Awapatents Innovationsbarometer 2008

Awapatents Innovationsbarometer 2008 www.awapatent.com

Innehållsförteckning 1. Om rapporten... 3 2. Sammanfattning av resultat... 4 3.1 Allt mörkare syn på framtiden... 6 3.2 Färre jobb inom forskning och utveckling... 8 3.3 Lågt betyg till forskningspropositionen... 10 3.4 Färre kvinnor inom svensk forskning... 12 3.5 Växande hot och behov av juridiskt skydd... 14 4. Om företagen i undersökningen... 16 5. Om Awapatent... 17 Figurförteckning Figur 1: Förväntad personalförändring nästa år... 6 Figur 2: Förväntningar på forskning och utveckling som andel av omsättningen... 6 Figur 3: Forsknings- och utvecklingssatsningar på nya affärsområden... 6 Figur 4: Förväntningar på antal patentansökningar... 7 Figur 5: Sveriges framtidsbranscher... 7 Figur 6: Var de nya jobben skapas... 8 Figur 7: Faktorer som avgör var de nya jobben skapas... 8 Figur 8: Svårigheten att rekrytera i Sverige... 9 Figur 9: Positiva nyheter i forskningspropositionen... 10 Figur 10: Faktorer som skulle ge bättre forskning- och utvecklingsresultat... 10 Figur 11: Offentlig finansiering av forskning och utveckling... 11 Figur 12: Hinder för företagen att få mer offentlig forskningsfinansiering... 11 Figur 13: Andel kvinnor bland anställda på forsknings- och utvecklingsavdelningarna... 12 Figur 14: Andel kvinnor bland anställda på forsknings- och utvecklingsavdelningarna... 12 Figur 15: Andel kvinnor bland anställda på forsknings- och utvecklingsavdelningarna... 13 Figur 16: Hot mot företagens innovationer... 14 Figur 17: Andel innovationer som skyddas juridiskt... 14 Figur 19: Vikten av att skydda innovationer på olika marknader... 15 Figur 18: Företagsfunktioner där man arbetar med immaterialrätt... 15 Figur 20: Antal anställda på företaget... 16 Figur 21: Branschtillhörighet... 16 Figur 22: Andel av omsättningen som företaget satsar på forskning och utveckling... 16 Figur 23: Antal anställda som arbetar med forskning och utveckling... 16 Fråga24: Andel som sitter i ledningsgruppen... 16 2

1. Om rapporten Awapatents innovationsbarometer 2008 bygger på intervjuer med 292 svenska forsknings- och utvecklingschefer som genomfördes 29 oktober - 14 november 2008 av SIFO. Syftet är både att kartlägga nuläget och initiera ett samtal om förutsättningarna för svensk innovationsindustri. De intervjuade forsknings- och utvecklingscheferna är slumpvis utvalda och arbetar för små, medelstora och stora företag i en rad innovationsintensiva branscher inom områdena kemi och bioteknik, verkstad och fordon samt elektronik, IT och telekom. Urvalet av respondenter skiljer sig från Awapatents innovationsbarometer 2007 genom att det för 2008 års undersökning har begränsats till ett antal utvalda forsknings- och utvecklingsintensiva branscher inom nämnda områden, medan 2007 års urval gjordes utan något specifikt branschurval. Detta har gjorts för att respondenterna ska vara mer representativa för Sveriges mest innovationsintensiva företag. Detta bör tas i beaktande vid jämförelser mellan resultatet i 2007 och 2008 års rapporter. Kontakt Stefan Hjelmqwist, marknadschef, Awapatent AB Telefon: 0708-86 87 97 stefan.hjelmqwist@awapatent.com Rapporten finns att ladda ner i pdf-format på: http://www.awapatent.com/xxx 3

