RÖKNING OCH JOBBET EN ATTITYDUNDERSÖKNING GENOMFÖRD AV NOVUS En rapport för journalister framtagen av Pfizer Kontaktperson: Annelie Barkelund, Informationschef Pfizer, Tel: 08-550 529 75. Mobil: 076-889 29 75, E-mail: annelie.barkelund@pfizer.com.
INNEHÅLL Om undersökningen Sid 3 Sammanfattning Sid 4 Resultat från undersökningen Sid 5-13 Råd och tips för att sluta röka Sid 14 Källor Sid 15 2
OM UNDERSÖKNINGEN Långt över en miljon svenskar röker. Att röka ger njutning, men orsakar också stora skador. Rökning är den vanligaste orsaken till sjukdom, lidande och för tidig död i Sverige. Ett 40-tal sjukdomar har ett direkt samband med rökning. De vanligaste är hjärt- och kärlsjukdomar, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), lungcancer och flera andra typer av cancer. Varannan rökare dör i förtid av sitt bruk och förlorar i genomsnitt sju till åtta år av sin förväntade livslängd. 1 Rökning påverkar inte bara rökarens hälsa, det påverkar också omgivningen. 19 procent av männen och 15 procent av kvinnorna i Sverige utsätts för passiv rökning i hemmet, på arbetet eller i andra inomhusmiljöer. 1 Passiv rökning är skadligt. Årligen dör cirka 500 personer av andras rökning (passiv rökning). 2 Svenska folket om rökning och jobbet Pfizer har låtit undersökningsföretaget Novus genomföra en omfattande undersökning bland den svenska allmänheten i syfte att undersöka svenska folkets attityder kring rökning. 1155 intervjuer gjordes med ett representativt urval av den svenska allmänheten, män och kvinnor i åldern 18-79 år. Dessutom genomfördes ytterligare intervjuer med rökare. Sammanlagt intervjuades 519 rökare som röker regelbundet eller då och då. Totalt genomfördes 1461 intervjuer. Metoden var webbintervjuer i Novus Sverigepanel. Undersökningen genomfördes under hösten 2012. 3 Den här rapporten är framtagen för media och handlar om rökning och jobbet. Resultat från undersökningen presenteras med kommentarer i anslutning till varje fråga. Inledningsvis finns en kort sammanfattning av resultaten, avslutningsvis finns råd och tips för den som vill sluta röka. Om Champix Champix är ett receptbelagt tablettläkemedel för rökavvänjning med dubbel effekt. Champix påverkar hjärnans belöningssystem och gör att man inte längre får en positiv kick av nikotinet. Det minskar också rökbegäret och abstinenssymtom. Enligt en studie genomförd av det internationella forskarnätverket Cochrane är Champix den mest effektiva metoden för den som vill sluta röka. 4 Det är också den nyaste receptbelagda läkemedelsbehandlingen för rökavvänjning. En behandling med Champix pågår i 12 veckor. Kontaktperson Annelie Barkelund, Informationschef Pfizer, tel: 08-550 529 75, mobil: 076-889 29 75, e-mail: annelie.barkelund@pfizer.com. 3
SAMMANFATTNING Var femte svensk röker En av fem svenskar (21 %) röker i någon utsträckning. 9 % röker regelbundet medan 12 % röker då och då. Detta innebär att omkring 1,5 miljoner svenskar röker regelbundet eller då och då. 3 Två av tre föredrar att arbeta med icke-rökare Två tredjedelar av svenskarna (66 %) föredrar att arbeta med icke-rökare. De som röker själva svarar annorlunda. 71 % av rökarna säger att det inte spelar någon roll om kollegorna är rökare eller icke-rökare. Varannan svensk skulle välja en icke-rökare vid rekrytering Hälften av svenskarna (47 %) skulle välja en icke-rökare om valet stod mellan två personer med likvärdig utbildning och kompetens. 80 % av rökarna uppger att det faktum att någon är rökare inte skulle påverka deras val. Fyra av tio tycker att rökning kan försämra arbetsförmågan Drygt fyra av tio svenskar (44 %) tycker att rökning kan påverka en medarbetares förmåga att utföra sitt arbete på ett negativt vis. 61 % av rökarna tycker inte att rökning kan påverka en medarbetares förmåga att utföra sitt arbete. Drygt varannan tror att rökare kan ha ett hinder i karriären Mer än hälften av svenskarna (55 %) tror att det kan vara ett hinder i karriären att vara rökare. Drygt fyra av tio rökare (44 %) tror också att det är på detta vis. Mindre lämpligt att vara rökare inom vård och skola Nära åtta av tio svenskar (77 %) tycker att det är mindre lämpligt att vara rökare om man arbetar inom vård och omsorg och 72 % om man arbetar som lärare/förskolelärare. Nio av tio tycker att arbetsgivare bör hjälpa dem som vill sluta röka Nära nio av tio svenskar (86 %) och åtta av tio rökare (82 %) tycker att arbetsgivaren bör hjälpa dem som vill sluta röka, till exempel genom företagshälsovården. Stöd från kollegor och chef viktigt vid rökavvänjning Egen motivation och beslutsamhet anses vara det viktigaste när man försöker sluta röka, följt av stöd från partner, anhöriga, vänner, kollegor och chef. Drygt var tredje rökare (36 %) tycker att stöd från kollegor är viktigt var fjärde (24 %) att stöd från chefen är viktigt. 4
RESULTAT FRÅN UNDERSÖKNINGEN 5
VAR FEMTE SVENSK RÖKER Fråga 1: Fyll i det som stämmer in bäst på dig. Jag röker regelbundet 9% Jag röker då och då, t ex feströker 12% Jag har rökt tidigare, men röker inte längre 34% Jag har aldrig rökt 45% BAS: Allmänheten män och kvinnor (n=1 155) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Var femte svensk (21 %) röker i någon utsträckning. 9 % röker regelbundet medan 12% röker då och då. Detta innebär att omkring 1,5 miljoner svenskar röker regelbundet eller då och då. 3 Fler i åldern 50-64 år uppger att de röker regelbundet (14 %). Fler yngre (-29 år) säger att de feströker (22 %). Denna åldersgrupp är dessutom de som i högst grad svarar Jag har aldrig rökt (56 %). De äldre åldersgrupperna (50-64 år och 65- år) uppger i högre grad att de rökt tidigare men inte längre. En högre andel av arbetare och de med låg hushållsinkomst (-299 999 kr/år) röker i någon utsträckning (29 % resp. 31 %). Kommentar Varje år dör fler än 6400 personer på grund av att de röker och omkring 500 dör av passiv rökning. 2 Tobaksrökning är en dominerande orsak till många folksjukdomar. 5 Tobaksbruket är dessutom den enskilt största orsaken till ohälsa och förtida död i Sverige. Ändå är rökningen utbredd. Folkhälsoinstitutet har uppskattat antalet dagligrökare i Sverige till nära en miljon. Tillfällighetsrökare uppskattas till 850 000. 1 6
TVÅ AV TRE FÖREDRAR ATT ARBETA MED ICKE-RÖKARE Fråga 2: Om du skulle ha möjlighet att välja, föredrar du då arbetskollegor som är rökare eller icke-rökare? Rökare 1% 7% Icke-rökare 21% 66% Spelar ingen roll 33% 71% Vet ej Allmänheten 0% 1% 0% 20% Rökare 40% 60% 80% 100% Två av tre svenskar (66 %) föredrar att arbeta med kollegor som är icke-rökare. Sju av tio rökare säger att det inte spelar någon roll om kollegorna är rökare eller ickerökare (71 %). Högutbildade svenskar föredrar icke-rökare i större utsträckning än andra (74 %). Gymnasieutbildade svenskar svarar oftare än andra spelar ingen roll (40 %). Kommentar Nikotin är en av de mest beroendeframkallande substanser som finns. Nikotinet binder till receptorer i det mesolimbiska belöningssystemet, som frisätter dopamin, och spelar en central roll för utvecklingen av ett beroende. Även nikotinets förmåga att förstärka sensoriska och sociala stimuli som är starkt förknippade med exempelvis rökpauser är av stor betydelse. 5 Därför är det viktigt att den som vill sluta röka möts av förståelse och får hjälp och stöd att bryta sitt nikotinberoende. Att sluta röka är ett stort och svårt steg över 70 procent har försökt på egen hand. Fyra av tio har försökt minst tre gånger. 6 7
VARANNAN SVENSK SKULLE VÄLJA EN ICKE-RÖKARE VID REKRYTERING Fråga 3: Om du är/vore arbetsgivare och valet stod mellan två medarbetare med likvärdiga kvalifikationer och kompetens. Skulle det faktum att en av dem är rökare påverka ditt val? Ja, jag skulle välja icke-rökaren 15% 47% Ja, jag skulle välja rökaren 1% 2% Nej, det skulle inte påverka mitt val 46% 80% Allmänheten Rökare Vet ej 7% 4% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Hälften av svenskarna (47 %) skulle välja en icke-rökare om valet stod mellan två personer med likvärdig utbildning och kompetens. 80 % av rökarna uppger att det faktum att någon är rökare inte skulle påverka deras val. Män svarar oftare än kvinnor att de skulle välja icke-rökaren (53 % mot 40 %). För varannan kvinna skulle det inte påverka valet (50 %). De äldsta skulle i högre grad välja icke-rökaren (54 %). Fakta om passiv rökning Rökning påverkar inte bara rökarens hälsa, det påverkar också omgivningen. 19 procent av män och 15 procent av kvinnorna i Sverige utsätts för passiv rökning i hemmet, på arbetet eller i andra inomhusmiljöer. 1 Passiv rökning är skadligt. Årligen dör cirka 500 personer av andras rökning (passiv rökning). 2 8
FYRA AV TIO TYCKER ATT RÖKNING KAN FÖRSÄMRA ARBETSFÖRMÅGAN Fråga 4: Kan rökning påverka en medarbetares förmåga att utföra sitt arbete? Ja, till det bättre 1% 7% Ja, till det sämre 14% 44% Nej 31% 61% Vet ej 23% 18% Allmänheten Rökare 0% 20% 40% 60% 80% 100% Drygt fyra av tio (44 %) svenskar tycker att rökning kan påverka en medarbetares förmåga att utföra sitt arbete på ett negativt vis. 61 % av rökarna tycker inte att rökning kan påverka en medarbetares förmåga att utföra sitt arbete. Fler män än kvinnor svarar att rökning kan påverka till det sämre (50 % mot 39 %). Även högutbildade svarar i högre grad att det kan påverka till det sämre (48 %). Kommentar Rökning inverkar negativt på hälsan, något som också kan påverka arbetsförmågan. En aktuell sammanställning av 29 internationella studier visar att rökare är borta 33 % mer från jobbet än icke-rökare. Rökning ökar alltså sannolikheten för jobbfrånvaro och rökare är borta i genomsnitt 2,74 dagar mer från jobbet än personer som inte röker. 7 Både arbetsgivare och arbetstagare vinner alltså på ett rökstopp. 9
DRYGT VARANNAN TROR ATT RÖKARE KAN HA ETT HINDER I KARRIÄREN Fråga 5: Kan det vara ett hinder i karriären att vara rökare? Ja 44% 55% Nej 14% 27% Vet ej 30% 29% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Allmänheten Rökare Mer än hälften av svenskarna (55 %) tror att det kan vara ett hinder i karriären att vara rökare. 44 % av rökarna tror att det är på detta vis. Män tror oftare än kvinnor att rökning kan vara ett hinder i karriären (59 % mot 52 %). Kvinnor är mer osäkra (34 % av kvinnorna svarar vet ej). Även de med barn tror i högre utsträckning att det kan vara ett hinder (59 %). Hjälp att sluta Det är svårt att veta om rökning är ett faktiskt hinder i karriären eller om det bara är så att många svenskar uppfattar det på detta vis. Oavsett vilket så finns det hjälp att få för den som vill sluta röka. Det finns olika typer av stöd från personlig rådgivning till självhjälp via internet. Inom primärvården, tandvården och på apoteken finns professionella rökavvänjare. Dessa kan man hitta på www.psykologermottobak.se. Även företagshälsovården kan bidra med kunskap, behandling och stöd. 10
MINDRE LÄMPLIGT ATT VARA RÖKARE INOM VÅRD OCH SKOLA Fråga 6: Finns det yrken där det skulle vara mindre lämpligt att vara rökare? Vård-/omsorgsarbeten Lärare/förskolelärare Hotell- och restaurangjobb Polis/väktare Butiksarbete Transportarbete Säljare Hantverksjobb Kontorsarbete Byggnadsjobb Industriarbete Annat, nämligen: Det är inte mindre lämpligt att Vet ej Allmänheten 8% 8% 7% 5% 47% 46% 40% 29% 27% 24% 20% 19% 16% 16% 5% 2% 12% 3% 12% 2% 4% 17% 4% 9% 33% 55% 77% 72% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Rökare 77 % tycker att det är mindre lämpligt att vara rökare om man arbetar inom vård och omsorg och 72 % om man arbetar som lärare/förskolelärare. Endast 17 % av svenskarna uppger att det inte är mindre lämpligt att vara rökare i något särskilt yrke (bland rökare är motsvarande siffra 33 %). Kommentar Novus-undersökningen att många tycker att det är mindre lämpligt att vara rökare i många yrken. Det kan bero på att man tycker att personer i egenskap av sitt yrke bör föregå med gott exempel, det kan också handla om att röklukt kan sätta sig i andedräkt, fingrar och kläder och på det sättet upplevas som något negativt av omgivningen. Rökförbud råder numera i bland annat lokaler för skol- och barnomsorg, hälso- och sjukvård, allmänna färdmedel, restauranger, kaféer och hotell. Men även arbetsplatser omfattas. 8 Detta kan bidra till att den passiva rökningen kan minimeras och underlätta för den som vill sluta röka. 11
NIO AV TIO TYCKER ATT ARBETSGIVARE BÖR HJÄLPA DEM SOM VILL SLUTA RÖKA Fråga 7: Bör arbetsgivare hjälpa dem som vill sluta röka, t ex genom företagshälsovård? Ja 82% 86% Nej 7% 9% Vet ej 7% 9% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Allmänheten Rökare Nära nio av tio svenskar (86 %) och åtta av tio rökare (82 %) tycker att arbetsgivaren bör hjälpa dem som vill sluta röka, till exempel genom företagshälsovården. De äldsta (65- år) svarar i högre utsträckning att arbetsgivaren bör hjälpa dem som vill sluta (91 %). Hjälp att sluta Forskning visar att en kombination av läkemedel och motiverande stöd har bäst effekt för att lyckas sluta röka. 9 Här kan företagshälsovården hjälpa till och göra en stor insats. Pfizer har tagit fram tjänsten WellatWork som erbjuder personligt stöd och professionell rådgivning i kombination med gruppbehandling. Erbjudandet riktar sig till företag och organisationer som satsar på att skapa friska och hälsosamma arbetsplatser. Programmet utförs av professionella tobakscoacher och läkare. I vissa fall tillhandahålls tjänsten i samarbete med företagshälsovården. Man arbetar då tillsammans för bättre hälsa på arbetsplatsen. Mer information finns på www.wellatwork.se 12
STÖD FRÅN KOLLEGOR OCH CHEF VIKTIGT VID RÖKAVVÄNJNING Fråga 8: Vad är viktigt när man försöker sluta röka? Egen motivation/beslutsamhet Stöd från partner Stöd från anhöriga Stöd från vänner Stöd från arbetskollegor Stöd från chefen Nikotinersättningsmedel, t ex Stöd från sjukvården, t ex en Receptbelagt läkemedel för Gruppterapi Självhjälpsböcker/Litteratur Sluta-röka hjälp på Internet Hypnos/akupunktur Allmänheten Annat, nämligen: Vet ej 51% 62% 44% 56% 45% 55% 36% 47% 24% 33% 22% 25% 20% 23% 13% 19% 5% 7% 6% 7% 7% 6% 8% 2% 1% 6% Egen motivation och beslutsamhet anses vara det viktigaste när man försöker sluta röka, men stöd från partner, anhöriga, vänner, kollegor och chef är också av betydelse. Drygt var tredje rökare (36 %) tycker att stöd från kollegor är viktigt var fjärde (24 %) att stöd från chefen är viktigt. Kommentar En del rökare lyckas sluta röka tvärt, medan andra upplever att en lugnare omställning till ett liv som rökfri passar bäst. Motivation och stöd har en given plats i rökavvänjningen. Det finns även hjälp i form av nikotinersättningsmedel och receptbelagd behandling. På bland annat Sluta-Röka-Linjen finns frågor & svar för hur man kan gå tillväga: www.slutarokalinjen.org. Tel: 020-84 00 00. 93% 98% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Rökare 13
