Protokoll från fastighetsägaremöte den 19 december 2013

TRV PROTOKOLL 1 (10) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) Dokumentdatum Version Hélène Caulier 2013-12-19 0.1 Ev. dokumentid Ev. ärendenummer Ev. projektnummer [DokumentID] TRV 2013/74410 102358 Fastställt av (i förekommande fall) [Fastställt av (personlista)] Dokumenttitel Protokoll från fastighetsägaremöte den 19 december 2013 Datum för mötet: 19 december Plats för mötet: Vingens kulturhus, Amhults Torg 7, Torslanda Tid: Kl 17.00-21.30 Deltagare från projektledningen och Göteborgs stad. Johanna Arvidsson Projektledare Trafikverket Hélène Caulier Projektkoordinator Trafikverket Helena Forslund Markförhandlare Trafikverket Johan Bengtsson Byggledare Trafikverket Adam Fischer Projektingenjör Trafikverket Christer Claesson Enhetschef Trafikverket Karl-Erik Johansson Projektstöd Trafikverket Jan Björkegren Uppdragsledare WSP Hans Nykvist Vägprojektör WSP Annika Granath MKB ansvarig WSP Jesper Lindgren Akustik WSP Markus Knutsmark Risk, farligt gods WSP Erén Andersson Petter Frid Anna-Karin Nilsson Sasson Markusson Stadsdelsförvaltningen/ Västra Hisingen Stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadskontoret Trafikkontoret 1 Samrådsmöte öppnas Johanna Arvidsson, projektledare välkomnade och öppnade samrådsmötet. Johanna gick igenom agendan och förklarade urvalsprocessen till detta möte. Enligt vägförordningen 2012:707 är en fastighetsförteckning upprättad, där de fastighetsägare är upptagna, som anses vara särskilt berörda av intrång och buller. Ni omfattas av denna förteckning och är därmed kallade till kvällens möte. Målet för projektet är skapa bättre förutsättning för kollektivtrafiken. Vi planerar för ett busskörfält för att gynna fri framkomlighet för busstrafiken. Presentationsmaterialet från mötet finns tillgängligt på www.trafikverket.se/vag155. För de som önskar erbjuder vi enskilda samtal tillsammans med projektledaren och markförandlaren i januari. Möte hålls i första hand på Vingens kulturhus. Anmälan kan göras under kvällen alternativt så stämmer man av med Johanna Arvidsson vid senare tillfälle. Representanter från Stadsbyggnadskontoret var med idag för att redogöra kring arbetet med detaljplaner och dess planprocess som än så länge är i tidigt skede. Vägplan för projektet Lilla Varholmen Gossbydal skickas preliminärt in för

PROTOKOLL 2 (10) fastställelse december 2014. Vägplan kan dock inte fastställas om den strider mot detaljplan. I december hålls möten med särskilt berörda fastighetsägare. Den 13 januari hålls ett stort samrådsmöte för övriga intresserade. Synpunkter samlas in löpande och införlivas i samrådsunderlaget. Vi planerar att kungöra vägplan under hösten 2014, lämna in för fastställelse i december 2014 och starta byggnation 2016. 2 Presentation av medverkande Projektledningen och representanter från Stadsbyggnadskontoret, Stadsdelsförvaltningen Västra Hisingen och Trafikkontoret presenterade sig kort. 3 Närvarolista Närvarande bockades av på lista innan mötet inleddes. 4 Val av justeringsmän Justeringsman 1: Bengt Gillman Justeringsman 2: Mats Holm 5 Presentation av vägförslaget Hans Nykvist och Jan Björkegren redogjorde för vägförslaget med åtgärder vid Hjuviksrondellen, Stora Pölsans väg och Batterivägen, Hästeviksrondellen, nya fastighetsanslutningar, Skalkorgarna, Övre Hällsviksrondellen, Hällsviksrondellen och busshållplats vid Gossbydalsvägen. Vid Skalkorgarna får bussfält en riktningsförändring. Vägen håller hastighet 70 km/h men det finns planer på att sänka hastighet till 50 km/h. Diskussion pågår med kommunen som fattar beslut om hastigheter. Stora Pölsans väg med Majstenavägen från norr. Fortsättningsvis hålls 3 vägkorsning. För att säkra gc-väg blir korsning signalreglerad och för att förbättra sikt för bilist förläggs gc-väg längs södra sidan. Måste tas bort för blandtrafik avser längs 6 fastigheter. Tomrör förläggs för eventuell framtida signalreglering. Nästa korsning vi Batterivägen är idag gångbana på norra sidan som tas bort av utrymmesskäl. Denna sträcka har även vänstersvängar som också gör det svårt att komma ut. För att sänka hastighet planeras för platågupp. Största problemet är färjorna vid högtrafik. Under dagen är det inget problem. Då flyter trafiken. 6 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Vägplaneringsprocess Annika Granath redogjorde för miljö i vägplaneringsprocessen, åtgärdsförslag för natur- och kulturmiljö och artskydd, fokus kring rekreation och friluftsliv, barriäreffekter och åtgärdsförslag för vägdagvatten. I byggskedet kommer man generellt att påverkas av buller, vibrationer, damm och trafikstörningar. Sprängning och platsgjutning av räcken kommer att utföras. Trafikverket arbetar utefter ny vägplansprocess som började gälla från januari 2013. I vägplaneringsprocessen befinner vi oss nu i status samrådshandling.

PROTOKOLL 3 (10) Länsstyrelsen har fattat beslut om att projektet innebär betydande miljöpåverkan. Det innebär att en MKB ska upprättas för vägplanen enligt 6 kap Miljöbalken. MKBn är indelad i följande fokusområden: Skyddande av naturvärden såsom artrik vägkant Hasselsnok skyddad i artskyddsförordningen Fornlämningsmiljöer Barriäreffekter för djur och människor Dagvattenhantering Buller och vibrationer Riskanalys för transporter med farligt gods I detta är även barnkonsekvensbeskrivning inkluderad. Målsättningar är åtgärder med hög säkerhet där det under byggtid följs tidreglering och riktvärden för bullrande verksamhet enligt Naturvårdsverkets allmänna råd, riskanalyser, trafikanordningsplaner för att minska trafikstörningar och olycksrisker, miljösäkring av anläggningsarbete. Vi har tittat på att utföra gc-tunnlar på två ställen med dessa skulle bli för smala och trånga passager. Efter genomförda samråd skickas en ny version av MKB Samrådshandling till Länsstyrelsen för godkännande. En granskningshandling av vägplanen inkluderat en av Länsstyrelsen godkänd MKB görs därefter tillgänglig för allmänheten för granskning. För Björköfjord och Rivöfjord finns idag miljökvalitetsnormer som dess vatten bedöms av. För att rena och förbättra vägdagvatten föreslås åtgärder som fördröjer vatten genom dagvattenmagasin och översilningsyta (gräsklädd slänt). Vid ett par platser längs vägen samlas vatten med bland annat isfall. När dessa smälter tas de med i terrängvatten och det blir överfyllt med vatten. Trafikverket är medveten om de två platserna. I MKBn tittas även på miljöeffekter under byggskedet. Luftmiljö, buller och vibrationer Jesper Lindgren redogjorde för utredning kring luftmiljö, buller och vibrationer. Regeringen har utfärdat en förordning med miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft. Normerna syftar till att skydda människors hälsa och miljön samt att uppfylla krav som ställs genom vårt medlemskap i EU. Luftföroreningar För luftföroreningar tittar vi dels på nulägesalternativ (år 2013) där befintligt framgår och dels utredningsalternativ (år 2030) som anger hur det antas att se ut efter alla åtgärder. Tiden för utredningsalternativet är satt från datum vid trafiköppning + 20 år. Bullervärden tas fram genom beräkningar och inte genom fysisk mätning på plats. Man räknar på en årlig trafikökning med ca 2 %. Bilar antas bli allt bättre ur miljösynpunkt med bättre avgasrening som på det viset kompenserar den tillkommande trafikökningen. Miljöförvaltningen beräknar varje år halterna av luftföroreningar i Göteborg och det går att ta del av den informationen via Göteborgs stads hemsida.

PROTOKOLL 4 (10) Buller För buller tittar vi på nulägesalternativ (år 2013), utredningsalternativ (år 2030), nollalternativ (år 2030). Riksdagen har angett riktvärden för buller från vägar och järnvägar. Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Vid tillämpning av riktvärdena ska hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan, till exempel i stora tätorter med stadsstruktur, bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. För rekreations- och friluftsområden anser Naturvårdsverket därutöver att följande värden ska eftersträvas: Rekreationsområden i tätort ekvivalentnivå 55 dba för vardagsmedeldygn Friluftsområden där låg ljudnivå utgör en särskild kvalitet ekvivalentnivå 40 dba för vardagsmedeldygn Ökning av maximal ljudnivå på grund av en extra bussfil beräknas bli högst 1dBA för två fastigheter. För övriga fastigheter blir situationen oförändrad eller förbättrad. Vibrationer Vi utför inte beräkningar utan gör mätningar på utvalda hus. Jesper Lindgren gick igenom hur selektering gjorts av hus som vibrationsmätts. De ska inte vara grundlagda på eller i fast berg. Samt de ska ha jämn geografisk spridning över den vägsträcka som ska byggas om. Mätningar har utförts under en dryg månad. Riskutredning för farligt gods Marcus Knutsmark gick igenom riskutredning för farligt gods. Plan-och bygglagen kräver riskhantering längs rekommenderade vägar för transport av farligt gods. För riskvärdering ser man till individ-och samhällsrisk genom tre alternativ För buller tittar vi på nulägesalternativ (år 2013), utredningsalternativ (år 2030), nollalternativ (år 2030). Risknivån för dessa tre alternativ ligger generellt i undre delen av ALARPområdet fram till ca 25-30 meter. Alla rimliga riskreducerande åtgärder ska vidtas enligt definition av ALARP-området. Föreslagna riskreducerande åtgärder innefattar nya vägräcken eller murar, nya eller förstärkta bullerskärmar samt ny vall och dike. De syftar till att förhindra avåkning från vägen samt eventuell pölutbredning sprider sig från vägbanan. Genomförs dessa åtgärder kommer risknivån generellt att nå en acceptabel nivå bortom 30 meter. Bebyggelse inom 30 meter kommer att ha en likvärdig risknivå som tidigare. Risknivån blir lägre för utredningsalternativet bortom ca 30 meter från vägen jämfört med nuläges- och nollalternativet. Väg 155 är en primär led där farligt gods transporteras. Det är ingen bra situation idag men i och med vägförslaget så gör vi det bättre än nuvarande förhållanden. 7 Redogörelse för vägplanens prövning

PROTOKOLL 5 (10) Helena Forslund, markförhandlare redogjorde för vägplanens prövning. Vägplan ger rätt till markåtkomst för vägen. Vägrätt uppkommer när väghållaren tar i anspråk mark för väg, det vill säga när vägens sträckning över fastigheten blivit utmärkt och vägarbetet på-börjats (31 Väglagen). Vägrätten är en rätt för väghållaren att nyttja den mark som behövs för vägen. Rätt till grus, berg och andra jordmassor inom vägområdet (30 Väglagen). 8 Information om ersättningsfrågor och markförhandlingar Helena Forslund informerade om markåtkomst och ersättningsfrågor. Utomstående värderare utför värdering. Vanligtvis regleras ersättning i efterhand för att få se exakt vad som exempelvis blivit illa åtgånget. Ersättning kan överklagas till mark- och miljödomstolen och vägplan kan överklagas till regeringen. Ersättningsfrågor och vägplan lever därmed två olika liv. 9 Stadsbyggnadskontoret informerar om detaljplaneändringar Stadsbyggnadskontoret kommer att ha en egen samrådsprocess. Man befinner sig just nu i detaljplaneskede. Preliminärt startar samråd under våren 2014. Karta visades över Trafikverkets vägplansområde kontra Stadsbyggnadskontorets område för detaljplan för att illustrera hur de strider mot varandra. Om vägplan strider mot detaljplan kan vägplan inte fastställas. Byggnadsnämnden ansvarar för detaljplaner och har tagit beslut att detaljplan här ska ändras. Stadsbyggnadskontoret arbetar utefter mål som hållbart resande och klimat neutral stad. I det detaljplanearbetet görs hela tiden avvägning av politiska mål och den enskilde invånaren. Vanligt förekommande frågor till Stadsbyggnadskontoret är frågor kring detaljplaneområdet. I vägplan berörs många fler. Stadsbyggnadskontoret kan idag enbart förmedla lite information men det kommer att byggas på efterhand. Stadsbyggnadskontoret är än så länge i tidigt skede. Om man lägger detaljplan på allmän plats. Då ska kommun lösas in.?? 10 Övriga frågor Frågor och synpunkter 1. Ni har själva valt ut fastigheter, som ni påstår, enligt lag. Vem har gjort urvalet? Varför har ni inte valt ut de som är berörda av farligt gods? Svar från Trafikverket: Vi har bjudit in fastigheter upptagna i fastighetsförteckningen enligt vägförordningen. Övriga hänvisas till mötet den 13 januari. 2. Varför har ni bestämt att ha samlat in synpunkter senast den 20 januari? Det är för ont om tid. Allmänt samrådsmöte hålls den 13 januari. Det innebär att 170 fastigheter som berörs av farligt godstransport bara har en vecka på sig att komma in med synpunkter, när de riskerar att dödas av olyckor. Svar från Trafikverket: Vi måste göra avstamp från visst datum för att kunna komma vidare. Samrådsmaterial har funnits tillgängligt sedan 3 december på Vingens kulturhus, Stadsbyggnadskontoret, Trafikverkets kontor samt på hemsidan. Om längre tid behövs kontaktas Johanna Arvidsson, projektledare. 3. Borde ni inte skicka ut material per brev till alla? Svar från Trafikverket: Material och information har funnits tillgängligt sedan den 3 december. 4. Hur har ni kommit fram till vägförslaget? Svar från Trafikverket: Konsult WSP har tagit fram förslag i samråd med Trafikverket.

PROTOKOLL 6 (10) 5. Från Hjuviks bryggväg till Hällsviksvägen med riktningsförändring vid Skalkorgarna, höjer ni vägbanan jämförbart mot hur det är idag vid Stora pölsans väg? Svar från Trafikverket. Nej det gör vi inte. 6. Blir det en vanlig 3 vägkorsning vid Stora Pölsans väg som är signalreglerad. Svar från Trafikverket: Ja 7. Ni signalreglerar, har det med bussfält att göra? Svar från Trafikverket: Det har främst med säkerhet att göra. 8. Vad är anledning till att ta bort en säkerhet? Gångtunnel var inplanerad. Svar från Trafikverket: Vi har fått in synpunkter på att det inte skulle upplevas som trygg passage. 9. Hur snabbt ska men få köra i rondellen? Ni uppger 30 km/h men det står 50 km/h. Svar från Trafikverket: 30 km/h. 10. Har ni funderat på gångbro? Svar från Trafikverket: Ja, men det svårt att anlägga. Synpunkter har även framkommit att den kan vara svår att ta sig över så folk springer över väg ändå. 11. Varför signalreglerar ni inte i cirkulationsplatsen? Svar från Trafikverket: Det kan ge dubbla budskap med tanke på väjningsplikten i cirkulationsplatsen. 12. Hur har ni tänkt förhindra bilar som kör i bussfält? Idag kör många bilar i motsatt riktning i full fart. Bussfältet kommer att nyttjas av dessa bilister. Svar från Trafikverket: Med skyltning. Efterlevnad är främst en polisiär fråga. 13. Ni bör fundera vidare på detta; trafikering i motsatt färdriktning. Förslagsvis sätt upp fartkamera. Svar från Trafikverket: Vi är medvetna om detta problem. Men ytterst är det en polisiär fråga. Vi tar med frågan för att kunna vara mer aktiv gentemot polis. 14. Ni kan inte skylla och lägga över frågan på andra. Det är ni som bygger busskörfältet. Det är ju bra om ni tar fram en verklighetsförankrad produkt. Svar från Trafikverket: Ett sådant beteende i trafiken är svårt att ändra. Men man kan ju planera bort en problematisk trafiksituation. Det går ju att göra något åt. Detta har fungerat på andra ställen dvs.med överflytt från bil till buss. 15. Det är färjorna som orsakar köer. De som bor i Hästevik och Hjuvik vill undvika färjeköer och de kör väldigt fort. 16. Kameror i bussfält är inte så svårt att lösa. Ni ser på det de som kör för fort och ni kan på det viset få in pengar. 17. Det är nu 3de gången man försöker lösa trafikproblemet här men det löses inte. Farligheten i trafiken kvarstår. Svar från Trafikverket: Syftet är att flytta över trafik från bil till kollektivtrafik. 18. Finns inget ekonomiskt krav på att detta ska vara nyttigt? Hur kan ni hävda att det ger en vinst där bilister kör fortare än bussar. 19. Hur kan ni hävda att de som sitter i buss får tidsbesparing? Nyttokalkyl på projektsträckan ville ni inte lämna ut. Ni hänvisar till hela sträckan fram till Älvsborgsbron och diskuterar hela stråket. Det är fel. Svar från Trafikverket: Den nyttokalkyl som gjordes för sträckan var fel att utföra. Man måste titta på hela stråken för att få fram nyttan. 20. Västtrafik har ändrat tidtabell, bl.a. från Frölunda så svänger buss in till Volvo vilket orsakat längre restid. Svar från Trafikverket. Vi styr inte över Västtrafiks tidtabeller. 21. Busstrafiken idag har inget problem. Jag åker buss 3 ggr i veckan. Svar från Trafikverket: Hela stråket kräver bättre tillförlitlighet. 22. Lägg pengar på något bättre som behövs. 23. Från färjan in till centrum på morgonen, hur mycket tid tjänar man? Ni har ju gjort beräkning. Svar från Trafikverket: Vi kan inte svara på det exakt. 24. Ni vill ju inte använda detaljerade siffor för sträckan utan hänvisar till sträcka ända till Älvsborgsbron. Detta är fullständigt galet. Varför nyttjar inte ni inte era kunskaper inom

PROTOKOLL 7 (10) Trafikverket bättre samt säg åt politikerna att göra något. Svar från Trafikverket: Syfte med åtgärden är göra kollektivtrafiken mer pålitlig och det blir den med en egen bussfil in till centrum. Störst proppar inträffar vid Gossbydalsrondellen samt från Skalkorgarna till färjeläget. 25. Vad har ni tagit hänsyn till angående utredningsalternativ 2030, ingår befolkningsökning? Svar från Trafikverket: Trafikökning och exploatering ingår i detta. 26. Den 5 mars 2012 upphörde byggnadstopp Stadsbyggnadskontoret angav att planbesked har getts för område i Hästevik 50 respektive 60 (2015) fastigheter och pågående plan i Majvik 20 fastigheter (2016). Tror ni verkligen att ett busskörfält kommer att svälja detta? Svar från Trafikverket: Uppräkning av befolkningsökning är medtaget i prognosen. 27. Det finns planer på att bygga skola i Hästevik. Svar från Trafikverket: Tack för information. Det kände vi inte till. Det tar vi med oss. 28. Borde ni inte samarbeta och samtala? Svar från Trafikverket: Det gör vi. 29. Det är ju våra skattepengar ni använder, varför sitter ni inte gemensamt med Stadsbyggnadskontoret och Trafikkontoret? Svar från Trafikverket: Stadsbyggnadskontoret har precis dragit igång sin process. En mötesserie med Trafikkontoret, Stadsbyggnadskontoret och Fastighetskontoret är inplanerad till nästa år. 30. Samråden kommer inledas nästa år med Stadsbyggnadskontoret för att ni då ska kunna ändra detaljplan som hindrar vägplan? Svar från Trafikverket: Det stämmer 31. Varför är representanter från Öckerö kommun inte här idag? Svar från Trafikverket: Detta är Trafikverkets samråd. 32. Det är ju vi som är era slutkunder, ni lyssnar inte, ni motarbetar ju detta, var klämmer skon? Varför säger ni inte till politiker? Svar från Trafikverket: Man har en stark tro på att detta ska fungera. 33. Men det fungerar ju. Vi åker ju buss. Det är ren smörja. Ni måste ifrågasätta Västtrafik och politiker. 34. Med tanke på all problematik, så borde hastighet sänkas till 50 km/h på sträckan. Svar från Trafikverket: Kommunen fattar beslut i frågan. Trafikverket och Trafikkontoret har dialog om detta nu. 35. Får vi med trafikljus och övergångsställe vid Övre Hällsviksrondellen? När får vi besked om det? 36. Sopbil och andra stora transporter på Lilla Pölsans väg tvingas att backa ner idag. Vändplan borde anordnas som saknas idag. Samt här är det även svårt att se pga. gatlampa. Svar från Trafikverket: Vi tar med oss denna information i den fortsatta projekteringen. 37. Bullerplank är inte planerat längre längs hela Stora Pölsans väg. Svar från Trafikverket: Anledning är att gynna god sikt och pga. det är signalreglerat. 38. Vattenledning ut till öarna går längs bullerplank idag. Hur skyddas den om olycka med farligt gods inträffar? Ni måste se till att farligt gods transport blir säkert. 39. Vid Skalkorgarna syns cyklister dåligt idag. Hur har man tänkt där? Det är lätt att det händer olyckor och det känns mycket obehagligt. Svar från Trafikverket: Vi i tar till oss synpunkt. 40. När Miljökonsekvensbeskrivning anses färdig vilka skickas den till? För oss boende är farligt gods den mest allvarliga frågan. Svar från Trafikverket: Länsstyrelsen godkänner handlingen. Information om att handling kungörs sker genom att Trafikverket skickar information till särskilt berörda i rekommenderat brev, via annonsering och information på Trafikverkets hemsida. 41. Handling borde skickas ut på remiss till alla. Svar från Trafikverket: Det blir samma för alla. Enligt lagkrav så ska handling finnas tillgänglig för granskning under minst 3 veckor. De särskilt berörda meddelas via rekommenderat brev. Men övriga informeras såsom enligt ovan punkt. Länsstyrelsen ser över om vi bl.a. samrått korrekt och med rätt instanser.

PROTOKOLL 8 (10) 42. Till vem ger instanser respons? Svar från Trafikverket. De ska svara direkt till Trafikverket. 43. Angående planerade faunapassager, varför behöver ormar (hasselsnok) ta sig över vägen? Svar från Trafikverket: För att arten ska kunna bevaras långsiktigt. 44. Barnkonsekvensanalys (juni, 2011), hur utfördes den? Svar från Trafikverket: Fokus hölls på målpunkter för barn. Barn har intervjuats hur de rör sig, tar sig över vägen samt till skola. 45. Vi breddar väg och det ger barriäreffekt. Det har framkommit som en viktig fråga i alla samråd och det är något vi jobbar vidare med. 46. Varför är militärområdet inte inkluderad som rekreationsområde? Svar från Trafikverket: Det finns inte med i översiktsplanen gällande rekreationsområden. 47. Varför är inte alla busshållplatser utsatt på kartan gällande barnkonsekvensanalysen? Svar från Trafikverket: De borde finnas med, kartan uppdateras till nästa möte. 48. Från Hällsvikssidan ner går väldigt många barn även på kvällar. Erén Andersson flaggade för ny tillgänglig sociotopkarta dvs. gällande hur människor utnyttjar området i Torslanda. Se vidare på Göteborgs stads hemsida. 49. Viktigt att kontakt tas med Dikesamfälligheten i Hällsvik. Svar från Trafikverket: Den blev känd för oss nyligen. Vi kommer att kontakta samfälligheten. 50. Ni anlägger damm på södra sidan av vägen vid Hällsviksvägen. Ska vi ta hand om den? Svar från Trafikverket: Nej, det är Trafikverkets skyldighet att sköta den,. 51. Det verkar som om ni ska föra över vatten från södra och sedan tillbaka norra sidan. Svar från Trafikverket: Syftet med dammen är rening av dagvatten från vägen, som idag är bristfällig. Dammen kommer att vara inhägnad. Vi anser detta vara en förbättrande åtgärd men kommer att se över detta ytterligare efter kontakt med dikessamfälligheten. Principen är att vatten står still, som gör att partiklar sjunker till botten. 52. Finns risk för översvämningsproblem? Verkar lite farligt och riskabelt. 53. Vad har Kretslopp och vatten för kunskap om vårt dagvatten som vi sköter själva? Svar från Trafikverket: Vi tittar djupare på detta. Påverkar vi dikesföretaget får vi se på annan lösning. 54. Kan vi få ny ledning från dammen som nyttjas och kopplas till våra fastigheter? 55. Luftföroreningar räknas fram. Hur kan man räkna fram något man inte mäter? Svar från Trafikverket: Göteborgs stad gör löpande mätningar på stadsluften. Dessa mätningar ligger till grund för beräkningarna. 56. Det är ni som orsakar ökning av antal bostäder för att det är ni som bygger om vägen. 57. Vad är det för typ av bussar kommer trafikera? Svar: Det är en fråga för Västtrafik. 58. Hur tar ni hänsyn till Västtrafiks trafik om 10 år? Svar från Trafikverket: Västtrafiks trafik är färskvara. Vi kan inte svara för deras trafik. 59. Det blir mer tung trafik med tanke på överflyttning från bil till buss. 60. Vore det inte lämpligt att ni kompletterar med bullermätning för att visa oss att beräkningar stämmer. Svar från Trafikverket: Bullerberäkningar stämmer bra. Vid mätning är det viktigt att man mäter på rätt sätt. Vi räknar alltid på värsta scenario. 61. Hur många bilar kör per dygn på sträckan? Svar från Trafikverket: Vi har inte med exakta siffor utan hänvisar istället till hemsidan och förstudien. 62. Jämförelse 0-alternativ med 2030: 30 fastigheter får det bättre ur bullersynpunkt, 20 fastigheter får det sämre, 14 fastigheter får ingen förändring. 63. Har ni tagit hänsyn till att alla bilar blir bättre? Svar från Trafikverket: Nej inte ur bullersynpunkt. Buller alstras i första hand av friktion mellan däck och vägbana. 64. Gräns för buller? Går vid 50 km/h. Det måste väl vara en anledning att sänka hastigheten på sträckan?

PROTOKOLL 9 (10) Svar från Trafikverket: Trafikverket och Trafikkontoret gör en gemensam översyn av hastigheterna på sträckan. 65. Vibration mäts och Trafikverket har mätt vissa utvalda hus. Ni borde ha gjort mätning på våra hus. De ligger på lerbank som är en gammal sjöbotten, som resulterar i att vibrationer fortplantar sig. Svar från Trafikverket: Mätningarna som är utförda gjordes på ett urval av fastigheter som skall ge ett så representativt svar som möjligt. 66. Ni tar inte vibrationer på allvar. Vår fastigheter är förstörda. Ni har ju mätt utifrån ideala förhållanden. Om ni har misslyckats med detta, kommer ni att lösa in våra fastigheter då? Svar från Trafikverket: Vi ska ge förutsättning att bygga en jämn och fin väg. 67. Avstånd mellan bebyggelse och befintlig väg ska vara 100 meter. Varför för ni inte fram korrekt fakta, som står i översiktsplan och som säger 100 meter. Ni anger 30 meter. Bara för att det inte blir sämre så anser ni er ha ni rätt att bredda vägen. Svar från Trafikverket: Vi har diskuterat farligt gods frågan med Länsstyrelsen, Göteborgskommun och Räddningstjänsten och kommit fram till detta resultat, som är en samlad bedömning. Vi försöker hitta en rimlig lösning och sätt att göra det bättre för att hindra vätskor att rinna ut samt kollisioner. I alla värderingar vi gör tas sannolikheter med. 68. Vägen borde flyttas och färjeläget ändras. Svar från Trafikverket: Detta ingår inte i projektet. 69. Kan man förbjuda farligt godstransport? Svar från Trafikverket: Väg 155 är en primärled. Länsstyrelsen fattar beslut. 70. Varför gör ni inget åt detta? Det är vi som är slutkunder. Varför hänvisar ni till 30 meter när det i översiktsplan står att det är 100 meter som gäller. 71. Om det händer en olycka, kommer det inte att hända något för de fastigheter som ligger bortom 30 meter? Svar från Trafikverket: Bedömning bygger på beräkningar som vi har gjort, som visar på att risknivån inte kommer vara så hög. Den kommer ligga i de lägre nivåerna inom ALARP. 72. Varför talar ni inte om för era uppdragsgivare att det kommer ske olyckor, hur kan ni driva ett projekt utan klarspråk? De hus som ligger närmast vägen är helt osäljbara. Svar från Trafikverket: Vi gör förbättringar. Vid exempelvis pölbrand hindras spridning genom vår åtgärd. 73. Om synpunkter meddelas efterhand, kommer de med? Svar från Trafikverket: Ja de inkluderas i samrådshandlingen. 74. Finns någon juridisk koppling till inlämning av synpunkter senast den 22 januari? Svar från Trafikverket: Det finns ingen koppling.den 22 januari är satt för att vi ska kunna göra avstamp från visst datum. När vägplanen har lämnats in för fastställelse så ses vårt arbete över, om vi har följt riktlinjer, gjort det vi ska göra samt om projektet är rimligt att genomföra. Efter en vägplan blivit fastställd har Trafikverket rätt att ta mark i anspråk. 75. Vem är er uppdragsgivare? Svar från Trafikverket: Västsvenska paketet. 76. De stora samrådsgrupperna är boende inklusive samfälligheter. Vilka kan lämna synpunkter? Svar från Trafikverket: Den som anser sig vara berörd. Särskilt berörda bjuds in till separat samrådsmöte enligt urval från fastighetsföreteckningen. Det berör främst de i del 1-3 i förteckningen där mark tas i anspråk. När vägplan kungörs meddelas denna grupp främst via rekommenderat brev. 77. Är det inte konstigt att buller anses vara en viktigare fråga än farligt gods? Svar från Trafikverket. Det är inte en viktigare fråga men kanske kan vara en mer vanlig fråga. 78. När uppkommer vägrätt? Det är konstigt att tillämpa vägrätt här i projektet. Svar från Trafikverket: Vägrätt uppkommer när vägplan fastställs. Det ska framgå av plankarta hur vägområdet ska tas. 79. Om fastighetsägare ställer krav om inlösen, vem beslutar om det? Svar från Trafikverket: Det gör Trafikverket. 80. När ni säger tomtmark angående anslutande vägar, hur ser ni på det när ni tar samfällighets mark i anspråk? Löser ni in de delar för att ni behöver ex. bredda väg?

PROTOKOLL 10 (10) Svar från Trafikverket: Ja 81. Hur gör ni när ni tittar på värdet av fastighet? Svar från Trafikverket: Trafikverket tar in en oberoende värderingsman som bedömer värdet av fastigheten. 82. Hur informeras byggstart? Svar från Trafikverket: Trafikverket meddelar när byggnation påbörjas genom brev. 83. Hur går det till när ni räknar ut värdet på mark? Svar från Trafikverket: Via externa värderare. Intrång regleras i allmänhet i efterhand. Inlösen av fastighet är skattepliktig. Trafikverket drar av den summan på en gång. 84. Hur kommer information från Stadsbyggnadskontoret meddelas angående kommande samråd? Svar från Stadsbyggnadskontoret: Via annons, brev, brev till särskilt berörda. Formen för Stadsbyggnadskontorets möten är i samma som Trafikverkets samråd men möten protokollförs inte. Man får skicka in synpunkter. Överklaganden skickas till Länsstyrelsen. Nästa och sista instans är Mark och miljödomstolen. Stadsbyggnadskontoret tittar på samma frågeställningar som Trafikverket men har fokus på detaljplansområdet. 85. Ni arbetar ungefär som Trafikverket, men viktigt ni får inte bara kopiera Trafikverkets arbete. 11 Samrådsmötet avslutas Johanna Arvidsson tackade för visat intresse. Vid protokollet: Hélène Caulier Justeras Johanna Arvidsson Justeras Justeras Bengt Jildmalm Mats Holm