Innehåll. Gemensam vision och verksamhetsidé inom Skogen i Skolan... 15 Bilaga 2:... 16 Fördelningsnyckel Mera Skog i Västerbotten...

Relevanta dokument
Vision med Mera Skog i Västerbotten

Innehåll: Vision. Riktlinjer. Mål. Organisation - Medlemmar - Ledningsgrupp - Ordförande - Verksamhetsledare - Kommungrupper. Ekonomi.

Verksamhetsplan. Mera Skog i Västerbotten

Verksamhetsplan. Mera Skog i Västerbotten Mera Skog i Västerbotten

Intensifiering av Skogsstyrelsens arbete med Skogen i Skolan

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet.

SKOGEN I SKOLAN. Innehåll KUNSKAP OM SKOG FÖR LÄRARE OCH ELEVER

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

SKOGEN I SKOLAN. Innehåll KUNSKAP OM SKOG FÖR LÄRARE OCH ELEVER

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun

Plan för studie- och yrkesvägledning

Vad är Skogen i Skolan?

Skogen ger 1000 möjligheter

Skogen i Skolan. Gemensam redovisning Foto: Erika Nilsson/Skogen i Skolan

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Verksamhet. 1 Samverkansaktiviteter

SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an :- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

VERKSAMHETSPLAN 2015

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Uppdrag/- Projektplanering

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER (8)

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Avtal med Uppsala universitet avseende mångfaldsbyrån ESMeralda

Våra viktigaste utvecklingsmål (med de övergripande målen för kommunen som rubrik och följt av anknytande rubriker i läroplanerna inom parentes).

En handbok för företaget

Projektbeskrivning (hela projekttiden)

Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Öka kunskapen om och stärka de positiva attityderna till skogen, skogsbruket och skogsindustrin bland sektorns viktiga målgrupper.

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Partnerskap Ung Företagsamhet i Uppsala län

Lär med Skogen i Skolan

Stadgar för INNOVAIR Strategiskt innovationsprogram för flyg

Svar på motion av Eva Eriksson (S) om en strategi för att ta hand om de särskilt begåvade barnen

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Kvalitetsredovisning 2010/2011

HANDBOK TANKESMEDJA. - en modell för möten mellan forskning och praktik

En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Huvudmålen är ofta formulerade visionärt, för att sedan brytas ned i delmål och i största utsträckning också i mätbara mål.

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning. Fastställd av styrelsen

Lokal arbetsplan Läsåret

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN

BARN OCH UTBILDNING Sten-Åke Eriksson Verksamhetschef VERKSAMHETSPLAN. Grundskolan och grundsärskolan

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal SYO-plan för Fornängsskolan och Västerbyskolan Götene maj 2009

Utvärdering och Enkätunderlag

Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Varumärkesplattform. Luleå kommun

Västmanlands Scoutdistrikt

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Grundsärskolan i Sjöbo. Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo.

Kallelse Sammanträdesdatum

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Västmanlands Scoutdistrikt

Verksamhetsplan 2012

Skola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet

Vår vision. För att nå målet skall TräCentrum Norr bidra till följande:

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

Scouterna Västmanland

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Protokoll

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Plan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014

Östergötlands regionala skogsnäringsstrategi Framtagandet av strategin och fortsatt arbete framåt

ARBETSMARKNADSKUNSKAP

Verksamhetsplan

Nämnden ansvarar för omsorgen till äldre och till personer med funktionsnedsättning samt den kommunala hälso- och sjukvården inom kommunen.

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Styrelsen för Sveriges Ingenjörer distrikt Norrbotten, får härmed avge följande redogörelse för verksamhetsåret 2010.

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Samarbetsavtal. mellan Östhammars kommun och Upplandsbygd Ideell förening

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Övergripande strategi för CAN:s verksamhet

Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning

Samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Tryggare Uppsala län

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen

Verksamhetsberättelse 2018 Hela Sverige ska leva Uppsala län

Arbetsplan. Förslag planering:

Transkript:

Verksamhetsplan 2013-2015

Innehåll Vision med Mera Skog i Västerbotten... 2 Riktlinjer för Mera Skog i Västerbotten... 3 Utvärdering av tidigare verksamhetsår... 4 Verksamhet 2012, summering av resultat... 4 Årlig summering av resultat... 5 Mål för Mera Skog i Västerbotten 2013-2015... 6 Organisation... 10 Medlemmar, Mera Skog i Västerbotten 2013... 10 Ledningsgruppen... 10 Ordförande Mera Skog i Västerbotten... 11 Ordförandes ansvar gentemot Verksamhetsledaren... 11 Verksamhetsledare inom Mera Skog i Västerbotten... 11 Kommungrupper... 12 Ekonomi... 13 Övrigt... 14 Bilaga 1:... 15 Bilaga 1:... 15 Gemensam vision och verksamhetsidé inom Skogen i Skolan... 15 Bilaga 2:... 16 Fördelningsnyckel Mera Skog i Västerbotten... 16 1

Vision med Mera Skog i Västerbotten Medlemmarna skall uppleva Mera Skog i Västerbotten som ett bra samverkansorgan för respektive företag/organisations behov. Skolan samt övriga samhället skall uppleva Mera Skog i Västerbotten som en viktig samarbetspartner för deras verksamhet. Vårt arbete skall öka lärares, elevers och övriga samhällets kunskaper om skog, skogsindustrin samt dess produkter, sett ur ett helhetsperspektiv. Vårt arbete ska öka intresset för skogen och skogsindustrin som framtida yrke. Mera Skog i Västerbotten skall stå för näringens positiva profil i dess utåtriktade verksamhet. 2

Riktlinjer för Mera Skog i Västerbotten Verksamhetsområdet är Västerbottens län men samverkan kan, och bör, ske både regionalt och över hela riket i frågor som rör vår verksamhet. Grunden för verksamheten är skogen som resurs med tydligt fokus på skogsbruk och skogsindustriell verksamhet med hänsyn till skogens alla värden. Vi skall arbeta för Mera Skog i Undervisningen Verksamheten består av att ansvara för Skogen i Skolans verksamhet i Västerbottens län (se bilaga 1). Målgrupper är lärare och elever i grundskolan, studie- och yrkesvägledare, skolledare, föräldrar till elever i grundskolan, elever SFI (svenska för invandrare), kommunledare och lärarstudenter inom högskola och universitet. Aktiviteter riktade mot grundskoleelever sker i enlighet med skolans läroplaner och på skolans villkor. Skogssektorns framtida konkurrenskraft är beroende av tillgång till kompetent arbetskraft, vilket innebär att sektorn måste vara attraktiv för både kvinnor och män, oavsett etnicitet. Därför behöver möjligheterna till arbete för både kvinnor och män med olika bakgrund tydliggöras för ungdomar. I detta syfte finns även behov att öka intresset för skogen hos barn. Målet är att: Öka elevers och lärares kunskap om skog, skogsbruk och skogsindustri, med begrepp som biologisk mångfald, ett hållbart skogsbruk och förnybara resurser som viktiga komponenter. Erbjuda skolan ökade möjligheter till verklighetsstudier av skogen och skogsindustrin. Ge skolan ökade möjligheter att använda skogen som en lärosal. Intressera elever för att välja en yrkes- och utbildningsinriktning som är relevant för skogsnäringen. Vi skall arbeta för - Mera Skog i Samhällsdebatten Vidare skall information om näringen och vår verksamhet även ske till allmänhet, politiker och andra beslutsfattare på alla nivåer i samhället. Det är en långsiktig ambition att beslutsfattare i länet skall ha en grundläggande kunskap samt få aktuell information om vår näring. 3

Utvärdering av tidigare verksamhetsår Verksamhet 2012, summering av resultat Mera Skog i Västerbotten har under 2012 mött sammanlagt 4703 elever, 712 lärare, 101 lärarstuderande, 70 beslutsfattare samt 1144 övriga inom ramen för kommungruppernas och verksamhetsledarens verksamhet. Inom ramen för Mera Skog i Västerbottens verksamhet deltog även 53 elever i konceptet Sveriges Bästa Prao under 2012. Under 2012 fanns det i Västerbottens län 21 790 elever i grundskolan. Detta säger oss att vi mött ca 21,6 % av Västerbottens elever under 2012. I verksamheten har Mera Skog mött 712 lärare av det totala antalet på 2361 stycken, vilket motsvarar 30,2 %. Målet för Mera Skogs verksamhet på att nå 15% av eleverna och 10% av lärarna har därmed uppnåtts. Det kan konstateras att målet på 80 elever i Sveriges Bästa Prao inte uppnåddes då vi där mött 53 elever under 2012. En förklaring kan vara införandet av lgr 11 i grundskolan då PRAO börjat ersättas av olika former av entreprenöriellt lärande. Målet att nå minst 100 lärarstuderande under året har också uppnåtts då vi i hela länet mött 101 inom ramen för Mera Skogs verksamhet. Ett stort antal personer, under kategorin Övriga, har mötts i större arrangemang under 2012, ex. under Skogens dag i Lycksele. I Skellefteå har man uppvaktat ett stort antal skolledare vilka fått räknas som beslutsfattare inom skolans värld. Antalet beslutsfattare i politisk bemärkelse som uppvaktats under 2012 var 38 stycken varav 4 var kommunalråd. Mera Skog i Västerbotten har under perioden 2010-2012 mött 7 kommunalråd av 15 vilket ger 47 %. Målet för perioden var 80 %. 4

Antal tillfällen Elever Alla elever 2008 124 3160 (12,8%) 2009 143 4158 (18,9%) 2010 138 3981 (18,7%) 2011 165 3771 (18,1%) 2012 191 4703 (21,6%) Delt. Skogens mästare Lärare Lärarstud. Beslutsfattare/ SYV Övriga, ex. PRAO varav kommunalråd föräldrar, SFI m.m. - 213 (9%) - 0-617 65-448 78 6-239 49 (20,9%) - 437 124 23/3 27 321 51 (21%) - 630 114 13 23 149 57 (31%) - 712 101 70/4 7 1144 53 (30,2&) Årlig summering av resultat Denna verksamhetsplan kommer årligen att uppdateras med en summering av resultaten utifrån den verksamhetsrapport som sammanställs av verksamhetsledaren. 5

Mål för Mera Skog i Västerbotten 2013-2015 Elever: 25 % av alla länets elever i grundskolan ska årligen ha deltagit i någon form av Mera Skog/Skogen i Skolan aktivitet. För att uppnå detta mål bör kommungrupperna arbeta utifrån att eleverna minst tre (3) gånger under sin grundskoleutbildning ska delta i någon aktivitet anordnad av Mera Skog i Västerbotten. På grund av de stora elevgrupperna i Skellefteå samt Umeå kommun, blir ambitionen där att möta eleverna minst två (2) gånger under deras grundskoleutbildning. Målsättningen är att alla länets elever, under sin grundskoleutbildning, ska ha: Planterat ett träd (planta) Besökt en skogsmaskin Besökt ett sågverk alt. en cellulosa- eller träindustri Ha fått grundläggande kunskaper om skog, skogsbruk samt skogsindustri förmedlat till sig vid ovanstående eller andra aktiviteter genomförda av oss. Tävlingen Skogens mästare som riktar sig till länets elever i sjunde klass ska genomföras årligen av Mera Skog i Västerbotten. Målsättningen är att vi i denna aktivitet ska engagera minst 40 % av eleverna i denna årskull, varje år. Mera skog i Västerbotten ska årligen, i samarbete med andra aktörer i Västerbotten, bjuda in till ett Skogskollo för tjejer för flickor i årskurs 5. Under dagarna ska deltagarna få lära sig mer om skogen och dess potential, samt om hur det är att arbeta med skogen och i skogen. Initiativet ligger i linje med arbetet med den regionala jämställdhetsstrategin för skogsnäringen i Västerbotten. Lärare och lärarstuderande: Målet är att 30 % av länets lärare årligen ska ha deltagit i någon form av Mera Skog/Skogen i Skolan aktivitet. Dessutom ska minst 150 lärarstuderande varje år ha deltagit i någon form av fortbildning med utomhuspedagogiskt innehåll organiserat av oss. 6

Prao och entreprenöriellt lärande: Med anledning av att den nya läroplanen Lgr11 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011) inför begreppet entreprenörskap breddas praokonceptet inom Mera Skog i Västerbotten. I Lgr11 står det att skolan skall arbeta på ett sätt som bidrar till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. På nivån för grundskolan, kommer undervisningen i entreprenörskap syfta till att främja elevernas personliga egenskaper som kreativitet, initiativförmåga och självständighet som bidrar till utveckling av entreprenöranda. Självständiga och aktiva former av lärande är grunden i detta. Denna undervisning kommer att ge tidiga kunskaper om, och kontakter med, näringslivet och viss förståelse för företagarnas roll i samhället på olika sätt runt om i Västerbotten. Insatserna på skolan kan omfatta arbete med projekt, att lära genom lek, presentation av enkla fallstudier och besök på lokala företag (motsvarande tidigare prao). Tävlingen Skogssnilleblixten framarbetas, introduceras, marknadsförs, genomförs (minst två gånger) och utvärderas under verksamhetsåren 2013-2015. Tävlingen erbjuds elever i år 7-9 och ligger i linje med det entreprenöriella lärandet i grundskolan. Vi ska fortsatt erbjuda elever bra praoplatser i alla kommuner där det efterfrågas. Mera Skog har som mål att inom konceptet Sveriges Bästa Prao, ta emot minst 50 elever/år under perioden 2013-2015. Studie- och yrkesvägledare: 50 % av länets studie- och yrkesvägledare ska årligen ha deltagit i minst en aktivitet arrangerad av Mera Skog i Västerbotten. Ansvaret för detta ligger dels på kommungrupperna och dels på verksamhetsledaren. Mera Skog ska verka för en positiv inställning till skogsnäringen och dess rekryteringsförberedande arbete, förmedla kännedom om för näringen relevanta yrken och utbildningar, samt visa att skogssektorn erbjuder attraktiva arbeten för både män och kvinnor. Skolskogar: Grundläggande för att öka intresset för skog är att eleverna redan tidigt får ett positivt förhållande till skog genom att vistas i den och få positiva upplevelser därifrån. Regelbunden 7

förläggning av undervisning ute i skogen/naturen är för detta en mycket viktig plattform. Genom att tidigt under skolåren vistas i skogen väcks på ett naturligt sätt nyfikenheten kring den. Det lägger grunden för senare fördjupningar inom rent skogliga kunskaper. Målet för 2013-2015 ska vara att främja utveckling av arbetet i skolskogarna på uppdrag från skolorna. Kommungrupperna uppdras erbjuda hjälp och stöttning i de fall de får in önskemål om detta från skolskogsansvarig på skolan. Skolskogarna i länet kommer, via verksamhetsledaren, att erbjudas möjlighet att inkomma med ansökan om medel för utveckling av den befintliga skolskogen eller för nystart av en skolskog. Beslutsfattare: Det är en långsiktig ambition att beslutsfattare i länet skall ha en grundläggande kunskap samt få aktuell information om vår näring. Vi ska sträva efter att länets beslutsfattare under en treårsperiod genom någon aktivitet eller träff kommer i kontakt med Mera Skog i Västerbotten. Vi ska sträva efter att kommungrupperna, under en treårsperiod, har haft minst en kontakt med kommunens beslutsfattare. Prioriterad grupp är kommunfullmäktige alternativt kommunstyrelse. Målet är att 80 % av länets kommunalråd, under perioden 2013-2015, ska ha deltagit i en aktivitet anordnad av Mera Skog i Västerbotten. Kommungruppernas representanter som är verksamma inom näringarna föreslås bjuda in till föredragning i exempelvis skolskog eller annan miljö som lockar till nyfikenhet om skogen. Målet med föredragningen är att synliggöra de kommunala förutsättningarna i framtiden, teknikutveckling, arbetstillfällen och fortsatt hållbart brukande av skogsresurserna. Fokus bör ligga på att förmedla hur skogsnäringen ser ut i kommunen (antal skogsägare, ekonomisk sammanställning av det hanterade värdet av dessa näringars produkter, antal årsarbeten) en kort historik om utvecklingen inom skogen samt vilka tänkbara scenarion i respektive kommun som påverkar framtiden för näringarna lokalt. Verksamhetsledaren ansvarar för att kommungrupperna har tillgång till presentationsmaterial som kan användas under dessa träffar. 8

Övriga i samhället: Då vårt arbete ska öka även övriga samhällets kunskaper om skognäringen, sett ur ett helhetsperspektiv, samt öka intresset för skogen och skogsindustrin som framtida yrke bör även andra prioriterade målgrupper delta i aktiviteter anordnade av Mera Skog i Västerbotten under perioden. Hit hör t.ex. föräldrar till elever i grundskolan samt elever i SFI. 9

Organisation Intressenterna i Mera Skog i Västerbotten skall ha en etablerad organisation i varje kommun, med lämplig representation av intressenter verksamma i kommunen, som framgångsrikt planerar och genomför Mera Skogs verksamhet i närområdet. Medlemmar, Mera Skog i Västerbotten 2013 Allmänningsskogarna i Västerbotten Skogsstyrelsen Holmen Norra Skogsägarna SCA GS-facket SETRA Skogssällskapet Skogsägarna Norrskog Komatsu Forest SMF Skogsentreprenörerna Statens Fastighetsverk Sveaskog Svenska kyrkan Luleå Stift Martinsons VMF Brattby såg Naturbruksgymnasiet i Burträsk Mera Skog i Västerbotten har som mål att ha så bred förankring som möjligt i länet inom vårt verksamhetsområde. Ledningsgruppen Fastställer riktlinjer, mål samt budget för verksamheten. Ska bestå av företrädare för ovan nämnda företag/organisationer samt verksamhetsledaren för Mera Skog. Ev. nya medlemmar i Mera Skog erbjuds plats för en ledamot i ledningsgruppen. Ledningsgruppen sammanträder minst två (2) gånger per år. Vid behov kan ett Arbetsutskott (Au) ställas till organisationens förfogande med medlemmar från intressenterna. 10

Ordförande Mera Skog i Västerbotten Ordförandeskapet roterar vartannat år med byten mellan representanter för Skogsstyrelsen, Sveaskog, SCA, Holmen samt Norra Skogsägarna. Ordförande har den direkta kontakten med verksamhetsledaren i organisationen under året. Ordförande representerar organisationen vid behov. Turordning för Ordförandeskap inom Mera Skog i Västerbotten: 2013-14 Norra Skogsägarna 2015-16 Holmen 2017-18 Skogsstyrelsen 2019-2020 SCA 2021-2022 Sveaskog Byte av Ordförande sker normalt vid årsmötet det år tillträde sker. Ordförandes ansvar gentemot Verksamhetsledaren Genomföra utvecklingssamtal minst en gång per år. Genomföra lönesamtal tillsammans med förvaltaren SCA Skog minst en gång per år. Följa upp, återkoppla och stödja verksamhetsledaren under verksamhetsåret. Förmåner, företagshälsovård (koll mot arbetsgivaren). Bjuda in till personalfest vid ordförandens arbetsplats. Verksamhetsledare inom Mera Skog i Västerbotten Verksamhetsledaren ingår i ledningsgruppen och ansvarar för den löpande verksamheten utifrån fastställda riktlinjer, mål samt budget. Verksamhetsledaren ansvarar för årlig uppföljning samt redovisning av Mera Skogs verksamhet. Arbetsuppgifterna för verksamhetsledaren ligger till stor del inom ramen för de uppgifter som följer: Samordna och utveckla Mera Skogs verksamhet. Samarbeta och uppehålla kontakten med Riksorganisationen Skogen i Skolan som samordnare för länet. Arbeta med de arbetsuppgifter som åligger regionansvaret för Skogen i Skolan. 11

Svara för löpande kontakter med skolan och Mera Skog/Skogen i Skolans verksamhet i länet. Samverka med övriga kontaktpersoner för Mera Skog och Skogen i Skolan i länet. Underlätta skolans information och kunskapsinhämtning om vår näring. Vara informationskanalen mellan organisationens alla inblandade parter. Samverka med andra institutioner och organisationer inom vårt verksamhetsområde. Representera organisationen vid olika sammanhang där behov för detta finns. Informera om verksamheten för övriga i samhället. Ansvarar för Mera Skog i Västerbottens webbplats. Är webbredaktör för Norra Skogsklubbens webbplats. Övriga arbeten som behandlas av Mera Skog i Västerbotten. Kommungrupper I varje kommun i länet bör det finnas en kommungrupp som har till uppgift att arbeta med Mera Skogs verksamhet. Kommungrupperna ska bestå till största delen av representanter från företag/organisationer som är medlemmar i Mera Skog. Alla kommungrupper bör se till att ha en nära och bra kontakt med skolan lokalt, även genom representanter från skolan som ledamöter i kommungruppen. Kommungruppen kan med fördel även innehålla medlemmar från övriga berörda i samhället Varje kommungrupp leds av en sammankallande. Denna bör leda, i samarbete med sin grupp, arbetet efter vår organisations riktlinjer samt mål. Kommungruppens sammankallande är den som har den löpande kontakten med verksamhetsledaren inom Mera Skog. Kommungrupperna skall vara självgående med egna planeringsmöten och verksamhet i samförstånd med Mera Skogs mål samt riktlinjer. Varje år ska kommungruppen formulera lokala mål för aktiviteter. Målen ska löpande uppföljas samt redovisas till verksamhetsledaren. 12

Det är viktigt att de som verkar inom dessa kommungrupper känner stöd från ledningsgruppen och de företag/organisationer, som står bakom Mera Skog i Västerbotten. Alla som sitter med i kommungrupper i länet skall löpande få ta del av information om Mera Skogs verksamhet genom verksamhetsledarens försorg. Kommungrupperna och dess verksamhet är en synnerligen viktig del i vår organisations verksamhet. Därför är det viktigt att dessa fungerar i sitt dagliga arbete och att de får de resurser som krävs. Vid respektive företag eller organisation skall resurser frigöras till deras verksamhet. Ekonomi Debitering av kostnader inom Mera Skog i Västerbotten utgår från en beräkning av inmätt bruttovolym rundved (m³fub) ifrån egen skog och fältköp inom Västerbottens län och presenteras i en fördelningsnyckel (bilaga 2). SMF, VMF, Skogsstyrelsen i Västerbottens län samt GS-facket, debiteras inga direkta kostnader. De medverkar med de överenskommelser som gäller enligt tidigare ingångna avtal. Luleå Stift egendomsförvaltningen, debiteras en fast procentsumma på 1 % av kostnaderna i Mera Skog i Västerbotten. NK Lundströms och Brattby såg debiteras en fast procentsumma på 1 % av kostnaderna inom Mera Skog i Västerbotten. Icke avverkande företag debiteras en fast avgift. Beräkningarna som ligger till grund för fördelningsnyckeln bör uppdateras en gång per år, om det inte sker något som föranleder en tidigare revision. Ev. nya medlemmar i organisationen samt deras fördelning av kostnaderna, beslutar ledningsgruppen om. Budget för verksamheten beslutas för ett år i taget av ledningsgruppen på årsmötet. 13

Övrigt Ledningsgruppen för Mera Skog i Västerbotten fattade beslut att godkänna detta dokument kallat, Verksamhetsplan 2013-2015, på årsmötet för Ledningsgruppen den 17 januari 2013. (Protokoll 2013-02-01 punkt 10) Datum samt ort: 2013-02 Herman Hedlund, Ordförande -2012 Erik Jonsson, Ordförande 2013- Erika Nilsson, Verksamhetsledare 14

Bilaga 1: Gemensam vision och verksamhetsidé inom Skogen i Skolan Vision Skogen i Skolan (SiS) vill öka samarbetet mellan skolan och skogsnäringen och är den naturliga vägen för lärare och elever att öka sina kunskaper om skogens alla värden. Verksamhetsidé Skogen i Skolan ska inspirera till kontakter mellan skolan och skogens alla intressenter för att öka lärares samt elevers kunskaper om och förståelse för skogen som hållbar ekonomisk, ekologisk och social resurs. Verksamheten ska bedrivas på skolans villkor och enligt dess läroplan. Strategier Skogen i Skolans verksamhet ska vara väl anpassad för skolans målgrupper och genom utevistelse och upplevelser främja utforskande, nyfikenhet och lust att lära. Verksamheten ska huvudsakligen inriktas mot lärare och elever i grundskolan. SiS ska stimulera, underlätta och utveckla lärarnas arbete med, och intresse för, skogen som pedagogisk resurs. Det operativa arbetet utförs i regionerna, där Västerbotten utgör en region, vilka fungera som grund för SiS. Det nationella kansliet är en länk mellan skogens alla intressenter och skolan på nationell nivå. Lärande Skogen i Skolans pedagogiska idé bygger på att så långt som möjligt koppla samman teori med praktik. För ett långsiktigt lärande ska vi sträva efter att våra aktiviteter följer processen: Förberedelser i skolan Aktivitet utomhus Efterarbete i skolan med återrapportering Tips på förberedelser samt efterarbete tillhandahålls av Skogen i Skolans nationella kansli och kan hittas via www.skogeniskolan.se. Där kan läromedel och en stor mängd enskilda övningar hittas för att hjälpa lärare i deras verksamhet. 15

Bilaga 2: Fördelningsnyckel Mera Skog i Västerbotten Gäller fr.o.m. 2012-09-26 Intressent Fällda volymer, M 3 fub, Västerbottens län, för virkesår 2010/2011 % fördelning av kostnader Mera Skog Referens vid fakturering SCA 1 302 000 24,8 % Birgitta Boström Holmen Skog 1 189 000 22,6 % Herman Hedlund Sveaskog 1 035 000 19,6 % Michael Karlsson Norra Skogsägarna 944 000 17,9 % Erik Jonsson Martinsons 390 000 7,4 % Lars Martinson Allmänningarna 70 000 1,3 % Anders Pettersson Skogssällskapet 52 000 1 % David Israelsson SETRA 50 000 1 % Åke Eriksson Norrskog 50 000 1 % Torsten Lundborg Statens Fastighetsverk 20 000 0,4 % Patrik Ulander Luleå Stift (fast procent) 1 % Anders Landström NK Lundströms (fast procent) 1 % Anders Ohls Brattby Såg (fast procent) 1 % Marie Bergstrand SUMMA: 5 102 000 m 3 fub 100 % +3%=5 255 060 m 3 fub Intressent Antal anställda i länet Kostnad i Mera Skog Referens vid fakturering Komatsu 11-15 000:- Ulf Nordström Debitering enligt nedan: - Grupp 1 faktureras som tidigare utifrån fällda volymer, som ger en viss procent. - Grupp 2 delas in enligt företagsstorlek, där man sedan tilldelas en fast summa pengar i finansiering per år. o Litet företag, 1-10 anställda i länet: 5.000:-/år o Stort företag, 11- anställda i länet: 15.000:-/år - Mera Skogs kostnader för året sammanställs, från dessa dras fasta summor. Övrigt fördelas enligt procentsats. 16