RÅD OCH TIPS FÖR ATT SLUTA RÖKA Många rökare funderar på att sluta röka och det finns stora hälsovinster att göra. Kroppen påbörjar sin återhämtning direkt från den dag man slutar. Här kommer några goda råd för den som vill fimpa för gott. 1. Finn din motivation Alla som har provat vet att det är svårt att sluta röka. Chanserna att lyckas ökar avsevärt om du är motiverad och på det klara med varför du vill sluta. I Novus-undersökningen uppger 98 % av rökarna att den egna motivationen och beslutsamheten är viktig när man ska försöka sluta röka. 3 2. Medicinsk behandling ökar chanserna att lyckas Forskning visar att en kombination av läkemedel och motiverande stöd har bäst effekt för att lyckas sluta röka. 9 Det finns olika typer av stöd från personlig rådgivning till självhjälp via internet. Inom primärvården, tandvården och på apoteken finns professionella rökavvänjare. Du hittar dem på www.tobaksfakta.org. 3. Ta hjälp från anhöriga, vänner och kollegor Bestäm en dag när du ska sluta röka. Se till att du har tid att förbereda dig och trappa ner ditt rökande, men undvik att skjuta upp datumet för länge. Förbered omgivningen på att du ska sluta röka och berätta gärna hur de kan hjälpa dig. Enligt Novus-undersökningen tycker varannan rökare (51 %) att stöd från en partner är viktigt när man ska försöka sluta röka. Även stöd från vänner (45 %), anhöriga (44 %), arbetskollegor (36 %) och chefen (24%) är betydelsefullt. 3 4. Belöna dig själv Sätt upp mål och delmål och belöna dig när du har lyckats uppnå dem. Att röka innebar att dina pengar gick upp i rök. Nu kan du använda dem till en trevlig middag, bok eller ett biobesök under tiden som du kämpar på. 5. Njut av hälsoeffekterna Redan efter två dagar utan cigaretter har ditt lukt- och smaksinne förbättrats betydligt och du har minskat risken att drabbas av hjärtinfarkt. Efter några veckor har luftvägarna börjat normaliseras och du får lättare att andas. Hälsovinsterna är ännu större på lång sikt. Efter ett år är det hälften så stor risk att få hjärtinfarkt. Efter tio år har risken att drabbas av lungcancer halverats. Efter 15 år är risken att få hjärtinfarkt lika låg som för den som aldrig har rökt en cigarett i sitt liv. 10 14
KÄLLOR 1. http://www.fhi.se/statistik-uppfoljning/nationella-folkhalsoenkaten/levnadsvanor/ Tobaksvanor/ 2. Statens Folkhälsoinstitut. Tobak och avvänjning. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut; 2004. Rapport R 2004:29. 3. Undersökning genomförd av Novus på uppdrag av Pfizer september 2012. 1155 intervjuer gjordes med ett representativt urval av den svenska allmänheten, män och kvinnor i åldern 18-79 år. Ytterligare intervjuer med rökare gjordes och totalt ingick 519 rökare i undersökningen. Sammanlagt intervjuades 1461 personer. 21 % av svenskarna uppger att de röker regelbundet eller då och då vilket motsvarar 1 498 728 svenskar. (Källa SCB 2012: 7 136 798 svenskar i riket 18-79 år). 4. Cahill et al. Nicotine receptor partial agonists for smoking cessation. The Cochrane Library 2012, Issue 4 5. Hans Giljam (red). Tobak. Läkartidningen Förlag AB, 2012. 6. Sluta röka-rapporten 2012, Pfizer. 7. http://tobaksfakta.se/nyheter/rokare-ar-borta-33-procent-mer-fran-jobbet/ 8. Handbok Tobakslagen, Statens Folkhälsoinstitut, Östersund, 2009. 9. Brose LS, West R, McDermott MS, Fidler JA, Croghan E, McEwen A. What makes for an effective stop-smoking service? Thorax. 2011 Oct;66(10):924-6. 10. USDHHS. The Health Benefits of Smoking Cessation 1990 DHHS Publication No. (RDC) 90-8416. CHA20121109PSE13 15