2. Sammanfattning av resultat Awapatents Innovationsbarometer 2008 visar på en betydligt mer pessimistisk syn på utvecklingen bland Sveriges forsknings- och utvecklingschefer än rapporten som presenterades för ett år sedan. Förväntningarna på framtiden har försämrats dramatiskt på bara ett år. I ljuset av detta är det än mer bekymmersamt att mycket få av forsknings- och utvecklingscheferna upplever att regeringens forskningsproposition, som presenterades i oktober i år, innebär några förbättringar för deras företag. Dessutom avslöjar rapporten att bristen på kvinnor inom svensk forskning och utveckling blivit än värre och att företagen upplever hotet från piratkopiering, kunskapsstöld och industrispionage som allt större, men att de trots detta i stor utsträckning inte skyddar sina innovationer juridiskt. Sämre framtidstro Resultaten visar att lågkonjunkturen sätter betydlig press på verksamheterna inom forskning och utveckling. Inom alla områden, och över hela landet, förbereder sig företagen för tuffa tider. Lönekostnaderna har fått en större betydelse för var någonstans forskningsoch utvecklingsavdelningarna gör sina nyanställningar och det är betydligt färre företag än för ett år sedan som förväntar sig kunna bli mer forskningsintensiva. Undersökningen visar också att utsikterna till nya forskningsjobb är långt mindre än för ett år sedan. Tre gånger så många som i fjol tror att de kommer ha färre anställda inom sin FoU-verksamhet nästa år än de har idag. Trots det råder det skriande brist på personal med rätt kompetens för de jobb som finns. Två av tre forskningsoch utvecklingschefer har ganska eller mycket svårt att rekrytera rätt personal. Tillgång till rätt kompetens är dessutom den i särklass viktigaste faktorn för om forskningsjobben skapas i Sverige eller utomlands och den viktigaste förutsättningen för fler lönsamma idéer och uppfinningar. Dubbelt så många som i fjol tror dessutom att företaget kommer att bli mindre forskningsintensivt framöver, genom att FoU-budgeten kommer att stå för en mindre del av omsättningen än idag. Samtidigt som färre företag faktiskt menar att de inte satsar några FoU-resurser på nya affärsområden har det skett en stor minskning av de som satsar mer än en fjärdedel av FoU-budgeten på nya områden, vilket tyder på att utrymmet har krympt för satsningar med stora risker. Försiktighet är naturligtvis en sund reaktion på osäkerheter i omgivningen, men det vore olyckligt om företagen väljer att forska mindre i sämre tider. Uteblivna satsningar på innovation och utveckling idag innebär missade affärsmöjligheter när konjunkturen vänder uppåt igen. Forskning är ett område som kräver långsiktighet. Samtidigt måste vi framhålla att det är positivt att det trots det ekonomiska läget fortfarande finns fler forsknings- och utvecklingschefer som tror på fler anställda och en ökad FoU-budget i förhållande till omsättningen än det finns som tror på minskningar. Det är också positivt att lika många som i fjol tror på ett ökat antal patentansökningar, vilket tyder på att den forskning som pågår leder till resultat som går att kommersialisera. Forskningspropositionen löser inte företagens problem Awapatents Innovationsbarometer 2008 visar med all önskvärd tydlighet att regeringen har misslyckats med att möta Innovationssveriges behov. Bara en av åtta forsknings- och utvecklingschefer menar att den nya forskningspropositionen kommer att innebära något positivt för deras företag. Drygt hälften (56 procent) är osäkra, medan nästan en av tre redan har hunnit konstatera att den inte innehåller något som hjälper dem. Det är ett mycket dåligt betyg för en regering som framhåller att de vill satsa på kommersialisering och näringslivsforskning. Bara var tolfte FoU-chef ser att propositionen kommer att innebära bättre möjligheter till forskningssamarbeten med offentliga institutioner, trots att de för andra året i rad pekar ut just sådana samarbeten som en av de viktigaste potentiella framgångsfaktorerna för deras forsknings- och utvecklingsarbete. Ännu färre ser ökade möjligheter till offentlig finansiering av företagets FoU tack vare propositionen, samtidigt som detta är den faktor som ökat i betydelse för flest företag sedan i fjol, något som kan tolkas som ytterligare en indikation på växande oro för dåliga tider. 4

Ont om kvinnor i svensk forskning Det är oroväckande att årets resultat med råge bekräftar den mörka bild av kvinnorepresentationen inom svensk forskning som avslöjades 2007. Årets siffror visar att fler än fyra av tio företag inte har en enda kvinna anställd inom forskning och utveckling och att färre än ett av sex företag har fler än 40 procent kvinnor. Det är ännu sämre siffror än för ett år sedan och det är inte acceptabelt för ett land som vill se sig som både en av världens främsta kunskapsnationer och ett av världens mest jämställda länder. Dåliga på att skydda innovationer Ett annat orosmoln som även förra årets undersökning avslöjade är att svenska företag har ett tveksamt juridiskt skydd för sina innovationer. Mindre än var tionde forsknings- och utvecklingschef bedömer att mer än 75 procent av deras innovationer är skyddade genom till exempel patent eller designskydd och en majoritet menar att det handlar om högst en fjärdedel. Detta är slående dåliga siffror, särskilt med tanke på att cheferna ser allvarliga och växande hot mot företagens innovationer i form av exempelvis piratkopiering. Framförallt är det på den kinesiska och den europeiska marknaden som behovet av skydd växer. Trots detta är det dessutom bara hälften av företagen som hanterar de immaterialrättsliga frågorna på ledningsnivå. Sverige är fortfarande ett starkt innovationsland, och det är fortfarande fler av våra forsknings- och utvecklingschefer som ser goda förutsättningar för forskning och utveckling än som ser dåliga. Vi tror på Sveriges förmåga att hävda sig i konkurrensen, men i ett allt tuffare ekonomiskt klimat och med växande hot på både nya och etablerade marknader måste vi ta alla oroande trender på allvar. Nu mer än någonsin är det av avgörande betydelse att det skapas så goda förutsättningar som möjligt för företagen att leva upp till sin fulla potential. Det är också viktigt att understryka faran med allt för stor återhållsamhet ute på företagen. Lågkonjunktur är inte en tid för inåtvänd eftertanke. Forsknings- och utvecklingsarbete som görs nu kommer att betala sig längre fram. 5

3.1 Allt mörkare syn på framtiden Men stark tro på energi och miljö Lågkonjunktur och finanskris har smittat av sig även på forsknings- och utvecklingsavdelningarna på svenska företag. FoU-cheferna ser mindre positivt på framtiden än de gjorde för ett år sedan. De som bedömer att de kommer att ha färre personer anställda på forsknings- och utvecklingsavdelningarna nästa år har blivit tre gånger fler på ett år de är idag 12 procent jämfört med 4 procent förra året. Då trodde 38 procent av cheferna att de skulle få se fler anställda det kommande året, medan det i år endast är 25 procent som tror på större personalstyrka. Dubbelt så många som i fjol tror dessutom att företagen kommer att bli mindre forskningsintensiva, genom att FoU-budgeten kommer att stå för en mindre del av omsättningen än idag. 12 procent av de tillfrågade, jämfört med bara 6 procent för ett år sedan, tror på en minskning. Bara 28 procent tror att FoUbudgeten som andel av omsättningen kommer att öka det närmaste året, jämfört med 35 procent för ett år sedan. Samtidigt som fler forsknings- och utvecklingschefer är försiktiga i sina uppskattningar av tillväxten på innovationssidan är det faktiskt färre än förra året som inte satsar någonting alls av företagets FoU-budget inom nya affärsområden (24 procent jämfört med 29 procent förra året) och fler som satsar mellan en och tio procent (39 procent jämfört med 34 procent ifjol). Däremot är det färre som satsar mer än 25 procent av omsättningen på nya affärsområden (10 procent i år jämfört med 15 procent 2007). Det skulle kunna tyda på att företagen inser att det är nödvändigt att tänka nytt och diversifiera i ett tuffare ekonomiskt klimat, men att utrymmet för riktigt stora satsningar har krympt för många. Antalet sökta patent lär inte heller sjunka, trots försiktighet i prognoserna. Precis som i fjol spår drygt fyra av tio att de kommer att söka fler patent de närmsta fem åren, hälften att antalet kommer att vara oförändrat och bara 6 procent att de kommer att söka färre patent än idag. Föga förvånande är det inom miljö och energi som de flesta forsknings- och utvecklingschefer ser att Sveriges framtid ligger. Nästan åtta av tio rankade energi Figur 1: Förväntad personalförändring nästa år 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Figur 2: Förväntningar på forskning och utveckling som andel av omsättningen 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 4% 57% 38% 1% 2% 58% 12% 61% 25% 2007 2008 Kommer antalet anställda inom forskning och utveckling att öka, minska eller vara oförändrat nästa år, tror du? 12% 5 35% 28% 3% Minska Öka Minska Öka 2007 2008 Kommer forskning- och utvecklingsbudgeten som andel av omsättningen att öka, minska eller vara oförändrad nästa år, tror du? Figur 3: Forsknings- och utvecklingssatsningar på nya affärsområden 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 15% 17% 1 22% 34% 39% 29% 24% 5% 26- procent 11-25 procent 1-10 procent Ingen 2007 2008 Hur stor del av forsknings- och utvecklingsbudgeten satsar företaget inom nya affärsområden? 6

och miljö som ett av de tre områden där Sverige har störst möjlighet att nå internationell framgång. Bioteknik och läkemedel samt IT och telekom rankades också högt, men av betydligt färre. 59 respektive 55 procent angav dessa branscher som någon av Sveriges tre framtidsbranscher. Verkstads- och motorindustrin rankades allra sämst bara 12 respektive 13 procent angav dessa branscher. Även bland chefer verksamma i dessa branscher är medvetenheten om de dåliga utsikterna hög: inte fler än 18 respektive 19 procent av dessa chefer rankade sin egen industri som en av Sveriges tre framtidsbranscher. Figur 4: Förväntningar på antal patentansökningar 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 5% 49% 51% 44% 42% 2% 1% 2007 2008 Minska Öka Hur tror du att antalet patentansökningar företaget kommer att lämna in den kommande 5-årsperioden förändras? Kommer det att öka, minska eller förbli oförändrat? Figur 5: Sveriges framtidsbranscher 9 9 8 77% 78% 8 77% 78% 7 6 7 62% 63% 62% 63% 59% 59% 6 55% 55% 5 4 3 5 4 3 37% 37% 2007 2008 2007 2008 2 1 17% 2 15% 17% 13% 14% 15% 11% 12% 13% 14% 11% 12% 1 3% 2% 2% 3% 2% 2% Energi och Miljö Bioteknik och Läkemedel IT och Telekom Turism och upplevelser Basindustri Verkstad Fordon och Motor Annat Jag skall nu läsa upp ett antal områden där jag vill att du anger de tre där du tror att Sverige har störst möjlighet att bli internationellt framstående. * Övriga tjänster utgick som svarsalternativ 2008. 7

3.2 Färre jobb inom forskning och utveckling Men ändå fortsatt kompetensbrist Tre gånger fler forsknings- och utvecklingschefer tror att antalet anställda inom forskning och utveckling kommer att minska nästa år, jämfört med för ett år sedan. Medan 38 procent av cheferna trodde på en ökning av antalet anställda förra året, tror bara 25 procent det idag, och hela 12 procent tror på minskad personalstyrka, jämfört med 4 procent för ett år sedan. Prognosen är dessutom mer negativ bland dem som sitter i ledningsgruppen för sitt företag och därmed har större insyn i företagens tillväxtplaner. Sämst tro på fler jobb har forsknings- och utvecklingscheferna inom kemi och bioteknik. Av dem tror bara 16 procent att antalet anställda kommer att öka det närmaste året. Bland cheferna inom elektronik, IT och telekom är tillförsikten bättre: där tror en dryg tredjedel (35 procent) att det blir fler FoU-jobb nästa år. Inom verkstads- och fordonsindustrierna däremot, tror bara var fjärde FoU-chef att antalet anställda kommer att bli fler det närmaste året, och hela 13 procent tror att de blir färre. Geografiskt är utsikterna för fler forskningsjobb allra dystrast i Lund/Malmöområdet, där bara var tionde chef tror på en ökning. I Stockholmsregionen är utsikterna långt bättre. Där tror 36 procent att antalet anställda kommer att öka. De nyanställningar som planeras kommer däremot i allt väsentligt att ske i Sverige. På den fronten är utsikterna likadana som förra året. Tre av fyra FoUchefer tror att nyanställningarna kommer att komma i Sverige (74 procent). Det är framförallt tillgången till människor med rätt kompetens som avgör var någonstans forskningsjobben skapas. Det menar drygt nio av tio (92 procent). Samma siffra var förra året 88 procent. Samtidigt säger nästan två av tre forsknings- och utvecklingschefer (61 procent) att de har ganska eller mycket svårt att hitta personal med rätt kompetens i Sverige. Det mest anmärkningsvärda är att problemet är lika stort på alla forsknings- och utvecklingsområden och över hela landet. Bristen på personal med rätt kompetens är något större inom verkstads- och fordonsindustrin, där 63 procent har ganska eller mycket svårt att hitta rätt kompetens, och geografiskt är 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Figur 6: Var de nya jobben skapas 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 74% 73% 8% 8% 8% 7% 8% 9% 2% 2% 2007 2008 Sverige Utomlands Lika mycket i båda Planerar ej att nyanställa Om företaget planerar att nyanställa inom forskning och utveckling, sker det främst i Sverige eller utomlands? Figur 7: Faktorer som avgör var de nya jobben skapas 10 92% 9 88% 8 7 6 52% 49% 5 4 3 2 1 92% 88% Tillgång till människor med rätt kompetens 52% 49% 37% 37% 3 31% 31% 3 31% 31% Kreativt innovationsklimat Tillgång till samarbetspartners 11% Närhet till tillverkning 21% Närhet till marknad 4% 5% 11% 2% 2% 2% 4% 5% 2% 2% 2% Lönekostnader Statliga subventioner Jag ska nu läsa upp ett antal faktorer som kan avgöra var någonstans företag nyanställer forskning- och utvecklingspersonal och skulle vilja att du väljer vilka tre som är viktigast för er. 21% 2007 2008 Annat 2007 2008 8

problemet störst i östra Götaland, där siffran är 71 procent. För företag i storstadsregionerna är det faktiskt något lättare, men det är trots allt 57 procent även av dem som uppger att de har ganska eller mycket svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Andelen forsknings- och utvecklingschefer som anger att lönekostnaderna är en av de tre viktigaste faktorerna som avgör var de nyanställer har dubblats sedan i fjol, från 11 procent då till 21 procent i år. Sparsamhet har blivit viktigare inom forskning och utveckling, samtidigt som Sverige gått in i en lågkonjunktur. Framför allt i storstadsregionerna har lönekostnaderna blivit en viktig fråga. I Stockholmsområdet och i Göteborgsområdet anger 26 procent av cheferna lönekostnaderna som en av de tre viktigaste faktorerna för var jobben skapas och i Lund/Malmöområdet hela 29 procent. Figur 8: Svårigheten att rekrytera i Sverige 27% 1 2% 11% 5 Mycket stort Ganska stort Ganska litet Mycket litet eller inget problem alls Hur stort är problemet att hitta människor med rätt kompetens att rekrytera i Sverige för er? 9

3.3 Lågt betyg till forskningspropositionen Bara en av åtta (13 procent) forsknings- och utvecklingschefer anser att regeringens forskningsproposition innebär något positivt för deras företag. Drygt hälften (56 procent) är osäkra, medan nästan en av tre (32 procent) redan har hunnit konstatera att den inte innehåller något som hjälper dem. Figur 9: Positiva nyheter i forskningspropositionen 4% 8%1% Ja, större möjligheter att få finansiering Ja, större möjligheter till forskningssamarbeten Bland dem som ser något positivt för sitt företag med propositionen är det ökade möjligheter till forskningssamarbeten som hägrar för två av tre (8 procent av de svarande), medan var tredje menar att den ger ökade möjligheter till offentlig finansiering (4 procent av de svarande). 1 procent ser att den innehåller andra positiva nyheter. Forskningssamarbeten Samtidigt som bara var tolfte (8 procent) forskningsoch utvecklingschef ser ökade möjligheter till forskningssamarbeten med offentliga institutioner tack vare propositionen, poängterar de, precis som för ett 9 år sedan, att just sådana samarbeten är en av de viktigaste faktorerna som skulle kunna ge dem fler lönsamma idéer och innovationer. Näst efter bättre till- 8 gång till kompetent personal (77 procent) och bättre 7 kreativa processer (59 procent) är det just större samarbetsmöjligheter med offentliga institutioner som 6 forsknings- och utvecklingscheferna skulle vilja 5 se (56 procent). 4 5 Ja, annat Nej, det tror jag inte Regeringen presenterade nyligen en forskningsproposition. Innehöll den några nyheter som du tror kommer att vara positiva för ditt företag? Figur 10: Faktorer som skulle ge bättre forskning- och utvecklingsresultat 9 8 77% 8 7 8 77% 59% 59% 6 57% 57% 5 57% 57% 5 5 4 2007 2008 2007 2008 Offentlig finansiering Statliga subventioner av forskning och utveckling 2 är en mindre viktig faktor för att FoU-cheferna ska 1 kunna leverera bättre resultat, men samtidigt den som ökat mest i betydelse sedan i fjol. 25 procent, jämfört med 18 procent för ett år sedan, menar att statliga subventioner är en av de tre viktigaste faktorerna som skulle kunna ge dem större framgångar. Mer än var fjärde intervjuad FoU-chef har också mottagit offentlig finansiering det senaste året. Det främsta hindret från att få mer offentlig finansiering av forskning och utveckling är arbetsbördan som krävs för att söka (51 procent) och bristande information om vilken myndighet man kan söka vid (36 procent). Dessa är långt vanligare hinder än brist på tillgängliga medel. Bara var femte (19 procent) menar att en anledning till att företaget inte har mer offentlig finansiering är att det inte finns relevanta medel 3 3 2 1 Bättre tillgång till kompetent personal 18% 25% 22% Bättre kreativa processer Större möjligheter att samarbeta med offentliga forskningsinstitutioner (exempelvis universitet) 25% Statliga subventioner av FoU Bättre möjligheter till immaterialrättsligt skydd Ändrade lagar och regler Jag ska nu läsa upp ett antal faktorer som kan bidra till att få fram fler lönsamma idéer och uppfinningar och skulle vilja att du väljer vilka tre som är viktigast för ert företag. 22% 18% 15% 13% 13% 15% 13% 13% 3% 1% 2% 3% 1% 2% Annat 10

att söka och ännu färre att företagets ansökningar får avslag (7 procent). Figur 11: Offentlig finansiering av forskning och utveckling Geografiska skillnader Det finns självklart geografiska skillnader i synen på forskningspropositionen. I norra Mellansverige tror hela 16 procent att den kan ge större möjligheter till forskningssamarbeten, och i Västsverige tror 12 procent att den kan göra det lättare för att få finansiering. 7 3% 7 3% 27% 27% Ja Nej Ja Nej Lägst tilltro till forskningspropositionen har företagen i Göteborgsområdet, Lund/Malmöområdet samt Småland, Öland och Gotland. I Göteborgsområdet tror endast 4 procent av forskningscheferna att forskningspropositionen kommer att innebära någonting positivt för dem. I Lund/Malmöområdet var motsvarande siffra 5 procent, och i Småland, Öland och Gotland 6 procent. Har ni under senaste året haft någon form av offentlig finansiering av er forskning och utveckling? Figur 12: Hinder för företagen att få mer offentlig forskningsfinansiering Göteborgsområdet, som är den region där minst andel av företagen i undersökningen har mottagit offentlig finansiering av forskning och utveckling, är även den region som i störst utsträckning anger att det innebär för mycket arbete med att söka. Drygt tre av fyra (78 procent) av forskningscheferna i regionen anger det som en anledning till att man inte fått offentlig finansiering i större utsträckning. I Västsverige tycker fler (58 procent) att det är bristande information om vilken myndighet man bör söka vid som hindrar dem från att söka mer offentlig finansiering. I Stockholmsområdet anger endast 16 procent det som ett hinder. 6 5 4 3 2 1 51% Det innebär fö r myc ket arbete att söka 3 Bristande information om vilken myndighet vi bör söka vid 19% Det finns inget relevant att söka 13% Regler utesluter oss 7% Våra ansökningar får avslag 12% Annat Vad av följande hindrar er från att få mer offentlig forskningoch utvecklingsfinansiering än i dagsläget? 11

3.4 Ont om kvinnor i svensk forskning Fyra av tio företag saknar kvinnor inom forskning och utveckling Redan i Awapatents Innovationsbarometer förra året framkom det tydligt att svensk forskning och utveckling i stor utsträckning saknade kvinnor. I år är siffrorna än mer nedslående. För ett år sedan svarade en tredjedel (31 procent) av forsknings- och utvecklingscheferna att deras avdelningar saknade kvinnor helt. I år har hela 43 procent av företagen inga kvinnor alls på forsknings- och utvecklingsavdelningarna. Antalet företag med många kvinnor inom FoU är också färre i årets rapport i jämförelse med fjolårets. På endast 15 procent av Sveriges forsknings- och utvecklingsavdelningar finns det 40 procent eller fler kvinnor. Motsvarande siffra förra året var 20 procent. Allra sämst är det i Västsverige och i Småland, Öland och Gotland. I Västsverige saknas kvinnor helt inom FoU i hälften av företagen, och inget av de deltagande företagen har 60 procent eller fler kvinnor inom sin forskning och utveckling. I Småland, Öland och Gotland har hela 53 procent av företagen en total avsaknad av kvinnor inom sin FoU och bara var femte företag har fler än 25 procent. Den mest dramatiska försämringen har skett i Göteborgsområdet, där företagen för ett år sedan hade bäst kvinnoreprepresentation i Sverige med endast 17 procent företag helt utan kvinnor inom FoU, men där årets siffra är 48 procent. I Stockholmsområdet saknar visserligen 45 procent av företagen kvinnor på sina forsknings- och utvecklingsavdelningar. Dock har 16 procent av företagen i regionen fler än 60 procent kvinnor, betydligt bättre än det nationella genomsnittet på 4 procent. Föga överraskande är det en större del av de riktigt små företagen som kvinnor helt inom sin forskning och utveckling, men det är långtifrån ett problem isolerat till dem. Även bland företagen med 200 eller fler anställda är det färre än ett av fem som har fler än 40 procent kvinnor inom sin FoU. Figur 13: Andel kvinnor bland anställda på forsknings- och utvecklingsavdelningarna 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 31% 2 1 14% 43% 28% 13% 1 11% 4% 3% 1% 2007 2008 0 procent 1-24 procent 25-40 procent 41-60 procent 61- procent Hur stor andel av era forsknings- och utvecklingsanställda är kvinnor? Figur 14: Andel kvinnor bland anställda på forsknings- och utvecklingsavdelningarna 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 10 Norra Sverige 9 8 Norra Mellansverige Östra Mellansverige Stockholmsområdet Västsverige Göteborgsområdet 43% 3 44% 45% 5 48% 53% Hur 7 stor andel av era forsknings- och utvecklingsanställda 6 är kvinnor? 5 4 3 2 1 3 11% 13% 13% 18% 9% 4% 3% 2% 28% 44% 42% 45% 34% 34% 33% 19% 19% 1 1 5 48% 23% 3 23% 3 2 53% 2 24% 12% 11% 13% 24% 15% 11% 5% 3% 5% Småland, Öland och Gotland Sydsverige 43% 14% 14% 13% 11% 1 24% 12% 11% 18% 13% 11% 24% 13% 1 15% 11% 5% 4% 1% 4% 3% 3% 3% 5% 14% Lund/Malmöområdet 0 procent 1-24 0 procent procent 25-40 1-24 procent 41-60 25-40 procent procent 61-41-60 procent procent Vet 61- ej procent 43% 14% Kvinnorepresentationen skiljer sig dessutom mellan branschområdena. Företag verksamma inom kemi och bioteknik utmärker sig positivt. Där ligger andelen 12

företag utan kvinnor inom FoU på jämförelsevis låga 16 procent, betydligt bättre än genomsnittet på 43 procent. Inom övriga branschområden är det betydligt sämre. 59 procent av företagen som är verksamma inom elektronik, IT och telekom har inga kvinnor alls på sina forsknings- och utvecklingsavdelningar. Inom verkstads- och fordonsindustrierna är det tomt på kvinnor på nästan hälften av företagen (48 procent). Figur 15: Andel kvinnor bland anställda på forsknings- och utvecklingsavdelningarna 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 7% 19% 41% Kemi och bioteknik 48% 35% 59% 27% 12% 17% 11% 4% 1% 2% 2% 1% Verkstad och fordon Elektronik, IT och telekom 0 procent 1-24 procent 25-40 procent 41-60 procent 61- procent Hur stor andel av era forsknings- och utvecklingsanställda är kvinnor? 13

3.5 Växande hot och behov av juridiskt skydd Piratkopiering, kunskapsstöld vid personalomsättning och industrispionage upplevs av Sveriges forsknings- och utvecklingschefer som allt större hot mot lönsamheten. Hela 39 procent anger piratkopiering som ett växande hot, 26 procent för kunskapsstöld vid personalomsättning och 14 procent för industrispionage. Inte mer än 2-3 procent av FoU-cheferna anser att något av hoten minskar i omfattning. I Lund/Malmöområdet och norra Mellansverige oroar sig forskningscheferna mindre för industrispionage än i andra delar av landet. Endast 5 respektive 354% procent av forskningscheferna in de regionerna anser att hotet från industrispionage växer. Trots den tydliga hotbilden har företagens innovationer dåligt juridiskt skydd. 13 procent av forskningscheferna uppger att inga av innovationerna på deras företag är skyddade, 29 procent anger att endast 1-10 procent av deras innovationer skyddas juridiskt och färre än var tionde (8 procent) av forskningscheferna uppskattade att mer än 75 procent av deras innovationer var skyddade genom till exempel patent eller designskydd. Detta trots att forsknings- och utvecklingschefer ser ett allt större behov av att skydda sina idéer och uppfinningar juridiskt genom till exempel patent eller designskydd. Framförallt ses ett ökat behov av att skydda sina innovationer rättsligen på den kinesiska marknaden. Hälften av forskningscheferna (48 procent) ser Figur 16: Hot mot företagens innovationer Hot: piratkopiering 2% 4% Hot: Hot: piratkopiering 39% Vet ej 54% 54% Företag inom verkstad och fordon menar i ännu högre grad än andra att hotet från piratkopiering växer. 54% Hot: piratkopiering Här är det 42 procent som ser det som ett allt större Hot: kunskapsstöld vid personalomsättning 2% 4% Hot: kunskapsstöld vid personalomsättning 3% hot. Även företagen i Sydsverige är mer oroliga för 4% 3% 4% 2 piratkopiering än i resten av landet. Här tycker hela 2 56 procent att hotet från piratkopiering blir allt allvarligare. 39% Företag inom området kemi och bioteknik och företag verksamma i Stockholm oroar sig mindre 54% för 67% kunskapsstöld vid personalomsättning än riksgenomsnittet. Här menar endast var femte (19 procent) respektive 13 procent att hotet växer. I Lund/Malmö- Hot: piratkopiering 67% 2% 4% Hot: industrispionage Hot: industrispionage området ser däremot hela var tredje forskningschef 2% 14% 2% 14% (33 procent) att kunskapsstöld vid personalomsättning blir ett allt större problem. 39% 2% 4% 79% 39% Jag ska nu läsa upp tre hot mot lönsamheten för företags innovationer 79% och vill att du anger ifall de är ökande, minskande eller oförändrat allvarliga för ert företag. Figur 17: Andel innovationer som skyddas juridiskt 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 2% 4% 39% 14% 13% 29% 29% 18% 17% 2 25% 7% 8% 11% 8% 2007 2008 0 procent 1-10 procent 11-25 procent 26-75 procent 76- procent Hur stor andel av företagets innovationer uppskattar du skyddas juridiskt genom exempelvis patent eller designskydd? 14

ett ökande behov av att juridiskt skydda sig där. Endast en procent menar att det blir mindre viktigt att vara immaterialrättsligt skyddad i Kina. Nästan var tredje (32 procent) forsknings- och utvecklingschef ser också ett växande behov av att skydda sina idéer och uppfinningar i Europa utanför Sverige. Figur 18: Företagsfunktioner där man arbetar med immaterialrätt 7 6 58% 57% 53% Samtidigt menar bara knappt hälften (48 procent) av företagen att immaterialrätt är en fråga för ledningen. Flest företag sköter det immaterialrättsliga arbetet på produktutvecklingsavdelningarna (58 procent), medan det är en fråga för forskningsavdelningen på endast 36 procent av företagen. Sedan 2007 har inga större förändringar skett avseende var på företagens immaterialrättsliga arbete utförs. 5 4 3 2 1 48% 3 34% 4% 4% 7% 2007 2008 Figur 19: Vikten av att skydda innovationer på olika marknader Produktutvecklingsavdelning Ledningsnivå Forskningsavdelning Annat I vilka av följande delar av ert företag arbetar ni med immaterialrättsliga frågor såsom patent? Sverige Övriga Europa USA 5% 5% 17% 8% 8% 3% 3% 17% 22% Sverige 5% 17% Oförändr Minskand 73% 73% 73% 21% 21% 7% 7% Japan Japan 58% 58% Övriga Europa Kina Kina 8% 15% 3% 21% 21% 1% 1% 29% 58% 28% 29% 28% 48% 48% 55% 55% Sydkorea 28% 28% 3% 3% 1 1 53% 53% Vet ej Jag ska nu läsa upp några regioner\marknader och jag vill att du för var och en anger ifall de är ökande, minskande eller oförändrat viktiga för er att skydda era idéer och uppfinningar juridiskt på, exempelvis med patent eller designskydd. 15

4. Om företagen i undersökningen I Awapatents Innovationsbarometer har 292 forsknings- och utvecklingschefer intervjuats. Av de företag som de representerar är 20 procent verksamma inom området kemi och bioteknik, 58 procent inom verkstad och fordon samt 22 procent inom elektronik, IT och telekom. Undersökningen omfattar forsknings- och utvecklingschefer på både mindre och större företag. Av de 292 intervjuade arbetar 91 personer på företag med färre än 50 anställda, 101 personer på företag med 50-199 anställda och övriga, 100 personer, på företag med 200 anställda eller fler. Drygt en tredjedel (35 procent) av företagen satsar mindre än 4 procent av sin omsättning på forskning och utveckling varje år, två femtedelar (38 procent) satsar 4-10 procent av omsättningen på FoU och drygt var tionde (13 procent) av företagen i undersökningen satsar mer än 11 procent av sin omsättning. Det är även stor spridning bland de deltagande företagen avseende storleken på forsknings- och utvecklingsavdelningarna. Knappt hälften (45 procent) av forsknings- och utvecklingsavdelningarna har fem eller färre anställda. En tredjedel (32 procent) av företagen har 6-20 anställda inom FoU och var femte (21 procent) har fler än 20 FoU-anställda. Figur 21: Branschtillhörighet Figur 22: Andel av omsättningen som företaget satsar på forskning och utveckling 13% 22% 2 Kemi och bioteknik 14% 38% 58% 15% 2 Verkstad och fordon Elektronik, IT och telekom -1 procent 2-3 procent 4-10 procent 11- procent Figur 23: Antal anställda som arbetar med forskning och utveckling Tre fjärdedelar (75 procent) av respondenterna sitter i ledningsgruppen på sitt företag. 21% 1% 21% 0-2 3-5 6-20 24% 21- Figur 20: Antal anställda på företaget Fråga24: Andel som sitter i ledningsgruppen 34% 31% 0-49 anställda 50-99 anställda 25% I ledningsgruppen 14% 2 100-199 anställda 200- anställda 75% Inte i ledningsgruppen 16

5. Om Awapatent Awapatent är en av Europas ledande konsultbyråer inom immaterialrätt. Vi hjälper våra kunder att göra affärer av sina idéer och innovationer genom att kombinera affärsförståelse med juridisk och teknisk expertis. Vi har djup kompetens inom patentfrågor, design- och varumärkesskydd, marknadsrätt, tvister, avtal och riskanalyser. Våra kunder är innovationsintensiva företag från hela världen och inkluderar bland annat ägarna till många av världens mest värdefulla varumärken och patentportföljer. Awapatent grundades 1897 och ägs av en majoritet av våra 300 anställda. Vi har tolv kontor i Sverige, Danmark och Tyskland och omsatte 456 miljoner kronor år 2007. 17