INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3

Transkript

1 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 KAPITEL 1- inledning samt definitioner och förtydliganden 4 KAPITEL 2 - Presentation av kommuner och län 6 KAPITEL 3 - självupplevd hälsa Healthy Days Hälsorelaterad livskvalitet Tandhälsa och tandläkarbesök Besök hos läkare och distriktssköterska 20 KAPITEL 4 Levnadsvanor Tobaksvanor Alkoholvanor Övervikt Fysisk aktivitet Stress 33 KAPITEL 5 Levnadsvillkor Socialt stöd Socialt kapital Arbetsliv Boende Framtidstro 48 KAPITEL 6 Diskussion 50 LITTERATUR 50 TABELLUNDERLAG TILL KARTOR 51 2

3 SAMMANFATTNING Denna rapport är ett samarbete mellan Landstinget Västernorrland och Hälso- och sjukvårdskansliet, Göteborg, Västra Götalandsregionen. Rapporten bygger på två versioner av befolkningsenkäten Liv och Hälsa 2003 som under våren 2003 skickades ut till sammanlagt ca personer bosatta i de fyra nordligaste norrlandslänen samt i fem av göteborgsregionens nämndområden och kommunerna Stenungsund, Lerum och Alingsås. Undersökningen är en del av landstingens/regionens folkhälsoarbete och syftar framför allt till att ge en bild av hur niskor som lever i de undersökta områdena upplever sin hälsa, vilka levnadsvanor de har och vilka livsvillkor man lever under. Rapporten har också ambitionen att jämföra de olika områdena med varandra samt kartlägga skillnader mellan könen och mellan olika åldersgrupper. Det finns vissa regionala skillnader mellan Norrland och göteborgsregionen vad gäller befolkningsstrukturen. I Norrland är medelåldern något högre än medelåldern i göteborgsregionen. Regionerna har också olika socioekonomiska strukturer. Göteborgsregionen har en högre andel utländska medborgare, arbetslösheten är högre i Norrland och medelinkomsten är lägre. De största skillnaderna i dessa bakgrundsvariabler finns dock inom Göteborgs kommun. I rapporten undersöks dagar med full hälsa, hälsorelaterad livskvalitet, tandhälsa, besök hos tandläkare, läkare och distriktssköterska, tobaksvanor, alkoholvanor, övervikt, fysisk aktivitet, stress, socialt stöd, socialt kapital, arbetsliv, boende och framtidstro. Här sammanfattas några av de skillnader som tycks finnas mellan göteborgsregionen och Norrland: I Norrland har man fler dagar med nedsatt kroppslig hälsa, men färre dagar med psykisk ohälsa än man har i göteborgsregionen. Den självskattade tandhälsan verkar vara lika i Norrland och göteborgsregionen. Boende i göteborgsregionen besöker dock tandläkaren oftare. Norrlänningar besöker distriktssköterska oftare än de som bor i göteborgsregionen. Boende i göteborgsregionen röker i högre utsträckning än norrläningar men norrlänningar snusar mer. Det totala tobaksbruket tycks dock vara lika stort i Norrland som i göteborgsregionen. Det finns något fler riskkonsumenter av alkohol i göteborgsregionen än i Norrland, men lika många norrlänningar som boende i göteborgsregionen uppger att de dricker sig berusade. I Norrland är en större andel av befolkningen överviktig, men man tycks också vara något mer fysiskt aktiv. Boende i göteborgsregionen är med stressade än norrlänningar. Fler norrlänningar än boende i göteborgsregionen tycker att det egna bostadsområdet är lugnt och tryggt. Precis som när det gällde bakgrundsvariabler finns de största regionala/lokala skillnaderna inom Göteborgs kommun. Ännu större skillnader ses dock mellan och samt olika åldersgrupper. 3

4 KAPITEL 1 - inledning Denna rapport är ett samarbete mellan Landstinget Västernorrland och Hälso- och Sjukvårdskansliet, Göteborg, Västra Götalandsregionen. Rapporten bygger på två versioner av befolkningsenkäten Liv och Hälsa 2003 som under våren 2003 skickades ut till sammanlagt ca personer bosatta i de fyra nordligaste norrlandslänen samt i fem av Västra Götalandsregionens nämndområden och kommunerna Stenungsund, Lerum och Alingsås. I denna rapport kallas dessa områden för göteborgsregionen. I göteborgsregionen var svarsfrekvensen 66,7 procent och i norrlandsundersökningen 66,0 procent. För varje kommun/stadsdel i de deltagande områdena i göteborgsregionen har enkäten skickats till 800 personer. I Norrland varierar antalet utskickade enkäter mellan 100 och 2502 per kommun. I tabellerna nedan anges hur många från varje grupp som svarat. Kommun/SDN antal svarande Kommun antal svarande NÖ Göteborg Gunnared 432 Berg 466 Lärjedalen 455 Bräcke 479 Kortedala 507 Härjedalen 457 Bergsjön 411 Härnösand 466 Härlanda 541 Kramfors 1070 Örgryte 536 Krokom 477 Centrum Väster Norrbotten 1540 Centrum GBG 525 Ragunda 472 Linnéstaden 539 Skellefteå 752 Majorna 526 Sollefteå 1156 Högsbo 505 Strömsund 505 Älvsborg 539 Sundsvall 1600 Frölunda 514 Timrå 401 Askim 536 Umeå 1138 Tynnered 537 Västerbotten Styrsö 526 Robertsfors 200 Hisingen Nordmaling 189 Torslanda 556 Vindeln 224 Biskopsgården 467 Vännäs 200 Lundby 507 Västerbotten Tuve-Säve 527 Malå 191 Backa 516 Åsele 196 Kärra-Rödbo 572 Sorsele Dorotea 204 Ale 540 Bjurholm 223 Härryda 542 Norsjö 208 Kungälv 569 Västerbotten Mölndal 554 Vilhelmina 203 Partille 542 Lycksele 203 Stenungsund 557 Storuman 204 Tjörn 549 Ånge 434 Öckerö 531 Åre 488 Alingsås 582 Örnsköldsvik 1236 Lerum 569 Östersund 700 4

5 Antal svarande per grupp Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohus Hisingen NÖ Göteborg För mer information om Liv och Hälsa 2003, gå in på eller Där finns en utförligare metodbeskrivning samt andra rapporter som bygger på samma enkätunderlag. Denna undersökning är en del av landstingens/regionens folkhälsoarbete och syftar framför allt till att ge en bild av hur niskorna som lever i de undersökta områdena upplever sin hälsa, vilka levnadsvanor de har och vilka livsvillkor man lever under. Rapporten har också ambitionen att jämföra de olika områdena med varandra samt kartlägga skillnader mellan och och mellan olika åldersgrupper. Målgruppen för rapporten är beslutsfattare på såväl regional som lokal nivå, samt aktörer inom hälso- och sjukvården. Rapporten riktar sig också till andra organisationer och myndigheter som arbetar med folkhälsofrågor samt till en intresserad allhet. Ansvariga för Liv och Hälsa är: Birgitta Malker - Landstinget Västernorrland Urban Janlert Västerbottens Läns Landsting Kerstin Sandberg Norrbottens Läns Landsting Hans Fröling Jämtlands Läns Landsting Barbara Rubinstein Västra Götalandsregionen Rapporten är författad av Tove Olofsson (Landstinget Västernorrland/Västra Götalandsregionen) i samarbete med Barbara Rubinstein (Västra Götalandsregionen). Per-Arne Lyrén (Landstinget Västernorrland) har gjort kartorna. 5

6 Definitioner och förtydliganden Norrland består i denna rapport av länen Norrboten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland. Göteborgsregionen består i denna rapport av Göteborg med dess 21 stadsdelar samt kommunerna Ale, Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Allt material är kalibreringsviktat vilket innebär att resultaten har korrigerats med hänsyn tagen till bortfallet. För att underlätta jämförelser mellan olika redovisningspopulationer åldersstandardiseras skattningarna. Åldersstandardiseringen påverkas av vilken standardpopulation och vilka åldersklasser som väljs. Standardpopulationen består här av rikets befolkning den 31 december Delvikterna baseras på de åldersklasser som redovisas i tabellen nedan. Åldersklass Procentandel 3,7 4,6 5,1 5,5 6,8 9,2 8,7 8,4 8,4 9,5 8,7 8,1 7,4 6,0 I tabellerna som visar de olika hälsofaktorerna uppdelade på kön, ålder och län/nämnd är de värden som bedöms vara mer gynnsamma markerade med grön färg och de som är mindre gynnsamma är markerade med rött. På vissa frågor är höga värden positiva, men på andra frågor är de lägsta värdena de bästa. KAPITEL 2 Presentation av kommuner och län I denna rapport presenteras svaren på några av frågorna från Liv och Hälsa Kartbilderna visar enkätsvaren uppdelade på kommunnivå och för Göteborgs Stads del på kommundelsnivå. Vissa kommuner i Norrland har slagits ihop på grund av att enkätmaterialet varit för litet. Tabellerna redovisar enkätsvaren uppdelade på län i Norrland och på nämndnivå i göteborgsregionen. På denna nivå undersöks skillnader mellan länen/nämnderna, men det görs också en uppdelning på kön samt fyra åldersgrupper, vilket ger en bild av hur hälsan är fördelad bland invånarna inom länen/nämnderna. Här följer en liten presentation av kommuner, kommundelar och kommungrupper. Denna information kan möjligen ge vissa förklaringar till några av de skillnader som framkommer dem emellan 1. Det finns vissa regionala skillnader mellan Norrland och göteborgsregionen vad gäller befolkningsstrukturen. I Norrland är medelåldern något högre än medelåldern i göteborgsregionen. göteborgsregionen har en högre andel utländska medborgare. Arbetslösheten är högre i Norrland och medelinkomsten är lägre. De största skillnaderna i dessa bakgrundsvariabler finns dock inom Göteborgs kommun. 1 Uppgifterna om områdenas befolkning, medelålder, medelinkomst samt andel utländska medborgare kommer från Uppgifter om arbetslöshet kommer från och Siffrorna gäller

7 NORRBOTTENS LÄN Norrbotten Befolkning: Medelålder : 40 Medelålder : 43 Utländska medborgare: 4,2 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 5,1 % Norrbottens kommungrupp består av kommunerna Kiruna, Pajala, Gällivare, Jokkmokk, Arjeplog, Arvidsjaur, Övertorneå, Överkalix, Boden, Älvsbyn, Haparanda, Kalix, Luleå och Piteå. VÄSTERBOTTENS LÄN Skellefteå Befolkning: Medelålder : 40 Medelålder : 43 Utländska medborgare: 1,8 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 4,1 % Umeå Befolkning: Medelålder : 36 Medelålder : 38 Utländska medborgare: 4,1 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 3,1 % Västerbotten 1 Befolkning: Medelålder : 41 Medelålder : 43 Utländska medborgare: 1,4 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 2,9 % Västerbotten 1 består av kommunerna Robertsfors, Nordmaling, Vindeln och Vännäs Västerbotten 2 Befolkning: Medelålder : 44 Medelålder : 46 Utländska medborgare: 1,8 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 3,9 % Västerbotten 2 består av kommunerna Malå, Åsele, Sorsele, Dorotea, Bjurholm och Norsjö. Västerbotten 3 Befolkning: Medelålder : 42 Medelålder : 44 Utländska medborgare: 2,4 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 5,1 % Västerbotten 3 består av kommunerna Vilhelmina, Lycksele och Storuman. VÄSTERNORRLANDS LÄN Örnsköldsvik Befolkning: Medelålder : 42 Medelålder : 44 Utländska medborgare: 2 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 3,8 % Sollefteå Befolkning: Medelålder : 44 Medelålder : 47 Utländska medborgare: 2,3 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 6,2 % Kramfors Befolkning: Medelålder : 44 Medelålder : 47 Utländska medborgare: 1,9 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 5,3 % Härnösand Befolkning: Medelålder : 42 Medelålder : 45 Utländska medborgare: 2,8 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 3,9 % Sundsvall Befolkning: Medelålder : 40 Medelålder : 43 Utländska medborgare: 2,9 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 4,7 % Timrå Befolkning: Medelålder : 40 Medelålder : 43 Utländska medborgare: 2,4 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 4,8 % Ånge Befolkning: Medelålder : 44 Medelålder : 46 Utländska medborgare: 1,8 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 4,4 % 7

8 JÄMTLANDS LÄN Strömsund Befolkning: Medelålder : 44 Medelålder : 46 Utländska medborgare: 2,4 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 5,7 % Krokom Befolkning: Medelålder : 40 Medelålder : 41 Utländska medborgare: 2,3 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 4,0 % Östersund Befolkning: Medelålder : 39 Medelålder : 42 Utländska medborgare: 2,1 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 4,0 % Ragunda Befolkning: Medelålder : 44 Medelålder : 46 Utländska medborgare: 1,7 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 5,2 % Bräcke Befolkning: Medelålder : 43 Medelålder : 45 Utländska medborgare: 2,1 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 5,2 % Åre Befolkning: Medelålder : 40 Medelålder : 41 Utländska medborgare: 2,7 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 3,3 % Berg Befolkning: Medelålder : 43 Medelålder : 45 Utländska medborgare: 1,1 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 3,7 % Härjedalen Befolkning: Medelålder : 44 Medelålder : 46 Utländska medborgare: 2,6 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 3,2 % GÖTEBORGS STAD Nordöstra Göteborg Gunnared Befolkning: Medelålder : 34 Medelålder : 35 Utländska medborgare: 21,1 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 6,8 % Lärjedalen Befolkning: Medelålder : 32 Medelålder : 33 Utländska medborgare: 19,8 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 6,2 % Kortedala Befolkning: Medelålder : 38 Medelålder : 41 Utländska medborgare: 11,3 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 5,3 % Bergsjön Befolkning: Medelålder : 34 Medelålder : 34 Utländska medborgare: 24,8 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 8,5 % Härlanda Befolkning: Medelålder : 38 Medelålder : 43 Utländska medborgare: 4,6 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 3,3 % Örgryte Befolkning: Medelålder : 38 Medelålder : 42 Utländska medborgare: 4,8 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 3,1 % 8

9 Centrum Väster Göteborg Centrum Befolkning: Medelålder : 38 Medelålder : 42 Utländska medborgare: 6,8 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 3,4 % Linnéstaden Befolkning: Medelålder : 37 Medelålder : 40 Utländska medborgare: 6 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 4,0 % Majorna Befolkning: Medelålder : 36 Medelålder : 38 Utländska medborgare: 4,9 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 4,7 % Högsbo Befolkning: Medelålder : 42 Medelålder : 47 Utländska medborgare: 5,6 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 3,5 % Älvsborg Befolkning: Medelålder : 39 Medelålder : 40 Utländska medborgare: 3,6 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 1,8 % Frölunda Befolkning: Medelålder : 43 Medelålder : 38 Utländska medborgare: 8 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 4,3 % Askim Befolkning: Medelålder : 38 Medelålder : 39 Utländska medborgare: 3,7 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 1,9 % Tynnered Befolkning: Medelålder : 37 Medelålder : 40 Utländska medborgare: 5,8 %, Medelinkomst: Arbetslöshet: 2,9 % Styrsö Befolkning: Medelålder : 40 Medelålder : 41 Utländska medborgare: 1,6 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 1,6 % Hisingen Torslanda Befolkning: Medelålder : 36 Medelålder : 36 Utländska medborgare: 2,9 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 1,7 % Biskopsgården Befolkning: Medelålder : 37 Medelålder : 39 Utländska medborgare: 15,4 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 6,0 % Lundby Befolkning: Medelålder : 39 Medelålder : 41 Utländska medborgare: 8,1 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 4,8 % Tuve-Säve Befolkning: Medelålder : 39 Medelålder : 41 Utländska medborgare: 7,2 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 3,4 % Backa Befolkning: Medelålder : 40 Medelålder : 43 Utländska medborgare: 7,5 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 4,5 % 9

10 Kärra-Rödbo Befolkning: Medelålder : 36 Medelålder : 38 Utländska medborgare: 3,7 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 2,5 % ÖVRIGA KOMMUNER I GÖTEBORGSREGIONEN Ale Befolkning: Medelålder : 38 Medelålder : 40 Utländska medborgare: 5,1 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 2,6 % Härryda Befolkning: Medelålder : 37 Medelålder : 38 Utländska medborgare: 4,3 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 1,9 % Kungälv Befolkning: Medelålder : 39 Medelålder : 41 Utländska medborgare: 2,8 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 2,0 % Mölndal Befolkning: Medelålder : 38 Medelålder : 40 Utländska medborgare: 4,9 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 2,3 % Partille Befolkning: Medelålder : 37 Medelålder : 39 Utländska medborgare: 4,8 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 2,6 % Stenungsund Befolkning: Medelålder : 37 Medelålder : 39 Utländska medborgare: 3,5 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 2,7 % Tjörn Befolkning: Medelålder : 41 Medelålder : 42 Utländska medborgare: 2,2 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 2,9 % Öckerö Befolkning: Medelålder : 38 Medelålder : 41 Utländska medborgare: 1,4 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 1,6 % Alingsås Befolkning: Medelålder : 40 Medelålder : 42 Utländska medborgare: 3 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 3,4 % Lerum Befolkning: Medelålder : 37 Medelålder : 39 Utländska medborgare: 3,3 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 2,4 % 10

11 KAPITEL 3 - självupplevd hälsa 3.1 Healthy Days Healthy Days är ett instrument, utvecklat i USA, för att mäta den självupplevda hälsan i en befolkning. I detta avsnitt redovisas svaren på frågor som rör hur många dagar under den senaste 30-dagarsperioden som den kroppsliga respektive psykiska hälsan inte varit god. Summan av dagarna med kroppslig och psykisk ohälsa läggs sedan samman. Den summan subtraheras sedan från 30 dagar för att få fram antalet dagar med full hälsa under en månad Kroppslig hälsa Kartorna visar hur många dagar i genomsnitt som invånarna i kommunerna/stadsdelarna har haft en nedsatt kroppslig hälsa. Kartorna samt tabell 3.2 visar att norrlänningar skattar sin kroppsliga hälsa som nedsatt något fler dagar per månad än de som bor i göteborgsregionen. Tabell 3.1: Dagar med nedsatt kroppslig hälsa per månad dagar med nedsatt kroppslig hälsa medel ålders -viktat göteborgsregionen 5,4 5,2 Norrland 5,9 5,8 Tabell 3.2: Dagar med nedsatt kroppslig hälsa per månad fördelat på län/nämnd, kön och ålder dagar med nedsatt kroppslig hälsa Västernorrland 3,9 4,8 5,9 6,7 4,6 5,6 7,2 8,1 Jämtland 4,1 4,8 7,3 7,0 4,3 8,3 7,6 7,2 Västerbotten 3,2 3,7 5,8 6,4 4,5 6,0 8,5 6,8 Norrbotten 3,1 3,7 6 6,2 5,3 4,9 7,1 8,3 Mellersta Bohus 3,2 3,2 4,9 5,8 4,8 6,3 5,9 6,76 Centrum Väster 3,2 3,2 5,1 6,2 4,2 4,5 6,8 7,2 Södra Bohuslän 3,4 3,3 5,3 6,4 4,6 4,9 6,6 5,3 Hisingen 3,0 4,9 6,8 5,7 4,6 5,2 9,0 9,5 NÖ Göteborg 3,8 5,9 7,5 6,7 4,5 6,2 8,9 9,4 Som väntat anger ungdomar färre dagar då den egna kroppsliga hälsan varit nedsatt den senaste månaden, än äldre gör. Men det finns också tydliga skillnader mellan könen då anger fler dagar då den egna hälsan varit nedsatt den senaste tiden än i motsvarande ålder. 11

12 12

13 3.1.2 Psykisk hälsa Kartorna nedan visar hur många dagar i genomsnitt som invånarna i kommunerna/stadsdelarna har haft en nedsatt psykisk hälsa. 13

14 Tabell 3.3: Dagar med nedsatt psykisk hälsa per månad dagar med nedsatt psykisk hälsa medel ålders -viktat göteborgsregionen 5,0 5,0 Norrland 4,2 4,4 Tabell 3.4: Dagar med nedsatt psykisk hälsa per månad fördelat på län/nämnd, kön och ålder dagar med nedsatt psykisk hälsa Västernorrland 3,8 3,8 3,4 3,6 6,1 6,3 5,8 3,8 Jämtland 2,9 4,0 4,2 3,5 7,5 5,8 5,5 4,3 Västerbotten 3,2 4,4 3,8 3,0 6,2 5,4 5,8 3,1 Norrbotten 3,0 2,6 2,5 2,8 7,0 3,3 3,4 3,8 Mellersta Bohus 3,0 3,3 3,5 3,3 5,3 5,9 5,3 4,1 Centrum Väster 3,9 4,1 4,3 3,4 5,6 5,9 5,7 4,7 Södra Bohuslän 3,3 4,1 3,2 1,8 6,0 5,1 5,5 3,7 Hisingen 4,6 4,9 5,9 3,7 6,6 6,6 7,1 6,2 NÖ Göteborg 4,8 6,4 6,1 4,5 5,9 7,8 7,4 5,6 Den psykiska ohälsan tycks vara störst bland unga och bland de som bor på Hisingen eller i nordöstra Göteborg. Bäst mår unga killar samt i Norrbotten. Till skillnad från den kroppsliga hälsan så verkar norrlänningar ha en bättre psykisk hälsa än de som bor i göteborgsregionen Dagar med full hälsa I tabellen nedan har antalet dagar med nedsatt kroppslig hälsa lagts samman med det genomsnittliga antalet dagar med psykisk ohälsa. Summan av dessa dagar har sedan dragits ifrån 30 för att få fram antalet dagar med full hälsa under en 30-dagars period. Enligt Alfredsson överlappar dagar med kroppslig och psykisk ohälsa inte varandra i någon hög grad, vilket gör att det är intressant att göra denna beräkning. Tabell 3.5 Dagar med full hälsa per månad dagar med full hälsa medel ålders -viktat göteborgsregionen Norrland Tabell 3.6: Dagar med full hälsa per månad fördelat på län/nämnd, kön och ålder dagar med full hälsa Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg

15 De som bor i göteborgsregionen och i Norrland har lika många dagar med full hälsa. Unga är den grupp som har flest antal dagar med full hälsa. Kvinnor, speciellt de äldre, är de som har det lägsta antalet dagar med full hälsa. 3.2 Hälsorelaterad livskvalitet Ett annat sätt att mäta hälsan i befolkningen är att använda sig av instrumentet EQ-5D som är ett index som anger den hälsorelaterade livskvaliteten. EQ-5D är baserat på fem enkätfrågor som rör rörlighet, möjlighet att klara av den egna hygienen, möjlighet att klara av sina huvudsakliga aktiviteter, smärtor och besvär samt oro och nedstämdhet. Svaren på frågorna viktas så att de besvär som är mest plågsamma får en högre vikt än de som anses vara mindre plågsamma. Nedan visas det genomsnittliga indexvärdet, där index 1 är lika med full hälsa. Kartorna nedan visar det genomsnittliga EQ-5D -värdet i de olika kommunerna/stadsdelarna. Tabell 3.7: EQ-5D EQ-5D medel ålders -viktat göteborgsregionen 0,82 0,83 Norrland 0,81 0,81 Tabell 3.8: EQ-5D fördelat på län/nämnd, kön och ålder EQ-5D Västernorrland 0,90 0,85 0,81 0,78 0,86 0,82 0,76 0,75 Jämtland 0,89 0,85 0,76 0,77 0,82 0,78 0,78 0,75 Västerbotten 0,90 0,86 0,80 0,77 0,85 0,80 0,73 0,76 Norrbotten 0,90 0,91 0,84 0,78 0,80 0,81 0,77 0,74 Mellersta Bohus 0,90 0,89 0,85 0,81 0,83 0,81 0,79 0,78 Centrum Väster 0,90 0,87 0,83 0,80 0,87 0,84 0,79 0,74 Södra Bohuslän 0,90 0,90 0,82 0,80 0,85 0,83 0,80 0,81 Hisingen 0,88 0,84 0,76 0,80 0,85 0,83 0,73 0,71 NÖ Göteborg 0,88 0,81 0,76 0,77 0,85 0,79 0,74 0,71 Ovanstående tabell visar att unga har en högre hälsorelaterad livskvalitet än de äldre na som är den grupp som har den lägsta hälsorelaterade livskvaliteten. De som bor på Hisingen eller i Nordöstra Göteborg tycks ha lägre hälsorelaterad livskvalitet än motsvarande ålders- och könsgrupper i andra områden. Kartorna och tabell 3.8 visar att det är små skillnader mellan Norrland och göteborgsregionen när det gäller den genomsnittliga hälsorelaterade livskvaliteten. Norrland ligger på en jämn medelnivå, men i göteborgsregionen finns större variationer mellan de olika kommunerna/stadsdelarna. 15

16 16

17 3.3 Tandhälsa och tandläkarbesök Självskattad tandhälsa På kartorna nedan visas hur stor del av befolkningen i de olika kommunerna/stadsdelarna som tycker att den egna tandhälsan är ganska eller mycket bra. 17

18 Tabell 3.9: Andel som tycker att den egna tandhälsan är bra eller mycket bra bra tandhälsa medel ålders -viktat göteborgsregionen Norrland Skillnaderna mellan göteborgsregionen och Norrland tycks vara små när det gäller den självupplevda tandhälsan men det finns variationer inom regionerna. Tandhälsan förefaller vara relativt god i Göteborgs kranskommuner. Områden med sämst tandhälsa hittar vi i Göteborgs stad. Tabell 3.10: Andel som tycker att den egna tandhälsan är bra eller mycket bra fördelat på län/nämnd, kön och ålder bra tandhälsa Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg Kvinnor skattar i allhet sin tandhälsa som bättre än nen gör. De som uppger den sämsta tandhälsan är äldre samt boende på Hisingen och i nordöstra Göteborg Tandläkarbesök Till skillnad mot läkarbesök så anses det för det mesta vara positivt att ha besökt tandläkare eller tandhygienist inom de senaste två åren. Detta beror på att tandläkarbesök och särskilt besök hos tandhygienist till stor del är förebyggande och alltså en förutsättning för en god tandhälsa. På kartorna nedan visas hur stor andel som uppger att de har varit hos tandläkare eller tandhygienist någon gång de senaste två åren. 18

19 19

20 Tabell 3.11: Andel som besökt tandläkare eller tandhygienist de senaste två åren besökt tandläkare medel åldersviktat göteborgsregionen Norrland Trots att det inte finns några större regionala skillnader mellan Norrland och göteborgsregionen vad gäller hur man skattar sin egen tandhälsa så går inte norrlänningar till tandläkaren lika ofta som de som bor i göteborgsregionen. Boende i Göteborgs kranskommuner förefaller gå mest regelbundet till tandläkaren medan variationerna är större i både Norrland och Göteborgs stad. Tabell 3.12: Andel som besökt tandläkare eller tandhygienist de senaste två åren fördelat på län/nämnd, kön och ålder Besökt tandläkare Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg Norrlands äldre befolkning går sällan till tandläkaren. I mellersta Bohuslän har en stor del av befolkningen varit hos tandläkare eller tandhygienist de senaste två åren. Män går inte till tandläkaren lika ofta som gör. 3.4 Besök hos läkare och distriktssköterska Kartorna nedan visar hur stor del av befolkningen som uppger att de har besökt, besökts av eller har talat med läkare p.g.a. egna besvär/sjukdomar de senaste tre månaderna. Tabellen visar hur stor del av befolkningen som besökt eller besökts av en läkare de senaste tre månaderna. Tabell 3.13 Andel som under de tre senaste månaderna talat med, besökt eller besökts av läkare pga. egna besvär/sjukdomar läkarbesök medel ålders -viktat göteborgsregionen Norrland

21 Tabell 3.14 Andel som under de tre senaste månaderna talat med, besökt eller besökts av läkare pga. egna besvär/sjukdomar fördelat på län/nämnd, kön och ålder läkarbesök Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg Norrlänningar och boende i göteborgsregionen besöker läkare i stort sätt i samma utsträckning. Unga är de som besöker läkare mest sällan, men de som oftast går till läkaren är äldre. Detta trots att äldre uppger en sämre hälsa än gör. Kvinnor besöker läkare i ganska stor utsträckning under hela livet, men läkarbesöken tycks bli tätare med ökande ålder. Kartorna nedan visar hur stor del av befolkningen som besökt, besökts av eller talat med distriktssköterska för egna besvär/sjukdomar de senaste tre månaderna. Tabell 3.15 Andel som under de tre senaste månaderna talat med, besökt eller besökts av distriktssköterska pga. egna besvär/sjukdomar besök medel distriktssköterska göteborgsregionen Norrland åldersviktat Tabell 3.16 Andel som under de tre senaste månaderna talat med, besökt eller besökts av distriktssköterska pga. egna besvär/sjukdomar, fördelat på län/nämnd, kön och ålder Besök distriktssköterska Kvinnor Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg Norrlänningar besöker distriktssköterska i större utsträckning än boende i göteborgsregionen. Detta kan ha att göra med sjukvårdens organisation i de olika landstingen. Åldern spelar dock in i stor utsträckning. Äldre besöker distriktssköterska i betydligt högre utsträckning än yngre gör. 21

22 22

23 23

24 KAPITEL 4 - Levnadsvanor 4.1 Tobaksvanor Här visas hur stor del av befolkningen som röker dagligen. Tabell 4.1: Andel dagligrökare dagligrökare medel ålders -viktat göteborgsregionen Norrland Tabell 4.2: Andel dagligrökare fördelat på län/nämnd, kön och ålder dagligrökare Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg Rökningen verkar vara mer utbredd i göteborgsregionen än den är i Norrland. I båda regionerna röker generellt sett mer än. De som röker allra mest enligt denna undersökning är mellan 45 och 64 år. Kartorna nedan visar hur stor del av befolkningen i de olika områdena som uppger att de snusar dagligen. Tabell 4.3: Andel dagligsnusare totalt dagligsnusare medel ålders -viktat göteborgsregionen Norrland Tabell 4.4: Andel dagligsnusare fördelat på län/nämnd, kön och ålder dagligsnusare Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg

25 25

26 26

27 Män snusar i betydligt större utsträckning än. De stora könsskillnaderna är särskilt tydliga i de södra regionerna. I göteborgsregionen är det mycket få som snusar jämfört med Norrland. Yngre snusar i allhet mer än äldre och i Norrland snusar nen mer än de gör i göteborgsregionen. Också bland na är det de yngre som snusar mer än de äldre. I den yngsta åldersgruppen i Jämtland och i Västerbotten är det fler tjejer som snusar än som röker. När det gällde rökningen så var den mer vanligt förekommande i göteborgsregionen. För snusningen är det tvärtom norrlänningarna som tycks stå för den största konsumtionen. Tabell 4.5: Andel som använder tobak dagligen tobak dagligen Medel åldersviktat göteborgsregionen Norrland Tabell 4.6: Andel som använder tobak dagligen, fördelat på län/nämnd, kön och ålder tobak dagligen Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg När man tittar på det totala tobaksbruket försvinner skillnaderna mellan Norrland och göteborgsregionen. Totalt sett förefaller tobaksbruket vara lägst bland äldre och vanligast bland medelålders. 4.2 Alkoholvanor Berusning Det anses allt att det är berusningsdrickandet som orsakar de största alkoholskadorna. Därför är det intressant att ta reda på hur ofta folk dricker sig berusade. Måttet får ses som ganska grovt eftersom niskor anser sig vara berusade av olika stora gder alkohol. Ordet berusad tolkas också olika av olika niskor. På kartorna nedan visas hur stor del av befolkningen som uppger att de under de 12 senaste månaderna sällan eller aldrig dricker så mycket alkohol att de blir berusade. Tabell 4.7 Andel som sällan eller aldrig är berusade sällan eller aldrig berusad medel ålders -viktat göteborgsregionen Norrland

28 I Göteborg tycks man berusa sig mest i de centrala stadsdelarna. I Norrland är det umeborna som berusar sig mest. Tabell 4.8: Andel som sällan eller aldrig är berusade fördelat på län/nämnd, kön och ålder sällan eller aldrig berusad Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg Bland de äldre na dricker sig de allra flesta, nära hundra procent, sällan eller aldrig berusade. De äldre nen dricker sig inte heller berusade särskilt ofta. Bland de unga nen är det dock relativt få som sällan eller aldrig dricker sig berusade. I den yngsta åldersgruppen är det också en relativt stor skillnad mellan och Riskkonsumtion I tabellen nedan visas hur stor del av befolkningen som är riskkonsumenter av alkohol. Med riskkonsument menas i denna rapport att personen om hon är kvinna har druckit en alkoholgd motsvarande mer än 33 cl sprit starksprit den senaste veckan. För är motsvarande gd starksprit 50 cl. Tabell 4.9 Andel som konsumerar med alkohol än rekommenderat riskkonsumtion medel ålders -viktat göteborgsregionen 7 6 Norrland 5 6 Tabell 4.10 Andel som konsumerar med alkohol än rekommenderat fördelat på län/nämnd, kön och ålder riskkonsumtion Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg I göteborgsregionen finns en större andel riskkonsumenter än det gör i Norrland. Bland ungdomar finns det en större andel riskkonsumenter än bland äldre personer. Detta gäller speciellt yngre. 28

29 29

30 4.3 Övervikt Här visas hur stor del av befolkningen som är överviktiga eller lider av fetma, dvs. har ett Body Mass Index (BMI) som är 25 eller högre. BMI är ett index som baseras på en persons längd och vikt och visar om en person är underviktig, normalviktig, överviktig eller lider av fetma. Måttet är mest användbart på gruppnivå. Tabell 4.11 Andel med BMI över 25 övervikt medel ålders -viktat göteborgsregionen Norrland Tabell 4.12: Andel med BMI över 25 fördelat på län/nämnd, kön och ålder övervikt Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg Ungdomar väger mindre än äldre personer, och har i regel ett lägre BMI än. Det finns också vissa regionala skillnader. I Norrland är det en större andel av befolkningen som har ett högt BMI än det är i göteborgsregionen. 4.4 Fysisk aktivitet Här visas hur stor del av befolkningen i de olika kommunerna/stadsdelarna som har en låg fysisk aktivitet vilket här definieras som att en person rör sig max 2 timmar i veckan i vardagen (t ex cykling, promenader, tyngre hushållsarbete, snöskottning et c.) samt motionerar eller tränar mindre än en timme per vecka. Tabell 4.13: Andel med låg fysisk aktivitet låg fysisk aktivitet medel ålders -viktat göteborgsregionen Norrland

31 31

32 32

33 Tabell 4.14: Andel med låg fysisk aktivitet fördelat på län/nämnd, kön och ålder låg fysisk aktivitet Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg Det är ungdomarna som rör sig mest och det finns inga stora skillnader mellan killar och tjejer när det gäller hur stor andel som har en låg fysisk aktivitet. Medelålders är de som i störst utsträckning anger en låg fysisk aktivitet. I göteborgsregionen rör man sig något mindre än man gör i Norrland, trots ett lägre BMI. 4.5 Stress Med stress menas här ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller inte kan sova på natten eftersom man tänker på problem hela tiden. Här visas hur många procent som känner av ganska eller väldigt mycket sådan stress. Tabell 4.15: Andel som känner ganska eller mycket stress stress medel åldersviktat göteborgsregionen Norrland 9 9 Tabell 4.16: Andel som känner ganska eller mycket stress fördelat på län/nämnd, kön och ålder stress Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg Personer som bor på Hisingen och i Nordöstra Göteborg samt unga tjejer är de grupper där stressen är mest utbredd. I Norrbotten är stressen däremot inte så utbredd. I Norrland är man inte stressad i 33

34 samma utsträckning som man är i göteborgsregionen. Denna skillnad består även när siffrorna åldersstandardiserats. 34

35 KAPITEL 5 - Levnadsvillkor 5.1 Socialt stöd Ett gott socialt stöd förknippas ofta med en bättre hälsa och större möjligheter att stå emot påfrestningar av olika slag, såväl fysiskt som psykiskt. Det sociala stödets omfattning är ett index baserat på tre frågor om hur många sociala relationer man har. Indexvärdet kan ligga mellan 3 och 8. Ett högt värde indikerar många sociala kontakter. Frågorna är Hur många personer känner du, och har kontakt med, som har samma intressen som du? Hur många vänner har du som kan komma hem till dig när som helst och känna sig som hemma? De skulle inte bry sig om det var ostädat eller om du höll på att äta. Samt Bortsett från din familj, finns det någon du kan vända dig till om du har svårigheter? Någon du kan träffa och som du litar på och kan få verklig hjälp av när du har det besvärligt. Tabell 5.1: sociala stödets omfattning Sociala stödets omfattning medel ålders -viktat göteborgsregionen 6,5 6,5 Norrland 6,5 6,5 Tabell 5.2: sociala stödets omfattning fördelat på län/nämnd, kön och ålder Sociala stödets omfattning Västernorrland 6,7 6,5 6,4 6,3 6,6 6,5 6,5 6,3 Jämtland 6,7 6,5 6,4 6,2 6,6 6,6 6,5 6,2 Västerbotten 6,7 6,5 6,6 6,5 6,6 6,7 6,6 6,4 Norrbotten 6,6 6,8 6,5 6,4 6,4 6,5 6,4 6,4 Mellersta Bohus 6,7 6,6 6,5 6,4 6,6 6,6 6,6 6,5 Centrum Väster 6,8 6,6 6,4 6,0 6,8 6,6 6,6 6,2 Södra Bohuslän 6,7 6,4 6,6 6,2 6,5 6,6 6,7 6,2 Hisingen 6,5 6,3 6,1 6,1 6,4 6,5 6,3 6,1 NÖ Göteborg 6,6 6,2 6,0 6,1 6,5 6,4 6,1 6,1 Unga tycks vara de som har flest sociala kontakter. Äldre personer samt boende på Hisingen och i nordöstra Göteborg har det minst omfattande sociala stödet. Det sociala stödets omfattning kan också undersökas genom att man tittar på hur stor andel som har få sociala kontakter, dvs ett index som är max 5. I kartorna nedan är det sociala stödets omfattning mätt på detta sätt. 35

36 36

37 Tabell 5.3 Andel med låg omfattning av det sociala stödet socialt stöd låg omfattning medel åldersviktat göteborgsregionen Norrland Tabell 5.4 Andel med låg omfattning av det sociala stödet fördelat på län/nämnd, kön och ålder socialt stöd låg omfattning Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg När man mäter det sociala stödet på detta sätt är det bland de unga na istället för de unga nen som det finns få med en låg omfattning av det sociala stödet. Det sociala stödets styrka är ett index baserat på tre frågor som rör hur nära relationer man har med andra niskor. Indexvärdet kan ligga mellan 3 och 7. Ett högt värde indikerar starka sociala relationer. Frågorna är Händer det att någon håller om dig till tröst och stöd? Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt? Samt Tror du att din familj eller några andra verkligen uppskattar vad du gör för dem? Tabell 5.5: sociala stödets styrka sociala stödets styrka med el Göteborgsregionen 6,5 6,5 ålders -viktat Norrland 6,5 6,5 Tabell 5.6: sociala stödets styrka fördelat på län/nämnd, kön och ålder sociala stödets styrka Västernorrland 6,37 6,37 6,30 6,35 6,73 6,63 6,56 6,53 Jämtland 6,38 6,35 6,22 6,28 6,72 6,54 6,68 6,46 Västerbotten 6,49 6,43 6,42 6,39 6,80 6,67 6,60 6,64 Norrbotten 6,34 6,43 6,31 6,34 6,71 6,78 6,65 6,51 Mellersta Bohus 6,46 6,40 6,39 6,28 6,73 6,71 6,59 6,60 Centrum Väster 6,51 6,50 6,27 6,28 6,81 6,67 6,66 6,45 Södra Bohuslän 6,52 6,43 6,46 6,43 6,62 6,70 6,71 6,57 Hisingen 6,37 6,29 6,10 6,35 6,72 6,57 6,52 6,46 NÖ Göteborg 6,35 6,26 6,14 6,31 6,70 6,78 6,47 6,50 37

38 Unga är de som har de närmaste relationerna med andra niskor, medan äldre inte har lika starka relationer. Det sociala stödets styrka kan också mätas genom att man anger hur stor del av befolkningen som inte har ett starkt socialt stöd, dvs har ett index på max 5. I kartorna nedan mäts styrkan på det sättet. 38

39 Tabell 5.7 Andel med låg styrka på det sociala stödet fördelat på län/nämnd, kön och ålder Socialt stöd låg Medel styrka göteborgsregionen Norrland åldersviktat Tabell 5.8 Andel med låg styrka på det sociala stödet fördelat på län/nämnd, kön och ålder Socialt stöd låg 16- styrka Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg När man mäter det sociala stödets styrka på detta sätt består skillnaderna mellan och. Sambandet mellan ålder och styrkan på det sociala stödet är dock inte riktigt lika stort. 5.2 Socialt kapital Det sociala kapitalet i samhället kan undersökas genom att man undersöker tilliten till andra niskor i samhället. Här mäts det sociala kapitalet genom frågan Tycker du allt sett att man kan lita på de flesta niskor? I kartorna och tabellerna redovisas hur många som instämmer helt eller delvis. Tabell 5.9: socialt kapital Socialt kapital medel åldersviktat göteborgsregionen Norrland Tabell 5.10: socialt kapital fördelat på län/nämnd, kön och ålder Socialt kapital Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg

40 Tilliten till andra niskor varierar mellan olika grupper. De norrländska na är de som enligt undersökningen mest litar på andra niskor. Detta gäller dock inte de yngsta na som istället är en av de grupper som har den minsta tilliten till andra. Boende på Hisingen och i Nordöstra Göteborg litar också i mindre utsträckning på andra niskor. 40

41 5.3 Arbetsliv Karasek och Theorell (Haglund och Svanström 1995) har formulerat en modell som handlar om krav och kontroll i arbetslivet. Modellen går ut på att ett arbete som är kravfyllt men samtidigt stimulerande, det vill säga ställer höga krav när den som arbetar samtidigt har stor kontroll över det egna arbetet, är aktivt och upplevs som positivt för den som arbetar. Ett arbete som inte är aktivt och stimulerande upplevs däremot som stressande och spänt. I detta avsnitt visas hur stor del av den arbetande befolkningen som har ett stressande arbete. Detta har mätts genom ett antal enkätfrågor om krav och kontroll i arbetslivet. De individer som har hamnat både i den kvartil (25 procent) av de svarande som har högst krav och i den kvartil som har lägst kontroll anses ha stressande arbeten. Bild 5.1 Krav och kontroll efter Karasek och Theorell Kartorna nedan visar hur stor del av den förvärvsarbetande befolkningen i de olika kommunerna/stadsdelarna som har ett stressande arbete. Tabell 5.11 Andel av de som arbetar som har ett stressande arbete stressande arbete medel ålders -viktat göteborgsregionen Norrland Tabell 5.12 Andel av de som arbetar som har ett stressande arbete fördelat på län/nämnd, kön och ålder stressande arbete Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg Medelålders är den grupp där den minsta andelen har ett stressande arbete. 41

42 Tabell 5.13 Andel av de som arbetar som trivs ganska eller mycket bra med arbetet trivs på arbetet medel ålders -viktat göteborgsregionen Norrland Tabell 5.14 Andel av de som arbetar som trivs ganska eller mycket bra med arbetet fördelat på län/nämnd, kön och ålder trivs på arbetet Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg Trivseln på arbetet är viktigt för välbefinnandet. I kartorna nedan visas hur många som trivs på arbetet. Bland äldre är det flest som trivs på arbetet. Bland boende på Hisingen och i nordöstra Göteborg är andelen som trivs på sitt arbete lägst. 42

43 43

44 44

45 5.4 Boende Trivsel I kartorna och i tabellen nedan visas hur stor andel som svarar ja på frågan Trivs du på det hela taget där du bor? Tabell 5.15: andel som trivs där de bor trivs med boendet medel ålders -viktat göteborgsregionen Norrland Tabell 5.16: Andel som trivs där de bor fördelat på län/nämnd, kön och ålder trivs med boendet Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg Äldre personer, särskilt, verkar trivas bättre där de bor än de som är yngre. Även om skillnaderna mellan göteborgsregionen och Norrland inte är så stora så finns det skillnader i trivseln inom göteborgsregionen. Boende på Hisingen och i Nordöstra Göteborg trivs inte i samma utsträckning som de som bor i övriga områden Trygghet Kartorna nedan visar hur stor del av befolkningen som tycker att det egna bostadsområdet är lugnt och tryggt. Tabell 5.17: Andel som tycker att det egna bostadsområdet är lugnt och tryggt bostadsområde lugnt och tryggt medel ålders -viktat göteborgsregionen Norrland De flesta känner sig trygga i sina bostadsområden. Det är bara några stadsdelar i Göteborg som utmärker sig med en större andel som inte känner sig trygga. 45

46 46

47 47

48 Tabell 5.18 Andel som tycker att det egna bostadsområdet är lugnt och tryggt fördelat på län/nämnd, kön och ålder bostadsområde lugnt och tryggt Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg Norrlänningar tycker i högre utsträckning än boende i göteborgsregionen att det egna bostadsområdet är lugnt och tryggt. Män känner sig i allhet tryggare i sitt bostadsområde än gör och yngre känner sig inte lika trygga som äldre. 5.5 Framtidstro På kartorna och i tabellerna nedan visas hur stor andel av befolkningen i kommunerna/stadsdelarna som anger att man aldrig eller nästan aldrig blir missmodig när man tänker på framtiden. Tabell 5.19: Andel som aldrig eller nästan aldrig blir missmodig när de tänker på framtiden framtidstro medel ålders -viktat göteborgsregionen Norrland Tabell 5.20: Andel som aldrig eller nästan aldrig blir missmodig när de tänker på framtiden fördelat på län/nämnd, kön och ålder framtidstro Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg Tabellen visar att, särskilt de yngre, sällan blir missmodiga när de tänker på framtiden. Bland är det enligt undersökningen mycket vanligare att bli missmodig, och detta gäller särskilt 48

49 äldre. I Norrbotten, nordöstra Göteborg och på Hisingen verkar missmodet vara mer utbrett än i övriga regioner. 49