Liv och Hälsa i Norrland och Göteborgsregionen. - en jämförande studie

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Liv och Hälsa i Norrland och Göteborgsregionen. - en jämförande studie"

Transkript

1 Liv och Hälsa i Norrland och Göteborgsregionen - en jämförande studie 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING KAPITEL 1- inledning samt definitioner och förtydliganden KAPITEL 2 - Presentation av kommuner och län KAPITEL 3 - självupplevd hälsa 3.1 Dagar med full hälsa 3.2 Hälsorelaterad livskvalitet 3.3 Tandhälsa och tandläkarbesök 3.4 Besök hos läkare och distriktssköterska KAPITEL 4 - Levnadsvanor 4.1 Tobaksvanor 4.2 Alkoholvanor 4.3 Övervikt 4.4 Fysisk aktivitet 4.5 Stress KAPITEL 5 - Levnadsvillkor 5.1 Socialt stöd 5.2 Socialt kapital 5.3 Arbetsliv 5.4 Boende 5.5 Framtidstro KAPITEL 6 - Diskussion LITTERATUR 2

3 SAMMANFATTNING Denna rapport är ett samarbete mellan Landstinget Västernorrland och göteborgsregionen. Rapporten bygger på två versioner av befolkningsenkäten Liv och Hälsa 2003 som under våren 2003 skickades ut till sammanlagt ca personer bosatta i de fyra nordligaste norrlandslänen samt i fem av göteborgsregionens nämndområden och kommunerna Stenungsund, Lerum och Alingsås. Undersökningen är en del av landstingens/regionens folkhälsoarbete och syftar framför allt till att ge en bild av hur niskor som lever i de undersökta områdena upplever sin hälsa, vilka levnadsvanor de har och vilka livsvillkor man lever under. Rapporten har också ambitionen att jämföra de olika områdena med varandra samt kartlägga skillnader mellan könen och mellan olika åldersgrupper. Det finns vissa regionala skillnader mellan Norrland och göteborgsregionen vad gäller befolkningsstrukturen. I Norrland är medelåldern något högre än medelåldern i göteborgsregionen. Regionerna har också olika socioekonomiska strukturer. göteborgsregionen har en högre andel utländska medborgare, Arbetslösheten är högre i Norrland och medelinkomsten är lägre. De största skillnaderna i dessa bakgrundsvariabler finns dock inom Göteborgs kommun. I rapporten undersöks Dagar med full hälsa, Hälsorelaterad livskvalitet, Tandhälsa, Besök hos tandläkare och distriktssköterska, Tobaksvanor, Alkoholvanor, Övervikt, Fysisk aktivitet, Stress, Socialt stöd, Socialt kapital, Arbetsliv, Boende och Framtidstro. Här sammanfattas några av de skillnader som tycks finnas mellan göteborgsregionen och Norrland: I Norrland har man fler dagar med dålig kroppslig hälsa, men färre dagar med psykisk ohälsa än man har i göteborgsregionen. Den självskattade tandhälsan verkar vara lika i Norrland och göteborgsregionen. Boende i göteborgsregionen besöker dock tandläkaren oftare. Norrlänningar besöker distriktssköterska oftare än de som bor i göteborgsregionen. Boende i göteborgsregionen röker i högre utsträckning än norrläningar men norrlänningar snusar mer. Det totala tobaksbruket är dock lika stort i Norrland som i göteborgsregionen. Det finns något fler riskkonsumenter av alkohol i göteborgsregionen än i Norrland, men norrlänningar och boende i göteborgsregionen uppger att man dricker sig berusad ungefär lika sällan. I Norrland är en större andel av befolkningen överviktig, men man har också en något högre fysisk aktivitet. Boende i göteborgsregionen är med stressade än norrlänningar. Fler norrlänningar än boende i göteborgsregionen tycker att det egna bostadsområdet är lugnt och tryggt. De största regionala/lokala skillnaderna finns inom Göteborgs kommun. Ännu större skillnader ses dock mellan och samt olika åldersgrupper. 3

4 KAPITEL 1 - inledning Denna rapport är ett samarbete mellan Landstinget Västernorrland och Hälso- och Sjukvårdskansliet, Göteborg. Rapporten bygger på två versioner av befolkningsenkäten Liv och Hälsa 2003 som under våren 2003 skickades ut till sammanlagt ca personer bosatta i de fyra nordligaste norrlandslänen samt i fem av Västra Götalandsregionens nämndområden och kommunerna Stenungsund, Lerum och Alingsås. I denna rapport kallas dessa områden för göteborgsregionen. I göteborgsregionen var svarsfrekvensen 66,7 procent och i norrlandsundersökningen 66,0 procent. För varje kommun/stadsdel i de deltagande områdena i göteborgsregionen har enkäten skickats till 800 personer. I Norrland varierar antalet utskickade enkäter mellan 100 och 2502 per kommun. I tabellerna nedan anges hur många från varje grupp som svarat. Kommun/SDN antal svarande Kommun antal svarande Gunnared 432 Berg 466 Lärjedalen 455 Bräcke 479 Kortedala 507 Härjedalen 457 Bergsjön 411 Härnösand 466 Härlanda 541 Kramfors 1070 Örgryte 536 Krokom 477 Centrum GBG 525 Norrbotten 1540 Linnéstaden 539 Ragunda 472 Majorna 526 Skellefteå 752 Högsbo 505 Sollefteå 1156 Älvsborg 539 Strömsund 505 Frölunda 514 Sundsvall 1600 Askim 536 Timrå 401 Tynnered 537 Umeå 1138 Styrsö 526 Västerbotten Torslanda 556 Västerbotten Biskopsgården 467 Västerbotten Lundby 507 Ånge 434 Tuve-Säve 527 Åre 488 Backa 516 Örnsköldsvik 1236 Kärra-Rödbo 572 Östersund 700 Ale 540 Härryda 542 Kungälv 569 Mölndal 554 Partille 542 Stenungsund 557 Tjörn 549 Öckerö 531 Alingsås 582 Lerum 569 4

5 Antal svarande per grupp Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohus Hisingen NÖ Göteborg För mer information om Liv och Hälsa 2003, gå in på eller Där finns en utförligare metodbeskrivning samt andra rapporter som bygger på samma enkätunderlag. Denna undersökning är en del av landstingens/regionens folkhälsoarbete och syftar framför allt till att ge en bild av hur niskorna som lever i de undersökta områdena upplever sin hälsa, vilka levnadsvanor de har och vilka livsvillkor man lever under. Rapporten har också ambitionen att jämföra de olika områdena med varandra samt kartlägga skillnader mellan och och mellan olika åldersgrupper. Målgruppen för rapporten är beslutsfattare på såväl regional som lokal nivå, samt aktörer inom hälso- och sjukvården. Rapporten riktar sig också till andra organisationer och myndigheter som arbetar med folkhälsofrågor samt till en intresserad allhet. Ansvariga för Liv och Hälsa är: Birgitta Malker - Landstinget Västernorrland Urban Janlert Västerbottens Läns Landsting Kerstin Sandberg Norrbottens Läns Landsting Hans Fröling Jämtlands Läns Landsting Barbara Rubinstein Västra Götalandsregionen De som arbetat med denna rapport är: Tove Olofsson författare Barbara Rubinstein medförfattare Per-Arne Lyrén kartansvarig Birgitta Rolfsdotter layout Definitioner och förtydliganden Norrland består i denna rapport av länen Norrboten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland. Göteborgsregionen består i denna rapport av Göteborg med dess 21 stadsdelar samt kommunerna Ale, Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. 5

