Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Östtegs skola nov 201
Kommentar från Håll Sverge Rent 201-11-0 1:9: Vlken spännande och bra rapport n har skckat n tll oss. Elevernas snölägenhet är ju hur fn som helst, där skulle man gärna vlja stta och mysa. Det låter så ntressant med ert utbyte med skolan Rumänen. Bra att eleverna ser hur andra länder kan ha det. Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet er verksamhet. N har haft ett varerat och upplevelsenrktat arbete som verkar ha nsprerat er alla verksamheten - bra jobbat! PS Jättefn energbok! I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda skolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd eller elevråd Lgr11 Hur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1-2 gånger/termn Övrgt att tllägga: Eftersom skolan under det senaste året har vart evakuerat tll andra lokaler, där låg och mellanstadet har vart på olka ställen, har detta försvårat vårt arbete med hållbar utvecklng.v har ändå försökt att göra det bäst utfrån den stuaton som har vart och fortfarande är ett år tll. Lågstadet har bedrvt stt arbete och mellanstadet har tllsammans bedrvt stt arbete. Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och vart organserat? Hur har rådet nått ut tll resten av skolan? Två vuxna har hållt mljörådet och elever från alla klasser F-6 har deltagt. Mljörådet har träffats och olka områden har dskuterats. Mljörådet fck uppdrag att berätta för sna klasskamrater om de ekologska fotavtrycken och om vad hållbar utvecklng är. Vdare fck alla elever en hemuppgft när v jobbade med området vatten. Hur mycket vatten gör dn famlj av med på en normaldag? Detta sammanställdes och dskuterades klasserna. Även skolan gjorde mljörådet en undersöknng med hjälp av ntervjuer av personal m.m. en uppskattnng på en dags vattenkonsumton. På våren anordnar Mljörådet en heldag på temat skräpplockardag på skolgården och runt omkrng, bla skolskogen. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar på era utvecklngsområden. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och med arbetet med utvecklngsområdena. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det tänkt som en start och en rktlnje som sedan kan utvecklas och förändras under arbetets gång beroende på elevernas och personalens ntressen, frågor och déer. Beskrv hur detta har skett och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Vattenresurser Vattenresurser Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har under alla år v hållt på med hållbar utvecklng jobbat med att försöka spara och nte slösa på vatten. Detta återkommer ju mest varje dag som att tvätta händerna före lunch och mells och nte slösa på vatten när v duschar på gympan. Därför kändes det naturlgt att fördjupa oss våra vattenresurser. Mljörådet frågade upp klasserna om vad de vll veta mer om. Det resulterade ett arbete om jordens vattenresurser, räcker det åt alla? Hur mycket vatten fnns det? Kan man göra sötvatten av saltvatten? Hur renar man vatten? Vattnets kretslopp? Varför regnar det regnskogarna? Alla dessa frågor skckade v ut tll klasserna som förslag att jobba med. Klasserna valde själv nom vlka områden de vlle fördjupa sg. Under läsåret 2013-1 jobbade förskoleklass med att vara energsmarta. Resultat en energbok på http://energboken.naturskyddsforenngen.se Sök på Ekans energbok. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Se ovanstående. a. Infoga 1- blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.
Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. energboken.naturskyddsforenngen.se OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Lvsstl & hälsa Lvsstl och hälsa. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Utbyte med Rumänen: Under hösttermnen 2013 bestämde sg en av våra lärare på Östtegsskolan att åka som Volontär tll Rumänen. Ett av Europas fattgaste länder. Där skulle hon hjälpa tll på ett barnsjukhus för svårt sjuka barn. Hon skulle också få möjlghet att besöka en Romsk by utanför staden Brasov, där männskor från en hjälporgansaton Frm Fondaton startat upp en lten skola för barnen. Innan hon åkte fck hon med sna elever och personal tll att samla hop saker som de nte längre behövde, eller hade växt ur (återvnnng). Det kunde vara leksaker eller kläder. Läraren på skolan åkte väg. När hon sedan kom hem vsade hon blder för lågstadeeleverna. Det var geografblder, blder från barnsjukhuset, från skolan samt från den llla Romska byn. Eleverna blev tagna av all fattgdom så eleverna vlle på alla sätt fortsätta hålla kontakt, med sn förmåga och med lärarens kontakter, hjälpa tll. Så de fortsatte hålla kontakten med eleverna den llla byskolan. Eleverna dåvarande ettan skckade brev tll Rumänen samt julklappar form av leksaker, skrvmateral, pennor osv. Under hösten hade även eleverna ett sprnglopp där det samlades n pengar. Dessa pengar skckades för blöjor tll barnsjukhuset. Eleverna mådde bra att hjälpa och det skapades mer förståelse och empat. Under vårtermnen fortsatte kontakten med brev tll den llla byskolan. Eleverna klassen fck träna på att skrva brev och eleverna Rumänen fck träna skrva. De berättade sna brev vad de gjorde skolan, på frtden och om deras famljer. Det vsade sg vara lka, men ändå så olka på grund av att de lever en mljö där förutsättnngarna nte är lka stora. V fortsätter att hålla kontakt va brev och kommer även år att skcka julklappar. Bokbytardag: Åk -6 anordnade bokbytardag samband med en läsvecka. Eleverna fck ta med sg 1-3 böcker. Alla böcker samlades n och lades på ett bokbord. Senare fck klasserna gå och se vlka böcker de var ntresserade av och ta dessa. Alla elever blev nöjda med sna val. Eleverna lärde sg att det nte alltd behövs köpa nya böcker utan det fungerar bra att byta med varandra. OS-tema: Ute och nneaktvtet med temat OS under våren när OS var Ryssland. Eleverna på mellanstadet delades n mxade grupper med ca 8 elever varje grupp, varje grupp var ett land. V hade statoner som anknöt tll OS-grenarna t.ex backhoppnng, bob, curlng, V tränade oss att samarbeta för att ta gruppen längre. En trevlg dag med många skratt. Lågstadet genomförde aktvteterna nomhus och deras uppgfter byggde också på att samarbeta. Vad slänger v skolrestaurangen: Mljörådet utmanade eleverna att väga matresterna efter lunchen. Klasserna belönades med en efterrätt efter väl genomfört arbete. För sammanhållnngen: Mellanstadet nvgde läsåret med tårtkalas för hela -6. I blandade grupper från alla klasser gjorde eleverna 10 st tårtor som de sedan åt tllsammans av ute på skolgården. Eleverna åk 6 fck mycket beröm av andra lärare för hur väl de tog hand om sna grupper och såg tll att alla blev delaktga. (Stolta lärare =)) På våren anordnar Mljörådet en heldag på temat skräpplockardag på skolgården och runt omkrng, bla skolskogen. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Utbyte med Rumänen: Läraren nformerade först elever och personal och på så sätt fck v ned en första hjälpsändnng med kläder och leksaker. När läraren sedan kom hem fck elever och personal ta del av bldspel och muntlga föreläsnngar. Eleverna har efter nformatonen blvt nsatta att barn och männskor lever väldgt olka och under olka former. En klass har fortsatt med brevkontakt med byskolan Rumänen. De har på detta sätt lärt sg mycket om hur deras brevkomps lever. Fortsatt kontakt kommer att hållas och även hjälp form av pengar tll blöjor, julklappar, skrvmateral kommer att bedrvas. Bokbytardag: Dskussoner klasserna om hur man kan återanvända böcker, varför det är vktgt att läsa, varför det fnns bblotek. Dskussonerna utmynnade en bokbytardag där alla blev delaktga. Genom att göra reklam för sn bok som man hade lämnat n öppnades en ny nspratonskälla för de andra eleverna. OS-tema. Eleverna hade som förslag att de kunde sy flaggor tll sna länder på textlslöjden. Ansktsmålnng med flaggor på knderna för de som vlle. Alla grupper träffades före OS-dagen för att bestämma en gemensam klädsel som knöt laget samman. V hade också prs tll det lag som samarbetade bäst och även ett prs tll bästa klädsel. Vad slänger v skolrestaurangen: Under en vecka vägde v det eleverna slängde vd maten. Detta för att synlggöra hur mycket mat som hamnar soporna. Lärdomen av detta var att de började tänka mer på hur mycket de tog på tallrken och slängde mndre. Mellanstadet nvgde läsåret med tårtkalas för hela -6. I blandade grupper från alla klasser gjorde eleverna 10 st tårtor som de sedan åt tllsammans av ute på skolgården. Eleverna åk 6 fck mycket beröm av andra lärare för hur väl de tog hand om sna grupper och såg tll att alla blev delaktga. (Stolta lärare =)) a. Infoga 1- blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.
Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Närmljö Skolskogen a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har bedrvt olka aktvteter vår skolskog, här är några exempel. Att bygga snö: En klass lågstadet bestämde sg att bygga upp en lägenhet med byggmateralet snö. De hade med sg spadar och större och mndre cylndrar ut skogen. De spände också upp vta lakan mellan träden för att
begränsa lägenhetens yta. Eleverna byggde soffor, bord olka höjder med hjälp av cylndrarna. Lägenheten blev så mysg att de bestämdes att de skulle ha föräldrafka kombnerat med ett mndre nformatonsmöte för föräldrarna. Eleverna skapade crka 50 st slyktor som placerades lägenheten. Det lånade hop rensknn att lägga på snösofforna. Ljusstakar, ljuslyktor samlades hop för att få så mycket ljus som möjlgt. En stor sprakande eld eldstaden som också byggts av eleverna gjorde så att ljuset blev perfekt. Mysfaktorn var enorm och lugnande för var och en som kom n vår snölägenhet. När föräldrarna kom bjöds dem på varm glögg och bullar. En natur upplevelse alla nog bär med sg. 5:an föder upp fjärlar från larver: V har en dryg vecka haft fem fjärlslarver som husdjur klassen. När de kom var de endast 1,5 2 cm långa och v har kunnat följa hur de ätt, bajsat, vuxt och ömsat sknn. Idag har alla fem hängt sg upp och ner och förbereder sg för lvet som puppa. När v kom tllbaka tll skolan måndag v.22 så hade tre av våra fjärlar kommt ut ur sn puppa. De satt på kanten av buren och rörde lte lätt på sna vngar för att de skulle torka. Nästa morgon kom även de två andra ut ur sna puppor. Tyvärr var ngen av oss klassrummet just när det hände.v matade dem med sockervatten och frukt och kunde på nära håll se hur de vecklade ut sn sugsnabel för att få sg vätskan. Igår, måndag 2 jun, släppte v ut dem utanför skolan. De verkade så nöjda med att få komma ut frheten. Tack för att v fck ha er hos oss några veckor och på nära håll se utvecklngen från larv tll fjärl. Nu önskar v er lycka tll med äggläggnng och hoppas n får en härlg fjärlssommar. Under elevens val har eleverna arbetat med att utforma skolskogen tll ett trevlgt uteklassrum. Bland annat fnns det nu bänkar vd eldstäder, krokar att hänga kläder och ryggsäckar på. Rensnng av skogen har också skett.v har även haft utflykter med klassern tll skolskogen, med olka aktvteter t.ex. rörelse, matlagnng, lekar, fske, byggande. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Att bygga snö: Både elever och lärare har vart med och under planerngen. Eleverna fck bestämma former på huset och hur det skulle byggas. Även nrednngen var utfrån elevernas förslag. Föräldrarna blev delaktga under föräldramötet detta snöhus. 5:an föder upp fjärlar från larver: Vd en utflykt skogen httar eleverna larver som de vll ta med sg tll klassrummet för att följa dess utvecklng tll fjärl. Eleverna leder och följer utvecklngen. Alla övrga aktvteter har byggt på dskussoner om vad eleverna och personalen skulle vlja göra med och skolskogen. b. Infoga 1- blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.
c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lgr11) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll elevernas utvecklande av värden och kunskaper. Det synlggör också elevernas möjlghet tll ansvar och nflytande över utbldnngen. Utdragen är ctat från skolans uppdrag samt mål som anger nrktnngen på skolans arbete. De ctat n valde handlngsplanen är förtryckta med möjlghet för er att lägga tll och ta bort. a. Ämnesövergrpande arbete Enlgt läroplanen ska läraren organsera och genomföra arbetet så att eleven får möjlgheter tll ämnesfördjupnng, överblck och sammanhang, samt får möjlghet att arbeta ämnesövergrpande. Vlket/vlka skolämne(n) har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Bld Bolog Engelska Fysk Geograf Hem- och konsumentkunskap Hstora Idrott och hälsa Kem Matematk Musk Relgonskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Teknk Övrga/andra ämnen: b. Kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag
b. Kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag Läroplanen understryker vkten av att all undervsnng ska anlägga fyra övergrpande perspektv samt bdra tll att eleverna utvecklar ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Vlket/vlka övergrpande perspektv och/eller förhållnngssätt har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Ett mljöperspektv Ett nternatonellt perspektv Ett etskt perspektv c. Kap 2. Övergrpande mål och rktlnjer Vlket/vlka mål har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Normer och värden, kap 2.1: Skolans mål är att varje elev; respekterar andra männskors egenvärde, vsar respekt för och omsorg om såväl närmljön som mljön ett vdare perspektv. Kunskaper, kap 2.2: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola; kan lösa problem och omsätta déer handlng på ett kreatvt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständgt och tllsammans med andra och känna tllt tll sn egen förmåga, kan använda sg av ett krtskt tänkande och självständgt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etska överväganden, har fått kunskaper om de natonella mnorteternas (judar, romer, urfolket samerna, svergefnnar och tornedalngar) kultur, språk, relgon och hstora, har fått kunskaper om förutsättnngarna för en god mljö och en hållbar utvecklng, har fått kunskaper om och förståelse för den egna lvsstlens betydelse för hälsan, mljön och samhället, Elevernas ansvar och nflytande, kap 2.3: Skolans mål är att varje elev; successvt utövar ett allt större nflytande över sn utbldnng och det nre arbetet skolan, och har kunskap om demokratns prncper och utvecklar sn förmåga att arbeta demokratska former. Övrga mål, rktlnjer, förmågor och/eller centralt nnehåll som Grön Flagg-arbetet har nkluderat: Alla klasser arbetar ständgt med sopsorterng. Skolan och omvärlden Lgr11 Att arbeta med Grön Flagg nnebär att samverka med omvärlden. Arbetet med hållbar utvecklng kan bdra tll att skolor utbyter erfarenheter med andra aktörer nom närngslv, organsatoner och kommun. Enlgt läroplanen ska verksamheten samverka med arbetslvet och närsamhället och eleverna ska utveckla ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Har n genom ert Grön Flagg-arbete samverkat med någon av följande aktörer? Kommunen Annan/andra aktör(er) och/eller övrgt att tllägga: Berätta gärna hur n samverkat med aktören/aktörerna: Hjälporgansaton Frm Fondaton samarbetet med Rumänen. Synlggörande Lgr11 En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet. Detta kan göras genom en anslagstavla på skolan, nformaton ett nyhetsbrev eller genom att nformera allmänheten. Vad har n gjort på er skola för att vsa upp ert Grön Flaggarbete? Vlken/vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? Anslagstavla eller motsvarande på skolan Annan/andra aktvtet(er) Andra aktvteter och/eller övrgt att tllägga: Att synlggöra klassernas arbete genom olka utställnngar. Dgtala fotoramar.
Uppföljnng, utvärderng och utvecklng Lgr11 För att Grön Flagg ska utveckla er verksamhet behöver n följa upp, analysera och utvärdera ert arbete förhållande tll de natonella målen och kunskapskraven. Samtala och reflektera Grön Flagg-rådet, personalgruppen och klasserna hur n har upplevt arbetet. Dskutera och analysera resultaten, gärna med hjälp av tdgare erfarenheter, ltteratur och forsknng för att utveckla lärandet för hållbar utvecklng på er skola. Utvärderngen hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden Grön Flagg samt kan användas skolans kvaltetsarbete. a. Uppföljnng Reflektoner från eleverna, hur har de upplevt arbetet? Eleverna har upplevt detta arbete som rolgt och gvande. Det har vart ett uppskattat arbete. Reflektoner från personalen, hur tolkar n det n sett och upplevt? Det bästa temat som v har arbetat med har vart vatten, det gav mest. Lärarna tycker att v har valt för många områden och kommer vårt framtda arbete endast att välja ett arbetsområde och fördjupa oss det. Skolans uppdelnng med 2 mls avstånd har också vart en bdragande orsak tll att detta känts tungsamt. Med anlednng av detta kommer v att välja ett område nästa perod. b. Utvärderng Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? Ja. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån elevernas och personalens reflektoner? V kommer att välja ett arbetsområde nästa gång. d. Frvllg återkopplng tll Håll Sverge Rent Hur har n upplevt arbetet med de olka delarna Grön Flagg? Betygsätt från 1 tll 6, där 1 är betyget "nte bra" och 6 är betyget "mycket bra". 3 Arbetet med de hållbara nyckeltalen Arbetet med Grön Flagg-rådet/elevrådet Att arbeta med teman Att arbeta med utvecklngsområden Att koppla Grön Flagg-arbetet tll läroplanen Arbetet med att få alla på skolan delaktga Arbetet med dokumentatonen tll Grön Flagg Vårdnadshavarnas delaktghet och engagemang Egna kommentarer eller övrgt att tllägga: