Hälsa på lika villkor Vårdcentralsrapport

Hälsa på lika villkor Vårdcentralsrapport Västernorrland 2006

Innehåll Sammanfattning 2 Inledning 3 Bra allmän hälsa 4 Dålig tandhälsa 6 Nedsatt psykiskt välbefinnande 8 Fysisk aktivitet minst 30 minuter per dag 10 Riskkonsumtion av alkohol 12 Dagligrökare 14 Dagligsnusare 16 Fetma 18 Referenser 20 Vårdcentralsöversikt 21 För mer information, kontakta landstingets folkhälsoplanerare: Barbro Forslin (barbro.forslin@lvn.se) Hjördis Rooth-Möller (hjordis.roothmoller@lvn.se) Heléne Dahlqvist (helene.dahlqvist@lvn.se) Johannes Dock (johannes.dock@lvn.se) Iwona Jacobsson (iwona.jacobsson@lvn.se) Peter Möllersvärd (peter.mollersvard@lvn.se) Eller besök landstingets webbplats www.lvn.se/enkat ISSN 1400-1527 Författare: Anna Bostedt och Birgitta Malker, Ledningsstaben Hälso- och sjukvård Barbro Forslin, Iwona Jacobsson och Johannes Dock, Primärvårdscentrum Layout: Elin Sjöstedt, Ledningsstaben Information och Kjerstin Hansson, Gagna Administrativ Service Omslagsfotografi: Nordic Photos; Arnaldur Halldorsson, Palmi Gudmundsson, Sören Colbring Tryck: Prinfo Accidenstryckeriet AB i Sundsvall, 2007

Förord Landstinget Västernorrland bedriver ett aktivt folkhälsoarbete för att förbättra hälsan i länet och minska behovet av sjukvård. I arbetet för en god och jämlik hälsa behövs bra underlag som möjliggör planering utifrån befolkningens behov. Befolkningsenkäten ger unik information om invånarnas upplevda hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Den ger kunskap om lokala behov och kan användas för planering och prioritering av hälsofrämjande insatser. Hälso- och sjukvårdens personal får ofta en inblick i människors levnadsvanor och livsvillkor, vilket gör att de har stora förutsättningar att arbeta hälsofrämjande. Vårdcentralen är den del av hälso- och sjukvården som de flesta i befolkningen har kontakt med årligen och det stora antalet möten mellan vårdpersonal och besökare erbjuder många naturliga tillfällen att ta upp frågor om livsvillkor och levnadsvanor. Den här rapporten ökar kunskapen om vilka grupper man bör vända sig till med insatser för att förbättra hälsan, ändra tobaks- och alkoholvanor, öka den fysiska aktiviteten eller ändra matvanorna. Att hälsan är ojämnt fördelad vet vi och i den här rapporten kan vi tydligt se hur den upplevda hälsan och faktorer som har betydelse för hälsan varierar mellan länets vårdcentralsområden. Varför ser det ut som det gör, och vad kan göras? Några enkla svar finns inte men förhoppningsvis blir den här rapporten underlag för diskussion och kan väcka frågor som är viktiga att arbeta vidare med. Lars Bolin Hälso- och sjukvårdsdirektör Lennart Moberg Primärvårdsdirektör 1

Sammanfattning Våren 2006 genomförde Folkhälsoinstitutet en nationell befolkningsenkät för att kartlägga befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Landstinget Västernorrland deltog i undersökningen och ca 12 000 enkäter skickades ut till personer i Västernorrland. Resultatet har analyserats på vårdcentralsnivå. Resultatet visar skillnader i befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor mellan de olika vårdcentralsområdena i Västernorrlands län. Bra allmän hälsa. 67 procent uppger att de mår mycket bra eller bra, andelen varierar från 55 till 76 procent mellan vårdcentralsområdena. Fler män än kvinnor svarar att de mår bra eller mycket bra. Det är även skillnader mellan åldersgrupperna och man mår bättre ju yngre man är. Dålig tandhälsa. 11 procent anser att de har mycket dålig eller ganska dålig tandhälsa. Det är ingen större skillnad mellan könen. Andelen med dålig tandhälsa varierar från 7 till som sämst 17 procent mellan vårdcentralsområdena. Nedsatt psykiskt välbefinnande. 16 procent har nedsatt psykiskt välbefinnande. Det varierar mellan vårdcentralsområdena, från 11 till som sämst 23 procent. Kvinnor mår sämre än män. Äldre mår bättre än yngre. Fysisk aktivitet minst 30 min/dag. 62 procent uppger att de är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag. Andelen fysiskt aktiva är högst i åldern 16 29 år. Andelen varierar från 58 till som sämst 44 procent mellan de olika vårdcentralsområdena. Riskkonsumtion av alkohol. 12 procent är riskkonsumenter av alkohol. En högre andel män är riskkonsumenter i jämförelse med kvinnorna och det är vanligare med riskkonsumtion i de yngre åldrarna. Mellan de olika vårdcentralsområdena varierar riskkonsumtionen från 8 till 17 procent. Dagligrökare. 13 procent är dagligrökare. Andelen kvinnor som röker dagligen är högre än andelen män. Andelen varierar mellan 6 och 21 procent mellan de olika vårdcentralsområdena. Dagligsnusare. 16 procent snusar dagligen. Andelen variera mellan de olika vårdcentralsområdena, från 11 till 26 procent. Andelen män som snusar dagligen är också betydligt högre än andelen snusande kvinnor. Fetma. 14 procent har fetma. Det finns inga större skillnader mellan könen i andelen med fetma. Andelen med fetma är lägst i de yngsta åldrarna för att öka stort i ålder 30 44 år och äldre. Andelen med fetma varierar mellan de olika vårdcentralsområdena från 8 till som sämst 23 procent. 2

Inledning Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. För att kunna fatta riktiga beslut och göra bra prioriteringar är det viktigt att veta hur befolkningen mår och lever. Den här rapporten ger en bild av befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor fördelat efter vårdcentralernas upptagningsområden 2006. Bra underlag är viktigt Bra underlag behövs för att anpassa utvecklingen av hälso- och sjukvård så att den på bästa sätt motsvarar behoven i befolkningen. Olika registerdata som finns inom hälso- och sjukvården ger kunskap om sjukdomsförekomst. Dessa data ger värdefull, men i visst avseende begränsad, information i och med att de endast kartlägger den del av befolkningen i länet som har uppsökt hälso- och sjukvården. Att komplettera med en enkätundersökning ger stora möjligheter att få utökad kunskap om hälsoläget i hela befolkningen. Genom en enkät ges befolkningen möjlighet att redovisa sin subjektivt upplevda uppfattning om hälsan, vilket är tex värdefullt när det gäller den psykiska hälsan. Enkäten ger också möjlighet att samla in kunskap om levnadsvanor och livsvillkor hos befolkningen. Hälsa på lika villkor en enkätundersökning Landstinget har tidigare genomfört två liknande undersökningar tillsammans med de tre nordligaste landstingen, 1997 och 2003. Statens folkhälsoinstitut genomför årligen en nationell undersökning där enskilda landsting har möjlighet att utöka urvalet i det egna området med ett extra urval, Landstinget Västernorrland deltog vid 2006 års undersökning. Hälsa på lika villkor 2006 skickades ut till drygt 12 600 personer i åldern 16 84 år i Västernorrland. Svarsfrekvensen var 63 procent. Enkäten innehöll 75 frågor om hälsa, levnadsvanor, ekonomiska förhållanden, arbete och sysselsättning, trygghet och sociala relationer samt några bakgrundsfrågor. Rapportens innehåll Rapporten innehåller ett urval från enkäten och redovisas i åtta avsnitt där varje avsnitt tar upp en fråga, allmänt hälsotillstånd, tandhälsa, psykiskt välbefinnande, fysisk aktivitet, alkoholkonsumtion, rökning, snusning och fetma. Rapporten avslutas med en vårdcentralsöversikt baserad på registeruppgifter av faktorer som har betydelse för hälsan. Observera att: De områden som redovisas i denna rapport bygger på vårdcentralernas geografiska upptagningsområden. Kartorna i rapporten ger möjlighet till översiktlig jämförelse mellan vårdcentralsområdena. Ljusare kartfärg betyder gynnsammare förhållanden. Graderingen i kartorna är gjord genom att andelsintervallet för varje fråga är delad i tre lika stora grupper. Skalorna i diagrammen är inte alltid 100 procent. Alla värden som redovisas är ålderstandardiserade. Alla värden som redovisas representerar befolkningen i åldern 16 84 år i Västernorrland. 3

Bra allmän hälsa I Västernorrland uppger 67 procent av befolkningen i åldern 16 84 år att de mår mycket bra eller bra. Det finns skillnader mellan vårdcentralsområdena, andelen varierar mellan 55 och 76 procent. En högre andel av männen uppger att deras allmänna hälsotillstånd är bra i förhållande till kvinnorna. Andelen med mycket bra eller bra allmän hälsa sjunker med stigande ålder. Självrapporterat allmänt hälsotillstånd har i en mängd studier 1 visat svara en stark prediktor för både sjuklighet och dödlighet. Frågan är av central betydelse för att följa hälsoutvecklingen bland olika befolkningsgrupper över tid. Allmän hälsa mätt på en femgradig skala är också en av de frågor som man enats kring inom EU. Frågekonstruktion har använts sedan 1996 av Statistiska Centralbyrån i deras undersökningar om levnadsförhållande (ULF) samt i flera landstingsenkäter. I Västernorrland uppger 69 procent av männen och 65 procent av kvinnorna att de har mycket bra eller bra allmän hälsa. Hälsotillståndet är bättre bland männen än bland kvinnorna i alla åldersklasser. Bäst allmän hälsa uppger unga män, medan de äldsta kvinnorna har sämst hälsa. Bäst hälsa har de yrkesarbetande, både män och kvinnor, cirka 80 procent uppger bra eller mycket bra hälsa. Sämst hälsa har de förtidspensionerade och långtidssjukskrivna, där andelen med mycket bra eller bra hälsa bara är 26 procent respektive 8 procent. För både män och kvinnor som tillhör dessa kategorier finns det stor risk att dö i förtid. Det finns skillnader i allmänt hälsotillstånd mellan olika socioekonomiska grupper. Personer med hög utbildning har bättre hälsa än lågutbildade, 79 procent jämfört med 65 procent. Dålig ekonomi påverkar i hög grad det allmänna hälsotillståndet. Andelen med mycket bra eller bra hälsa är mer än 70 procent bland personer som har en kontantmarginal (kan skaffa fram 15 000 kronor på en vecka) mot 53 procent om man inte har den marginalen. Andel med mycket bra eller bra allmän hälsa Andel med mycket bra eller bra allmän hälsa Ålder Kvinna Man 16 29 76 83 30 44 71 76 45 64 62 66 65 84 49 52 4

Andel med mycket bra eller bra allmänt hälsotillstånd Andel med mycket bra eller bra allmänt hälsotillstånd 25 30 36 24 31 35 33 34 26 29 32 23 27 22 21 28 16 20 17 18 19 1 2 8 15 13 Procent 3 4 5 7 12 9 11 10 6 14 55-62 63-69 70-76 01 VC Ånge 65 02 VC Fränsta 65 03 VC Stöde 55 04 VC Matfors 66 05 VC Njurunda 70 06 VC Skönsmon 68 07 VC Nacksta 68 08 VC Granlo 70 09 VC Granloholm 68 10 VC Centrum Sundsvall 76 11 VC Skönsberg* 73 12 VC Bosvedjan* 75 *From januari 2007 VC Gilleberget. 13 VC Ljustadalen 59 14 VC Alnö 68 15 VC Timrå 67 16 VC Liden 68 17 VC Söråker 68 18 VC Sundet 67 19 VC Blåsippan 70 20 VC Kronholmen 70 21 VC Kramfors 63 22 VC Nyland 65 23 VC Långsele 63 24 VC Ramsele 65 25 VC Junsele 57 26 VC Skärvsta 59 27 VC Centrum Sollefteå 71 28 VC Höga Kusten 69 29 VC Bjästa 58 30 VC Bredbyn 57 31 VC Själevad 71 32 VC Domsjö 63 33 VC Gullänget 62 34 VC Centrum Örnsköldsvik 73 35 VC Viken 69 36 VC Husum - Trehörningsjö 63 5

Dålig tandhälsa I Västernorrland anser 11 procent av befolkningen i åldern 16-84 år att de har mycket dålig eller ganska dålig tandhälsa. Det är ingen större skillnad mellan könen. Andelen män som uppger att deras tandhälsa är dålig blir högre ju äldre de är. Denna tendens syns inte på samma sätt hos kvinnorna. Andelen med dålig tandhälsa varierar från 6 till som sämst 17 procent mellan vårdcentralsområdena. Tandhälsan utgör en viktig del av individers livskvalitet och välbefinnande. Kvaliteten på tänderna kan sägas ha ett dubbelt samband med kostvanorna, dels genom att kosten påverkar tandhälsan och dels genom att tandkvaliteten påverkar kostintaget. Inom det folkhälsopolitiska målområdet nr 10, framhålls vikten av en god tandhälsa, för att kunna tillgodogöra sig maten. Under de senaste 25 åren har tandhälsan i Sverige blivit bättre. Detta kan delvis bero på införandet av en generös allmän tandvårdsförsäkring. Försäkringssystemet har dock blivit mindre generöst och patienterna har själva sedan 1990-talet fått stå för en allt större kostnad. Trots att tandhälsan i befolkningen som helhet förbättrats väsentligt kvarstår betydande socioekonomiska skillnader 2. I Västernorrland uppger 12 procent av männen och 10 procent av kvinnorna att de har dålig tandhälsa (mycket eller ganska dålig). Ser man till tandhälsa i förhållande till sysselsättning uppger 9 procent av de yrkesverksamma att de har mycket dålig eller dålig tandhälsa. Högsta andelen med dålig tandhälsa har långtidssjukskrivna män (30 procent). Cirka 16 procent av de tillfrågade svarar att de har varit i behov av tandläkare under de tre senaste månaderna men ej sökt. 65 procent av dessa har avstått p.g.a. ekonomiska skäl. De yngre (16 44 år) har i högre utsträckning än de äldre varit i behov av tandvård, men inte sökt. Bland yrkesarbetande och ålderspensionärer uppger 11 15 procent att de varit i behov av tandläkare de senaste tre månaderna men ej sökt, cirka 28 procent av arbetslösa respektive förtidspensionärer samt 40 procent av de långtidssjukskrivna svarar detsamma. Andel med mycket dålig eller ganska dålig tandhälsa Andel med mycket dålig eller ganska dålig tandhälsa Ålder Kvinna Man 16 29 7 8 30 44 11 11 45 64 12 13 65 84 9 15 6

Andel med mycket dålig eller dålig tandhälsa Andel med mycket dålig eller dålig tandhälsa 25 30 36 24 31 35 33 34 26 29 32 23 27 22 21 28 16 20 17 18 19 1 2 8 15 13 Procent 3 4 5 7 12 9 11 10 6 14 6-9 10-13 14-17 01 VC Ånge 12 02 VC Fränsta 12 03 VC Stöde 15 04 VC Matfors 7 05 VC Njurunda 13 06 VC Skönsmon 8 07 VC Nacksta 12 08 VC Granlo 9 09 VC Granloholm 9 10 VC Centrum Sundsvall 10 11 VC Skönsberg* 12 12 VC Bosvedjan* 11 *From januari 2007 VC Gilleberget. 13 VC Ljustadalen 15 14 VC Alnö 12 15 VC Timrå 14 16 VC Liden 14 17 VC Söråker 11 18 VC Sundet 13 19 VC Blåsippan 11 20 VC Kronholmen 11 21 VC Kramfors 12 22 VC Nyland 12 23 VC Långsele 17 24 VC Ramsele 15 25 VC Junsele 12 26 VC Skärvsta 10 27 VC Centrum Sollefteå 9 28 VC Höga kusten 10 29 VC Bjästa 6 30 VC Bredbyn 15 31 VC Själevad 10 32 VC Domsjö 14 33 VC Gullänget 8 34 VC Centrum Örnsköldsvik 7 35 VC Viken 8 36 VC Husum - Trehörningsjö 9 7

Nedsatt psykiskt välbefinnande I Västernorrland anger 16 procent av befolkningen i åldern 16-84 år att de har nedsatt psykiskt välbefinnande. Det är stora skillnader mellan könen, kvinnorna mår sämre än männen. Det finns också en tendens till att man mår bättre ju äldre man är. Det nedsatta psykiska välbefinnandet varierar mellan vårdcentralsområdena, från 11 till 23 procent. I enkäten finns 12 frågor, som behandlar olika aspekter av psykiskt välbefinnande. Frågorna summeras och räknas om till ett index. Indexet kan delas in i två alternativ, Gott psykiskt välbefinnande och Nedsatt psykiskt välbefinnande. Frågorna och beräkningen kallas GHQ12 (General Health Questionnaire) och har använts i olika undersökningar och beskrivits i boken Measuring Health 3. Frågorna avser att indikera psykiskt välbefinnande och mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa. Nedsatt psykiskt välbefinnande har en stark koppling till utveckling av depression och kan ses som en indikator på förväntad utveckling av psykisk sjuklighet. Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande är störst bland långtidssjukskrivna kvinnor med mer än varannan kvinna. Bland förtidspensionerade kvinnor och män, långtidssjukskrivna män samt bland arbetslösa kvinnor har ungefär var tredje person nedsatt psykiskt välbefinnande. Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande är lägst bland ålderspensionärer och yrkesarbetande. Erfarenheter från försök att erbjuda fyra samtal bland unga vuxna i Stockholm 4 visar att man med ganska enkla samtalsinsatser kan öka graden av psykiskt välbefinnande. Om man undviker depressioner eller andra psykisk sjuklighet på ett enkelt sätt är det sannolikt mycket kostnadseffektivt. Förekomsten av nedsatt psykiskt välbefinnande är stor bland unga kvinnor, nästan var tredje kvinna i åldern 16 29 år. Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande Ålder Kvinna Man 16 29 28 12 30 44 19 15 45 64 17 12 65 84 11 8 8

Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande 25 30 36 24 31 35 33 34 26 29 32 23 27 22 21 28 16 20 17 18 19 1 2 8 15 13 Procent 3 4 5 7 12 9 11 10 6 14 11-14 15-18 19-23 01 VC Ånge 18 02 VC Fränsta 20 03 VC Stöde 21 04 VC Matfors 19 05 VC Njurunda 11 06 VC Skönsmon 15 07 VC Nacksta 19 08 VC Granlo 14 09 VC Granloholm 14 10 VC Centrum Sundsvall 23 11 VC Skönsberg* 11 12 VC Bosvedjan* 22 *From januari 2007 VC Gilleberget. 13 VC Ljustadalen 17 14 VC Alnö 12 15 VC Timrå 16 16 VC Liden 15 17 VC Söråker 13 18 VC Sundet 13 19 VC Blåsippan 22 20 VC Kronholmen 18 21 VC Kramfors 19 22 VC Nyland 18 23 VC Långsele 16 24 VC Ramsele 14 25 VC Junsele 15 26 VC Skärvsta 16 27 VC Centrum Sollefteå 12 28 VC Höga Kusten 13 29 VC Bjästa 15 30 VC Bredbyn 16 31 VC Själevad 16 32 VC Domsjö 14 33 VC Gullänget 13 34 VC Centrum Örnsköldsvik 12 35 VC Viken 16 36 VC Husum - Trehörningsjö 11 9

Fysisk aktivitet minst 30 minuter per dag I Västernorrland uppger 62 procent i ålder 16 84 år att de är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag. Skillnaden mellan män och kvinnor är liten och andelen fysiskt aktiva varierar beroende på ålder. Andelen fysiskt aktiva är lägst i åldern 45 64 år för män och 65 84 år för kvinnor, medan andelen fysiskt aktiva är högst i åldern 16-29 år för både män och kvinnor. Andelen varierar mellan 78 till som sämst 55 procent mellan de olika vårdcentralsområdena. Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsa. Regelbunden fysisk aktivitet har visats motverka uppkomsten av en mängd sjukdomar t.ex. minskad risk för hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter, tjocktarmscancer samt depression 5. Fysisk aktivitet har även en stor betydelse för att motverka övervikt och fetma, stärker muskler, leder och immunförsvar samt lindrar ångest, oro och sömnsvårigheter 6. Det är framför allt aktivitetsnivån på fritiden och fritidens kvalitet som visats ha betydelse för hur man mår med avseende på såväl fysisk förmåga och allmän hälsa som social förmåga, emotionell- och mental hälsa 7. En vanlig rekommendation vad gäller tidsomfattningen är minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag. Av männen är 64 procent fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag och bland kvinnorna 61 procent. Andelen fysiskt aktiva är högst i åldern 16 29 år för både män och kvinnor, och andelen är lägst bland kvinnor i åldern 65 84 år. Den högsta andelen fysiskt aktiva finns bland yrkesarbetande män och kvinnor och bland ålderspensionerade män, där cirka 60 procent är fysiskt aktiva. Den lägsta andelen fysiskt aktiva återfinns bland de förtidspensionerade och långtidssjukskrivna män och kvinnor samt ålderpensionerade kvinnor. Andel fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag Andel fysiska aktiva minst 30 minuter per dag Ålder Kvinna Man 16 29 71 77 30 44 61 60 45 64 59 57 65 84 52 65 10

Andel fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag Andel fysiskt aktiva minst 30 min/dag 25 30 36 24 31 35 33 34 26 29 32 23 27 22 21 28 16 20 17 18 19 1 2 8 15 13 Procent 3 4 5 7 12 9 11 10 6 14 55-61 62-67 68-73 01 VC Ånge 61 02 VC Fränsta 60 03 VC Stöde 55 04 VC Matfors 61 05 VC Njurunda 73 06 VC Skönsmon 63 07 VC Nacksta 67 08 VC Granlo 63 09 VC Granloholm 59 10 VC Centrum Sundsvall 65 11 VC Skönsberg* 60 12 VC Bosvedjan* 63 *From januari 2007 VC Gilleberget. 13 VC Ljustadalen 56 14 VC Alnö 63 15 VC Timrå 57 16 VC Liden 61 17 VC Söråker 60 18 VC Sundet 60 19 VC Blåsippan 59 20 VC Kronholmen 63 21 VC Kramfors 57 22 VC Nyland 59 23 VC Långsele 58 24 VC Ramsele 60 25 VC Junsele 58 26 VC Skärvsta 63 27 VC Centrum Sollefteå 61 28 VC Höga Kusten 65 29 VC Bjästa 60 30 VC Bredbyn 63 31 VC Själevad 63 32 VC Domsjö 59 33 VC Gullänget 64 34 VC Centrum Örnsköldsvik 64 35 VC Viken 59 36 VC Husum - Trehörningsjö 64 11

Riskkonsumtion av alkohol I Västernorrland är 12 procent av befolkningen i åldern 16 84 år riskkonsumenter av alkohol. En högre andel män är riskkonsumenter i jämförelse med kvinnorna och det är vanligare med riskkonsumtion i de yngre åldrarna. Mellan de olika vårdcentralsområdena varierar riskkonsumtionen från 8 till 17 procent. En hög konsumtion av alkohol kan orsaka eller bidra till en mängd olika negativa hälsoeffekter som t.ex. levercirros, gastrit, alkoholpsykos, alkoholförgiftning och olycksfall. En hög konsumtion kan också ha en rad negativa sociala konsekvenser som påverkar hälsotillståndet samt bidra till övervikt och fetma. Fyra av frågorna i enkäten härstammar från frågeinstrumentet AUDIT och har tagits fram av arbetsgruppen för alkoholfrågor inom ramen för projektet Hälsorelaterade levnadsvanor, frågorna är testade 8. Frågorna har utvecklats av Världshälsoorganisationen (WHO) i syfte att identifiera personer vars alkoholkonsumtion kan skada deras hälsa 9. Riskbruk 10 handlar om alkoholkonsumtion som, om den fortsätter, riskerar att leda till ett missbruk och svåra medicinska skador. Men där problemen ännu inte är allvarliga. Frågorna tar hänsyn till hur ofta och hur mycket man dricker men även hur ofta man dricker så mycket att man blir berusad. Poängen motsvarar för kvinnor 9 standard glas per vecka, vilket motsvarar 108 g eller 34 cl starksprit. För män 14 standardglas per vecka, vilket motsvarar 168 g alkohol eller 53 cl starksprit. Andelen riskkonsumenter är högst bland de unga. Mer än var fjärde ung man och kvinna dricker så mycket att de betecknas som riskkonsumenter. Skillnaden mellan unga män och kvinnor är liten. Största andelen med riskkonsumtion av alkohol finns bland långtidssjukskrivna, arbetslösa eller yrkesarbetande män, 21 24 procent. Även för arbetslösa kvinnor är riskkonsumtionen hög, cirka 14 procent. Riskkonsumenter av alkohol anger sämre tandhälsa och i högre grad nedsatt psykiskt välbefinnande än icke riskkonsumenter. Bland dessa personer också andelen rökare och spelmissbrukare högre. Andel med riskkonsumtion av alkohol Riskkonsumtion av alkohol Ålder Kvinna Man 16 29 27 29 30 44 6 17 45 64 5 10 65 84 1 4 12

Andel med riskkonsumtion av alkohol Andel med riskkonsumtion av alkohol 25 30 36 24 31 35 33 34 26 29 32 23 27 22 21 28 16 20 17 18 19 1 2 8 15 13 Procent 8-10 3 4 5 7 12 9 11 10 6 14 11-13 14-17 01 VC Ånge 13 02 VC Fränsta 14 03 VC Stöde 14 04 VC Matfors 14 05 VC Njurunda 8 06 VC Skönsmon 16 07 VC Nacksta 13 08 VC Granlo 9 09 VC Granloholm 14 10 VC Centrum Sundsvall 16 11 VC Skönsberg* 12 12 VC Bosvedjan* 11 *From januari 2007 VC Gilleberget. 13 VC Ljustadalen 16 14 VC Alnö 10 15 VC Timrå 12 16 VC Liden 9 17 VC Söråker 12 18 VC Sundet 12 19 VC Blåsippan 13 20 VC Kronholmen 13 21 VC Kramfors 16 22 VC Nyland 8 23 VC Långsele 9 24 VC Ramsele 12 25 VC Junsele 8 26 VC Skärvsta 14 27 VC Centrum Sollefteå 13 28 VC Höga Kusten 12 29 VC Bjästa 8 30 VC Bredbyn 10 31 VC Själevad 11 32 VC Domsjö 11 33 VC Gullänget 11 34 VC Centrum Örnsköldsvik 15 35 VC Viken 17 36 VC Husum - Trehörningsjö 12 13

Dagligrökare I Västernorrland är 13 procent av befolkningen i åldern 16 84 år dagligrökare. Andelen kvinnor som röker dagligen är högre än bland männen. I åldern 16 29 år är andelen rökare lägst. Högsta andelen dagligrökare finns bland kvinnor i åldern 45 64 år. Andelen varierar från 6 till 21 procent mellan de olika vårdcentralsområdena. Många sjukdomar orsakas eller förvärras av rökning. Det gäller bl.a olika typer av cancer, lungsjukdom, hjärt-kärlsjukdom, sår i magen m.fl. 11. Rökningen orsakar ungefär 8 000 för tidiga dödsfall varje år och 3 000 inträffar före pensionsåldern. Om tobaksbruket upphörde skulle detta i praktiken påverka hela befolkningens hälsotillstånd och förväntad överlevnad mer än någon annan sjukdomsorsak12. I Västernorrland uppger 11 procent av männen och 15 procent av kvinnorna att de röker dagligen. Den högsta andelen dagligrökare återfinns i mellangruppen, dvs 45 54 år där 21 procent av kvinnorna och 18 procent av männen röker. Rökvanorna är även kopplade till utbildning, dvs de finns främst bland dem med lägst utbildningsnivå. Rökare är i högre grad ekonomiskt utsatta än icke rökare t.ex. när det gäller kontantmarginal (skaffa fram 15 000 kr på en vecka). Sämst är förhållandena för kvinnor, där 40 procent av kvinnliga rökare inte anser sig ha kontantmarginal. Genom tidigare undersökningar vet vi att cirka 75 procent av rökarna vill sluta och att 4 av 10 önskar hjälp med detta dvs. rökslutarstöd 13. Bland yrkesverksamma och ålderspensionärer röker 10 12 procent, medan motsvarande siffra är 18 23 procent för arbetslösa, förtidspensionärer respektive långtidssjukskrivna. Andel dagligrökare Andel dagligrökare Ålder Kvinna Man 16 29 11 4 30 44 13 10 45 64 21 18 65 84 10 10 14

Andel dagligrökare Andel dagligrökare 25 30 36 24 31 35 33 34 26 29 32 23 27 22 21 28 16 20 17 18 19 1 2 8 15 13 Procent 3 4 5 7 12 9 11 10 6 14 6-10 11-15 16-21 01 VC Ånge 13 02 VC Fränsta 16 03 VC Stöde 15 04 VC Matfors 11 05 VC Njurunda 18 06 VC Skönsmon 9 07 VC Nacksta 13 08 VC Granlo 13 09 VC Granloholm 14 10 VC Centrum Sundsvall 12 11 VC Skönsberg* 16 12 VC Bosvedjan* 10 *From januari 2007 VC Gilleberget. 13 VC Ljustadalen 21 14 VC Alnö 14 15 VC Timrå 17 16 VC Liden 10 17 VC Söråker 16 18 VC Sundet 16 19 VC Blåsippan 9 20 VC Kronholmen 17 21 VC Kramfors 20 22 VC Nyland 19 23 VC Långsele 13 24 VC Ramsele 17 25 VC Junsele 14 26 VC Skärvsta 11 27 VC Centrum Sollefteå 12 28 VC Höga Kusten 14 29 VC Bjästa 9 30 VC Bredbyn 6 31 VC Själevad 6 32 VC Domsjö 14 33 VC Gullänget 11 34 VC Centrum Örnsköldsvik 11 35 VC Viken 17 36 VC Husum - Trehörningsjö 7 15

Dagligsnusare Andelen som snusar dagligen i Västernorrland utgör 16 procent av befolkningen i åldern 16 84 år. Andelen varierar stort mellan de olika vårdcentralsområdena, från 11 till som sämst 26 procent. Andelen män som snusar dagligen är också betydligt högre än bland kvinnorna. Snuset innehåller flera cancerframkallande ämnen. De starkaste indikatorerna finns för bukspottskörtelcancer, men det finns även forskning som tyder på förhöjd risk för t.ex. munhålecancer. Snusning tycks inte öka risken för att få hjärtinfarkt, men höjer risken att dö vid drabbandet av hjärtinfarkt. När det gäller munhälsan konstateras, att snus ger en slemhinneskada som antyder ett samband mellan snus och tandlossning 14. Av yrkesverksamma och arbetslösa snusar cirka 20 procent, av förtidspensionärer och långtidssjukskrivna snusar 16 21 procent (bland långtidssjukskrivna män snusar hela 41 procent). Av ålderspensionärer snusar betydligt färre, 7 procent. För snusningen finns inte samma koppling till utbildningsnivå som för rökarna. Inte heller kan man se något ekonomiskt samband. Var fjärde man och 7 procent av kvinnorna i Västernorrland svarar att de är dagligsnusare. Den högsta andelen snusare återfinns i de yngsta åldersgrupperna vilket gäller både män och kvinnor. Andel dagligsnusare Andel dagligsnusare Ålder Kvinna Man 16 29 11 74 30 44 10 60 45 64 5 57 65 84 2 65 16

Andel dagligsnusare Andel dagligsnusare 25 30 36 24 31 35 33 34 26 29 32 23 27 22 21 28 16 20 17 18 19 1 2 8 15 13 Procent 3 4 5 7 12 9 11 10 6 14 11-16 17-21 22-26 01 VC Ånge 13 02 VC Fränsta 22 03 VC Stöde 23 04 VC Matfors 16 05 VC Njurunda 15 06 VC Skönsmon 20 07 VC Nacksta 12 08 VC Granlo 11 09 VC Granloholm 14 10 VC Centrum Sundsvall 13 11 VC Skönsberg* 15 12 VC Bosvedjan* 14 *From januari 2007 VC Gilleberget. 13 VC Ljustadalen 22 14 VC Alnö 18 15 VC Timrå 17 16 VC Liden 17 17 VC Söråker 14 18 VC Sundet 15 19 VC Blåsippan 20 20 VC Kronholmen 16 21 VC Kramfors 19 22 VC Nyland 17 23 VC Långsele 24 24 VC Ramsele 18 25 VC Junsele 26 26 VC Skärvsta 23 27 VC Centrum Sollefteå 19 28 VC Höga Kusten 19 29 VC Bjästa 20 30 VC Bredbyn 16 31 VC Själevad 18 32 VC Domsjö 18 33 VC Gullänget 17 34 VC Centrum Örnsköldsvik 21 35 VC Viken 15 36 VC Husum - Trehörningsjö 17 17

Fetma I Västernorrland har 14 procent av befolkningen i ålder 16 84 år fetma. Det finns ingen större skillnad mellan könen. Andelen med fetma är lägst i den yngsta åldersgruppen för att öka stort i ålder 30 44 år. Andelen varierar mellan de olika vårdcentralsområdena från 8 till som sämst 23 procent. Övervikt och fetma är en riskfaktor för dåligt allmänt hälsotillstånd, sjuklighet och dödlighet. Personer med fetma har betydligt oftare symtom som trötthet, värk och nedsatt rörelseförmåga än normalviktiga 15. Om övervikten är koncentrerad som bukfetma ökar risken för högt blodtryck, hjärtkärlsjukdom, stroke och diabetes 16. Övervikt, framför allt fetma, är ett tilltagande folkhälsoproblem i västvärlden 17. Ett flertal studier från olika delar av Sverige visar att andelen överviktiga stadigt ökar 18. 14 procent av männen respektive kvinnorna har fetma. Den högsta andelen med fetma finns i åldersgruppen 45 år och äldre, där 16 procent av männen respektive kvinnorna har fetma. Bland yrkesverksamma, ålderspensionärer och arbetslösa har 13 18 procent fetma, medan motsvarande siffra är 25 29 procent för förtidspensionärer och långtidssjukskrivna. I befolkningsenkäten framgår att 19 procent av de med fetma har besvär av inkontinens. Bland de normalviktiga uppger endast 9 procent att de har besvär av inkontinens. Av de med fetma uppger 38 procent att de har högt blodtryck medan endast 13 procent av de normalviktiga uppger att de har högt blodtryck. Personer med fetma uppger i högre grad nedsatt psykiskt välbefinnade och en lägre andel har bra hälsa jämfört med normalviktiga. Andel med fetma Andel med fetma Ålder Kvinna Man 16 29 7 9 30 44 13 16 45 64 16 16 65 84 17 16 18

Andel med fetma Andel med fetma 25 30 36 24 31 35 33 34 26 29 32 23 27 22 21 28 16 20 17 18 19 1 2 8 15 13 Procent 3 4 5 7 12 9 11 10 6 14 8-13 14-18 19-23 01 VC Ånge 21 02 VC Fränsta 21 03 VC Stöde 18 04 VC Matfors 12 05 VC Njurunda 13 06 VC Skönsmon 10 07 VC Nacksta 12 08 VC Granlo 13 09 VC Granloholm 16 10 VC Centrum Sundsvall 8 11 VC Skönsberg* 14 12 VC Bosvedjan* 12 *From januari 2007 VC Gilleberget. 13 VC Ljustadalen 17 14 VC Alnö 15 15 VC Timrå 18 16 VC Liden 16 17 VC Söråker 16 18 VC Sundet 16 19 VC Blåsippan 12 20 VC Kronholmen 11 21 VC Kramfors 16 22 VC Nyland 20 23 VC Långsele 15 24 VC Ramsele 14 25 VC Junsele 15 26 VC Skärvsta 14 27 VC Centrum Sollefteå 17 28 VC Höga kusten 18 29 VC Bjästa 23 30 VC Bredbyn 15 31 VC Själevad 15 32 VC Domsjö 15 33 VC Gullänget 14 34 VC Centrum Örnsköldsvik 9 35 VC Viken 11 36 VC Husum - Trehörningsjö 15 19

Referenser 1 Undén A-L, Elofsson S. Självupplevd hälsa. Faktorer som påverkar människors egen bedömning. Rapport 98:7 Stockholm: FRN;1998. Nilsson P, Orth.Gomér K. Self-rated health in a European perspective. Rapport 2000:2. Stockholm: FRN;2000. Burström B, Fredlund P. Self rated health: Is it as good a predictor of subsequent mortality among adults in lower as well as in higher social classes? J Epidemiol Community Health 2001;55:836-40. Fylkesnes K, Førde OH. Determinants and dimensions involved in self-evaluation of health. Soc Sci Med 1992;35:271-9. 2 Folkhälsorapport 2001, kap 6. Socialstyrelsen. Stockholm 2001. 3 McDowell I, Newell C. 1996. Measuring Health. A Guide to Rating Scales and Questionnaires. New York: Oxford University Press. 4 Winzer R, 2004. Betydelsen av fyra samtal, Utvärdering av samtalsstöd för unga vuxna vid S:t Lucas. Karolinska Institutet Institutionen för folkhälsoventenskap. 5 Henriksson, J., Ekbom, M och Tranquist, J. 2003. FYSS: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Statens folkhälsoinstitut. 6 Johansson S-E, Qvist J. Motion förlänger livet. Välfärdsbulletinen 1997;2:12-4. 7 Norling, I., Sullivan,M., Marklund, B. 1995. Fritid och hälsa; rapport 11. Göteborg Reectski, WJ.,Brawley, LR., Shumaker, SA. 1996. Physical activity and health-related quality of life. Exercise and Sport Sciences Reviews 24:71-708 8 Backhans M. En analys av AUDIT-frågorna i VoT (Vanor och trygghet). 9 Babor, Ramon de la Fuente, Saunders, Grant. 1992. AUDIT The alcohol use disorder identification test. World Health Organization. WHO/PSA/92.4. 10 www.riskbruk.se 11 Folkhälsorapport 2001, kap 6. Socialstyrelsen. Stockholm 2001. 12 SBU-rapport nr 132, 1997 13 Liv och Hälsa i Norrland 2003, www.lvn.se/enkat 14 Hälsorisker med svenskt snus Karolinska institutet Institutet för miljömedicin, 2005. 15 Wolk A, Rössner S.Rund och god ofta tjock och sjuklig. Läkartidningen 1995; 92:2577-9. 16 Björntop P. Abdominal fat distribution and disease: an overview of epidemiological data. Ann Med 1992;24 (1):15-8. 17 Sjöström L. TV och stillasittande gör allt fler feta. Läkartidningen 1996;93:163:167-70. 18 Johansson S-E, Qvist J. Fetma en tickande bomb också i Sverige? Välfärdsbulletinen 1998;4:14-6. Kuskowska-Wolk A,Rössner S. Varför ökar relativa kroppsvikten? Läkartidingen 1994;91:2133-4. RahmqvistM, Bäckman K. Östgötarnas hälsa, levnadsvanor och läkemedelskonsumtion (CMT Rapport 1996:10). Linköping: Centrum för utvärdering av medicinsk tekonologi; 1996. 20

Vårdcentralsöversikt Nedanstående tabell baseras på registeruppgifter från SCB (Statistiska centralbyrån) och landstingets befolkningsregister (FOLKE) över befolkningen i Västernorrland. Andel ensamstående med barn Andel med eftergymnasial utbildning Befolkning Andel över 65 år Medelinkomst Västernorrland 243 858 20 248 000 5 29 6 VC Ånge 6 189 25 228 000 6 18 4 VC Fränsta 4 496 25 202 000 6 18 3 VC Stöde 3 079 21 234 000 5 20 2 VC Matfors 7 895 16 262 000 7 26 3 VC Nacksta 6 479 18 255 000 6 34 13 VC Granlo 8 767 20 273 000 5 31 4 VC Granloholm 5 506 12 275 000 12 39 12 VC Centrum Sundsvall 15 631 22 255 000 4 48 6 VC Skönsmon 8 002 20 260 000 7 31 7 VC Njurunda 11 380 17 268 000 6 26 4 VC Skönsberg 5 981 22 314 000 7 32 11 VC Bosvedjan 4 625 19 320 000 7 37 5 VC Ljustadalen 5 395 15 266 000 7 21 10 VC Alnö 7 952 14 292 000 6 35 4 VC Liden 3 233 22 233 000 5 20 3 VC Timrå 9 218 19 249 000 7 20 7 VC Söråker 8 528 17 253 000 6 23 4 VC Blåsippan 9 571 21 242 000 5 44 7 VC Sundet 8 250 18 232 000 6 30 6 VC Kronholmen 7 392 22 232 000 6 26 5 VC Kramfors 8 520 24 222 000 5 21 5 VC Höga Kusten 6 006 25 220 000 4 24 4 VC Nyland 5 554 24 216 000 5 18 5 VC Skärvsta 7 243 22 230 000 5 28 6 VC Centrum Sollefteå 4 599 23 245 000 5 34 5 VC Långsele 3 941 24 223 000 5 18 4 VC Junsele 2 989 30 193 000 4 16 4 VC Ramsele 2 192 30 187 000 4 15 3 VC Bredbyn 4 759 28 216 000 3 19 3 VC Bjästa 6 546 21 247 000 4 22 4 VC Centrum Örnsköldsvik 10 008 24 227 000 3 35 5 VC Gullänget 5 965 18 255 000 5 30 4 VC Själevad 6 732 17 256 000 4 31 3 VC Domsjö 9 030 14 250 000 7 29 4 VC Husum- Trehörningsjö 6 631 24 232 000 4 19 4 VC Viken 5 235 24 215 000 5 31 11 Andel ej svenskfödda Befolkning Befolkningen i Västernorrland den 31/12-2005, geografisk vårdcentralstillhörighet (FOLKE). Andel över 65 år Andel i befolkningen som är 65 år och äldre den 31/12-2005 (FOLKE). Medelinkomst Familjer 20+ år, efter disponibel inkomst, medelinkomst inkl 0-inkomsttagare per familj, 2003 (SCB). Andel ensamstående med barn Familjer 20+ efter familjetyp, andel familjer ensamstående med barn, december 2004 (SCB). Andel med eftergymnasial utbildning Befolkning 25-64 år efter utbildningsnivå, andel med eftergymnasial utbildning, januari 2005 (SCB). Andel ej svenskfödda Befolkning efter födelseland, december 2004 (SCB).

Postadress: 871 85 Härnösand Telefon: 0611-800 00. Telefax: 0611-802 00 E-post: landstinget.vasternorrland@lvn.se www.lvn.se