6 Allt material är kalibreringsviktat vilket innebär att resultaten har korrigerats med hänsyn tagen till bortfallet. För att underlätta jämförelser mellan olika redovisningspopulationer åldersstandardiseras skattningarna. Åldersstandardiseringen påverkas av vilken standardpopulation och vilka åldersklasser som väljs. Standardpopulationen består här av rikets befolkning den 31 december Delvikterna baseras på de åldersklasser som redovisas i tabellen nedan. Åldersklass Procentandel 3,7 4,6 5,1 5,5 6,8 9,2 8,7 8,4 8,4 9,5 8,7 8,1 7,4 6,0 I tabellerna som visar de olika hälsofaktorerna uppdelade på kön, ålder och län/nämnd är de värden som bedöms vara mer gynnsamma markerade med grön färg och de som är mindre är markerade med rött. På vissa frågor är höga värden positiva, men på andra frågor är de lägsta värdena de bästa. KAPITEL 2 Presentation av kommuner och län I denna rapport presenteras svaren på några av frågorna från Liv och Hälsa Kartbilderna visar enkätsvaren uppdelade på kommunnivå och för Göteborgs Stads del på kommundelsnivå. Vissa kommuner i Norrland har slagits ihop på grund av att enkätmaterialet varit för litet. Tabellerna redovisar enkätsvaren uppdelade på län i Norrland och på nämndnivå i göteborgsregionen. På denna nivå undersöks skillnader mellan länen/nämnderna, men det görs också en uppdelning på kön samt fyra åldersgrupper, vilket ger en bild av hur hälsan är fördelad bland invånarna inom regionerna. Här följer en liten presentation av kommuner, kommundelar och kommungrupper. Denna information kan möjligen ge vissa förklaringar till några av de skillnader som framkommer dem emellan 1. Det finns vissa regionala skillnader mellan Norrland och göteborgsregionen vad gäller befolkningsstrukturen. I Norrland är medelåldern något högre än medelåldern i göteborgsregionen. göteborgsregionen har en högre andel utländska medborgare. Arbetslösheten är högre i Norrland och medelinkomsten är lägre. De största skillnaderna i dessa bakgrundsvariabler finns dock inom Göteborgs kommun. NORRBOTTENS LÄN Norrbotten Befolkning: Medelålder : 40 Medelålder : 43 Utländska medborgare: 4,2 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 5,1 % Norrbottens kommungrupp består av kommunerna Kiruna, Pajala, Gällivare, Jokkmokk, Arjeplog, Arvidsjaur, Övertorneå, Överkalix, Boden, Älvsbyn, Haparanda, Kalix, Luleå och Piteå. VÄSTERBOTTENS LÄN Skellefteå Befolkning: Medelålder : 40 Medelålder : 43 Utländska medborgare: 1,8 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 4,1 % 1 Uppgifterna om områdenas befolkning, medelålder, medelinkomst samt andel utländska medborgare kommer från Uppgifter om arbetslöshet kommer från och Siffrorna gäller

7 Umeå Befolkning: Medelålder : 36 Medelålder : 38 Utländska medborgare: 4,1 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 3,1 % Västerbotten 1 Befolkning: Medelålder : 41 Medelålder : 43 Utländska medborgare: 1,4 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 2,9 % Västerbotten 1 består av kommunerna Robertsfors, Nordmaling, Vindeln och Vännäs Västerbotten 2 Befolkning: Medelålder : 44 Medelålder : 46 Utländska medborgare: 1,8 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 3,9 % Västerbotten 2 består av kommunerna Malå, Åsele, Sorsele, Dorotea, Bjurholm och Norsjö. Västerbotten 3 Befolkning: Medelålder : 42 Medelålder : 44 Utländska medborgare: 2,4 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 5,1 % Västerbotten 3 består av kommunerna Vilhelmina, Lycksele och Storuman. VÄSTERNORRLANDS LÄN Örnsköldsvik Befolkning: Medelålder : 42 Medelålder : 44 Utländska medborgare: 2 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 3,8 % Sollefteå Befolkning: Medelålder : 44 Medelålder : 47 Utländska medborgare: 2,3 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 6,2 % Kramfors Befolkning: Medelålder : 44 Medelålder : 47 Utländska medborgare: 1,9 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 5,3 % Härnösand Befolkning: Medelålder : 42 Medelålder : 45 Utländska medborgare: 2,8 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 3,9 % Sundsvall Befolkning: Medelålder : 40 Medelålder : 43 Utländska medborgare: 2,9 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 4,7 % Timrå Befolkning: Medelålder : 40 Medelålder : 43 Utländska medborgare: 2,4 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 4,8 % Ånge Befolkning: Medelålder : 44 Medelålder : 46 Utländska medborgare: 1,8 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 4,4 % JÄMTLANDS LÄN Strömsund Befolkning: Medelålder : 44 Medelålder : 46 Utländska medborgare: 2,4 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 5,7 % 7

8 Krokom Befolkning: Medelålder : 40 Medelålder : 41 Utländska medborgare: 2,3 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 4,0 % Östersund Befolkning: Medelålder : 39 Medelålder : 42 Utländska medborgare: 2,1 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 4,0 % Ragunda Befolkning: Medelålder : 44 Medelålder : 46 Utländska medborgare: 1,7 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 5,2 % Bräcke Befolkning: Medelålder : 43 Medelålder : 45 Utländska medborgare: 2,1 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 5,2 % Åre Befolkning: Medelålder : 40 Medelålder : 41 Utländska medborgare: 2,7 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 3,3 % Berg Befolkning: Medelålder : 43 Medelålder : 45 Utländska medborgare: 1,1 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 3,7 % GÖTEBORGS STAD Gunnared Befolkning: Medelålder : 34 Medelålder : 35 Utländska medborgare: 21,1 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 6,8 % Lärjedalen Befolkning: Medelålder : 32 Medelålder : 33 Utländska medborgare: 19,8 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 6,2 % Kortedala Befolkning: Medelålder : 38 Medelålder : 41 Utländska medborgare: 11,3 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 5,3 % Bergsjön Befolkning: Medelålder : 34 Medelålder : 34 Utländska medborgare: 24,8 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 8,5 % Härlanda Befolkning: Medelålder : 38 Medelålder : 43 Utländska medborgare: 4,6 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 3,3 % Örgryte Befolkning: Medelålder : 38 Medelålder : 42 Utländska medborgare: 4,8 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 3,1 % Härjedalen Befolkning: Medelålder : 44 Medelålder : 46 Utländska medborgare: 2,6 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 3,2 % Göteborg Centrum Befolkning: Medelålder : 38 Medelålder : 42 Utländska medborgare: 6,8 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 3,4 % 8

9 Linnéstaden Befolkning: Medelålder : 37 Medelålder : 40 Utländska medborgare: 6 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 4,0 % Majorna Befolkning: Medelålder : 36 Medelålder : 38 Utländska medborgare: 4,9 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 4,7 % Högsbo Befolkning: Medelålder : 42 Medelålder : 47 Utländska medborgare: 5,6 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 3,5 % Älvsborg Befolkning: Medelålder : 39 Medelålder : 40 Utländska medborgare: 3,6 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 1,8 % Frölunda Befolkning: Medelålder : 43 Medelålder : 38 Utländska medborgare: 8 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 4,3 % Medelålder : 41 Utländska medborgare: 1,6 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 1,6 % Torslanda Befolkning: Medelålder : 36 Medelålder : 36 Utländska medborgare: 2,9 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 1,7 % Biskopsgården Befolkning: Medelålder : 37 Medelålder : 39 Utländska medborgare: 15,4 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 6,0 % Lundby Befolkning: Medelålder : 39 Medelålder : 41 Utländska medborgare: 8,1 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 4,8 % Tuve-Säve Befolkning: Medelålder : 39 Medelålder : 41 Utländska medborgare: 7,2 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 3,4 % Askim Befolkning: Medelålder : 38 Medelålder : 39 Utländska medborgare: 3,7 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 1,9 % Tynnered Befolkning: Medelålder : 37 Medelålder : 40 Utländska medborgare: 5,8 %, Medelinkomst: Arbetslöshet: 2,9 % Styrsö Befolkning: Medelålder : 40 Backa Befolkning: Medelålder : 40 Medelålder : 43 Utländska medborgare: 7,5 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 4,5 % Kärra-Rödbo Befolkning: Medelålder : 36 Medelålder : 38 Utländska medborgare: 3,7 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 2,5 % ÖVRIGA KOMMUNER I GÖTEBORGSREGIONEN 9

