marie för alla högst förtjänstfullt utförda arbetsinsatser, vilka krävt såväl tålamod som uppmärksamhet och, inte minst, ett stort mått av noggrannhet. I kodningsarbetet krävs många gånger god förmåga att tolka vad uppgiftslämnarna avser. Alla statistiska bearbetningar som redovisas beträffande det som dalaungdomarna rapporterat i landstingets postenkätundersökningar har utförts av undertecknad. De statistiska beräkningarna har gjorts med hjälp av statistikprogrammen SPSS 11.0 och SPSS 15.0. Undertecknat har även deltagit i granskningen och kodningen av samtliga enkäter då det gäller frågorna 16, 19 och 20. Falun i januari 2009 Mats Granvik Utredare 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid (FÖRORD) 1 INLEDNING 1.1 En rök- och snusfri grund- och gymnasieskola 5 1.2 1991 års tobaksvaneundersökning 5 1.3 1992 års tobaksvaneundersökning 7 1.4 1993 års tobaksvaneundersökning 8 1.5 1994 års tobaksvaneundersökning 8 1.6 Tolkningar av det hälsopolitiska målet 8 1.7 1995 års tobaksvaneundersökning gymnasieelever 9 1.8 1995 års tobaksvaneundersökning niondelassare 9 1.9 1997 års ungdomsenkät 10 1.10 2002 års ungdomsenkät 11 1.11 Niondeklassares rapportering av tobaksvanorna fram till senhösten 2002 Sammanfattning 12 2 2008 ÅRS UNGDOMSENKÄT 13 3 RESULTATREDOVISNING 15 3.1 Röker Du? 15 3.2 Hur mycket (cigaretter per vecka) röker Du? 16 3.3 Röker Du hemma? 16 3.4 Röker Du på raster och håltimmar? 16 3.5 Skulle Du vilja sluta röka? 16 3.6 Finns det rökregler på din skola? 16 3.7 Ingriper någon från din skola mot de elever som bryter mot skolans rökregler? 17 3.8 Snusar Du? 17 3.9 Hur mycket (dosor per vecka) snusar Du? 17 3.10 Snusar Du hemma? 18 3.11 Snusar Du på raster och håltimmar? 18 3.12 Skulle Du vilja sluta snusa? 18 3.13 Andel tobaksanvändare 18 3.14 Har Du ingått någon form av överenskommelse med en vuxen om att avstå från tobaksbruk (tills Du uppnått 19 en viss ålder?) 4 SAMMANFATTNING 20 REFERENSER 22 BILAGOR 24 4

1 INLEDNING 1.1 En rök- och snusfri grund- och gymnasieskola När 1900-talets sista decennium infann sig hade den vid tidpunkten verksamma stiftelsen Dalarnas Folkhälsoråd sedan några år tillbaka engagerat sig i hälsoarbete riktat till ungdomar. En del av detta arbete handlade om tobaksprevention (inkluderande stöd till rökavvänjning). Mot den bakgrunden efterlyste chefen för stiftelsen epidemiologisk information rörande ungdomars tobaksvanor. Den efterlysningen rimmade väl med det uppdrag som vilade på landstingskansliets (numera huvudkontorets) epidemiologiska utredningsarbete och som gick ut på att kontinuerligt hålla landstingets förvaltningsutskott (numera landstingsstyrelsen) informerad om folkhälsoutvecklingen i länet i relation till de hälsopolitiska målsättningar som fastställts. Ett av målen var, som nämnts, att uppnå en rök- och snusfri grund- och gymnasieskola senast under år 1995. Information som belyste om utvecklingen gick mot en tobaksfri skola blev intressant att ta fram också från landstingets horisont. De likartade intressena i landstinget och Folkhälsorådet ledde till att en enkät med frågor om ungdomars rök- och snusvanor konstruerades i samverkan mellan företrädare för Folkhälsorådet och landstingets epidemiologiska utredningsarbete. En projektplan för ett genomförande av en undersökning baserad på den framtagna enkäten upprättades (2). Genomförandet beräknades kunna ske med början en vecka in i november månad 1991. Målet en rök- och snusfri grund- och gymnasieskola kom att tolkas så att skolmiljön skall vara helt tobaksfri, det vill säga vare sig skolpersonal eller elever skall röka eller snusa i någon omfattning i skolans lokaler eller på skolgården, i alla fall inte under tider då undervisning förmedlas (2). Hösten 1988 fanns det rökrutor på 21 av länets 35 högstadieskolor. Vid årsskiftet 1990/91 var antalet 17. Av de 17 skolor som fortfarande hade rökrutor var ungefär hälften i färd med att upprätta handlingsplaner för en tobaksfri skola, sannolikt innebärande ett avskaffande av rökrutorna. (Av en amerikansk studie (13) som gjordes på 1980-talet framkom det att restriktioner mot rökning i skolan medför ett minskat rökande bland eleverna. I första hand handlar det då om att rökare röker en mindre mängd tobak per dag. Andelen rökare påverkas i mindre grad. Det framkom emellertid också att ju fler och strängare regler som infördes, desto färre blev andelen rökare. Samma slags effekt uppnåddes på den konsumerade mängden tobak.) 1.2 1991 års tobaksvaneundersökning I projektplanen för 1991 års tobaksvaneundersökning framhölls att huvudsyftet skulle vara att kartlägga andelen tobaksfria grundskoleelever och gymnasieelever under den tid man under skoldagen befinner sig i sina skollokaler eller på skolgården, men också då man under skoldagen exempelvis under (lunch)raster och håltimmar befinner sig utanför själva skolområdet. Således: Tobaksbruket under skoltid sattes i fokus. Fokus blev även satt på tobaksbruket totalt sett bland elever i årskurs 9 i grundskolan ( 15-åringar ) och i gymnasieskolans andra årskurs ( 17- åringar ). De senare valen motiverades framför allt av att vissa jämförelsemöjlig- 5

heter med en studie (14) av svenska ungdomars tobaksbruk öppnades. Fokuseringen på niondeklassare motiverades också av att tobaksvanorna bland dessa ur ett uppföljningsperspektiv skulle kunna ses (åtminstone delvis) som resultatet av grundskolans samlade tobaksförebyggande arbete ända från mellanstadiet och framåt. Tobaksvaneundersökningen beslutades genomföras i form av en postenkätundersökning. Alternativet, vilket övervägdes, hade varit att genomföra undersökningen som en klassrumsundersökning. Då ett par frågor på enkäten skulle kunna avslöja skolelever som förbrytare när de står inför att uppge om de röker eller snusar i skolans lokaler eller på skolgården, trots förbud, så sågs en undersökning baserad på postenkäter innebärande full anonymitet gentemot skolpersonalen som det mest tilltalande sättet att samla in information. (Med en postenkät står dock skolelever inför hotet att föräldrar, särskilt sådana som intresserar sig för precis allt som deras barn gör, skall få reda på något som de inte vill lyfta fram i ljuset.) Då de ungdomar som omfattades av undersökningen var omyndiga, så informerades deras målsmän i ett särskilt brev om vad som var på gång. I brevet uppmanades målsmännen (föräldrarna) att titta på frågorna innan sonen/dottern skrivit dit sina svar så att tonåringen skall kunna känna sig säker på att ingen får veta hur just han/hon svarat. Målsmännen uppmanades också hjälpa till med att påminna sin tonåring om att besvara enkäten. Ungdomarna (födda 1974 och 1976) fick enkäten med ett följebrev och ett för ungdomarna portofritt svarskuvert en vecka senare (den 14 november eller strax därefter). För att nå en hög svarsfrekvens användes två påminnelser. Vid den andra påminnelsen skickades enkäten ut på nytt. Svarskuverten var försedda med ett löpnummer, enbart i syfte att minimera antalet påminnelser och de kostnader för kopiering och porto som påminnelseutskick för med sig. Detta upplägg kom att behållas även i de efterföljande undersökningarna under såväl 1990-talet som i början av 2000-talet. Föräldrabrevet i de undersökningar som riktade sig till 17-åringar togs dock bort i 2004 års undersökning. Sammanlagt 3 656 ungdomar kom med i Landstingets första tobaksvaneundersökning senhösten 1991, 1 798 15-åringar och 1 858 17-åringar. 3 324 till synes korrekt ifyllda enkäter inkom för statistisk bearbetning och sammanställning, vilket innebar en (netto)svarsfrekvens på goda 90%. Bland 15-åriga flickor nådde svarsfrekvensen ända upp till mycket goda 95%, för de övriga stannade den vid 88-89%. Vad gäller resultaten från den första tobaksvaneundersökningen (3) kan det framhållas att 16% av niondeklassarna uppgav sig röka i någon omfattning, 8% (så gott som) dagligen. För flickorna blev andelarna 20% och 10%, för pojkarna 11% och 6%. 7% (eller strax däröver) av niondeklassarna uppgav sig på raster och håltimmar röka på själva skolområdet och 4% (eller strax däröver) utanför skolområdet, åtminstone ibland. en tendens till ett mindre utbrett rökande bland niondeklassare (särskilt bland pojkar) kunde skönjas i skolor där rökrutor saknades. 6

den genomsnittliga dagskonsumtionen för dagligrökande niondeklassare var 8 cigaretter. 12% av pojkarna i nionde klass snusade, 8% (så gott som) dagligen. De senare uppgav sig konsumera i genomsnitt 3 snusdosor i veckan. Minst 8%, majoriteten av snusarna, snusade på skolområdet under raster och håltimmar. 20% av niondeklassarna, samma andel för såväl flickor som pojkar, rökte eller snusade i någon omfattning. 80% av niondeklassarna var således tobaksfria. 22% av eleverna på gymnasieskolans andra årskurs rökte i någon omfattning, 13% (så gott som) dagligen. Bland flickorna rökte 25% i någon omfattning och 14% dagligen. Motsvarande andelar för pojkarna blev 15% och 8%. I runda tal 8 av 10 rökare uppgav sig röka (åtminstone ibland) på själva skolområdet under raster och håltimmar. 2 av 10 rökare uppgav sig inte röka alls under skoldagen. 19% av pojkarna på gymnasieskolans andra årskurs uppgav sig snusa, 14% (så gott som) dagligen. 9 av 10 av de som snusade snusade på skolområdet under raster och håltimmar. 28% av eleverna på gymnasieskolans andra årskurs rökte eller snusade i någon omfattning, bland pojkarna 29%, bland flickorna 27%. (Eleverna på de treåriga teoretiska linjerna både rökte och snusade i väsentligt lägre grad än andra. På de teoretiska linjerna rökte eller snusade 12%, på de mera praktiska 33-34%. Bland de, relativt få, pojkar och flickor i åldersgruppen som var ute i arbetslivet eller som var arbetslösa rökte eller snusade drygt varannan respektive tre av fyra.) ungdomarnas rapportering 1991 visade att det var en bra bit kvar innan det hälsopolitiska målet om en rök- och snusfri grund- och gymnasieskola kan anses vara uppnått. rökandet bland 15-åringar befanns (vid jämförelser med andra undersökningar) vara något mindre utbrett i Dalarna än bland 15-åringar i riket som helhet, medan snusandet bland 15-åriga pojkar befanns ha samma omfattning i Dalarna som i riket i sin helhet. 1.3 1992 års tobaksvaneundersökning 1992 års undersökning vände sig enbart till niondeklassare. Deras rapportering pekade närmast på att fler och fler börjat använda tobak, främst därför att fler och fler börjat röka eller snusa lite då och då. Andelen som uppgav sig röka på själva skolområdet hade dock halverats sedan undersökningen året innan, men en lika stor andel som tidigare (11%) rökte fortfarande under skoltid. Det successiva borttagandet av rökrutorna på länets grundskolor hade således ännu inte lett till ett mindre utbrett rökande under skoltid. Resultatet bestod ännu så länge i att rökandet bara flyttats från själva skolområdet (rökrutan) till platser strax utanför. 9% (8% 1991) av pojkarna uppgav sig snusa under skoltid. Av rapporteringen framgick det också att nästan varannan tobaksanvändare ville sluta använda tobak. (4) 7

Av rapporteringen senhösten 1992 framgick det att det föreligger ett starkt generellt samband mellan rökvanor och upplevelse av trivsel i skolan. Sämre trivsel i skolan är kopplat till ett ökat rökande. (4) 1.4 1993 års tobaksvaneundersökning I 1993 års undersökning, som också vände sig enbart till niondeklassare, blev nettosvarsfrekvensen 94%, 96% för flickor och 92% för pojkar. (Så höga svarsfrekvenser har varken förr eller senare uppnåtts i landstingets postenkätundersökningar, vare sig de som riktat sig till hemmaboende äldre, personer i yrkesverksam ålder eller ungdomar.) Rapporteringen 1993 tydde närmast på en fortsatt (svag) ökning av tobaksanvändandet bland niondeklassare. Borttagande av rökrutor, ingripanden mot elever som bröt mot skolans rökregler och annat av tobaksbekämpande slag torde emellertid av ungdomarnas rapportering att döma ha inneburit att antalet rökare på själva skolområdet nått ner till praktiskt taget 0 på i vart fall 23 av länets 35 grundskolor. På 6 skolor kunde man på skolområdet räkna med att finna mellan 5 och 10 rökare och på resterande 6 ett 10-tal. Andelen niondeklassare som uppgav sig röka under skoltid (åtminstone ibland) låg dock alltjämt kvar på ungefär samma nivå (11%) som tidigare och förbud mot tobak på skolområdet tycktes ännu inte ha minskat omfattningen på snusandet bland pojkar. (5) 1.5 1994 års tobaksvaneundersökning 1994 års undersökning (6) visade på i stort sett oförändrade tobaksvanor bland niondeklassare. Andelen snusande pojkar under skoltid hade dock ökat något. 11% rökte fortfarande under skoltid (på eller strax intill själva skolområdet). Av rapporteringen framkom det, som måhända en intressant iakttagelse, att 30-40% av de som börjat röka eller snusa gjort detta på grund av kompistrycket. Lika många hade börjat av ren nyfikenhet. En kanske minst lika intressant iakttagelse var att niondeklassarnas rapportering pekade på att Folkhälsorådets satsning på särskilda tobaksinformatörer i skolorna haft stor betydelse i försöken att nå ut med tobaksinformation. Många elever ansåg nämligen att man fått den bästa informationen om tobakens skadeverkningar från dessa informatörer. 1.6 Tolkningar av det hälsopolitiska målet 1995 var året då alla grund- och gymnasieskolor i Dalarna skulle vara rök- och snusfria enligt den framtid som målades upp i Landstinget Dalarnas hälsopolitiska program sju år tidigare. Målet kan tolkas på flera sätt. Exakt vad som åsyftas framgår inte av formuleringarna i det hälsopolitiska programmet. Det uppföljningsarbete som bedrivits inom ramen för landstingskansliets (huvudkontorets) epidemiologiska utredningsarbete möjliggör måluppfyllelseanalyser med fokus på skolelever som är helt rök- och snusfria under såväl skoltid som fritid, 8

skolelever som inte röker och snusar under skoltid och skolelever som inte röker och snusar på själva skolområdet. Då rökrutor på skolgårdarna sedan den 1 juli 1994 är förbjudna enligt lag (15) blir den snävare av de tre tolkningarna av det hälsopolitiska målet för tobaksbruk i skolorna mindre intressant, även om det kan vara viktigt att följa upp om lagen efterlevs. Att i första hand följa upp om elever använder tobak av något slag och i någon omfattning kan framstå som intressantare och likaså om elever helt avstår från tobak så länge man går i grund- och gymnasieskola. 1.7 1995 års tobaksvaneundersökning gymnasieelever 1995 års tobaksvaneundersökning riktad till 17-åringar, gymnasieelever, var delvis en metodstudie. Avsikten var att testa hur en optisk läsbar variant av de tobaksvaneenkäter som tidigare använts mottas av ungdomar. I och med detta fick enkäten ett helt annat utseende än tidigare. Undersökningen genomfördes dock, som tidigare, i form av en postenkätundersökning. Gymnasieelevers rapportering 1995 (7) visade att elever som röker varje vecka, vanerökare, i regel är införstådda i om skolan hade rökregler eller ej, bara 4% ansåg sig inte veta hur det förhöll sig. Av rapporteringen framkom det också att ungefär var tredje vanerökare ansåg att det sällan eller aldrig skedde några ingripanden då överträdelser gjordes mot rökreglerna. Enligt niondeklassares rapportering är ingripanden vanligare i grundskolan. 14% av gymnasieeleverna uppgav att man rökte under skoltid, 10% på själva skolområdet. Av dagligrökarna rökte i stort sett alla under skoltid, två av tre på själva skolområdet, trots förbud mot rökrutor sedan sommaren 1994. 23% av pojkarna uppgav sig snusa, 18% så gott som dagligen, vilket tydde på ett ökat snusande. Merparten snusade under skoltid, bland dagligsnusarna 92%. 34% rökte eller snusade i någon omfattning, vilket pekade på ett ökat användande av tobak bland elever på gymnasieskolans andra årskurs. (Då samma årskull medverkade i undersökningen som niondeklassare cirka två och ett halvt år tidigare var andelen tobaksanvändare 11 procentenheter lägre.) Gymnasieelevers rapportering 1995 visade, åter, på ett starkt samband mellan rökvanor och upplevelse av trivsel i skolan. Vanerökarna blev nu nästan tre gånger så många bland elever som inte trivs i skolan jämfört med de som trivs ganska bra eller mycket bra. 1.8 1995 års tobaksvaneundersökning niondeklassare Med 1995 års tobaksvaneundersökning riktad till niondeklassare (8) stod det klart att rökvanorna varit anmärkningsvärt stabila under de fem år som landstinget då gjort sina mätningar. Andelen tobaksanvändare hade, enligt vad som rapporterats, inte minskat under perioden. Andelen tobaksanvändare under skoltid hade inte heller minskat, trots att rökningen på själva skolområdet hade försvunnit praktiskt helt och hållet på de flesta skolorna. 4-5% uppgav sig emellertid fortfarande röka (åtminstone ibland) på själva skolområdet under raster och håltimmar. Från utredningsarbetet drogs tämligen enkelt slutsatsen att de senare årens tobaksförebyggande och -bekämpande arbete (inkluderande borttagande av rökrutor på skolgårdarna) av allt att döma snarare haft en geografisk effekt än en folkhälsoeffekt, eftersom den huvudsakliga förändringen som inträffat bestod i att rökningen flyttats från själva skolområdet till platser utanför. Då antalet niondeklassare som rökte på själva skolområdet var praktiskt taget 0 eller mycket 9

få senhösten 1995 på åtminstone 26 av 38 grundskolor, så fanns det fog för att påstå att den snävaste definitionen av det hälsopolitiska målet nästan uppnåtts för grundskolorna, medan det utan reservation kunde påstås att den faktiska utvecklingen av tobaksvanorna rimmade illa med de två vidare definitionerna. (För elever på gymnasieskolans andra årskurs fanns det närmast fog för att påstå att utvecklingen rimmade illa med alla tre definitionerna.) Enkätundersökningarna visade att tobaksanvändandet bland niondeklassare under 1990-talets första hälft varit relativ utbrett i Avesta kommun, Ludvika kommun och Säters kommun. Mora kommun kunde (i första hand) ses som en motpol till dessa. Då det gäller specifikt rökandet kunde man beträffande ett relativt utbrett sådant finna Avesta kommun, Ludvika kommun och Hedemora kommun. Mora kommun och Leksands kommun kunde (i första hand) ses som motpoler. Från 1995 års tobaksvaneundersökning riktad till niondeklassare kan det, till sist, nämnas att endast 4% ansåg att man inte hade tillräckliga kunskaper om tobaken och dess skadeverkningar. Andelen var ungefär densamma för rökare som för ickerökare. 1.9 1997 års ungdomsenkät Den undersökning riktad till niondeklassare som genomfördes under senhösten 1997 (9) täckte fler ämnesområden än de tidigare tobaksvaneundersökningarna. Frågorna kring rök- och snusvanor var emellertid fortfarande desamma. Från den delen av undersökningen kan nämnas att 19% av niondeklassarna (flickor 24%, pojkar 14%) uppgav sig röka i någon omfattning, 8% dagligen (flickor 10%, pojkar 5%). 5-6% uppgav sig röka på själva skolområdet under skoltid, åtminstone ibland. 10% rökte (åtminstone ibland) på eller strax utanför skolområdet. dagligrökande niondeklassare på två år med prishöjningar och i en tid av fler och fler ansträngda hushållsbudgetar sänkt sin cigarettkonsumtion med nästan ett paket i veckan. (Genomsnittskonsumtionen för en dagligrökande niondeklassare innebar en kostnad på mellan 4 000 och 5 000 per år. Under 1997 förbrukade därmed de dagligrökande niondeklassarna i länet cigaretter för 1-1½ miljon kronor.) 14% av pojkarna uppgav att man snusade, 10% dagligen. 12% snusade under skoldagen, åtminstone ibland. 22-23% uppgav sig röka eller snusa i någon omfattning. (Tobaksvaneundersökningarna under 1990-talets första hälft resulterade i andelar på mellan 23% och 25%.) 63% av niondeklassarna ansåg det riktigt att försöka få ungdomar i deras egen ålder att avstå från att använda tobak. 28% hade gjort en överenskommelse (exempelvis genom skolornas satsning på Tobaksfri Duo ) om att avstå från att använda tobak. 10

Från niondeklassarnas rapportering senhösten 1997 framträdde ett starkt samband mellan rökvanor och alkoholvanor. Bland dagligrökarna hade nämligen 93% varit berusade flera gånger, bland de som aldrig rökt 11%. Vidare: bland de som aldrig berusat sig rökte endast 1-2% i någon omfattning, bland de som berusat sig flera gånger 41%. 1.10 2002 års ungdomsenkät Från niondeklassares ( 15-åringars ) rapportering av rök- och snusvanor senhösten 2002 (11) framkom att rökandet sannolikt minskat med i runda tal fem procentenheter bland såväl flickor som pojkar sedan senhösten 1997, från 24% till 19% bland de förra och från 14% till 9% bland de senare. Bland pojkar minskade dagligrökarandelen från 5% till endast 2%, och från 10% till 9% bland flickor. (Enligt 1997 års tobakslag får tobak inte säljas till ungdomar som inte fyllt 18 år.) 8% av niondeklassarna uppgav sig röka under skoltid på raster och håltimmar. Andelen är någon procentenhet lägre än tidigare. (Landstinget Dalarna hade som målsättning att grund- och gymnasieskolorna skulle vara helt rökfria senast under 1995.) På 28 av grundskolorna i länet rökte enligt niondeklassarnas rapportering ingen eller högst 4-5% på själva skolområdet under raster och håltimmar. På Britsarvets skola, Mockfjärdsskolan, Åkerö skola, Kyrkskolan, Ungärde skola och Rättviksskolan rökte högst 5% under skoltid, på Domnarvets skola och Lorensbergaskolan 20-28% och på övriga skolor runt 10%. (Avser 37 grundskolor, inklusive friskolor, med minst 20 i undersökningen deltagande elever.) 16% av pojkarna snusade, 12% dagligen. 14% snusade under skoltid, åtminstone ibland. Så gott som alla dagligsnusare snusade under skoltid. (Landstinget Dalarna hade som målsättning att grund- och gymnasieskolorna skulle vara inte bara helt rökfria senast under 1995 utan även helt snusfria.) i runda tal var femte niondeklassare (pojkar 19%, flickor 20%) använde sig av tobak i någon form och omfattning, vilket är någon eller några procentenheter lägre än vad undersökningarna på 1990-talet visade. Av de pojkar som uppgav att man rökte varje vecka uppgav 46% att man skulle vilja sluta med sitt rökande och att man trodde att man skulle kunna klara det på egen hand. Ytterligare 17% skulle också vilja sluta, men ansåg att man behövde hjälp för att lyckas. Motsvarande siffror för flickor som uppgav att man rökte varje vecka blev 40% och 28%. Majoriteten av de som rökte varje vecka ville således sluta med rökandet. 37% av niondeklassarna (28% 1997) hade gjort en överenskommelse om att avstå från att använda tobak. 11

1.11 Niondeklassares rapportering av tobaksvanorna fram till senhösten 2002 - Sammanfattning Sammanfattningsvis: Rökandet bland niondeklassare har minskat bland såväl flickor som pojkar. Senhösten 2002 rökte endast 2% av pojkarna dagligen. Snusandet, i huvudsak bland pojkar, har däremot ökat. Senhösten 2002 snusade 16% av pojkarna, 12% dagligen. Det minskade rökandet har lett till ett något minskat tobaksbruk totalt sett. Senhösten 2002 rökte eller snusade i runda tal var femte niondeklassare. Rökandet har enligt niondeklassares rapportering 2002 helt eller nästan helt försvunnit från själva skolområdet hos merparten (åtminstone 28 av 37) av länets grundskolor. Borttagande av rökrutor torde vara den viktigaste förklaringen till detta. På senare år torde även det minskade rökandet ha bidragit till utfallet. Senhösten 2002 rökte 8% (åtminstone ibland) under skoltid på raster och håltimmar. 14% av pojkarna snusade under skoltid. 12

2008 ÅRS UNGDOMSENKÄT 2008 års ungdomsenkät (bilaga 3) vände sig till alla ungdomar födda 1993 som i september månad 2002 var folkbokförda i Dalarna. Under 2008 fyllde alla 15 år och i stort sett alla gick vid undersökningens genomförande första terminen i nionde klass på högstadiet. Liksom i alla tidigare undersökningar informerades även denna gång föräldrarna om att sonen/dottern kommit med i undersökningen (bilaga 4). Brevet nådde ut under de första dagarna i oktober. Ungdomarna fick enkäten plus ett "portofritt" löpnummerförsett svarskuvert och ett följebrev (bilaga 5) en vecka senare, runt den 9 eller 10 oktober. Enkät och svarskuvert bifogades även vid påminnelseutskicken, två till antalet (bilaga 6 och 7). Sammanlagt 3 679 ungdomar (1 881 pojkar och 1 798 flickor) kom med i undersökningen, "adressat okänd" och sådana som (tillfälligt) vistades utomlands ej medräknade. För sju ungdomar (fem pojkar och två flickor) lämnades upplysningar om att sjukdom omöjliggjorde ett ifyllande av enkäten. Dessa tillfördes bortfallet. Den 31 oktober fick de som inte svarat en första påminnelse (bilaga 6). I det läget hade redan 55% (68-69% i 2002 års undersökning och 73% i 1997 års) returnerat sin enkät. Den andra påminnelsen (bilaga 7) nådde mottagaren den 21 november. Vid den tidpunkten hade cirka 70 % (cirka 80% 2002) svarat. I samband med påminnelseutskicken upptäcktes sju dubbletter när de då inkomna löpnummerförsedda svarskuverten prickades av. I dessa fall fick den först inkomna enkäten ingå i undersökningen. 2 844 till synes seriöst ifyllda enkäter kom i retur. Någon uppenbart oseriöst ifylld enkät brukar uppträda i nästan varje undersökning. Två sådana upptäcktes denna gång. Dessa tillfördes, som vanligt, undersökningsbortfallet. Nettosvarsfrekvensen senhösten 2008 blev 77% (87% 2002), 80% (89% 2002) för flickor och 74% (85% 2002) för pojkar. Undersökningsbortfallet blev det största sedan undersökningarna startade 1991, både bland flickor och pojkar. Antalet deltagare på kommun- och skolnivå framgår ur bilaga 8 och 9. (Föräldrars etniska bakgrund framgår av bilaga 10.) Alla som omfattades av undersökningen har lovats en kort skriftlig sammanfattning av undersökningsresultaten. Hur niondeklassarna svarat på kommun- och skolnivå på frågorna om tobaksvanorna, 2008 och tidigare, redovisas i bilaga 1 och 2. Internbortfallet, som genomgående varit mycket lågt, har, om inget annat angivits, exkluderats vid beräkningen av de relativa frekvenser (%-tal) som redovisas. 13

I den resultatredovisning som följer ingår ej svaren från de tre deltagare med adress i länet som i enkäten uppgivit sig vid undersökningstillfället bo (tillfälligt?) utanför länet. 28 av deltagarna uppgav att man gick på gymnasiet. Dessa har klassificerats som niondeklassare och finns, liksom i tidigare undersökningar, med i det datamaterial som bearbetats i syfte att beskriva förhållandena på läns- och kommunnivån. Då undersökningen är en totalundersökning (dock numera, särskilt bland pojkar, med ett inte helt litet bortfall) är jämförelser mellan de skattningar som redovisas i resultatdelen (kapitel 3) och i bilagedelen (bilaga 1 och 2), till exempel mellan pojkar och flickor, mellan kommuner och mellan skolor, fullt möjliga att göra på ett åtminstone någorlunda meningsfullt sätt. Det ökade undersökningsbortfallet innebär dock att skattningarna för 2008 måste betraktas som osäkrare än tidigare. Att med god empirisk förankring vid jämförelser kunna slå fast skillnader mellan kön, kommuner och skolor eller över tid försvåras. Då osäkerhetsmarginaler (konfidensintervall) inte beräknats och kan beaktas, blir det viktigt att komma ihåg att de bilder som resultatredovisningen ger av niondeklassarnas rapportering måste betraktas som utpräglade ögonblicksbilder över förhållanden under senhösten 2008, bilder belastade av slumpfel av okänd storlek. Det senare kan hanteras genom att inte tillmäta förändringar över tid på kommun- eller skolnivå eller skillnader mellan kommuner eller skolor som uppgår till enbart några få ( ett par-tre ) procentenheter någon betydelse. Jämförelser över tid på länsnivå eller mellan pojkar och flickor (på länsnivå) låter sig lättare göras på ett fullt meningsfullt sätt eftersom slumpmarginalen ibland bara kan handla om storleksordningen ± 1 procentenhet. Det skall särskilt framhållas att på kommun- och skolnivå kan en enda rapportör svara för 3-4 procent av de totalt 100. Det ger en vink om den betydelse undersökningsbortfallet och slumpfaktorn kan ha vid jämförelser. 14

3 RESULTATREDOVISNING 3.1 Röker Du? Enligt niondeklassares rapportering senhösten 2008 röker 9% i någon omfattning, bland flickor 12% och bland pojkar 6% (tabell 1). Det är de lägsta rökarfrekvenserna som rapporterats sedan undersökningarna började, det vill säga sedan senhösten 1991. Under de sjutton år som rapporteringarna pågått har andelen rökande niondeklassare mer än halverats, från 21% till 9%. Utvecklingen har varit ungefär densamma för både flickor och pojkar. Andelen niondeklassare som röker (så gott som) dagligen följer ungefär samma utveckling som rökandet totalt sett. Från niondeklassares rapportering har det framgått att utvecklingen mot allt färre rökare tagit rejäl fart efter 1997. Det kan i sammanhanget hållas i åtanke att en ny tobakslag trädde i kraft 1997 och enligt den lagen får tobak inte säljas till ungdomar som inte fyllt 18 år. Tabell 1 Niondeklassares svar på frågan Röker Du?. Födda 1993. Senhösten 2008. Kön: Pojkar Flickor Svarsfördelning (%): Nej, jag har aldrig ens provat 64 60 Nej, men jag har provat 28 26 Nej, jag har rökt tidigare men gör det inte längre 2 3 Ja, jag röker men inte så ofta som varje vecka (t ex feströker ) 3 6 Ja, jag röker varje vecka men inte så ofta som varje dag 1 2 Ja, jag röker (så gott som) varje dag 2 4 Det är rimligt att tro att 1997 års tobakslag lett till det konstaterade mindre utbredda rökandet bland niondeklassare. Frågan är om rökandet kan antas fortsätta att minska ytterligare. En jämförelse mellan pojkars rapporteringar 2002 och 2008 säger oss att vanerökandet ( röker varje vecka ) kan ha stabiliserats på en nivå kring 3%. Är det måhända den maximala effekten på pojkars vanerökande som vi nu kunnat konstatera? Flickors rapportering tyder på att en ytterligare minskning av vanerökandet med ett par procentenheter kan vara möjlig. Kommun- och skolperspektivet åskådliggörs i bilaga 1 och 2. 15

3.2 Hur mycket (cigaretter per vecka) röker Du? En dagligrökare röker i genomsnitt knappt 50 cigaretter i veckan, flickor 50 och pojkar 44. Förbrukningen är ungefär densamma som sex år tidigare, men i runda tal 10 cigaretter mindre än vad den var i början av 1990-talet. (Genomsnittskonsumtionen för en dagligrökare kan innebära en årlig kostnad på mellan 5 000 och 6 000 kronor.) 3.3 Röker Du hemma? I runda tal 80 niondeklassare, 3%, uppgav, senhösten 2008, att man röker hemma, inomhus eller utomhus. 1997 och 2002 var andelen 5-6%. De allra flesta som röker hemma röker utomhus, så även tidigare. 3.4 Röker Du på raster och håltimmar? En av Landstinget Dalarnas hälsopolitiska målsättningar (från 1988) var att alla grund- och gymnasieskolor i länet skulle vara helt rökfria senast under 1995. 2008 uppgav i runda tal 5% av niondeklassarna (flickor 6%, pojkar 3%) att man rökte under skoltid, åtminstone ibland. (5% är en halvering sedan tobakslagen infördes 1997.) 2% uppgav att man rökte på själva skolområdet och 3% utanför. Även om rökandet under skoltid ännu inte nått ner till 0%, så är omfattningen i alla fall lägre än tidigare. Ett minskat rökande generellt sett, inte minst bland flickor, bör leda till ett minskat rökande också under skoltid. Då rökandet åtminstone bland flickor förfaller kunna minska också framöver, så bör rökandet under skoltid på ett par års sikt kunna minska ytterligare med någon procentenhet. Hur rökandet på skolorna 2008, under raster och håltimmar, rimmar med den hälsopolitiska målsättning som formulerats framgår av tabell 4 i bilaga 2. I tabellen kan man se att andelen niondeklassare som röker under skoltid varierar från 0% (Norets skola i Mora och Åkerö skola i Leksand) till 11% (Sammilsdalsskolan i Leksand med flera). 3.5 Skulle Du vilja sluta röka? De tidigare undersökningarna visade att majoriteten (65-70%) av vanerökarna ( röker varje vecka ) ville sluta med sitt rökande. De flesta trodde sig kunna klara det själv (om man försökte). 2008 års rapportering avviker i det här avseendet inte från de tidigare rapporteringarna. 3.6 Finns det rökregler på din skola? Få niondeklassare, 1-2 av 100, anser att det inte finns några rökregler på den skola man går. På praktiskt taget alla skolor är det ingen eller högst 1 elev som uppgivit att det inte finns några rökregler. Friskolorna som grupp betraktat utgör ett undantag. På dessa uppger en handfull (7%) att det saknas rökregler. 16

3.7 Ingriper någon från din skola mot de elever som bryter mot skolans rökregler? 20-21% av niondeklassarna anser att skolpersonalen sällan eller aldrig ingriper mot elever som bryter mot skolans rökregler. Johan Olov skolan i Avesta är en skola där majoriteten av eleverna anser att skolpersonalen sällan eller aldrig ingriper. Mellan övriga skolor är skillnaderna inte direkt iögonfallande. 3.8 Snusar Du? 2008 års rapportering tyder på ett minskat snusande bland pojkar i nionde klass. 2002 snusade 16% i någon omfattning, 12% dagligen. Enligt tabell 2 har snusandet bland pojkar halverats eller mer än så under de senaste sex åren. De andelar som gäller för 2008 är de lägsta sedan mätningarna började 1991. Andelen snusare bland flickor i nionde klass har inte förändrats sedan rapporteringen 2002. Tabell 2 Niondeklassares svar på frågan Snusar Du?. Födda 1993. Senhösten 2008. Kön: Pojkar Flickor Svarsfördelning (%): Nej, jag har aldrig ens provat 67 80 Nej, men jag har provat 24 17 Nej, jag har snusat tidigare men gör det inte längre 2 1 Ja, jag snusar men inte så ofta som varje vecka 1 2 Ja, jag snusar varje vecka men inte så ofta som varje dag 1 1 Ja, jag snusar (så gott som) varje dag 5 1 Kommun- och skolperspektivet åskådliggörs i bilaga 1 och 2. 3.9 Hur mycket (dosor per vecka) snusar Du? En niondeklassare som snusar (så gott som) dagligen konsumerar 2-3 dosor snus i veckan. 17

3.10 Snusar Du hemma? I runda tal 7% av pojkarna snusar hemma, vilket är nästan en halvering sedan 2002. (Andelen för flickorna är numera 1-2%, vilket är ungefär som 2002.) 3.11 Snusar Du på raster och håltimmar? Enligt de tidigare undersökningarna brukar 12-14% av pojkarna i nionde klass snusa under skoldagen, åtminstone ibland. Enligt rapporteringen senhösten 2008 är andelen nu nere i 6%. (Bland flickorna 2%.) Andelen niondeklassare som snusar under skoltid (åtminstone ibland), under lektionerna eller på raster och håltimmar, varierar på kommunnivå från 1% till 6%. Snusandet under skoltid är minst utbrett i Mora kommun (1%) och Smedjebackens kommun (2%) och mest utbrett i Borlänge kommun (6%), Ludvika kommun (6%) och Rättviks kommun (6%). (Se tabell 6 i bilaga 1!) Landstingets hälsopolitiska målsättning var att skolorna skulle vara helt snusfria senast under 1995. Hur det tretton år senare ter sig med snusandet på skolorna framgår av tabell 4 i bilaga 2. 3.12 Skulle Du vilja sluta snusa? Det är från de tidigare undersökningarna känt att bara en minoritet (runt 29%) av de niondeklassare som snusar varje vecka ( vanesnusarna ) vill sluta med sitt snusande. 2008 års rapportering tyder på att andelen fortfarande är densamma. Majoriteten av snusarna vill således fortsätta med sitt snusande. 3.13 Andel tobaksanvändare 1997 års undersökning visade att 22-23% av niondeklassarna rökte eller snusade i någon omfattning. De tidigare undersökningarna under 90-talets första hälft resulterade i andelar på mellan 23% och 25%. Rapportering 2002 resulterade i en andel på i runda tal 20% (pojkar 19%, flickor 20%). Då det av resultatredovisningen framgått att såväl rökandet som snusandet bland niondeklassare minskat sedan förra undersökningen, så kan det förväntas att andelen niondeklassare som använder tobak i någon form också minskat. Enligt 2008 års rapportering uppgår andelen tobaksanvändare bland niondeklassare idag till 11%, 12% bland flickor och 10% bland pojkar. Att uppmärksamma är att nästan 90% av niondeklassarna numera är helt rök- och snusfria! Det är den högsta andelen hittills i landstingets undersökningar. 18

Tobaksanvändandet samvarierar med upplevelse av trivsel i skolan och på fritiden (p<0.05 enligt chi-två-test). Trivs man som niondeklassare både i skolan och på fritiden är andelen tobaksanvändare 7%, bland övriga 14%. Skillnaden är störst för flickor. För dessa är andelarna 6% och 16%, vilket kan jämföras med 8% och 11% för pojkar. Tobaksanvändandet samvarierar också med föräldrars etnicitet (p<0.05 enligt chitvå-test). Är både mamma och pappa födda utomlands är andelen tobaksanvändare 5%, bland övriga 11%. En samvariation föreligger också med familjeförhållanden (p<0.05 enligt chi-tvåtest). Bor man med en ensamstående mamma är andelen tobaksanvändare 17%, bland övriga 10%. 3.14 Har Du ingått någon form av överenskommelse med en vuxen om att avstå från tobaksbruk (tills Du uppnått en viss ålder?) I runda tal 43% av niondeklassarna uppgav senhösten 2008 att man ingått någon form av överenskommelse med en vuxen om att avstå från tobaksbruk (tills man uppnått en viss ålder). I några kommuner visade sig andelen vara 30% eller lägre. Dessa är Ludvika kommun (27%), Malungs kommun (23%), Mora kommun (30%), Rättviks kommun (30%), Säters kommun (30%) och Älvdalens kommun (30%). Orsa kommun visade sig ha högst andel, 71%, följt av Gagnefs kommun (69%), Smedjebackens kommun (59%) och, Falu kommun (56%) och Leksands kommun (54%). (Se även tabell 6 i bilaga 1!) Det kan noteras att cirka 30% av de niondeklassare som röker varje vecka ( vanerökarna ) har uppgivit att man ingått någon form av överenskommelse med en vuxen om att avstå från tobaksbruk. Knappt 20% av de niondeklassare som snusar varje vecka ( vanesnusarna ) har uppgivit att man ingått någon form av överenskommelse med en vuxen om att avstå från tobaksbruk. 19

4 SAMMANFATTNING Enligt det hälsopolitiska program som Landstinget Dalarna antog 1988 blev en av uppgifterna för folkhälsoarbetet att senast 1995 åstadkomma en rök- och snusfri grund- och gymnasieskola i Dalarna. Landstingskansliets (numera huvudkontorets) epidemiologiska utredningsarbete gavs i uppdrag att följa upp hur väl (eller illa) de politiska målsättningarna kom att rimma med skolelevers faktiska bruk av tobak. För det ändamålet konstruerades en postenkät. Undersökningar baserade på denna riktade till niondeklassare kom att genomföras 1991, 1992, 1993, 1994, 1995, 1997, 2002 och nu senast 2008. Föreliggande rapport har syftat till att belysa niondeklassares rök- och snusvanor i Dalarna, 20 år efter det att det hälsopolitiska målet om en rök- och snusfri grundoch gymnasieskola i Dalarna signalerades. Rapporten har även syftat till att de ett historiskt perspektiv på niondeklassares tobaksvanor. Den första enkätundersökningen, den som genomfördes under senhösten 1991, visade att 20% av flickorna och 11% av pojkarna rökte i någon omfattning, 10% respektive 6% (så gott som) dagligen. 12% av pojkarna snusade, 8% (så gott som) dagligen. (Praktiskt taget inga av flickorna snusade.) 7% av niondeklassarna rökte på själva skolområdet, 10-11% under skoltid. Senhösten 1991 var 80% av niondeklassarna, samma andel för flickor och pojkar, helt fria från tobak. Senhösten 1995 när skolorna skulle vara rök- och snusfria stod det klart att rökvanorna varit anmärkningsvärt stabila under de fem år som landstinget då gjort sina mätningar. Andelen tobaksanvändare hade inte minskat under perioden. Andelen tobaksanvändare under skoltid hade inte heller minskar. 4-5% uppgav sig alltjämt röka på själva skolområdet under raster och håltimmar, åtminstone ibland, trots borttagandet av rökrutor. Det tobaksförebyggande och -bekämpande arbetet (inkluderande borttagande av rökrutor) föreföll närmast ha haft en geografisk effekt snarare än en folkhälsoeffekt, eftersom den huvudsakliga förändringen som kunnat avläsas handlade om att rökningen flyttats från själva skolområdet till platser strax utanför. Enligt niondeklassares rapportering senhösten 2008 röker 9% i någon omfattning, bland flickor 12% och bland pojkar 6%. Det är de lägsta rökarfrekvenserna som rapporterats sedan undersökningarna började. Under de sjutton år som rapporteringarna pågått har andelen rökande niondeklassare mer än halverats. Utvecklingen har varit ungefär densamma för både flickor och pojkar. Andelen som röker (så gott som) dagligen följer ungefär samma utveckling som rökandet totalt sett. Enligt 2008 års rapportering röker 4% av flickorna och 2% av pojkarna dagligen. Från niondeklassares rapportering har det framgått att utvecklingen mot allt färre rökare (och dagligrökare) tagit rejäl fart efter 1997. Det kan ses i ljuset av att en ny tobakslag trädde i kraft 1997 och tobak får därmed inte säljas till ungdomar 20

som inte fyllt 18 år. Det är rimligt att tro att lagen och efterlevnaden av den starkt bidragit till det konstaterade mindre utbredda rökandet bland niondeklassare. 2008 uppgav i runda tal 5% av niondeklassarna (flickor 6%, pojkar 3%) att man rökte under skoltid, åtminstone ibland. (5% är en halvering sedan tobakslagen infördes 1997.) 2% uppgav att man rökte på själva skolområdet och 3% utanför. Nästan alla anser att skolan har rökregler. 20-21% anser emellertid att skolpersonalen sällan eller aldrig ingriper mot elever som bryter mot dessa. Genomsnittskonsumtionen för en dagligrökare kan innebära en årlig kostnad på mellan 5 000 och 6 000 kronor. Majoriteten (65-70%) av vanerökarna ( röker varje vecka ) vill sluta med sitt rökande. Pojkars rapportering under åren visade att snusandet var mest utbrett kring 2002. Då snusade 16% i någon omfattning, 12% dagligen. Under de sex år som gått sedan dess har snusandet halverats eller mer än så. De andelar som gäller för 2008 (7% snusar i någon omfattning, 5% dagligen) är de lägsta sedan mätningarna började. Enligt den senaste rapporteringen snusar nu 4% av flickorna, 2% gör det dagligen. Enligt de tidigare undersökningarna brukar 12-14% av pojkarna i nionde klass snusa under skoldagen, åtminstone ibland. Enligt rapporteringen senhösten 2008 är andelen nu nere i 6%. (Bland flickorna 2%.) Landstingets hälsopolitiska målsättning var att skolorna skulle vara helt snusfria senast under 1995. Landstingets undersökningar visade att 23-25% av niondeklassarna rökte eller snusade i någon omfattning under 90-talets första hälft. Enligt 2008 års rapportering uppgår andelen tobaksanvändare bland niondeklassare idag till 11%, 12% bland flickor och 10% bland pojkar. Tobaksanvändandet samvarierar, bland annat, med upplevelse av trivsel i skolan och på fritiden: Ju mer trivsel bland niondeklassare, desto mindre användning av tobak. Nästan 90% av niondeklassarna är numera helt rök- och snusfria! Det är den högsta andel helt tobaksfria niondeklassare som hittills uppmätts. I runda tal 43% av niondeklassarna uppgav senhösten 2008 att man ingått någon form av överenskommelse med en vuxen om att avstå från tobaksbruk (tills man uppnått en viss ålder). Detta kan ha bidragit till det minskade bruket av tobak. Undersökningsbortfallet i 2008 års undersökning blev det största hittills. Hur det kan ha påverkat det redovisade undersökningsutfallet är svårt att säga. Det kan dock hållas för troligt att åtminstone rökare i någon mån är överrepresenterade i undersökningsbortfallet, varför rökandets omfattning bland niondeklassare troligen blivit något lägre än den verkliga. 21

REFERENSER 1 Landstinget Dalarna. Mota Olle i grind. Hälsopolitiskt program, november 1988. 2 Granvik M. Tobaksbruk bland ungdomar i Dalarna. Projektplan. Landstinget Dalarna, Landstingsstyrelsens kansli (Huvudkontoret), 1991-09-02. 3 Granvik M. Bruket av tobak bland ungdomar i Dalarna Resultat från en enkätundersökning senhösten 1991. Utredningsrapport nr 59, Landstinget Dalarna, Landstingsstyrelsens kansli (Huvudkontoret), mars 1992. 4 Granvik M. Tobaksvanor bland dalaungdomar födda 1977. Utredningsrapport nr 65, Landstinget Dalarna, Landstingsstyrelsens kansli (Huvudkontoret), januari 1993. 5 Granvik M. Tobaksvanor bland dalaungdomar födda 1978. Utredningsrapport nr 65, Landstinget Dalarna, Landstingsstyrelsens kansli (Huvudkontoret), januari 1994. 6 Granvik M. Tobaksvanor bland dalaungdomar födda 1979. Utredningsrapport nr 82, Landstinget Dalarna, Landstingsstyrelsens kansli (Huvudkontoret), februari 1995. 7 Granvik M. En rök- och snusfri grund- och gymnasieskola 1995. Utredningsrapport nr 87, Landstinget Dalarna, Landstingsstyrelsens kansli (Huvudkontoret), juli 1995. 8 Granvik M. Blev grund- och gymnasieskolorna i länet rök- och snusfria?. Utredningsrapport nr 92, Landstinget Dalarna, Landstingsstyrelsens kansli (Huvudkontoret), februari 1996. 9 Granvik, M. Hälsa och levnadsvanor bland niondeklassare i Dalarna höstterminen 1997. Utredningsrapport nr 102, Landstinget Dalarna, Landstingsstyrelsens kansli (Huvudkontoret), februari 1998. 10 Granvik M. 1999 års ungdomsenkät Hälsa och levnadsvanor bland gymnasieelever i Dalarna. Utredningsrapport nr, Landstinget Dalarna, Landstingsstyrelsens kansli (Huvudkontoret), april 2000. 11 Granvik M. Hälsa och levnadsvanor bland niondeklassare i Dalarna höstterminen 2002. Utredningsrapport nr 124, Landstinget Dalarna, Landstingsstyrelsens kansli (Huvudkontoret), mars 2003. 12 Granvik M. Ungdomsenkäten höstterminen 2004. Utredningsrapport nr 132, Landstinget Dalarna, Landstingsstyrelsens kansli (Huvudkontoret), april 2005. 13 Pentz M A et al. The Power of Policy: The Relationship of Smoking Policy to Adolescent Smoking. AMPH, Vol 79, No 7, s 857-62, July 1989. 22

14 Socialstyrelsen (Marklund U). Det onda jag inte vill, det gör jag. SoS-rapport 1989:6. 15 SFS 1994:98. Lag om ändring i tobakslagen (1993:358). 23

BILAGOR Bilaga 1: Rök- och snusvanor på kommunnivå Bilaga 2: Rök- och snusvanor på skolnivå Bilaga 3: Enkäten Bilaga 4: Information till föräldrar Bilaga 5: Följebrev Bilaga 6: Påminnelse 1 Bilaga 7: Påminnelse 2 Bilaga 8: Inkomna enkäter på kommunnivå Bilaga 9: Deltagare per kommun och högstadieskola Bilaga 10: Föräldrars etniska bakgrund 24

Bilaga 1: Tabell 1 Andel (%) flickor och pojkar som röker i någon omfattning efter kommun och undersökningsår. Niondeklassare. Undersök- (Medelvärde) ningsår: ht 1991-95 ht 1997 ht 2002 ht 2008 Kommun: Avesta 25 19 15 11 Pojkar 14 10 4 Flickor 23 20 17 Borlänge 20 21 17 10 Pojkar 16 11 7 Flickor 25 24 12 Falun 21 21 14 8 Pojkar 15 9 6 Flickor 26 18 10 Gagnef 20 19 9 10 Pojkar 13 3 9 Flickor 26 14 11 Hedemora 23 16 15 7 Pojkar 12 11 7 Flickor 20 19 8 Leksand 15 9 10 10 Pojkar 7 9 9 Flickor 11 12 12 Ludvika 23 21 15 9 Pojkar 17 7 5 Flickor 26 25 14 Malung 18 11 10 4 Pojkar 7 3 4 Flickor 15 16 3 Mora 17 12 19 8 Pojkar 11 13 3 Flickor 13 24 11 Orsa 16 18 12 6 Pojkar 9 10 3 Flickor 28 15 10 Rättvik 20 23 12 8 Pojkar 18 10 0 Flickor 29 14 18 Smedjebacken 20 23 14 12 Pojkar 22 13 2 Flickor 24 15 20 Säter 21 17 14 8 Pojkar 15 9 10 Flickor 20 19 7 Vansbro 20 21 15 8 Pojkar 6 3 3 Flickor 34 26 11 Älvdalen 21 17 13 14 Pojkar 5 16 7 Flickor 28 9 21 Dalarna 21 20 15 9 Pojkar 15 14 9 6 Flickor 25 24 19 12 25