10 Ale Befolkning: Medelålder : 38 Medelålder : 40 Utländska medborgare: 5,1 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 2,6 % Härryda Befolkning: Medelålder : 37 Medelålder : 38 Utländska medborgare: 4,3 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 1,9 % Kungälv Befolkning: Medelålder : 39 Medelålder : 41 Utländska medborgare: 2,8 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 2,0 % Mölndal Befolkning: Medelålder : 38 Medelålder : 40 Utländska medborgare: 4,9 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 2,3 % Partille Befolkning: Medelålder : 37 Medelålder : 39 Utländska medborgare: 4,8 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 2,6 % Medelålder : 39 Utländska medborgare: 3,5 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 2,7 % Tjörn Befolkning: Medelålder : 41 Medelålder : 42 Utländska medborgare: 2,2 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 2,9 % Öckerö Befolkning: Medelålder : 38 Medelålder : 41 Utländska medborgare: 1,4 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 1,6 % Alingsås Befolkning: Medelålder : 40 Medelålder : 42 Utländska medborgare: 3 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 3,4 % Lerum Befolkning: Medelålder : 37 Medelålder : 39 Utländska medborgare: 3,3 % Medelinkomst: Arbetslöshet: 2,4 % Stenungsund Befolkning: Medelålder : 37 10

11 KAPITEL 3 - självupplevd hälsa 3.1 Dagar med full hälsa Healthy Days är ett instrument, utvecklat i USA, för att mäta den självupplevda hälsan i en befolkning. I detta avsnitt redovisas svaren på frågor som rör hur många dagar under den senaste 30-dagarsperioden som den kroppsliga respektive psykiska hälsan inte varit god. Summan av dagarna med kroppslig och psykisk ohälsa läggs sedan samman. Den summan subtraheras sedan från 30 dagar för att få fram antalet dagar med full hälsa under en månad. Kartan nedan visar hur många dagar i genomsnitt som invånarna i kommunerna/stadsdelarna har haft en dålig kroppslig hälsa. 11

12 12

13 Tabell 3.1: Dagar med dålig kroppslig hälsa per månad dagar med dålig kroppslig hälsa medel ålders -viktat göteborgsregionen 5,4 5,2 Norrland 5,9 5,8 Tabell 3.2: Dagar med dålig kroppslig hälsa per månad fördelat på län/nämnd, kön och ålder dagar med dålig kroppslig hälsa Västernorrland 3,9 4,8 5,9 6,7 4,6 5,6 7,2 8,1 Jämtland 4,1 4,8 7,3 7,0 4,3 8,3 7,6 7,2 Västerbotten 3,2 3,7 5,8 6,4 4,5 6,0 8,5 6,8 Norrbotten 3,1 3,7 6 6,2 5,3 4,9 7,1 8,3 Mellersta Bohus 3,2 3,2 4,9 5,8 4,8 6,3 5,9 6,76 Centrum Väster 3,2 3,2 5,1 6,2 4,2 4,5 6,8 7,2 Södra Bohuslän 3,4 3,3 5,3 6,4 4,6 4,9 6,6 5,3 Hisingen 3,0 4,9 6,8 5,7 4,6 5,2 9,0 9,5 NÖ Göteborg 3,8 5,9 7,5 6,7 4,5 6,2 8,9 9,4 Som väntat anger ungdomar färre dagar då den egna kroppsliga hälsan varit dålig den senaste månaden, än äldre gör. Men det finns också tydliga skillnader mellan könen då anger fler dagar då den egna hälsan varit dålig den senaste tiden än i motsvarande ålder. Norrlänningar skattar sin kroppsliga hälsa som dålig något fler dagar per månad än de som bor i göteborgsregionen. Kartan nedan visar hur många dagar i genomsnitt som invånarna i kommunerna/stadsdelarna har haft en dålig psykisk hälsa. 13

14 14

15 Tabell 3..3: Dagar med dålig psykisk hälsa per månad dagar med dålig psykisk hälsa medel ålders -viktat göteborgsregionen 5,0 5,0 Norrland 4,2 4,4 Tabell 3.4 Dagar med dålig psykisk hälsa per månad fördelat på län/nämnd, kön och ålder dagar med dålig psykisk hälsa Västernorrland 3,8 3,8 3,4 3,6 6,1 6,3 5,8 3,8 Jämtland 2,9 4,0 4,2 3,5 7,5 5,8 5,5 4,3 Västerbotten 3,2 4,4 3,8 3,0 6,2 5,4 5,8 3,1 Norrbotten 3,0 2,6 2,5 2,8 7,0 3,3 3,4 3,8 Mellersta Bohus 3,0 3,3 3,5 3,3 5,3 5,9 5,3 4,1 Centrum Väster 3,9 4,1 4,3 3,4 5,6 5,9 5,7 4,7 Södra Bohuslän 3,3 4,1 3,2 1,8 6,0 5,1 5,5 3,7 Hisingen 4,6 4,9 5,9 3,7 6,6 6,6 7,1 6,2 NÖ Göteborg 4,8 6,4 6,1 4,5 5,9 7,8 7,4 5,6 Den psykiska ohälsan tycks vara störst bland unga och bland de som bor på Hisingen eller i nordöstra Göteborg. Bäst mår unga killar samt i Norrbotten. Till skillnad från den kroppsliga hälsan så verkar norrlänningar ha en bättre psykisk hälsa än de som bor i göteborgsregionen. Tabell 3.5 Dagar med full hälsa per månad dagar med full hälsa medel ålders -viktat göteborgsregionen Norrland Tabell 3.6: Dagar med full hälsa per månad fördelat på län/nämnd, kön och ålder dagar med full hälsa Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg I ovanstående tabell har antalet dagar med dålig kroppslig hälsa lagts samman med det genomsnittliga antalet dagar med psykisk ohälsa. Summan av dessa dagar har sedan dragits ifrån 30 för att få fram antalet dagar med full hälsa under en 30-dagars period. De som bor i göteborgsregionen och i Norrland har lika många dagar med full hälsa. Unga är den grupp som har flest antal dagar med full hälsa. Kvinnor, speciellt de äldre, är de som har det lägsta antalet dagar med full hälsa. 15

16 3.2 Hälsorelaterad livskvalitet Ett annat sätt att mäta hälsan i befolkningen är att använda sig av instrumentet EQ-5D som är ett index som anger den hälsorelaterade livskvaliteten. EQ-5D är baserat på fem enkätfrågor som rör rörlighet, möjlighet att klara av den egna hygienen, möjlighet att klara av sina huvudsakliga aktiviteter, smärtor och besvär samt oro och nedstämdhet. Svaren på frågorna viktas så att de besvär som är mest plågsamma får en högre vikt än de som anses vara mindre plågsamma. Nedan visas det genomsnittliga indexvärdet, där index 1 är lika med full hälsa. Kartan nedan visar det genomsnittliga EQ-5D -värdet i de olika kommunerna/stadsdelarna. 16

17 17

18 Tabell 3.7: EQ-5D EQ-5D medel ålders -viktat göteborgsregionen 0,82 0,83 Norrland 0,81 0,81 Tabell 3.8: EQ-5D fördelat på län/nämnd, kön och ålder EQ-5D Västernorrland 0,90 0,85 0,81 0,78 0,86 0,82 0,76 0,75 Jämtland 0,89 0,85 0,76 0,77 0,82 0,78 0,78 0,75 Västerbotten 0,90 0,86 0,80 0,77 0,85 0,80 0,73 0,76 Norrbotten 0,90 0,91 0,84 0,78 0,80 0,81 0,77 0,74 Mellersta Bohus 0,90 0,89 0,85 0,81 0,83 0,81 0,79 0,78 Centrum Väster 0,90 0,87 0,83 0,80 0,87 0,84 0,79 0,74 Södra Bohuslän 0,90 0,90 0,82 0,80 0,85 0,83 0,80 0,81 Hisingen 0,88 0,84 0,76 0,80 0,85 0,83 0,73 0,71 NÖ Göteborg 0,88 0,81 0,76 0,77 0,85 0,79 0,74 0,71 Ovanstående tabell visar att unga har en högre hälsorelaterad livskvalitet än de äldre na som är den grupp som har den lägsta hälsorelaterade livskvaliteten. De som bor på Hisingen eller i Nordöstra Göteborg tycks ha lägre hälsorelaterad livskvalitet än motsvarande ålders- och könsgrupper i andra områden. Skillnaden mellan Norrland och göteborgsregionen vad gäller den hälsorelaterade livskvaliteten är ganska liten. 3.3 Tandhälsa och tandläkarbesök På kartan nedan visas hur stor del av befolkningen i de olika kommunerna/stadsdelarna som tycker att den egna tandhälsan är ganska eller mycket bra. 18

19 19

20 Tabell 3.9: Andel som tycker att den egna tandhälsan är bra eller mycket bra bra tandhälsa medel ålders -viktat göteborgsregionen Norrland Tabell 3.10: Andel som tycker att den egna tandhälsan är bra eller mycket bra fördelat på län/nämnd, kön och ålder bra tandhälsa Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg Kvinnor skattar i allhet sin tandhälsa som bättre än nen gör. De som uppger den sämsta tandhälsan är äldre samt boende på Hisingen och i nordöstra Göteborg. Skillnaderna mellan göteborgsregionen och Norrland tycks vara små när det gäller den självupplevda tandhälsan. Till skillnad mot läkarbesök så anses det för det mesta vara positivt att ha besökt tandläkare eller tandhygienist inom de senaste två åren. Detta beror på att tandläkarbesök och särskilt besök hos tandhygienist till stor del är förebyggande och alltså en förutsättning för en god tandhälsa. På kartan nedan visas hur stor andel som uppger att de har varit hos tandläkare eller tandhygienist någon gång de senaste två åren. 20

21 21

22 Tabell 3.11: Andel som besökt tandläkare eller tandhygienist de senaste två åren besökt tandläkare medel åldersviktat göteborgsregionen Norrland Tabell 3.12: Andel som besökt tandläkare eller tandhygienist de senaste två åren fördelat på län/nämnd, kön och ålder Besökt tandläkare Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg

23 Trots att det inte finns några större regionala skillnader mellan Norrland och göteborgsregionen vad gäller hur man skattar sin egen tandhälsa så går inte norrlänningar till tandläkaren lika ofta som de som bor i göteborgsregionen. Speciellt Norrlands äldre befolkning går sällan till tandläkaren. I mellersta Bohuslän har en stor del av befolkningen varit hos tandläkare eller tandhygienist de senaste två åren. Män går inte till tandläkaren lika ofta som gör. 3.4 Besök hos läkare och distriktssköterska Kartan nedan visar hur stor del av befolkningen som uppger att de har besökt, besökts av eller har talat med läkare p.g.a. egna besvär/sjukdomar de senaste tre månaderna. 23

24 24

25 Tabell 3.13 Andel som under de tre senaste månaderna talat med, besökt eller besökts av läkare pga. egna besvär/sjukdomar läkarbesök medel ålders -viktat göteborgsregionen Norrland Tabellen visar hur stor del av befolkningen som besökt eller besökts av en läkare de senaste tre månaderna. Tabell 3.14 Andel som under de tre senaste månaderna talat med, besökt eller besökts av läkare pga. egna besvär/sjukdomar fördelat på län/nämnd, kön och ålder läkarbesök Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg Norrlänningar och boende i göteborgsregionen besöker läkare i stort sätt i samma utsträckning. Unga är de som besöker läkare mest sällan, men de som oftast går till läkaren är äldre. Detta trots att äldre uppger en sämre hälsa än gör. Kvinnor besöker läkare i ganska stor utsträckning under hela livet, men läkarbesöken tycks bli tätare med ökande ålder. Kartan nedan visar hur stor del av befolkningen som besökt, besökts av eller talat med distriktssköterska för egna besvär/sjukdomar de senaste tre månaderna. 25

26 26

27 Tabell 3.15 Andel som under de tre senaste månaderna talat med, besökt eller besökts av distriktssköterska pga. egna besvär/sjukdomar besök medel distriktssköterska göteborgsregionen Norrland åldersviktat Tabell 3.16 Andel som under de tre senaste månaderna talat med, besökt eller besökts av distriktssköterska pga. egna besvär/sjukdomar, fördelat på län/nämnd, kön och ålder Besök distriktssköterska Kvinnor Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg Norrlänningar besöker distriktssköterska i större utsträckning än boende i göteborgsregionen. Åldern spelar dock in i stor utsträckning. Äldre besöker distriktssköterska i betydligt högre utsträckning än yngre gör. 27

28 KAPITEL 4 - Levnadsvanor 4.1 Tobaksvanor På kartan nedan visas hur stor del av befolkningen som röker dagligen. 28

29 29

30 Tabell 4.1: Andel dagligrökare dagligrökare medel ålders -viktat göteborgsregionen Norrland Tabell 4.2: Andel dagligrökare fördelat på län/nämnd, kön och ålder dagligrökare Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg Rökningen verkar vara mer utbredd i göteborgsregionen än den är i Norrland. I båda regionerna röker generellt sett mer än. De som röker allra mest enligt denna undersökning är mellan 45 och 64 år. Kartan nedan visar hur stor del av befolkningen i de olika områdena som uppger att de snusar dagligen. 30

31 31

32 Tabell 4.3: Andel dagligsnusare totalt dagligsnusare medel ålders -viktat göteborgsregionen Norrland Tabell 4.4: Andel dagligsnusare fördelat på län/nämnd, kön och ålder dagligsnusare Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg Män snusar i betydligt större utsträckning än. De stora könsskillnaderna är särskilt tydliga i de södra regionerna. I göteborgsregionen är det mycket få som snusar jämfört med Norrland. Yngre snusar i allhet mer än äldre och i Norrland snusar nen mer än de gör i göteborgsregionen. Också bland na är det de yngre som snusar mer än de äldre. I den yngsta åldersgruppen i Jämtland och i Västerbotten är det fler tjejer som snusar än som röker. När det gällde rökningen så var den mer vanligt förekommande i göteborgsregionen. För snusningen är det tvärtom norrlänningarna som tycks stå för den största konsumtionen. Tabell 4.5: Andel som använder tobak dagligen tobak dagligen Medel åldersviktat göteborgsregionen Norrland Tabell 4.6: Andel som använder tobak dagligen, fördelat på län/nämnd, kön och ålder tobak dagligen Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg

33 När man tittar på det totala tobaksbruket försvinner skillnaderna mellan Norrland och göteborgsregionen. Totalt sett förefaller tobaksbruket vara lägst bland äldre och vanligast bland medelålders. 4.2 Alkoholvanor Det anses allt att det är berusningsdrickandet som orsakar de största alkoholskadorna. Därför är det intressant att ta reda på hur ofta folk dricker sig berusade. Måttet får ses som ganska grovt eftersom niskor anser sig vara berusade av olika stora gder alkohol. Ordet berusad tolkas också olika av olika niskor. På kartan nedan visas hur stor del av befolkningen som uppger att de under de 12 senaste månaderna sällan eller aldrig dricker så mycket alkohol att de blir berusade. 33

34 34

35 Tabell 4.7 Andel som sällan eller aldrig är berusade sällan eller aldrig berusad medel ålders -viktat göteborgsregionen Norrland Tabell 4.8: Andel som sällan eller aldrig är berusade fördelat på län/nämnd, kön och ålder sällan eller aldrig berusad Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg Bland de äldre na dricker sig de allra flesta, nära hundra procent, sällan eller aldrig berusad. De äldre nen dricker sig inte heller berusade särskilt ofta. Bland de unga nen är det dock relativt få som sällan eller aldrig dricker sig berusad. I den yngsta åldersgruppen är det också en relativt stor skillnad mellan och. I tabellen nedan visas hur stor del av befolkningen som är riskkonsumenter av alkohol. Med riskkonsument menas i denna rapport att personen om hon är kvinna har druckit en alkoholgd motsvarande mer än 33 cl sprit starksprit den senaste veckan. För är motsvarande gd starksprit 50 cl. Tabell 4.9 Andel som konsumerar med alkohol än rekommenderat riskkonsumtion medel ålders -viktat göteborgsregionen 7 6 Norrland 5 6 Tabell 4.10 Andel som konsumerar med alkohol än rekommenderat fördelat på län/nämnd, kön och ålder riskkonsumtion Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg

36 I göteborgsregionen finns en större andel riskkonsumenter än det gör i Norrland. Bland ungdomar finns det en större andel riskkonsumenter än bland äldre personer. Detta gäller speciellt yngre. 4.3 Övervikt Kartan nedan visar hur stor del av befolkningen som är överviktiga eller feta, dvs. har ett Body Mass Index (BMI) som är 25 eller högre. BMI är ett index som baseras på en persons längd och vikt och visar om en person är underviktig, normalviktig, överviktig eller lider av fetma. Måttet är mest användbart på gruppnivå. 36

37 37

38 Tabell 4.11 Andel med BMI över 25 övervikt medel ålders -viktat göteborgsregionen Norrland Tabell 4.12: Andel med BMI över 25 fördelat på län/nämnd, kön och ålder övervikt Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg Ungdomar väger mindre än äldre personer, och har i regel ett lägre BMI än. Det finns också vissa regionala skillnader. I Norrland är det en större andel av befolkningen som har ett högt BMI än det är i göteborgsregionen. 4.4 Fysisk aktivitet På kartan nedan visas hur stor del av befolkningen i de olika kommunerna/stadsdelarna som har en låg fysisk aktivitet vilket här definieras som att en person rör sig max 2 timmar i veckan i vardagen (t ex cykling, promenader, tyngre hushållsarbete, snöskottning et c.) samt motionerar eller tränar mindre än en timme per vecka. 38

39 39

40 Tabell 4.13: Andel med låg fysisk aktivitet låg fysisk aktivitet medel ålders -viktat göteborgsregionen Norrland Tabell 4.14: Andel med låg fysisk aktivitet fördelat på län/nämnd, kön och ålder låg fysisk aktivitet Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg

41 Det är ungdomarna som rör sig mest och det finns inga stora skillnader mellan killar och tjejer när det gäller hur stor andel som har en låg fysisk aktivitet. Medelålders är de som i störst utsträckning anger en låg fysisk aktivitet. I göteborgsregionen rör man sig något mindre än man gör i Norrland. 4.5 Stress Med stress menas här ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller inte kan sova på natten eftersom man tänker på problem hela tiden. På kartan nedan visas hur många procent som känner av ganska eller väldigt mycket sådan stress. 41

42 42

43 Tabell 4.15: Andel som känner ganska eller mycket stress stress medel åldersviktat göteborgsregionen Norrland 9 9 Tabell 4.16: Andel som känner ganska eller mycket stress fördelat på län/nämnd, kön och ålder stress Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg Personer som bor på Hisingen och i Nordöstra Göteborg samt unga tjejer är de grupper där stressen är mest utbredd. I Norrbotten är stressen däremot inte så utbredd. I Norrland är man inte stressad i samma utsträckning som man är i göteborgsregionen. Denna skillnad består även när siffrorna åldersstandardiserats. KAPITEL 5 - Levnadsvillkor 5.1 Socialt stöd Ett gott socialt stöd förknippas ofta med en bättre hälsa och större möjligheter att stå emot påfrestningar av olika slag, såväl fysiskt som psykiskt. Det sociala stödets omfattning är ett index baserat på tre frågor om hur många sociala relationer man har. Indexvärdet kan ligga mellan 3 och 8. Ett högt värde indikerar många sociala kontakter. Frågorna är Hur många personer känner du, och har kontakt med, som har samma intressen som du? Hur många vänner har du som kan komma hem till dig när som helst och känna sig som hemma? De skulle inte bry sig om det var ostädat eller om du höll på att äta. Samt Bortsett från din familj, finns det någon du kan vända dig till om du har svårigheter? Någon du kan träffa och som du litar på och kan få verklig hjälp av när du har det besvärligt. Tabell 5.1: sociala stödets omfattning Sociala stödets omfattning medel ålders -viktat göteborgsregionen 6,5 6,5 Norrland 6,5 6,5 43

44 Tabell 5.2: sociala stödets omfattning fördelat på län/nämnd, kön och ålder Sociala stödets omfattning Västernorrland 6,7 6,5 6,4 6,3 6,6 6,5 6,5 6,3 Jämtland 6,7 6,5 6,4 6,2 6,6 6,6 6,5 6,2 Västerbotten 6,7 6,5 6,6 6,5 6,6 6,7 6,6 6,4 Norrbotten 6,6 6,8 6,5 6,4 6,4 6,5 6,4 6,4 Mellersta Bohus 6,7 6,6 6,5 6,4 6,6 6,6 6,6 6,5 Centrum Väster 6,8 6,6 6,4 6,0 6,8 6,6 6,6 6,2 Södra Bohuslän 6,7 6,4 6,6 6,2 6,5 6,6 6,7 6,2 Hisingen 6,5 6,3 6,1 6,1 6,4 6,5 6,3 6,1 NÖ Göteborg 6,6 6,2 6,0 6,1 6,5 6,4 6,1 6,1 Unga tycks vara de som har flest sociala kontakter. Äldre personer samt boende på Hisingen och i nordöstra Göteborg har det minst omfattande sociala stödet. Det sociala stödets omfattning kan också undersökas genom att man tittar på hur stor andel som har få sociala kontakter, dvs ett index som är max 5. I kartan nedan är det sociala stödets omfattning mätt på detta sätt. 44

45 45

46 Tabell 5.3 Andel med låg omfattning av det sociala stödet socialt stöd låg omfattning medel åldersviktat göteborgsregionen Norrland Tabell 5.4 Andel med låg omfattning av det sociala stödet fördelat på län/nämnd, kön och ålder socialt stöd låg omfattning Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg När man mäter det sociala stödet på detta sätt är det bland de unga na istället för de unga nen som det finns få med en låg omfattning av det sociala stödet. Det sociala stödets styrka är ett index baserat på tre frågor som rör hur nära relationer man har med andra niskor. Indexvärdet kan ligga mellan 3 och 7. Ett högt värde indikerar starka sociala relationer. Frågorna är Händer det att någon håller om dig till tröst och stöd? Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt? Samt Tror du att din familj eller några andra verkligen uppskattar vad du gör för dem? Tabell 5.5: sociala stödets styrka sociala stödets styrka medel ålders -viktat göteborgsregionen 6,5 6,5 Norrland 6,5 6,5 Tabell 5.6: sociala stödets styrka fördelat på län/nämnd, kön och ålder sociala stödets styrka Västernorrland 6,37 6,37 6,30 6,35 6,73 6,63 6,56 6,53 Jämtland 6,38 6,35 6,22 6,28 6,72 6,54 6,68 6,46 Västerbotten 6,49 6,43 6,42 6,39 6,80 6,67 6,60 6,64 Norrbotten 6,34 6,43 6,31 6,34 6,71 6,78 6,65 6,51 Mellersta Bohus 6,46 6,40 6,39 6,28 6,73 6,71 6,59 6,60 Centrum Väster 6,51 6,50 6,27 6,28 6,81 6,67 6,66 6,45 Södra Bohuslän 6,52 6,43 6,46 6,43 6,62 6,70 6,71 6,57 Hisingen 6,37 6,29 6,10 6,35 6,72 6,57 6,52 6,46 NÖ Göteborg 6,35 6,26 6,14 6,31 6,70 6,78 6,47 6,50 Unga är de som har de närmaste relationerna med andra niskor, medan äldre inte har lika starka relationer. Det sociala stödets styrka kan också mätas genom att man anger hur stor del av befolkningen som inte har ett starkt socialt stöd, dvs har ett index på max 5. I kartan nedan mäts styrkan på det sättet. 46

47 47

48 Tabell 5.7 Andel med låg styrka på det sociala stödet fördelat på län/nämnd, kön och ålder Socialt stöd låg Medel styrka göteborgsregionen Norrland åldersviktat Tabell 5.8 Andel med låg styrka på det sociala stödet fördelat på län/nämnd, kön och ålder Socialt stöd låg 16- styrka Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg

49 När man mäter det sociala stödets styrka på detta sätt består skillnaderna mellan och. Sambandet mellan ålder och styrkan på det sociala stödet är dock inte riktigt lika stort. 5.2 Socialt kapital Det sociala kapitalet i samhället kan undersökas genom att man undersöker tilliten till andra niskor i samhället. Här mäts det sociala kapitalet genom frågan Tycker du allt sett att man kan lita på de flesta niskor? I kartan och tabellerna redovisas hur många som instämmer helt eller delvis. 49

50 50

51 Tabell 5.9: socialt kapital Socialt kapital medel åldersviktat göteborgsregionen Norrland Tabell 5.10: socialt kapital fördelat på län/nämnd, kön och ålder Socialt kapital Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg Tilliten till andra niskor varierar mellan olika grupper. De norrländska na är de som enligt undersökningen mest litar på andra niskor. Detta gäller dock inte de yngsta na som istället är en av de grupper som har den minsta tilliten till andra. Boende på Hisingen och i Nordöstra Göteborg litar också i mindre utsträckning på andra niskor. 5.3 Arbetsliv Karasek och Theorell 2 har formulerat en modell som handlar om krav och kontroll i arbetslivet. Modellen går ut på att ett arbete som är kravfyllt men samtidigt stimulerande, det vill säga ställer höga krav när den som arbetar samtidigt har stor kontroll över det egna arbetet, är aktivt och upplevs som positivt för den som arbetar. Ett arbete som inte är aktivt och stimulerande upplevs däremot som stressande och spänt. I detta avsnitt visas hur stor del av den arbetande befolkningen som har ett stressande arbete. Detta har mätts genom ett antal enkätfrågor om krav och kontroll i arbetslivet. De individer som har hamnat både i den kvartil (25 procent) av de svarande som har högst krav och i den kvartil som har lägst kontroll anses ha stressande arbeten. Bild 5.1 Krav och kontroll efter Karasek och Theorell 2 Haglund och Svanström

52 Kartan nedan visar hur stor del av den förvärvsarbetande befolkningen i de olika kommunerna/stadsdelarna som har ett stressande arbete. 52

53 Tabell 5.11 Andel av de som arbetar som har ett stressande arbete stressande arbete medel ålders -viktat göteborgsregionen Norrland Tabell 5.12 Andel av de som arbetar som har ett stressande arbete fördelat på län/nämnd, kön och ålder stressande arbete Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg Medelålders är den grupp där den minsta andelen har ett stressande arbete. 53

54 I kartan nedan visas hur stor del av den arbetande befolkningen som trivs ganska eller mycket bra på arbetet. 54

55 Tabell 5.13 Andel av de som arbetar som trivs ganska eller mycket bra med arbetet trivs på arbetet medel ålders -viktat göteborgsregionen Norrland Tabell 5.14 Andel av de som arbetar som trivs ganska eller mycket bra med arbetet fördelat på län/nämnd, kön och ålder trivs på arbetet Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg Trivseln på arbetet är viktigt för välbefinnandet. Här redovisas hur många som trivs på arbetet. Bland äldre är det flest som trivs på arbetet. Bland boende på Hisingen och i nordöstra Göteborg är andelen som trivs på sitt arbete lägst. 55

56 5.4 Boende I kartan nedan visas hur stor andel som svarar ja på frågan Trivs du på det hela taget där du bor? 56

57 Tabell 5.15: andel som trivs där de bor trivs med boendet medel ålders -viktat göteborgsregionen Norrland Tabell 5.16: Andel som trivs där de bor fördelat på län/nämnd, kön och ålder trivs med boendet Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg

58 Äldre personer, särskilt, verkar trivas bättre där de bor än de som är yngre. Även om skillnaderna mellan göteborgsregionen och Norrland inte är så stora så finns det skillnader i trivseln inom göteborgsregionen. Boende på Hisingen och i Nordöstra Göteborg trivs inte i samma utsträckning som de som bor i övriga områden. Kartan nedan visar hur stor del av befolkningen som tycker att det egna bostadsområdet är lugnt och tryggt. 58

59 59

60 Tabell 5.17: Andel som tycker att det egna bostadsområdet är lugnt och tryggt bostadsområde lugnt och tryggt medel ålders -viktat göteborgsregionen Norrland Här redovisas svaret på frågan Tänk på ditt bostadsområde, tycker du att området är lugnt och tryggt? Tabell 5.18 Andel som tycker att det egna bostadsområdet är lugnt och tryggt fördelat på län/nämnd, kön och ålder bostadsområde lugnt och tryggt Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg Norrlänningar tycker i högre utsträckning än boende i göteborgsregionen att det egna bostadsområdet är lugnt och tryggt. Män känner sig i allhet tryggare i sitt bostadsområde än gör och yngre känner sig inte lika trygga som äldre. 60

61 5.5 Framtidstro På kartan nedan visas hur stor andel av befolkningen i kommunerna/stadsdelarna som anger att man aldrig eller nästan aldrig blir missmodig när man tänker på framtiden. 61

62 Tabell 5.19: Andel som aldrig eller nästan aldrig blir missmodig när de tänker på framtiden framtidstro medel ålders -viktat göteborgsregionen Norrland Tabell 5.20: Andel som aldrig eller nästan aldrig blir missmodig när de tänker på framtiden fördelat på län/nämnd, kön och ålder framtidstro Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Mellersta Bohus Centrum Väster Södra Bohuslän Hisingen NÖ Göteborg Tabellen ovan visar att, särskilt de yngre, sällan blir missmodiga när de tänker på framtiden. Bland är det enligt undersökningen mycket vanligare att bli missmodig, och detta gäller ärskilt äldre. I Norrbotten, nordöstra Göteborg och på Hisingen verkar missmodet vara mer utbrett än i övriga regioner. 62

63 KAPITEL 6 - Slutsatser/diskussion Vi kan konstatera att skillnaden i den upplevda hälsan, levnadsvanor och livsvillkor mellan norrlänningar och boende i göteborgsregionen generellt sett är små. Men på lokal nivå är skillnaderna desto större. Närliggande kommuner eller stadsdelar kan ha mycket olika resultat i de undersökta variablerna. Om man kopplar ihop de lokala resultaten med de kommundata som presenteras i inledningen så framgår det att det finns ett samband mellan lokalområdets socioekonomiska struktur och befolkningens självupplevda hälsa, deras levnadsförhållanden och livsvillkor. Detta resonemang stämmer väl överens med studier i som fokuserar på sambandet mellan lokalsamhällen och hälsa 3. De största skillnaderna är dock inte regionala eller lokala, utan finns mellan och och olika åldersgrupper. Yngre har ofta en bättre hälsa än äldre, och har en bättre hälsa än. Till undantagen hör den psykiska ohälsan där de yngre na är den grupp där den psykiska ohälsan är sämst. Tandhälsan är ett annat undantag eftersom uppger sig ha en bättre tandhälsa än. Kvinnor besöker också tandläkare oftare än. Att yngre personer har en bättre hälsa än äldre är inte svårt att förstå. Men att tycks ha en sämre hälsa än trots att har en högre medellivslängd är svårare att förstå. Vad denna paradox beror på kan förklaras med både biologiska och sociala faktorer. LITTERATUR Alfredsson Johanna, Dagar med full hälsa i Gävleborgs län ett försök att mäta hälsorelaterad livskvalitet i befolkningen med hjälp av CDC:s frågebatteri Healthy Days, Rapport från Samhällsmedicin i Göteborg, 2002:3 Haglund B, Svanström L, Samhällsmedicin en introduktion, 2:a upplagan 1995, Studentlitteratur Hogstedt m.fl. Välfärd, Jämlikhet och folkhälsa vetenskapligt underlag för begrepp, underlag och indikatorer, Statens folkhälsoinstitut Hogstedt m.fl

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 KAPITEL 1- inledning samt definitioner och förtydliganden 4 KAPITEL 2 - Presentation av kommuner och län 6 KAPITEL 3 - självupplevd hälsa 11 3.1 Healthy Days 11

Läs mer

Enkätundersökningens genomförande

Enkätundersökningens genomförande Enkätundersökningens genomförande Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Undersökningens uppläggning Planerna på att genomföra en särskild medborgarundersökning kring den norrländska

Läs mer

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010 Hur har hälsan i Vännäs förändrats? En jämförelse mellan En jämförelse mellan folkhälsoenkäterna 2006 och 2010 Vad har vi mätt? Problem/resurs Miljö och bakgrundsfaktorer Påverkas av Kommunen Miljöinsatser

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006

Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006 Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 26 Underlag för folkhälsonämnderna FoUU-staben januari 26 U Janlert Innehållsförteckning Sidan Förklaringar 3 Spindeldiagram utan könsuppdelning 4

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2007:1271 Utkom från trycket den 14 december 2007 utfärdad den 6 december 2007. Regeringen

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige

Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige Informationsblad 1: Uppfattningar om i livsvillkor i norra Sverige Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige De som bor i landsändans största kommuner är överlag mer

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

Alla stadsdelar. Markanvändning Resor Färdmedelsförändring nuläget*->2035. Arbetsmaterial

Alla stadsdelar. Markanvändning Resor Färdmedelsförändring nuläget*->2035. Arbetsmaterial Alla stadsdelar Boende: 683 600 (+33%) Arbetsplatser: 356 600 (+22%) Andel av totalt antal resor: 100% Färdmedelsförändring nuläget*->2035 Bil: 43% -> 25% Koll: 32% -> 44% GC: 26% -> 31% HÅLLBAR STAD ÖPPEN

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län. För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.

Läs mer

Om svenskars inställning till rovdjur- och rovdjurspolitik

Om svenskars inställning till rovdjur- och rovdjurspolitik Om svenskars inställning till rovdjur- och rovdjurspolitik RAPPORT 2009:1 Camilla Sandström och Göran Ericsson Institutionen för vilt, fisk och miljö, www.vfm.slu.se SLU 901 83 Umeå 27 november 2009 EN

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Välfärdsbilder i Göteborgsregionen

Välfärdsbilder i Göteborgsregionen Välfärdsbilder i Göteborgsregionen En rapport från Göteborgsregionens kommunalförbund 2007 Välfärdsbilder i Göteborgsregionen En rapport från Göteborgsregionens kommunalförbund 2007 Innehåll Välfärdsbilder

Läs mer

Specialiserad palliativ vård på hemorten

Specialiserad palliativ vård på hemorten Specialiserad palliativ vård på hemorten Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Söklista för personal inom slutenvården samt kommunal vård och omsorg i norra regionen. Söklistan ska förmedla

Läs mer

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson Sida 1 av 18 Tabell 1 SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen 16-64 år VILHELMINA 181 4,3-17 252 5,9 59 433 10,2 42 198 4,6 193 4,5 391 9,1 ÅSELE 76 4,3-30 95 5,4-3 171 9,7-33 106 6,0 98 5,5 204

Läs mer

Vårdcentralsrapport. Västernorrland

Vårdcentralsrapport. Västernorrland Landstinget Västernorrland Liv och hälsa i Norrland Vårdcentralsrapport Västernorrland Rättelse 1 Denna bild ersätter felaktig bild för Kramfors Sollefteå på sidan 9. Andel i befolkningen som är fysiskt

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Delrapport Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Ur Liv och Hälsa 23 Samhällsmedicin och Folkhälsa Bakgrund Liv och Hälsa i Norrland Under

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre 21 indikatorer Levnadsvillkor Socialt deltagande Socialt kapital tillit till andra Trygg miljö Behörighet

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens

Läs mer

Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet

Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet Våga följa upp! Den 16 september 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab Upplägg Detta är

Läs mer

Statistikbilder. för december 2016

Statistikbilder. för december 2016 Statistikbilder för december 206 i december 206 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 6 64 år = 6,7 % = 6,8 8,8 % = 8,9 % Genomsnitt för Riket +/- procentenhet O W S Z T E X U D F N G H K

Läs mer

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

Hälso- och sjukvårdsberedningarna Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Finansiell profil Piteå kommun 2003 2005

Finansiell profil Piteå kommun 2003 2005 Finansiell profil Piteå kommun 00 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 00 00 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar

Läs mer

BUSSGODSTIDTABELL FRÅN SKELLEFTEÅ BUSSTATION

BUSSGODSTIDTABELL FRÅN SKELLEFTEÅ BUSSTATION Abborrträsk 09.45 14.50 ja 09.30 Abborrträsk 14.20 15.45 ja 14.00 Adak 11.45 15.55 till Malå nej 11.30 Endast under skolåret Ammarnäs 09.45 17.00 Ej F (via Arvidsjaur) ja 09.30 Ammarnäs 16.15 12.25 ja

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 Narkotika har någon gång använt narkotika Röd kommunen har en högre andel ungdomar, som har använt narkotika, än både länet och riket Grön kommunen har en

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199); SFS 2007:181 Utkom från trycket den 2 maj 2007 utfärdad den 19 april 2007. Regeringen föreskriver att 1 kap.

Läs mer

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet?

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet? Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 9-talet? E LANDSTINGETS STUDIER OCH JAMES WINOY Utskottskansliet 1998-2-1 Jämtlands läns landsting Box 62 832 23 FRÖSÖN Hälsan försämras - förebyggande insatser

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Först några frågor om dig själv

Först några frågor om dig själv 1 Först några frågor om dig själv +bcš 1. Kryssa för i vilken kommun/stadsdel du bor i huvudsakligen? 1 Ale 2 Alingsås 3 Askim 4 Backa 5 Bergsjön 6 Biskopsgården 7 Centrum (Göteborg) 8 Frölunda 9 Gunnared

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland Hälsa på lika villkor 26 Västernorrland Sammanställt av Birgitta Malker 27-3-9 Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Västernorrland 26 Minskat bruk av tobak och alkohol Sunda och säkra miljöer

Läs mer

LÄN KOMMUN ANTAL Blekinge län Karlshamn 2 Blekinge län Karlskrona 7 Blekinge län Olofström 2 Blekinge län Ronneby 1 Dalarnas län Avesta 7 Dalarnas

LÄN KOMMUN ANTAL Blekinge län Karlshamn 2 Blekinge län Karlskrona 7 Blekinge län Olofström 2 Blekinge län Ronneby 1 Dalarnas län Avesta 7 Dalarnas LÄN KOMMUN ANTAL Blekinge län Karlshamn 2 Blekinge län Karlskrona 7 Blekinge län Olofström 2 Blekinge län Ronneby 1 Dalarnas län Avesta 7 Dalarnas län Borlänge 10 Dalarnas län Falun 26 Dalarnas län Gagnef

Läs mer

Svenskt Näringslivs ranking 2007 Placering 2007

Svenskt Näringslivs ranking 2007 Placering 2007 Svenskt Näringslivs ranking 2007 Placering 2007 1 till 20 (20) 21 till 100 (80) 101 till 200 (100) 201 till 280 (80) 281 to 290 (10) Samliga 18 mätpunkter Statistik från SCB Marknadsförsörjning 2005 Visar

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Göteborgs Stads 10 nya stadsdelsnämnder

Göteborgs Stads 10 nya stadsdelsnämnder Befolkningsdata och sociala indikatorer Göteborgs Stads 1 nya stadsdelsnämnder 21-1-28 Göteborgs stadskansli, Samhällsanalys & Statistik. Köpmansgatan 2, 44 82 GÖTEBORG Jan Kaaling. 31-36 8 245. jan.kaaling@stadshuset.goteborg.se.

Läs mer

Jönköping Tranås Vetlanda Nässjö Värnamo Gislaved Eksjö Aneby Vaggeryd Sävsjö...

Jönköping Tranås Vetlanda Nässjö Värnamo Gislaved Eksjö Aneby Vaggeryd Sävsjö... Medlemsavgift 2016 Innehåll Länsförbund Stockholms län... 7 Stockholm... 7 Nacka-Värmdö... 7 Järfälla - Upplandsbro... 7 Södertälje Nykvarn... 7 Norrtälje... 7 Lidingö... 7 Botkyrka Salem... 7 Sollentuna

Läs mer

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005 Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 5 7-3-16 Folkhälsoavdelningen Sammanfattning... 4 Slutsatser... 6 1. Bakgrund... 7 2. Syfte med befolkningsenkäten... 8

Läs mer

Kartläggning av ensamkommande barn i olika boende inom GR

Kartläggning av ensamkommande barn i olika boende inom GR Kartläggning av ensamkommande barn i olika boende inom GR per maj OM KARTLÄGGNINGEN Kartläggningen baseras på uppgifter erhållna från samtliga GR-kommuner under perioden 9. Göteborgs uppgifter har erhållits

Läs mer

Sändlista Remiss Funktionellt prioriterat vägnät

Sändlista Remiss Funktionellt prioriterat vägnät [Motpartens ärendeid NY] 1(5) Sändlista Remiss Funktionellt prioriterat vägnät Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbottens län Kommunförbundet Norrbotten Regionala Kollektivtrafikmyndigheten Norrbotten Länstrafiken

Läs mer

Om oss. * Projektet påbörjades hösten 2002. *!7 jan. 2004 Föreningen bildades formellt. * 1 febr. 2005 Föreningen startklar

Om oss. * Projektet påbörjades hösten 2002. *!7 jan. 2004 Föreningen bildades formellt. * 1 febr. 2005 Föreningen startklar Om oss * Över 780 företagare i Norr- och Västerbotten har bildat en ek. förening vars uppgift är att ställa kreditgarantier i form av borgen till föreningens medlemmar * Projektet påbörjades hösten 2002

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström www.fhi.se Rapport nr A :2 A :2 ISSN: -2 ISBN: 91-727--X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD...

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Kriterier för val av variabler: Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem.

Läs mer

Finansiell profil. Piteå kommun

Finansiell profil. Piteå kommun Finansiell profil Piteå kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 6 Bakgrund 6 Hälsa och livskvalitet 7 Allmänt hälsotillstånd

Läs mer

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012. Naturvårdsverket, NV-00318-13. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2012 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Välfärdsbilder i Göteborgsregionen

Välfärdsbilder i Göteborgsregionen Välfärdsbilder i Göteborgsregionen En rapport från Göteborgsregionens kommunalförbund 2012 Välfärdsbilder i Göteborgsregionen 2012 Här presenteras den sjätte generationen av Välfärdsbilder i Göteborgsregionen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1990:1018) med instruktion för Kriminalvårdsverket; SFS 1998:1239 Utkom från trycket den 6 oktober 1998 utfärdad den 24 september 1998.

Läs mer

Bevarande eller nyttjande? Svenskars syn på skyddade naturområden

Bevarande eller nyttjande? Svenskars syn på skyddade naturområden Bevarande eller nyttjande? Svenskars syn på skyddade naturområden RAPPORT 2010:2 Göran Ericsson, Camilla Sandström, Jonas Kindberg, Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU www.vfm.slu.se Anna Zachrisson,

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Liv och hälsa i Norrland om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Christina Persson December 1998 1 Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Material och metod 4 Hur

Läs mer

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Rehabilitering: Återanpassa Habilitering: Namn på organisationen Namn på innehåll /metod Namn på individens egen process/att skickliggöra sig Verksamhetsidé

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

ÅTERVINNING DET ENKLA SÄTTET

ÅTERVINNING DET ENKLA SÄTTET RAGN-SELLS STORSÄCK ÅTERVINNING DET ENKLA SÄTTET 0L m m Välj en i passande storlek. Fyll säcken till bredden. MIN, m MIN m MAX m Placera säcken så vi kommer åt att hämta den med kranbil, max meter från

Läs mer

Om svenskars inställning till rovdjursförvaltning

Om svenskars inställning till rovdjursförvaltning Om svenskars inställning till rovdjursförvaltning RAPPORT :2 Camilla Sandström och Göran Ericsson Institutionen för vilt, fisk och miljö, www.vfm.slu.se SLU 901 83 Umeå 15 december Innehållsförteckning

Läs mer

Tabell 3 NKI och kvalitetsfaktorernas index, särredovisade för samtliga landets kommuner. Medelvärden.

Tabell 3 NKI och kvalitetsfaktorernas index, särredovisade för samtliga landets kommuner. Medelvärden. Tabell 3 kvalitetsfaktorernas index, särredovisade för samtliga landets kommuner. Medelvärden. finns kvalitetsfaktorer (Nöjd-Kund-Index) angivna med respektive index. kvalitetsfaktorernas index kan variera

Läs mer

Finansiell profil Piteå kommun

Finansiell profil Piteå kommun Finansiell profil Piteå kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 006 008.......... Inkl finansiella

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2009/2010 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara

Läs mer

Appendix till rapporten "Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses?"

Appendix till rapporten Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses? Appendix till rapporten "Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses?" Kommunernas svar på Planerad Stockholms län Upplands Väsby 55 15 6 5 Vallentuna 82 31 Österåker 80 22 2 8 7 Värmdö

Läs mer

Vad håller oss friska i Norrland?

Vad håller oss friska i Norrland? Vad håller oss friska i Norrland? En analys av befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2006 Birgitta Malker Ledningsstaben Hälso- och sjukvård Landstinget Västernorrland 2 Innehåll Sammanfattning...5

Läs mer

Undersökning av Polisens trygghetsskapande arbete 2008

Undersökning av Polisens trygghetsskapande arbete 2008 Undersökning av Polisens trygghetsskapande arbete 2008 1 Några bakgrundsfakta Utvecklad av Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar vid Umeå universitet på uppdrag av och i samarbete med Polismyndigheten

Läs mer

Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning

Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning Samverkande kommuner Antal tilldelade platser Persontransport 500 vp SKÖVDE KOMMUN 6 ESSUNGA KOMMUN FALKÖPINGS KOMMUN GRÄSTORPS KOMMUN GULLSPÅNGS

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2013 av Brottsofferjourernas Riksförbund

Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2013 av Brottsofferjourernas Riksförbund Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2013 av Brottsofferjourernas Riksförbund 2013-10-30 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Om Brottsofferjouren

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Skåne län 4 34 Täby kommun Stockholms län 6 33 Karlstads

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten

Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten Tabellbilaga Tabellinnehåll Tabell 1. Andel som inte dricker alkohol (icke-konsumenter), 2009. Procent (%) av samtliga. (utgår från konsumtionsindex=0, se mer sid

Läs mer

Biografstatistik per län och kommun 2011

Biografstatistik per län och kommun 2011 Blekinge Karlshamn 31 185 25 711 2 044 902 588 0,8 Blekinge Karlskrona 64 215 109 223 10 150 960 5 380 1,7 Blekinge Olofström 12 876 5 394 317 497 281 0,4 Blekinge Ronneby 27 910 29 841 2 515 778 856 1,1

Läs mer

Biografstatistik per län och kommun 2015 Avser besök per kalenderår

Biografstatistik per län och kommun 2015 Avser besök per kalenderår Blekinge Karlshamn 31 846 39 678 3 560 301 899 1,2 Blekinge Karlskrona 65 380 107 703 11 186 418 5 210 1,6 Blekinge Olofström 13 170 9 357 770 512 448 0,7 Blekinge Ronneby 28 697 39 474 3 566 726 877 1,4

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Norrbottens län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Norrbottens län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Norrbottens län Johan Kreicbergs Hösten 2009 Norrbottens län Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera

Läs mer

Län Kommun Invånare Besök per invånare Besök Intäkter Föreställningar Blekinge Karlshamn , Blekinge Karlskrona

Län Kommun Invånare Besök per invånare Besök Intäkter Föreställningar Blekinge Karlshamn , Blekinge Karlskrona Län Kommun Invånare Besök per invånare Besök Intäkter Föreställningar Blekinge Karlshamn 31 179 0,8 26 010 1 914 506 638 Blekinge Karlskrona 61 844 1,5 95 169 8 139 414 3 132 Blekinge Olofström 13 355

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer