Lovisa stad Lappträsk kommun

1 Välfärdsberättelse över barn och unga och välfärdsplan för barn och unga 2013-2016 Lovisa stad Lappträsk kommun

2 Innehåll 1. Inledning... 4 2. Värden och principer för välfärdsarbetet för barn och unga... 4 3. Barn och ungas uppväxtförhållanden och välfärdssituation i Lovisa och Lappträsk... 5 3.1 Allmänt om välfärden bland barn, unga och familjer i Finland och östra Nyland..5 3.1.1. Befolkning...6 3.1.2. Åldersstruktur...7 3.1.3. Familjer...7 3.1.4. SWOT-analys av situationen för välfärden för barn och unga...8 3.2. Välfärdens dimensioner...10 3.2.1. Materiell levnadsstandard...11 3.2.2. Hälsa...15 3.2.3. Småbarnsfostran, skola, lärande och arbete...25 3.2.4. En trygg uppväxtmiljö...31 3.2.5. Fritid och delaktighet...34 3.2.6. Stöd och skydd som samhället erbjuder...35 4. Kommunens tjänster för barn, unga och barnfamiljer i Lovisa och Lappträsk... 42 4.1. Social- och hälsovård...42 4.1.1. Rådgivningsbyråerna för mödravård och preventivrådgivning...42 4.1.2. Rådgivningsbyrån för barnavård...42 4.1.3. Skol- och studerandehälsovården...42 4.1.4. Tandvård...43 4.1.5. Barnskydd...43 4.1.6. Övrig service inom grundtryggheten...46 4.1.7. Hemservice för barnfamiljer...47 4.1.8. Familjerådgivning...47 4.1.9. Barnatillsyningsmannen...47 4.1.10. Psykiatrisk hälsovård, psykolog- och kuratorstjänster...47 4.1.11. A-kliniken...48 4.1.12. Arbetsverkstäder...48 4.2. Skola och småbarnsfostran...49 4.2.1. Småbarnsfostran...49 4.2.2. Utbildning...49 4.3. Fritids- och ungdomsväsendet...53 4.3.1. Lovisa stads fritidstjänster...53 4.3.2. Fritidstjänsterna i Lappträsk...54 4.3.3. Ungdomsarbetet i Lovisa...54 4.3.4. Ungdomsarbetet i Lappträsk...55 4.3.5. Idrottstjänsterna i Lappträsk...56 4.3.6. Uppsökande ungdomsarbete...56 4.3.7. Ungdomsfullmäktige...56 4.4. Kultur...57 4.4.1. Biblioteken i Lovisa...57

3 4.4.2. Biblioteken i Lappträsk...58 4.5. Miljö...58 5. Församlingar... 58 6. Samarbete mellan olika myndigheter och samfund som producerar tjänster för barn och unga... 59 7. Välfärdsplanen för barn och unga... 59

4 1. Inledning Barnskyddslagen (417/2007) förpliktar kommunerna, enskilt eller tillsammans, att göra upp en plan över kommunens eller kommunernas verksamhet för att främja barns och unga personers välfärd samt ordna och utveckla barnskyddet. Planens syfte är att förstärka barnens och familjernas delaktighet och rättsskydd, att effektivera myndighetssamarbetet för stöd av familjerna samt att precisera kommunens förpliktelser inom barnskyddet. Fokusområden är förebyggande verksamhet, stöd i ett tidigt skede och öppenvård. Avsikten med planen är att ge de kommunala beslutsfattarna en helhetsbild av barnens uppväxtförhållanden och om resurser som är tillgängliga och resurser som behövs. Planen ska inkluderas i kommunens övriga planering, såsom i kommunens verksamhets- och ekonomiplanering samt i kommunens välfärdsplan. Paragraf 12 i barnskyddslagen innehåller anvisningar om vilka uppgifter som ska ingå i planen. Planen ska gälla hela staden/kommunen. Lovisa stad och Lappträsk kommun bildar ett samarbetsområde för social- och hälsovårdstjänster. Enligt avtalet om samarbetsområde tillhandahåller Lovisa stad med undantag av äldreomsorgen de tjänster inom social- och primärhälsovården som Lappträsk behöver. Lovisa stad hade 31.12.2012 sammanlagt 15 519 invånare och Lappträsk kommun 2 829 invånare. Samarbetsområdet betjänar sammanlagt 18 358 invånare. I samarbetsområdet för Lovisa stad och Lappträsk kommun heter planen välfärdsplan för barn och unga. Lovisa stads och Lappträsks kommuns gemensamma välfärdsplan för barn och unga 2010 2012 godkändes av stadsfullmäktige i Lovisa stad 8.6.2011 och av kommunfullmäktige i Lappträsk kommun 21.9.2011. Planen utarbetades av en tväradministrativ arbetsgrupp som utsetts av den interimistiska organisationskommissionen. Medlemmarna i gruppen var servicechefen för tjänster för barn och ungdomar, en socialarbetare inom barnskyddet, en hälsovårdare, en specialbarnträdgårdslärare, en klasslärare, en ungdomsarbetare, en representant för ungdomsfullmäktige och tre representanter för Lappträsk. Arbetsgruppen fortsatte sin verksamhet som en grupp för uppföljande av planen till utgången av 2012. Med stadsfullmäktiges beslut gavs uppföljningsgruppen i uppdrag att bereda de strategiska målen för främjande av välfärden för barn och unga för perioden 2013 2016. Grundtrygghetsnämnden i Lovisa stad beslutade 18.12.2012 tillsätta en arbetsgrupp för perioden 2013 2016 för att utarbeta och uppfölja välfärdsplanen för barn och unga. Grundtrygghetscentralens representanter i arbetsgruppen är servicechefen för tjänster för barn och ungdomar Jaana Iivonen, den serviceansvariga för bastjänster för barn och ungdomar Mareena Forsström och socialarbetaren som är närmaste chef för socialarbetet Maria Rosvall. Bildningscentralen utsåg ambulerande specialbarnträdgårdslärare Camilla Nordström, specialklasslärare Leena-Maija Pernu och specialungdomsarbetare Tiina Möller till medlemmar i gruppen. Lappträsk kommun representeras i gruppen av direktören för bildningsväsendet Juha Ronkainen, den uppsökande ungdomsarbetaren Sonja Lindroos och grundtrygghetsdirektören Görel Fabritius. Dessutom har ungdomsfullmäktige Jerry Träskelin och församlingen Ann-Mari Karlsson var sin representant i gruppen. 2. Värden och principer för välfärdsarbetet för barn och unga Stadsstrategin för Lovisa stad godkändes av stadsfullmäktige i juni 2012, och Lappträsk kommuns strategi blev klar 2013. Lovisa stads vision är att Lovisa är en välmående, tvåspråkig stad som utnyttjar ny teknologi och olika energiformer och där havskusten, landsbygden och god närservice förhöjer invånarnas och semesterfirarnas livskvalitet. Lovisa gör det möjligt att ett mångsidigt närings- och kulturliv utvecklas även med hjälp av goda telekommunikations- och trafikförbindelser. Lovisa stads strategienliga principer för verksamheten bra service, att göra tillsammans, ansvarsfullhet, initiativförmåga och tvåspråkighet. De strategienliga värdena är öppenhet, rättvisa, tolerans och jämlikhet.

5 Mänsklighet, ansvarsfullhet, öppenhet, jämlikhet, hållbar utveckling och förtroende utgör värdegrunden för Lappträsk kommuns strategi. Strategin för Lappträsk kommun betonar tryggandet av närservice och närdemokrati. Fokusområden i Lovisa stads stadsstrategi är välfungerande tjänster (kundorienterade och i rätt tid) delaktighet och välfärd. Strategin för Lappträsk kommun tar upp väl dimensionerade och riktade tjänster av god kvalitet som produceras kostnadseffektivt. I välfärdsplanen för barn och unga betonas kundorienterade tjänster i rätt tid genom insatser i förebyggande arbete och ingripande i ett tidigt skede. Barn och unga ska ha rätt och möjlighet att vara delaktiga i utvecklingen av samhället samt i beslutsfattandet som hänför sig till den. Att öka barns och ungas möjligheter att påverka och att främja deras delaktighet och att uppmuntra till det ska beaktas i planen. De centrala faktorerna i välfärden för barn, unga och familjer är trygga uppväxtförhållanden för barn och unga samt fungerande och balanserat föräldraskap. Målen för välfärdsplanen för barn och unga är att främja välfärden för barn och unga genom att stöda trygga uppväxtförhållanden och ett ansvarsfullt föräldraskap satsa på förebyggande av problem hos barn och unga och ingripande i ett tidigt skede beakta barns och ungas särskilda behov trygga tillräckliga resurser för barn- och familjeinriktat barnskydd. Målen för planen kan också härledas ur barnskyddslagen. Vision: Målet är att agera i ett så tidigt skede som möjligt på ett öppet sätt och i gott samarbete, så att familjerna, barnen och de unga får sådana planmässiga och sakkunniga tjänster i rätt tid som upprätthåller och ökar deras välfärd. 3. Barn och ungas uppväxtförhållanden och välfärdssituation i Lovisa och Lappträsk 3.1 Allmänt om välfärden bland barn, unga och familjer i Finland och östra Nyland Enligt publikationen Sosiaalibarometri 2012 (socialbarometern) är människornas välfärd med flera mätare mätt bättre än någonsin tidigare, men samtidigt stämplas utvecklingen av en betydande ökning i välfärdsskillnader. I Finland har fattigdomen och skillnaderna i inkomster vuxit sedan början av 1990-talet. I Finlands finns det cirka 700 000 människor som lever i relativ fattigdom när 60 % av den disponibla medianinkomsten för hushållen i medeltal utgör kriterium. Den relativa fattigdomen bland barnfamiljer ökade efter lågkonjunkturen på 1990-talet (Sosiaalibarometri 2012). År 2011 levde 11 %, cirka 130 000, av alla minderåriga barn i låginkomstfamiljer (Aira, Hämylä, Kangas: Lasten hyvinvoinnin tila kansallisten indikaattoreiden kuvaamana 2013). Fattigdomen berör särskilt enföräldersfamiljer och familjer med många barn (Sosiaalibarometri 2012). År 2011 hörde 1,2 % av barnen till familjer som föregående år hade mottagit utkomststöd i minst tio månader. Andelen barnfamiljer som mottagit utkomststöd är större i Finland än i de övriga nordiska länderna. Välfärden bland barn i familjer som mottager utkomststöd kan vara hotad, eftersom välfärden bland utkomststödstagare i allmänhet är sämre än bland befolkningen i allmänhet när välfärden granskas genom utkomstproblem, boendeförhållanden, hälsa eller livskvalitet. År 2011 levde nästan vart tionde barn i

6 Finland i familjer där de vuxnas sysselsättning var mycket ringa. (Aira, Hämylä, Kangas: Lasten hyvinvoinnin tila kansallisten indikaattoreiden kuvaamana 2013.) Det att egenskapen att vara sämre lottad övergår till följande generation har bl.a. undersökts i en forskning av Finlands akademi. Enligt forskningsresultaten har uppväxt- och levnadsmiljön i barndomen och ungdomen och de möjligheter de skänker, eller å andra sidan bristen på sådana, en stor betydelse för barnets framtid. Omhändertagandet av barn och barnens problem med den mentala hälsan, kriminalitet, brist på utbildning och utkomstproblem tillspetsas när föräldrarnas utkomstproblem ökar. Enligt undersökningen verkar utbildning och speciellt mödrarnas högre utbildning skydda barn från att fara illa (Finlands akademi 2011). Resurser och särskilt stöd ska speciellt erbjudas familjer som har olika problem med att klara sig, varvid fenomenet att problem överförs från en generation till följande kan förebyggas. Enligt publikationen Kansalaisbarometri 2011 (medborgarbarometern) upplever de flesta finländarna att de har det bra, men över en halv miljon har allvarliga problem med välfärden. De som har goda inkomster, utbildning och arbete uppskattar att deras välfärd är bättre än andras. Cirka 700 000 finländare upplevde att de är sämre lottade, utslagna och utanförstående. Dessa erfarenheter samlas ofta hos arbetslösa, låginkomsttagare och sådana personer vars sociala relationer är svaga. (Kansalaisbarometri 2011.) Det finns stora skillnader i välfärd och hälsa mellan olika befolkningsgrupper i Finland: kvinnor lever sju år längre än män, och de som är gifta har bättre hälsa än övriga. De svenskspråkiga i Finland lever längre och är friskare än de finskspråkiga. Den socioekonomiska situationen inverkar också på välfärden: högutbildade, högre tjänstemän och höginkomsttagare är friskare och har bättre funktionsförmåga och lever längre än övriga. (Källa: Institutet för hälsa och välfärd.) Enligt resultaten för den regionala hälso- och välfärdsundersökningen som Institutet för hälsa och välfärd genomfört (finsk förkortning ATH: Alueellinen terveys- ja hyvinvointitutkimus) känner sig varannan östnylänning för det mesta lycklig. Detta resultat motsvarar medeltalet för hela Finland. Flera än var fjärde besvarare upplever att det är svårt att kunna täcka utgifterna med inkomsterna och var tionde har varit rädd för att maten ska ta slut innan det kommer mera pengar för att köpa mat. Hälso- och välfärdsskilnaderna, de socioekonomiska skillnaderna, är stora mellan områdena och befolkningsgrupperna i östra Nyland. Finländska barn är internationellt sett nöjda med sin livssituation. Till exempel andelen finländska ungdomar i 15-årsåldern som är nöjda med sitt liv är den tredje största i en jämförelse av närapå 40 länder (Currie m.fl. 2012). Endast Holland och Belgien går före Finland i denna jämförelse (Hämylä, Kangas: Lasten hyvinvoinnin tila kansallisten indikaattoreiden kuvaamana 2013). 3.1.1. Befolkning Lovisa Lappträsk Övriga Finland 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Invånare sammanlagt 15595 15552 15519 2872 2848 2829 0 17 år 18,6 18,6 18,6 18,3 18,5 18,1 20,2 20 19,9 (%) Svenskspråkiga 40,8 40,3 40,8 33,8 35,5 36,8 5,7 5,7 5,7 0 17 år (%)

7 Övriga språk/ 26,6 28,2 30,8 25,4 27,4 33,2 41,7 45,3 49,2 1 000 invånare Källa: Institutet för hälsa och välfärd, THL SOTKAnet Utvecklingen i befolkningsantalet i Lovisa och Lappträsk har varit en aning på nedåtgående. I slutet av 2012 var antalet invånare i Lovisa 15 519 personer och minskningen från föregående år 33 personer. I slutet av 2012 var invånarantalet i Lappträsk 2 829 personer och minskningen från föregående år uppgick till 19 personer. Antalet personer under 18 år av befolkningen i Lovisa och Lappträsk har hållits nästan oförändrat, likaså andelen svenskspråkiga personer under 18 år. Såväl i Lovisa som i Lappträsk har andelen personer som talar ett annat språk än finska, svenska eller samiska ökat under de tre senaste åren. 3.1.2. Åldersstruktur Levande födda 2010 2011 2012 Lovisa 132 147 161 Lappträsk 23 26 15 Källa: Institutet för hälsa och välfärd, THL SOTKAnet Nativiteten i Lovisa har ökat under de tre senaste åren, men sjunkit i Lappträsk, särskilt 2012. I åldersgruppen 0 6-åringar är barnens relativa andel av befolkningen i såväl Lovisa som Lappträsk mindre än i Finland i medeltal. Situationen är den samma i åldersgruppen 16 24-åringar. Däremot avviker 7 15- åringarnas relativa andel av befolkningen (2011) inte i någon avsevärd grad från medeltalet för hela landet, i Lappträsk till och med överskrids medeltalet för hela landet en aning. 3.1.3. Familjer En familj utgörs av sammanboende gifta eller samboende par och av deras barn, av endera föräldern tillsammans med sina barn, samt av gifta och samboende par utan barn. År 2012 fanns det 4 309 familjer i Lovisa och 799 i Lappträsk. En barnfamilj är en familj med minst ett hemmaboende barn som inte fyllt 18 år. I såväl Lovisa som Lappträsk finns det färre barnfamiljer än i hela landet i medeltal. Barnfamiljer, % av familjer 2010 2011 2012 Lovisa 36,3 36,5 36,4 Lappträsk 35,3 35,2 34,7 Hela landet 4,0 39,7 39,5 Källa: Institutet för hälsa och välfärd, THL SOTKAnet.

8 Familjer med bara en förälder, % av barnfamiljerna 2010 2011 2012 Lovisa 20,1 19,4 18,5 Lappträsk 23,3 23,8 23,5 Hela landet 20,2 20,3 20,4 Källa: Institutet för hälsa och välfärd, THL:s välfärdskompass Det finns en aning färre familjer med bara en förälder i Lovisa än i hela landet i medeltal, medan det igen i Lappträsk finns en aning flera än medeltalet för hela landet. I jämförelse med föregående år skedde det en märkbar ökning i antalet skilsmässor 2011 i både Lovisa och Lappträsk. År 2012 återgick antalet skilsmässor i Lappträsk till ungefär samma nivå som 2010, men antalet skilsmässor i Lovisa förblev på nivån för 2011 och översteg en aning medeltalet för hela landet. 2010 2011 2012 Lovisa 11,0 17,4 17,2 Lappträsk 12,0 17,2 12,4 Hela landet 16,7 16,7 16,2 Tabellen visar antalet skilsmässor i åldrarna 25 64 år/1 000 gifta i samma åldrar Källa: Institutet för hälsa och välfärd, THL SOTKAnet. 3.1.4. SWOT-analys av situationen för välfärden för barn och unga Arbetsgruppen för välfärdsplanen för barn och unga gjorde i samarbete en SWOT-analys. SWOT är en berömd analysmetod utvecklad av Albert Humphrey. Analysen utgår ifrån en fyrfältstabell, där styrkor (strengths), svagheter (weaknesses), möjligheter (opportunities) och hot (threats) kartläggs.

9 SWOT-analysen som arbetsgruppen för välfärdsplanen för barn och unga utarbetade finns nedan. Styrkor närhet, omtanke, små samhällen små skolklasser tvåspråkighet uppsökande ungdomsarbete skolkuratorresurser fungerande multiprofessionalitet de ambulerande barnträdgårdslärarnas verksamhet att ingripa i ett tidigt skede har börjat bra positiv inställning till utbildning, rikligt med utbildning inom skolorna och småbarnsfostranen verkstäder för unga välfungerande bastjänster Maestrogrupper för lindrigt deprimerade unga förebyggande alkohol- och drogupplysning. Möjligheter samarbetet mellan skolorna och ungdomsarbetet elevvårdsgruppernas verksamhet stödgrupperna inom småbarnsfostranen för små barn projektet Unga utslagna att utarbeta standardiserade vårdplaner för specialtjänsterna årsklocka för alkohol- och drogupplysning rådgivningsbyråernas verksamhet omfattar åldergrupperna till 100 % omfattande hälsoundersökningar inom rådgivningen och skolorna stödgrupper för föräldrar med barn vars fostran är utmanande stödgrupper för föräldrar med barn i tonårsåldern stödgrupper för föräldrar till ungdomar med missbruksproblem den flexibla grundläggande utbildningen (JOPO) ungdomsgarantin rehabiliteringsgruppen för barn startverkstadsverksamheten. Svagheter Hot kommunernas dåliga ekonomiska läge behoven ökar, pengarna minskar stor andel av 18 24-åringar inom psykiatrisk sjukvård (större än i landet i medeltal). kommunekonomin blir ännu svagare föräldrarnas rikliga bruk av alkohol och droger ungas positiva inställning till alkohol och droger marginalisering av unga tröskeln att avbryta utbildning på andra stadiet har blivit lägre servicen skärs ner, t.ex. arbets- och näringsbyrån svårigheter att få behörig personal (till exempel social- och hälsovårdstjänster, specialundervisning) ny gemensam ansökan, vilket kan försvåra byte av utbildningsområde enkla utförande arbeten håller på att försvinna, vilket försvårar integreringen av unga i specialgrupper i arbetslivet.

10 3.2. Välfärdens dimensioner Detta sätt att beskriva välfärden har använts i Lovisa stads och Lappträsk kommuns gemensamma välfärdsberättelse. Denna beskrivning baserar sig på THL:s (Institutet för hälsa och välfärd) elektroniska välfärdsberättelse. Barnombudsmannens byrå, undervisnings- och kulturministeriet samt en forskargrupp vid centralen för främjande av hälsa vid Jyväskylä universitet publicerade 16.8.2013 ett utkast till beskrivning av välfärden bland barn i ljuset av de nationella indikatorer för barnens välfärd som definierades 2011. I dokumentet struktureras helheten i sex dimensioner. Dimensionerna är materiell levnadsstandard, hälsa, skola och lärande, trygghet i uppväxtmiljön, deltagande och fritid samt det stöd och skydd som samhället erbjuder. Barnombusmannens byrå har för avsikt att publicera beskrivningen av barnens välfärd enligt vad indikatorerna berättar i början av 2014. Texten i sin helhet finns på finska på webbsidan http://www.lapsiasia.fi/c/document_library/get_file?folderid=6987043&name=dlfe-27202.pdf. Arbetsgruppen för välfärdsplanen för barn och unga beslutade använda samma strukturering av välfärdsdimensionerna som använts i utkastet av barnombudsmannens byrå, undervisnings- och kulturministeriet och Jyväskylä universitet. Då förenades dimensionerna Boende & omgivning och Försörjning & utkomst i den gemensamma välfärdsberättelsen till dimension A. Materiell levnadsstandard i välfärdsplanen för barn och unga. Dimensionerna Livskvalitet & kontroll, Mentalt välmående samt Hälsa & funktionsförmåga i den gemensamma välfärdsberättelsen förenades till dimension B. Hälsa. I dimensionen Studier & arbete inkluderades också småbarnsfostran, varvid dimension C. Småbarnsfostran, skola, lärande & arbete bildades. Dimensionen Trygghet i den gemensamma välfärdsberättelsen preciserades och blev D. En trygg uppväxtmiljö. Dimensionerna Delaktighet och påverkande samt Jämlikhet & rättvisa i den gemensamma välfärdsberättelsen förenades och blev dimension E. Fritid och delaktighet. Dessutom utökades dimensionerna med F. Stöd och skydd som samhället erbjuder. I avsnittet Kommunens tjänster för barn, unga och barnfamiljer ingår de uppgifter om behovet av och resurserna för barnskyddet som paragraf 12 i barnskyddslagen kräver att ska ingå i planen över barnskyddet.

11 Beskrivning av välfärden Barn, unga och barnfamiljer Dimensioner för välfärd (teman) Livscykeltänkande A. Materiell levnadsstandard Alla åldersgrupper B. Hälsa C. Småbarnsfostran, skola, lärande och arbete Barn, tonåringar & barnfamiljer D. En trygg uppväxtmiljö Unga och unga vuxna E. Fritid och delaktighet Kommunens tjänster för barn, unga och barnfamiljer F. Stöd och skydd som samhället erbjuder Vuxna Seniorer Bland annat barnombudsmannen har ansett att det är viktigt att kunskapsunderlaget om barnens välfärd förbättras. Nationellt sett är uppgifterna om utvecklingen av barns och ungas levnadsförhållanden oenhetliga. Det finns mycket liten tillgång till jämförbara statistikuppgifter om levnadsförhållandena bland barn under skolåldern och barn i årskurserna 1 6. Den mest omfattande uppgiftskällan om skolbarn är enkäten Hälsa i skolan som Institutet för hälsa och välfärd har utfört. Ända till 2011 genomfördes enkäten jämna år i södra Finland, östra Finland och Lappland och udda år i övriga Fastlandsfinland och på Åland. Från och med 2013 görs enkäten samtidigt vartannat år i hela landet. Ingen enkät utfördes 2012. Alla kommuner deltar inte i att genomföra skolhälsoenkäten. Lovisa och Lappträsk har deltagit i skolhälsoenkäten för elever i årskurserna 8 och 9. Resultaten från 2010 för elever i årskurserna 1 och 2 i gymnasierna i Lovisa finns till förfogande, men motsvarande uppgifter för Lappträsk finns inte. Resultat från 2010 för yrkesutbildningsanstalterna i Lovisa finns inte till förfogande. 3.2.1. Materiell levnadsstandard Enligt lagen om underhåll för barn (704/1975) har barn rätt till tillräckligt underhåll. Underhåll innebär tillgodoseende av de materiella och andliga behov som motsvarar barnets utvecklingsnivå, den vård och utbildning barnet behöver samt härav föranledda kostnader. Låga inkomster Risk för fattigdom bland barn 2010 2011

12 Lovisa 13,3 12,5 Lappträsk 11,6 12,2 Hela landet 14,8 14,9 THL: SOTKAnet Indikatorn visar den procentuella andelen personer under 18 år som bor i hushåll med låga inkomster av alla personer under 18 år bosatta i området. Gränsen för låg inkomst är (enligt den förnyade OECD-skalan) 60 procent av de finländska hushållens disponibla ekvivalenta medianinkomst respektive år. Låginkomstgraden för barn beskriver den relativa risken för fattigdom bland barn. Såväl i Lovisa som i Lappträsk är barnens låginkomstgrad en aning lägre än medeltalet för hela landet. Även den allmänna låginkomstgraden för kommunen är en aning lägre i både Lovisa och Lappträsk än medeltalet för hela landet. Kommunens allmänna risk för fattigdom 2010 2011 Lovisa 14,0 14,2 Lappträsk 15,0 14,8 Hela landet 14,9 15,0 THL: SOTKAnet Indikatorn visar den procentuella andelen personer som bor i hushåll med låga inkomster av alla personer som bor i området. Gränsen för låg inkomst är (enligt den förnyade OECD-skalan) 60 procent av de finländska hushållens disponibla ekvivalenta medianinkomst respektive år. Barnfamiljer och unga som fått utkomststöd Utkomststödet är ett ekonomiskt stöd inom socialvården som beviljas i sista hand och syftet med det är att trygga en persons och familjs utkomst och främja möjligheterna att klara sig på egen hand. Med hjälp av utkomststödet tryggas minst den oundgängliga utkomst som en person och familj behöver för ett människovärdigt liv. Barnfamiljer som fått utkomststöd, % av barnfamiljerna (THL SOTKAnet)

13 Indikatorn visar andelen barnfamiljer som fått utkomststöd under kalenderåret av barnfamiljerna i hela befolkningen. Med barnfamilj avses en familj med antingen en eller två försörjare och minst ett minderårigt barn (under 18 år). Den procentuella andelen barnfamiljer som får utkomststöd i Lovisa (6,9 %) och Lappträsk (6,4 %) är mindre än för landet i medeltal (8,6 %). Andelen ensamstående föräldrar som fått kortvarigt utkomststöd (% av alla utkomststödstagare) är i Lovisa 4,8 %, vilket är lika mycket som för hela landet i medeltal (4,8 %). I Lappträsk är andelen en aning större, 5,6 %. Andelen ensamstående föräldrar som i Lovisa fått långvarigt utkomststöd (1,8 %) är däremot klart mindre än medeltalet för hela landet (2,8 %). Dessa uppgifter finns inte att tillgå för Lappträsks del i THL:s SOTKAnet. Enligt såväl indikatorn för risken för fattigdom bland barn som idikatorn för andelen barnfamiljer som fått utkomststöd verkar det som om barnfamiljerna i Lovisa och Lappträsk skulle i ekonomiskt hänseende må bättre än barnfamiljerna i medeltal i hela landet. 18 24-åriga mottagare av utkomststöd, % av befolkningen i samma ålder (THL SOTKAnet) Indikatorn visar den procentuella andelen 18 24-åringar som fått utkomststöd under kalenderåret av befolkningen i samma ålder (31.12). Som befolkningsuppgift används uppgifterna för årets sista dag. Indikatorn visar hur stor del av ungdomarna som fått utkomststöd. Andelen unga utkomststödstagare av befolkningen är påfallande stor. För ungdomarnas del är det emellertid i högsta grad fråga om tillfällig fattigdom under ett visst skede i livet. (THL: SOTKAnet)

14 Andelen unga vuxna som 2011 fick utkomststöd i Lovisa (15,0 %) var en aning större än för hela landet i medeltal (14 %). I Lappträsk var andelen däremot avsevärt mindre (7,8 %). Likaså var andelen 18 24-åringar som år 2011 fick långvarigt utkomststöd i Lovisa (3,3 %) större än för hela landet i medeltal (2,9 %). Andelen arbetslösa 18 24-åringar i Lovisa (11,2 %) var en aning mindre än för hela landet i medeltal (12,4 %), varför arbetslöshet inte kan ge en förklaring till de ungas större andel av utkomststödsklienterna. Trångbodda barnfamiljer I hela Finland 2011 ingick cirka 6 % av barnen i hushåll med trånga boendeförhållanden. Det är nästan lika allmänt att barn bor trångt som trångboddhet för hela befolkningen. Cirka 6,5 % av befolkningen bodde trångt 2011 (Aira, Hämylä ja Kannas: Lasten hyvinvoinnin tila kansallisten indikaattoreiden kuvaamana 2013). Trångbodda bostadshushåll med barn, % av alla bostadshushåll med barn (Statistikcentralen, SOTKAnet, Välfärdskomspassen) Indikatorn visar den procentuella andelen trångbodda bostadshushåll med barn av alla bostadshushåll. Ett bostadshushåll utgörs av de personer som bor stadigvarande i samma bostad. Ett bostadshushåll med barn är ett bostadshushåll med minst en person under 18 år. Bostaden är trångbodd om det i bostaden bor fler personer än en per rum. Köket ingår inte i antalet rum (definition från 1990). Antalet trångbodda bostadshushåll med barn i Lovisa har sedan 2010 ökat så att det 2011 överskred medeltalet för hela landet. I Lappträsk har det en längre tid procentuellt funnits fler trångbodda bostadshushåll med barn än i hela landet, men även i Lappträsk sker det en svag ökning. 2010 2011 2012 Lovisa 28,6 29,4 30,6 Lappträsk 32,9 33,3 34,7 Hela landet 29,5 29,3 29,4 THL: SOTKAnet Betraktat ur synvinkeln för materiell levnadsstandard är de finländska barnens levnadsförhållanden bra i internationell jämförelse. I ljuset av uppgifterna i de föregående beskrivna indikatorerna verkar det som om barnfamiljernas ekonomiska situation i Lovisa och Lappträsk skulle vara en aning bättre än för hela landet i medeltal. Däremot finns det procentuellt mera unga utkomststödstagare i åldrarna 18 24 än i hela landet i medeltal och en aning mera trångbodda bostadshushåll med barn än i hela landet.

15 3.2.2. Hälsa Hälsa kan definieras negativt som avsaknad av fysiska och psykiska sjukdomar eller positivt som ett gott kroppsligt och mentalt tillstånd. Detta tillstånd kan bäst beskrivas med ordet välfärd. Hälsa är dock ett omfattande begrepp och är svårt att definiera. Enligt Världshälsoorganisationen WHO:s definition är hälsa ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom. Psykisk hälsa Medelsvår eller svår depression, % av eleverna i årskurserna 8 och 9, källa: THL:s skolhälsoenkät Lovisa 12,8 % Lappträsk 19,7 % Hela landet 12,8 % Indikatorn visar den procentuella andelen elever i klasserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen som besvarat enkäten och som upplevt medelsvår eller svår depression, av dem som deltagit i enkäten i den berörda åldersklassen. Depression mättes med 12 frågor som baserar sig på Becks depressionsmätare. Indikatorn beskriver inte diagnostiserad depression. Förekomsten av depression enligt kön framgår av följande tabell: Lovisa Lappträsk Hela landet Flickor 20,9 22 17,9 Pojkar 6,2 16,6 7,5 Sammanlagt 12,8 19,7 12,8 THL; SOTKAnet: enkäten Hälsa i skolan Det är mera allmänt med medelsvår eller svår depression bland flickor än bland pojkar, så också i Lovisa och Lappträsk. Enligt enkäten Hälsa i skolan 2010 har en större andel flickor i Lovisa och Lappträsk upplevt medelsvår eller svår depression i jämförelse med medeltalet för hela landet. I jämförelse med de nationella resultaten har en märkbart större andel av pojkarna i Lappträsk varit deprimerad. Den årliga förändringen i Lappträsk verkar stor i jämförelse med skolhälsoenkäterna 2008 och 2010. Man bör ställa sig kritiskt till resultaten, för ju mindre kommun, desto mer sannolik är en tillfällig variation.

16 Medelsvår eller svår depression, % av eleverna i årskurserna 1 och 2 i gymnasiet Lovisa Hela landet Flickor 14,5 13,3 Pojkar 5,6 6,7 Sammanlagt 11,2 10,5 THL; SOTKAnet: enkäten Hälsa i skolan Vad beträffar gymnasiestuderande så lider flickor i Lovisa en aning mera av medelsvår eller svår depression i relation till medeltalet för hela landet. I fråga om 0 17-åringar finns det inga kommunvisa uppgifter om vårdperioder i psykiatrisk institutionsvård att tillgå. Vårdperioder i psykiatrisk institutionsvård i åldrarna 18 24 år/1 000 i samma åldrar år 2011 (THL; SOTKAnet) Lovisa Lappträsk Hela landet Kvinnor 25,6 26,5 12,6 Män 7,7 0 8,4 Sammanlagt 15,8 12 10,5 Unga kvinnor (18 24 år) har flera vårdperioder i psykiatrisk institutionsvård i både Lovisa och Lappträsk än i hela landet i medeltal. Det samma gäller antalet vårddagar. På grund av att målgruppen är liten (i Lappträsk cirka 45, i Lovisa 261) kan tillfälliga förändringar inverka mycket på resultatet.

17 Vänskap Inga nära vänner, % av eleverna i årskurserna 8 och 9 Källa: Institutet för hälsa och välfärd (THL): enkäten Hälsa i skolan, SOTKAnet. Lovisa Lappträsk Hela landet Indikatorn visar den procentuella andelen elever i klasserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen som besvarat enkäten och som inte har någon nära vän som de kan samtala förtroligt med, av dem som deltagit i enkäten i den berörda åldersklassen. I hela landet upplevde pojkar oftare än flickor att de inte har en vän. I fråga om Lovisa är situationen liknande: av pojkarna saknade 18,2 % en vän medan den motsvarande siffran för flickor var 3,1 %. I Lappträsk var å andra sidan flickorna (8,1 %) oftare än pojkarna (5,0 %) utan en vän. Skolhälsoenkätens uppgifter om gymnasieelever i årskurserna 1 och 2 finns endast att tillgå för Lovisas del. Av eleverna i årskurserna 1 och 2 i gymnasiet i Lovisa var 2,8 % av flickorna och 11,1 % av pojkarna utan en nära vän. Antalet elever som inte har en endaste nära vän ser ut att minska när åldern stiger. Siffrorna motsvarar medeltalet för hela landet (flickor 4,7 % och pojkar 11,1 %). Avsaknaden av vänner är enligt ungdomarna själva en viktig orsak till marginalisering (Myllyniemi 2008, 47). Avsaknaden av nära vänner kan i betydande grad försvaga barnens välfärd, särskilt om det är anknutet till ensamhet (Aira, Hämylä, Kangas 2013, 38) Berusningsmedel Tobak Röker dagligen, % av eleverna i årskurserna 8 och 9 Källa: THL, enkäten Hälsa i skolan

18 Lovisa 24,9 % Lappträsk 19,7 % Hela landet 15,0 % Indikatorn visar den procentuella andelen elever i klasserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen som besvarat enkäten och som röker en gång per dag eller oftare, av dem som deltagit i enkäten i den berörda åldersklassen. Andelen för rökande flickor och pojkar av elever i årskurserna 8 och 9 i Lovisa är nästan lika stor, 24,7 % av flickorna och 25,5 % av pojkarna, vilket är betydligt mera än i hela landet i medeltal, där 13,6 % av flickorna och 16,4 % av pojkarna röker. Av eleverna i årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen i Lappträsk röker 27,2 % av pojkarna och 11,7 % av flickorna. En klart större andel av eleverna i den grundläggande utbildningen i Lovisa och Lappträsk röker än i landet i medletal, och i ljuset av skolhälsoenkäten 2010 verkar andelen elever som röker stiga och avviker på så sätt från trenden för hela landet. Av gymnasieeleverna i årskurserna 1 och 2 i Lovisa röker endast 8,7 % av pojkarna och 10,5 % av flickorna, vilket underskrider medeltalet för hela landet (flickor 10,9 % och pojkar 10,4 %). Alkohol Ordentligt berusad minst en gång i månaden, % av eleverna i årskurserna 8 och 9 Källa: THL, enkäten Hälsa i skolan

19 Lovisa 25,3 % Lappträsk 13,5 % Hela landet 15,5 % Ordentligt berusad en gång i månaden, % av eleverna i årskurserna 8 och 9 enligt kön, THL:s enkät Hälsa i skolan 2010 Lovisa Lappträsk Hela landet Flickor 23,9 7,6 15,5 Pojkar 26,1 18 15,4 Sammanlagt 25,3 13,5 15,5 I Lovisa var den procentuella andelen elever i årskurserna 8 och 9 som besvarat enkäten och som varit ordentligt berusade minst en gång i månaden betydligt högre än motsvarande tal för hela landet. I Lovisa verkar det som om flickor och pojkar skulle använda alkohol i nästan samma grad med avsikt att bli berusade. I Lappträsk var andelen som varit ordentligt berusade mindre såväl vad gäller flickor som pojkar i relation till hela landet i medeltal. Det ser ut som om situationen i Lappträsk skulle ha blivit bättre sedan 2008, medan läget i Lovisa har visar en oroande ökande trend. I fråga om gymnasielever i årskurserna 1 och 2 är andelen flickor som varit ordentligt berusade minst en gång i månaden 24,1 % och andelen pojkar 41,7 %. Motsvarande siffror för hela landet är 22,7 % av flickorna och 26,4 % av pojkarna. Alltefter de blir äldre verkar i synnerhet pojkarnas berusningsdrickande vara betydligt rikligare än i hela landet i medeltal. Droger Prövat på olagliga droger minst en gång, % av eleverna i årskurserna 8 och 9 Lovisa Lappträsk Hela landet Flickor 9,3 3,9 6,6

20 Pojkar 7,8 13,3 9,4 Sammanlagt 8,5 9 8 Källa: THL, enkäten Hälsa i skolan Av eleverna i årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen har flera Lovisaflickor och Lappträskpojkar använt droger än i hela landet i medeltal. Prövat på olagliga droger minst en gång, % av eleverna i årskurserna 1 och 2 i gymnasiet Lovisa Hela landet Flickor 5,6 12 Pojkar 27,8 15,7 Sammanlagt 14,1 13,6 Källa: THL, SOTKAnet, enkäten Hälsa i skolan När siffrorna för gymnasielever i årskurserna 1 och 2 jämförs med motsvarande för elever i årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen ses den tydligaste skillnaden i att andelen flickor som prövat på droger har minskat och underskridit medeltalet för hela landet och att andelen pojkar som prövat har ökat och överskridit medeltalet för hela landet. Hälsotillstånd Övervikt, % av eleverna i årskurserna 8 och 9 Källa: THL, SOTKAnet, enkäten Hälsa i skolan Indikatorn visar den procentuella andelen av eleverna i årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen som besvarat enkäten och som utgående från viktindex är överviktiga. Gränsen för övervikt bestäms utgående från ålder och kön. Hos personer i åldern 18 år och äldre är gränsen 25 kg/m2. I yngre åldersgrupper är gränsen lägre, till exempel 22,62 kg/m2 hos pojkar i åldern 14 år och 23,34 kg/m2 hos flickor i ålder 14 år. (Se Cole et al. Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000:320, 1240 45.) Procentandelarna för pojkar och flickor har standardiserats enligt årskurs. De totala procentandelarna har standardiserats enligt årskurs och kön.

21 Av landets åttonde- och niondeklassare är sammanlagt 15,4 % överviktiga, i Lovisa är siffran 15,8 % och i Lappträsk 18,1 %. Det är vanligare att pojkar har övervikt. Detta gäller såväl i hela landet (19 %), i Lovisa (20,7) % som i Lappträsk (19,3 %). Av gymnasieeleverna i årskurserna 1 och 2 i Lovisa är 18,1 % överviktiga och i hela landet 13,1 %. Medelmåttigt eller dåligt hälsotillstånd, % av eleverna i årskurserna 8 och 9 Källa: THL; SOTKAnet: enkäten Hälsa i skolan Indikatorn visar den procentuella andelen elever i klasserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen som besvarat enkäten och som upplevt att deras hälsotillstånd är medelmåttigt, ganska bra eller dåligt, av dem som deltagit i enkäten i den berörda åldersklassen. Det fanns en aning mindre andel elever som upplevt att deras hälsotillstånd är medelmåttigt eller dåligt i Lovisa (15,6 %) än i hela landet i medeltal (16,4 %), medan det fanns en aning större andel i Lappträsk (21,1 %). I synnerhet pojkarna i Lappträsk 25,7 %, upplevde att deras hälsotillstånd var medelmåttigt eller dåligt. Motsvarande siffror i Lovisa var 12,9 % och i hela landet 13,4 %. Av gymnasieeleverna i årskurserna 1 och 2 upplevde 25,9 % i Lovisa och i hela landet 17,1 % att deras hälsotillstånd är medelmåttigt eller dåligt. Två eller flera dagliga symtom, % av eleverna i årskurserna 8 och 9

22 Källa: THL, SOTKAnet, enkäten Hälsa i skolan Indikatorn visar den procentuella andelen elever i klasserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen, vilka har minst två olika symtom varje dag, av dem som deltagit i enkäten i den berörda åldersklassen. Eleven har haft två eller flera av följande symptom dagligen under det senaste halvåret: ont i nacken/skuldrorna, ont i ryggens nedre del, ont i magen, spänning eller nervositet, irritation eller vredesutbrott, insomningssvårigheter eller uppvaknande om nätterna, huvudvärk, trötthet eller matthet. Enligt skolhälsoenkäten var ont i nacken eller skuldrorna samt huvudvärk de vanligaste symptomen. Det är vanligare att flickor upplever symtom dagligen än pojkar. Sammanlagt upplevde 19,0 % av eleverna i årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen i Lovisa minst två symtom dagligen. Motsvarande andel i Lappträsk var 19,8 % och i hela landet 17,3 %. I Lovisa upplevde 25,1 % av flickorna symtom, i Lappträsk var andelen 20,8 % och i hela landet 19,4 %. Av gymnasieeleverna i årskurserna 1 och 2 upplevde dagligen 23,9 % i Lovisa och 15,9 % i hela landet minst två symtom. Kvinnliga studerande i årskurserna 1 och 2 i gymnasierna i Lovisa (34,5 %) upplevde betydligt oftare två symtom dagligen än i hela landet (21,4 %) Utövar motion som ger andfåddhet högst en timme per vecka under fritiden, % av eleverna i årskurserna 8 och 9

23 Källa: THL, SOTKAnet, enkäten Hälsa i skolan Indikatorn visar den procentuella andelen av eleverna i årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen som besvarat enkäten och som högst en gång i veckan eller aldrig ägnar sig åt idrott eller motion minst en halv timme per gång under sin fritid. Procentandelarna för pojkar och flickor har standardiserats enligt årskurs. De totala procentandelarna har standardiserats enligt årskurs och kön. Enligt den allmänna rekommendationen om fysisk aktivitet ska 13 18-åringar röra på sig 1 1½ timme per dag. I den dagliga motionen bör ingå flera perioder med rask träning som pågår i minst 10 minuter. Motion som stärker muskelkonditionen, rörligheten och benstommen bör utövas minst 3 gånger per vecka. (Rekommendation om fysisk aktivitet för skolbarn i åldrarna 7 18 år. Helsingfors: Undervisningsministeriet och Ung i Finland rf, 2008.) Gymnastiken och idrotten i skolan räcker inte till för att uppfylla denna rekommendation. I Lovisa är andelen elever i årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen(45,0 %) som utövar motion som ger andfåddhet i ringa grad större än för hela landet i medeltal (34 %). I Lappträsk finns det däremot en aning mindre andel (31,4 %) än i hela landet. Av gymnasieeleverna i Lovisa utövar 33,6 %, d.v.s. ungefär lika stor andel som andelen gymnasieelever i hela landet (31,3 %), minst en gång i veckan motion som ger andfåddhet. Uppgifter om gymnasieelever i Lappträsk finns inte att tillgå. Äter inte skollunch dagligen, % av eleverna i årskurserna 8 och 9

24 Källa: THL, SOTKAnet, enkäten Hälsa i skolan Indikatorn visar den procentuella andelen elever i årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen som besvarat enkäten och som minst en dag under skolveckan låter bli att äta skollunch. I Lappträsk äter en större del av eleverna i årskurserna 8 och 9 oftare lunch än av eleverna i hela landet i medeltal. Endast 21,0 % av lappträskeleverna låter bli att äta skollunchen, medan siffran för hela landet är 33,7 % och i Lovisa 34,0 %. Av gymnasieeleverna i årskurserna 1 och 2 låter 27,7 % bli att äta skollunch, vilket är en aning mindre andel än i hela landet i medletal (28,5 %). Personer i åldrarna 16 19 år som får rehabiliteringspenning/1 000 i samma åldrar Källa: THL; SOTKAnet Indikatorn visar antalet personer som får invalidpension eller rehabiliteringspenning för 16 19-åringar per 1 000 personer i samma ålder. Som befolkningsuppgift används medelfolkmängden. Rehabiliteringspenningen tryggar personens utkomst under rehabiliteringstiden, när rehabiliteringen har som mål att personen ska kunna stanna kvar i arbetslivet, återvända till arbetslivet eller komma in i

25 arbetslivet. Personer i åldrarna 16 67 år kan få rehabiliteringspenning, om de på grund av rehabiliteringen inte kan arbeta. Största delen av den rehabiliteringspenning som betalas till personer i åldrarna 16 19 år är så kallad rehabiliteringspenning för unga. Den har som mål att säkerställa att en yrkesinriktad rehabilitering inleds och genomförs för en person i åldrarna 16 19 år med nedsatt funktionsförmåga, att förbättra personens förutsättningar för att bli sysselsatt och att trygga personens utkomst. Målet är också att förebygga att den unga går i invalidpension. För Lappträsks del finns inga uppgifter att tillgå. Den procentuella andelen 16 19-åringar som får rehabiliteringspenning i Lovisa är klart mindre (5,9 %) än i landet i medeltal (18,4 %) Personer som fått invalidpension på grund av psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar, 16 24 år, % av befolkningen i samma ålder Källa: THL, SOTKAnet Indikatorn visar den procentuella andelen av befolkningen i åldrarna 25 64 år som på grund av psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (F00 F99) fått invalidpension enligt arbets- och/eller folkpensionssystemet i slutet av statistikåret. Invalidpensionerna omfattar tills vidare beviljade pensioner och tidsbegränsade rehabiliteringsstöd. År 2007 hade cirka hälften psykisk utvecklingsstörning (F70 F79) som psykiatrisk diagnos. I Lovisa finns det ett procentuellt (0,7 %) mindre antal personer som fått invalidpension på grund av psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar i åldrarna 16 24 år än i hela landet i medeltal (0,9 %). För Lappträsk finns inga uppgifter att tillgå. 3.2.3. Småbarnsfostran, skola, lärande och arbete Småbarnsfostran Småbarnfostran är en helhet som består av omsorg, fostran och undervisning. Småbarnsfostran är pedagogisk växelverkan i de livsmiljöer som barnen är en del av och tar del i. Syftet med småbarnsfostran är att främja barnens förutsättningar att växa upp, lära sig och utvecklas på ett harmoniskt sätt. Tjänsterna inom småbarnsfostran utgör en central verksamhetshelhet i systemet för service och stöd för barnfamiljer. Tjänsterna inom småbarnsfostran bildas av dagvård, förskoleundervisning och av övrig verksamhet, såsom öppen verksamhet inom småbarnsfostran, och som ordnas av kommunen eller privata serviceproducenter. 1 6-åringar i dagvård som finansieras av kommunen, % av befolkningen i samma ålder

26 Indikatorn visar den procentuella andelen 1 6 -åringar, som i slutet av året fick dagvård som finansieras av kommunen, av befolkningen i samma ålder. Befolkningsuppgifterna är från årets sista dag. Sifferuppgifterna omfattar barn i åldrarna 1 6 år som fått hel- och halvdagsvård som daghems- eller familjedagvård. Med dagvård som finansieras av kommunen avses volymen av de tjänster som kommunen bekostat för sina invånare. I fråga om de tjänster som kommunen finansierat har man dragit av försäljningen från sin egen produktion och lagt till inköpen. Lekverksamhet 2010 2011 2012 Lovisa sammanlagt 33 39 52 Lappträsk 0 0 0 Hela landet 19683 19589 18388 Antal barn i snitt per verksamhetsdag inom lekverksamhet, tjänster finansierade av kommuner. Lekverksamhet omfattar lekplans-, klubb- och lekparksverksamhet, som pågår året runt eller en del av året, och dessutom lekskolor, öppna daghem och uthyrning av leksaker och redskap. Som verksamhetsdagar räknas de dagar verksamhetsenheten har varit öppen. Lekverksamhet är sådan verksamhet för vilken ingen vårddagsavgift tas ut. Med lekverksamhet som finansierats av kommunen avses volymen av de tjänster som kommunen bekostat för sina invånare. I fråga om de tjänster som finansierats av kommunen har man från sin egen produktion dragit av försäljningen och lagt till inköpen. Öppna daghemsverksamheten Treffis Antal deltagare i verksamheten 2011 2012 2013 Familjer 142 170 183 Grupper 2 3 3 Familjedagvårdare 5 3 5 Privata dagvårdare 1 1 1 Antalet barn som deltagit i Treffis -verksamheten 2011 2012 2013 Centrum-Kuggom 113 123 120 Valkom 17 26 27

27 Tessjö-Strömfors kyrkoby 23 21 38 Forsby-Isnäs 50 74 63 Liljendal 28 35 30 Torsby 5 14 12 Statistik från bildningscentralen i Lovisa stad, siffrorna för 2013 per 31.10.2013. Utbildning Skolvärlden och utbildningsmöjligheterna i Lovisa och Lappträsk präglas av tvåspråkighet. Som typiskt är för små orter sker den grundläggande undervisningen i tämligen små klasser, medan utbudet på fortsatt utbildning är ringa på hemorten. I Lovisa och Lappträsk ligger den vuxna befolkningens utbildningsnivå under medeltalet för hela landet. Personer med högskoleutbildning, % av åldrarna 15 år och över (THL:SOTKAnet) Indikatorn visar den procentuella andelen personer som fyllt 15 år med högskoleutbildning av befolkningen i åldrarna 15 64 år. Befolkningsuppgifterna är från årets sista dag. Till dem som har högskoleutbildning räknas personer som avlagt en examen eller skaffat sig ett utbildningsyrke efter minst tre års studier vid en yrkesläroanstalt, eller som avlagt en yrkeshögskole- eller universitetsexamen (SOTKAnet). Personer med utbildning på mellannivå, % av åldrarna 15 år och över (THL: SOTKAnet)

28 Indikatorn visar den procentuella andelen personer som fyllt 15 år med utbildning på mellannivå av befolkningen i samma ålder. Befolkningsuppgifterna är från årets sista dag. Till dem som har utbildning på mellannivå räknas personer som avlagt studentexamen eller som skaffat sig ett utbildningsyrke eller avlagt en examen efter högst tre års studier vid en yrkesläroanstalt (SOTKAnet). Mått för utbildningsnivå (THL: SOTKAnet) Indikatorn beskriver befolkningens utbildningsnivå. Befolkningens utbildningsnivå mäts enligt den genomsnittliga längden av den högsta utbildning som fullföljts efter utbildningen på grundskolenivån per person. Med andra ord visar måttet för befolkningens utbildningsnivå befolkningsgruppens utbildningsnivå genom längden på utbildningen. Till exempel utbildningsnivåtalet 246 visar att den teoretiska utbildningstiden per person är 2,5 år efter grundskolan. När befolkningens utbildningsnivå mäts är populationen vanligen befolkningen i åldrarna 20 år och över. Orsaken till detta är att de som är under 20 år i huvudsak fortfarande går i skola och sålunda inte har hunnit avlägga någon examen. Med den befolkning som avlagt en examen avses de personer som avlagt en examen vid gymnasier, yrkesläroinrättningar, yrkeshögskolor, universitet och högskolor, samt de som avlagt en yrkesinriktad grundexamen, en yrkesexamen eller en specialyrkesexamen som fristående examen. De som enbart fullföljt grundskolan, mellanskolan och folkskolan ingår inte i den befolkning som avlagt en examen. Examina har klassificerats enligt den högsta yrkesinriktade examen som personen senast avlagt (SOTKAnet). Forskning visar att föräldrarnas utbildningsnivå inverkar på barnens kommande utbildningsnivå. Detta ställer skolorna inför den särdeles utmanande uppgiften att skapa möjligheter för alla till en jämlik grundläggande utbildning samt en sporrande och stödande studiehandledning när eleverna söker till vidareutbildning. I jämförelse med medeltalet för Finland fick procentuellt sett fler elever i den grundläggande utbildningen i Lovisa intensifierat eller särskilt stöd för sin skolgång. Den procentuella andelen av det totala antalet elever som fått stöd 2011 och 2012 finns sammanställda i statistiken nedan. Statistiken beaktar såväl finsk- som svenskspråkiga elever. Källor till uppgifterna är de uppgifter som Lovisa stad lämnat till Statistikcentralens enkät Elever och studerande på läroanstaltsnivå samt Kommunförbundets uppgifter för hela landet. Intensifierat stöd (%) Särskilt stöd (%) Intensifierat och särskilt stöd (%) Lovisa 2011 2,9 9,3 12,2 Lovisa 2012 5,4 9,0 14,4 Lappträsk 2011 - - - Lappträsk 2012 4,4 10,2 14,6

29 Hela landet 2011 3,3 8,1 11,4 Hela landet 2012 5,1 7,6 12,7 Allmänt, intensifierat och särskilt stöd Det allmänna stöd som ska ges varje elev är en del av all fostran och undervisning. Dess uppgift är att stöda eleven att uppnå målen för undervisningen. Detta förutsätter att läraren utvärderar elevens utveckling och behov av stöd, samt planerar verksamheten och den respons som eleven ska få i enlighet med utvärderingen. Till grund för detta ligger utnyttjandet av resursen som hela undervisningsgruppen utgör och interaktionen mellan eleverna. Om behovet av stöd tilltar ska eleven få intensifierat stöd. Det intensifierade stödet är ett med kontinuerligt, omfattande och individuellt stöd för elevens lärande och skolgång. Eleven kan då behöva flera former av stöd. Det intensifierade stödet bygger på en gemensam bedömning av lärarna, elevens vårdnadshavare och elevvårdspersonalen av elevens situation och en plan för den. Utgående från en pedagogisk bedömning behandlas inledandet av det intensifierade stödet i elevvårdsarbetet. Det intensifierade stödet ska ges eleven i enlighet med en plan som ska göras upp för elevens lärande. Samarbete och planenlighet är en förutsättning för genomförandet av det intensifierade stödet. Om det intensifierade stödet inte utgör ett tillräckligt stöd för eleven att prestera i skolgången ska ett förvaltningsbeslut om särskilt stöd fattas för honom eller henne. En individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) ska göras upp för eleven. Ur planen ska framgå hur undervisningen och det övriga stödet enligt beslutet om särskilt stöd ska ordnas för eleven. Utöver specialundervisning kan eleven behöva till exempel omfattande elevvårdsstöd, habilitering eller annat individuellt stöd. Betydelsen av vårdnadshavarens stöd, ett yrkesövergripande samarbete och individuell handledning betonas.(utbildningsstyrelsen) 17 24-åriga personer utanför utbildningssystemet, % av befolkningen i samma ålder (THL: SOTKAnet) 2010 2011 Lovisa 13,6 14,3 Lappträsk 12,9 10,6 Hela landet 11,4 11,2

30 Källa: THL, SOTKAnet Indikatorn visar den procentuella andelen personer i åldrarna 17 24 år utanför utbildningssystemet av befolkningen i samma ålder. Med personer utanför utbildningssystemet avses personer som året i fråga inte är studerande eller som inte har någon examenskod eller utbildning efter utbildningen på grundnivån. Sysselsättning av unga Arbetslösa ungdomar, % av arbetskraften i åldrarna 18 24 år Indikatorn visar den procentuella andelen arbetslösa i åldrarna 15 24 år av arbetskraften i åldrarna 18 24. Med arbetslösa ungdomar avses arbetslösa i åldrarna 15 24 år. Med arbetslös arbetssökande avses en person som saknar arbete och söker heltidsarbete eller som väntar på att ett avtalat anställningsförhållande ska börja. Även personligen permitterade räknas till de arbetslösa, men mottagare av arbetslöshetspension betraktas inte som arbetslösa. Med sysselsatt avses en person som vid tidpunkten för undersökningen arbetade minst en dag för att få lön eller vinst, som arbetade som medhjälpande familjemedlem minst en tredjedel av den normala arbetstiden eller som var tillfälligt frånvarande från sitt arbete. Till arbetskraften räknas alla 18 74-åriga personer som vid tidpunkten för undersökningen var sysselsatta eller arbetslösa. Uppgifter om antalet personer i arbetskraft fås först cirka två år efter statistikårets slut från Statistikcentralens sysselsättningsstatistik. Uppgifterna om arbetslösheten ställs i relation till det. De ursprungliga siffror som använts vid beräkningen av procentandelen är årsmedeltal som baserar sig på uppgifterna från de olika månaderna under respektive år. Av närings-, trafik och miljöcentralens sysselsättningsöversikt 10/2013 framgick det att arbetslöshetsgraden för Lovisa var 9,6 % och arbetslöshetsgraden för Lappträsk 8 %. Enligt sysselsättningsöversikten för oktober 2013 var antalet arbetslösa under 25 år i Lovisa 71 personer och i Lappträsk 10 personer. Antalet arbetslösa ungdomar under 25 år, situationen 31.12 År 2010 2011 2012 Lovisa 64 50 65

31 Lappträsk 12 7 12 Källa: Arbetsförmedlingsstatistik, Närings-, trafik- och miljöcentralen 3.2.4. En trygg uppväxtmiljö Trygghet kan innebära avsaknad av faror och hot eller som ett känslotillstånd. Trygghet i bemärkelsen känslotillstånd är en av människans fem primära behov enligt Maslows behovshierarki. Beträffande tryggheten i uppväxtmiljön vad gäller välfärd bland barn och unga granskas här följande faktorer: brister i föräldraskapet, mobbning i skolan, fysiskt hot, sexuellt våld och brottslighet bland unga. Brister i föräldraskapet Brister i föräldraskapet, % av eleverna i årskurserna 8 och 9 Källa: THL, SOTKAnet, enkäten Hälsa i skolan Indikatorn visar den procentuella andelen elever i årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen som besvarat enkäten och som upplevt bristande föräldraskap, av dem som deltagit i enkäten i den berörda åldersklassen. Brister i föräldraskapet består av följande: föräldrarna känner inte elevens kamrater, föräldrarna vet inte var eleven tillbringar veckoslutskvällarna, eleven kan inte tala med sina föräldrar om sina personliga angelägenheter och får inte hjälp hemifrån med problem i skolan. Man har beaktat de svarande som hade mer än en tredjedel av det maximala poängtalet av summavariabeln. Enligt skolhälsoenkäten 2010 hade 28,2 % av eleverna i årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen i Lovisa och 24,1 % i Lappträsk upplevt brister i föräldraskapet. Motsvarande siffra för hela landet är 22,3 %. Av flickorna i Lovisa hade 31,9 % upplevt brister i föräldraskapet, i hela landet i medeltal 22,6 % och i Lappträsk 20,3 %. Av pojkarna upplevde 28,6 % brister i föräldraskapet i Lappträsk och i Lovisa 25,7 %, när motsvarande siffra för hela landet var 22,0 %. Vad gäller gymnasielever upplevde Lovisapojkar (30,6 %) i allmänhet mera brister i föräldraskapet 2010 än motsvarande pojkar i hela landet (22,9 %). Gymnasieflickorna i Lovisa (16,9 %) upplevde å sin sida färre brister i föräldraskapet än medeltalet i hela landet (20,7 %). För Lappträsk finns det inte uppgifter att tillgå.

32 Mobbning i skolan Mobbats i skolan, % av eleverna i årskurserna 8 och 9, källa: THL, enkäten Hälsa i skolan 2010 Lovisa Lappträsk Hela landet Flickor 7,2 9,9 7,6 Pojkar 9,4 7,2 8,8 Sammanlagt 8,5 8,5 7,6 Källa: THL, SOTKAnet, enkäten Hälsa i skolan Indikatorn visar den procentuella andelen elever i årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen som besvarat enkäten och som blivit utsatta för mobbning en gång per vecka eller oftare under terminen. Det verkar som om det i medeltal skulle förekomma en aning mera mobbning av Lovisapojkar och Lappträskflickor än i hela landet i medeltal. Av gymnasieeleverna i årskurserna 1 och 2 i Lovisa mobbades 1,4 % av flickorna och 2,8 % av pojkarna minst en gång i veckan. De motsvarande siffrorna för hela landet var 1,0 % för flickor och 1,9 % för pojkar. Fysiskt hot Har utsatts för fysiskt hot under det senaste året, % av eleverna i årskurserna 8 och 9, källa THL: enkäten Hälsa i skolan 2010 Lovisa Lappträsk Hela landet Flickor 15 11,6 15,1 Pojkar 17,3 27,1 24 Sammanlagt 16,3 19,7 19,5 Indikatorn visar den procentuella andelen elever i årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen som besvarat enkäten och som blivit offer för rån, försök till rån, hotelser om att bli skadad eller blivit attackerade. Resultaten för Lovisa och Lappträsk avviker inte mycket från medeltalet för hela landet, förutom resultatet för lappträskpojkar, som har upplevt fysiskt hot oftare än medeltalet i hela landet under det senaste året. Sexuellt våld Procentuell andel av eleverna i årskurserna 8 och 9 som utsatts för sexuellt våld, källa THL: enkäten Hälsa i skolan 2010 Lovisa Lappträsk Hela landet Flickor 29,4 19,7 20,3

33 Pojkar 11,6 4,2 7,3 Sammanlagt 20,0 11,5 13,9 Indikatorn visar den procentuella andelen elever i årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen som besvarat enkäten och som utsatts för sexuellt våld. Indikatorn har skapats utgående från tre faktorer; ofrivillig beröring, att pressas eller tvingas till sex och att bli erbjuden betalning för sex. Ja-svar gav 1 poäng och nej-svar gav 0 poäng. I indikatorn ingår de personer som fått 1 3 poäng. Elever i årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen i Lovisa har upplevt sexuellt våld oftare än elever i medeltal i hela landet, lappträskeleverna å sin sida en aning färre gånger. Däremot har procentuellt sett färre gymnasielever i Lovisa upplevt sexuellt våld i mindre omfattning än unga i hela landet i medeltal. Procentuell andel av gymnasieeleverna i årskurs 1 och 2 som utsatts för sexuellt våld, källa THL: enkäten Hälsa i skolan 2010 Lovisa Hela landet Flickor 19,0 21,8 Pojkar 5,6 6,1 Sammanlagt 14,1 15,2 Unga och brott Brottsmisstänkta, 0 14 år/1 000 personer i samma ålder 2010 2011 2012 Lovisa 8,4 10,2 12,2 Lappträsk 86,8 54,8 16,3 Hela landet 12,9 14,3 10,8 Källa: Statistikcentralen: Statistik över brott och rättsväsende Indikatorn visar andelen personer i åldrarna 0 14 år misstänkta för brott per 1 000 i samma ålder. Befolkningsuppgifterna är från årets sista dag. Antalet personer som misstänks för brott är en annan sak än antalet personer som konstaterats skyldiga. Enligt lagstiftningen är den nedre åldersgränsen för straffrättsligt ansvar 15 år. Påföljder för brott som begåtts av personer under 15 år kan endast vara åtgärder enligt barnskyddslagen. Brottsmisstänkta, 15 17 år/1 000 personer i samma ålder 2010 2011 2012 Lovisa 107,8 83,8 187,7 Lappträsk 415,7 280,9 256,1 Hela landet 120 127,5 111,4 Källa: Statistikcentralen: Statistik över brott och rättsväsende

34 Indikatorn visar andelen personer i åldrarna 15 17 år misstänkta för brott per 1 000 i samma ålder. Befolkningsuppgifterna är från årets sista dag. Antalet personer som misstänks för brott är en annan sak än antalet personer som konstaterats skyldiga. Brotten registreras enligt brottsplatsen. Brottsmisstänkta, 18-20 år/1 000 personer i samma ålder 2010 2011 2012 Lovisa 157,4 101,8 188,3 Lappträsk 0 257,1 455,9 Hela landet 163,1 168,8 157,9 Källa: Statistikcentralen: Statistik över brott och rättsväsende Indikatorn visar andelen personer i åldrarna 18 20 år misstänkta för brott per 1 000 i samma ålder. Befolkningsuppgifterna är från årets sista dag. Antalet personer som misstänks för brott är en annan sak än antalet personer som konstaterats skyldiga. Brotten registreras enligt brottsplatsen. Inga uppgifter finns tillgängliga för Lappträsk 2010. I medeltal finns det en aning fler brottsmisstänkta unga personer i Lovisa än i hela landet. I Lappträsk finns det i medeltal fler brottsmisstänkta unga personer i alla åldersgrupperna ovan än i motsvarande grupper i hela landet. Å andra sidan är det så att ju mindre kommun det är fråga om, desto mer sannolik är en tillfällig variation. Såväl i Lovisa, Lappträsk som i hela landet är största delen av de brottsmisstänkta pojkar. Alla narkotikabrott som kommit till polisens kännedom/1 000 invånare 2010 2011 2012 Lovisa 2,1 4,6 4,6 Lappträsk 1 1,4 3,5 Hela landet 3,7 3,8 3,7 Källa: Statistikcentralen: Statistik över brott och rättsväsende Indikatorn visar andelen för alla narkotikabrott som kommit till polisens kännedom per 1 000 invånare. Befolkningsuppgifterna är från årets sista dag. I statistiken över brott som kommit till polisens kännedom ingår endast brott som brottsanmälts, för vilka ett straff yrkats eller för vilka en ordningsbot utfärdats. En stor del av brotten får polisen inte kännedom om. Brotten registreras enligt brottsplatsen. Narkotikabrott inbegriper straffbart bruk av narkotika, narkotikabrott och grova narkotikabrott. 3.2.5. Fritid och delaktighet Delaktighet och påverkande I Lovisa verkar ett ungdomsfullmäktige, vars uppgift är att bevaka Lovisaungdomarnas intressen och att verka ett språkrör för ungdomarna i det kommunala beslutsfattandet. Ungdomsfullmäktige är religiöst och partipolitiskt obundet. Enligt stadens förvaltningsstadga består ungdomsfullmäktige av högst 17 ledamöter som ska vara i åldrarna 13 18 år. Våren 2013 deltog 13 ungdomar i ungdomsfullmäktige. Ungdomsfullmäktige har yttrande- och närvarorätt i kulturnämnden, grundtrygghetsnämnden, byggnadsoch miljönämnden, bildningsnämnden, tekniska nämnden och i fritidsnämnden. Dessutom har ungdomsfullmäktige representanter i olika arbetsgrupper, såsom i arbetsgruppen som utarbetar välfärdsplanen för barn och unga och i arbetsgruppen som gör en utredning om skolnätet. Ungdomsfullmäktige i Lovisa arrangerar också gratisevenemang för unga, till exempel volleybollturneringen

35 i april 2013. Väsentligt för ungdomsfullmäktiges verksamhet är att skapa en naturlig dialog mellan de kommunala beslutsfattarna och ungdomarna. För att nå målet har ungdomsfullmäktige inbjudit stadsfullmäktigeledamöter till träffar för att diskutera de ungas angelägenheter. Dessutom har ungdomsfullmäktige planer på att sammanställa ett infopaket till unga och som gäller ungdomarnas rättigheter och möjligheterna att påverka i kommunen Ungdomsfullmäktige i Lovisa erbjuder möjligheter att inverka på den regionala och riksomfattande ungdomspolitiken genom olika organisationer såsom förbundet Suomen Nuorisovaltuustojen Liitto. Ledamöterna i ungdomsfullmäktige har också deltagit aktivt i bl.a. olika seminarier och utbildningar. Det finns inte tillgång till jämförbara uppgifter om barns och ungdomars fritidsaktiviteter på kommunal nivå. Riksomfattande undersökningar som gjorts är bl.a. fritidsundersökningen Nuorten vapaa-aikatutkimus samt ungdomsbarometern. 3.2.6. Stöd och skydd som samhället erbjuder Specialsmåbarnsfostran Högklassig grund för specialsmåbarnsfostran En högklassig grund för småbarnsfostran bildas av personalens pedagogiska kunnande, kunskaper om barnets utveckling samt en tidig identifiering av behov av stöd. Barnens behov utgör grunden till att planera, arrangera och bearbeta verksamheten och verksamhetsfältet, vilka baserar sig på vård, fostran och undervisning. Övriga stödåtgärder kan ansluta sig till barnets och familjens vardag och småbarnsfostran, men deras andel är inte så stor. För varje barn inom dagvården och förskoleundervisningen utarbetas tillsammans med föräldrarna en individuell plan (VASU, från finskans varhaiskasvatussuunnitelma). Tidigt stöd Med tidigt stöd avses stöd under barnets tidiga år och stödåtgärder som inleds så tidigt som möjligt. I det tidiga stödet är det viktigt att förebygga svårigheter och att identifiera risker för barnets tillväxt och utveckling. Det tidiga stödet bygger på personalens starka grundläggande kompetens och på kunskaper om barnets utveckling. Barnet får tidigt stöd i sin närmiljö som en del av den dagliga verksamheten. Småbarnsfostrans stödåtgärder (förstärkning av fostringsgemenskap, medel för att anpassa verksamheten samt vardagens rehabiliterande element) är väsentliga delar av det tidiga stödet och används målmedvetet i barnets vardag. Detta förutsätter att hela personalen tar ansvar för att upptäcka och bedöma behovet av tidigt stöd samt för att diskutera om stödet och genomföra det. Behovet av tidigt stöd kan vara tillfälligt eller långvarigt. Barnets tillväxt och utveckling följs och bedöms regelbundet och stödåtgärder vidtas enligt behov. Om tidigt stöd för barnet fattas en överenskommelse med föräldrarna och denna antecknas i barnets individuella plan. Särskilt stöd Det särskilda stödet bygger på det tidiga stödet och förutsätter specialpedagogiska kunskaper. Specialsmåbarnsfostran är redan en del av småbarnsfostrans högklassiga grund även om specialsmåbarnsfostran betonas i högre grad vid tidigt och särskilt stöd. Syftet med specialsmåbarnsfostran är att påverka inlärningsmiljön så att varje barn har en möjlighet att växa upp, utveckla sig och lära sig i en gemensam miljö. Det är centralt att inställningen är positiv och att samarbetet är konstruktivt både inom tjänster inom småbarnsfostran och med barnens vårdnadshavare och övriga samarbetspartner. I specialsmåbarnsfostran betonas vårdnadshavarnas delaktighet vid bedömningen av barnets behov av stöd samt vid rehabiliteringen.

36 För alla barn med behov av särskilt stöd görs det upp en individuell plan för särskilt stöd i enlighet med lagen om dagvård. Situationen för specialsmåbarnsfostran i Lovisa och Lappträsk Under 2012 omfattades 95 barn av specialsmåbarnsfostran i Lovisa (se graf 1). Dessa barns andel av barn i kommunal dagvård hölls på samma nivå som föregående år, d.v.s. vid cirka 17 %. Av dessa barn var cirka 65 % finskspråkiga. Mest ökade antalet barn med diagnostiserade svårigheter i tal- och språkutveckling (150 %). I antalet barn ingår endast sådana som fick dagvård. Barn i behov av specialsmåbarnsfostran i Lovisa 2010 2012 I Lappträsk omfattades 54 barn av specialsmåbarnsfostran under 2012. Barn i behov av specialsmåbarnsomsorg i Lappträsk 2011 2012. Ökningen 2010 2012 kan förklaras med ökade expertresurser och de kartläggningar som togs i bruk inom småbarnsomsorgen. Dessa kartläggningar möjliggör å sin sida allt bättre tidigt stöd.

37 Olika former av stöd inom specialsmåbarnsfostran Stödåtgärderna erbjuds i form av småbarnsfostran och strukturella åtgärder. Småbarnsfostrans stödåtgärder består av förstärkning av fostringsgemenskap, medel för att anpassa verksamheten och inlärningsmiljön samt vardagens rehabiliterande element. Strukturella åtgärder är en personlig assistent för barnet, gruppbiträden eller att utvidga relationstalet mellan antalet barn och personal (att minska storleken på grupperna). I sammanställningen nedan redovisas antalet barn i Lovisa som omfattas av småbarnspedagogiska eller strukturella åtgärder och antalet barn som får habiliterande dagvård och har förlängd skolplikt år 2012. Stödåtgärd Antalet barn som omfattas av specialdagvård % av alla barn som omfattas av specialdagvård Småbarnspedagogiska stödåtgärder 79 83,1 Minskade gruppstorlekar 3 3,1 Assistent 4 4,2 Habiliterande dagvård 6 6,3 Förlängd läroplikt 3 3,1 Antalet barn som fått stöd genom stödåtgärder i form av småbarnspedagosgiska och strukturella stödåtgärder i Lovisa 2012

38 Barnskydd Barnskyddsanmälningar på årsnivå 2009-2012 Samarbetsområdet i helhet år anmälningar 2009 282 2010 346 2011 406 2012 350 Lovisa år anmälningar 2009 249 2010 282 2011 327 2012 320 Lappträsk år anmälningar 2009 38 2010 64 2011 76 2012 30

39 Perioden 2010 2012 lämnades högsta antalet barnskyddsanmälningar av socialjouren, polisen och utbildningsväsendet. De allmännaste orsakerna till anmälningarna var följande: Innehållet i barnskyddsanmälan, de tre vanligaste orsakerna på årsnivå 2010 1) Barnets bruk av alkohol eller droger/misstanke om bruk 2) Förälders/föräldrarnas bruk av alkohol eller droger 3) Barnets otrygga omständigheter 2011 1) Förälders/föräldrarnas bruk av alkohol eller droger 2) Brott som barnet begått 3) Förälders/föräldrarnas psykiska hälsa 2012 1) Förälders/föräldrarnas bruk av alkohol eller droger 2) Brott som barnet begått 3) Barnets bruk av alkohol eller droger/misstanke och bruk Både föräldrarnas och barnets bruk av alkohol och droger var den allmännaste orsaken till barnskyddsanmälan på Lovisas och Lappträsks samarbetsområde. På riksomfattande nivå finns det inte tillgång till jämförande statistiska uppgifter om lämnare av barnskyddsanmälan eller orsakerna till barnskyddsanmälan. 0 17-åringar som omfattas av stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård, % av befolkningen i samma ålder, Institutet för hälsa och välfärd (THL): Klienter inom barnskyddets öppenvård 1998 2011 Indikatorn visar den procentuella andelen barn och unga personer i åldrarna 0 17, som under året omfattades av stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård, av befolkningen i samma ålder. Exempel på stödåtgärder inom öppenvården är tryggande av barnets och den ungas stödboende, försörjning, skolgång och fritidsintressen samt andra åtgärder vid behov, till exempel att familjen får stöd samt rehabilitering.

40 Antalet klienter inom barnskyddets öppenvård 2010 2012 År Lovisa Lappträsk Sammanlagt 2010 180 42 222 2011 182 41 223 2012 205 23 228 Den procentuella andelen barn som omfattas av barnskyddets öppenvård är i Lovisa mindre än i hela landet i medeltal. I Lappträsk fanns det däremot såväl 2010 som 2011 en aning större andel barn inom barnskyddets öppenvård än i hela landet i medeltal. Däremot sjönk antalet öppenvårdsklienter klart i Lappträsk 2010, medan antalet ökade i Lovisa. 0 17-åringar som placerats utanför hemmet, % av befolkningen i samma ålder Källa: THL, SOTKAnet Välfärdskompassen Indikatorn visar den procentuella andelen barn som placerats utanför hemmet i åldrarna 0 17 år. Indikatorn omfattar sådana barn som genom stödåtgärd inom öppenvården placerats utanför hemmet, som är brådskande placerade, omhändertagna, mot de berördas vilja omhändertagna och barn som finns i eftervård. 2010 2011 2012 Besläktad familj 2 4 1 Fosterfamilj 5 3 7 Professionellt familjehem 8 12 13 Barnskyddsinstitution 14 13 10 Skolhem 2 2 3 Vårdanstalt för missbrukare 3 1 7 Självständigt boende med stöd 0 0 1 Eget hem 2 2 0

41 Sammanlagt 36 37 42 I såväl Lovisa som i Lappträsk var andelen barn placerade utanför hemmet mindre än i hela landet i medeltal. De flesta hade placerats i professionella familjehem och därnäst flesta i barnskyddsinstitutioner. I enlighet med ändringen av barnskyddslagen som trädde i kraft 2012 ska vård utanför hemmet i första hand ordnas som familjevård, om sättet motsvarar barnets bästa (barnskyddslagen 50 ).

42 4. Kommunens tjänster för barn, unga och barnfamiljer i Lovisa och Lappträsk 4.1. Social- och hälsovård Grundtrygghetsnämnden i Lovisa stad svarar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster i Lovisa stad. Utgående från ett samarbetsavtal handhar Lovisa stad också social- och hälsovårdstjänsterna för Lappträsk kommun, med undantag av tjänster för seniorer. Grundtrygghetsnämnden har elva ledamöter från Lovisa och 2 ledamöter från Lappträsk. Grundtrygghetscentralen tillhandahåller befolkningen social- och hälsovårdstjänster i enlighet med en livscykelmodell. Tjänsterna delas upp i fyra serviceområden: 1) Förvaltning, främjande av hälsa samt regionala tjänster 2) Tjänster för barn och ungdomar 3) Tjänster för vuxna 4) Tjänster för seniorer Tjänsterna för barn och ungdomar delas upp i bastjänster och specialtjänster. I bastjänsterna ingår rådgivning om familjeplanering, rådgivning för mödrar, rådgivning om barnavård, skolhälsovård och hemservice för familjer. Specialtjänsterna består av terapi (tal-, ergo- och fysioterapi), skolkurators- och skolpsykologsverksamhet, familjerådgivning, barnatillsyningsmannens tjänster, barnskydd samt verkstadsverksamheten i sin helhet. Av ändamålsenliga skäl ordnas en del av tjänsterna för barnfamiljer av ansvarsområdet för vuxna, bl.a. tjänster för handikappade barn inom handikappvården, tjänster för unga missbrukare inom missbrukarvården och utkomststöd för barnfamiljer inom socialarbetet för vuxna. 4.1.1. Rådgivningsbyråerna för mödravård och preventivrådgivning Det finns en rådgivningsbyrå för preventivrådgivning i Lovisa hälsovårdscentral, men även rådgivningsbyrån för mödravård och skolhälsovårdens hälsovårdare har allmän preventivrådgivning för sina klienter. 4.1.2. Rådgivningsbyrån för barnavård Efter barnets födsel övergår familjen till rådgivningsbyrån för barnavård. Om möjligt inleder hälsovårdaren vårdrelationen med ett hembesök. Därefter besöker barnet rådgivningsbyrån för barnavård minst tio gånger under sitt första levnadsår. Under barnets första levnadsår träffar också rådgivningsbyråns läkare barnet tre gånger i förebyggande syfte. Därefter träffar läkaren barnet två gånger till i barnets lekålder (vid 1,5 år och 4 år). Hälsovårdaren träffar barnet sammanlagt sex gånger när barnet är i lekåldern. Omfattande hälsoundersökningar som beaktar hela familjens välfärdssituation utförs när barnet är 4 månader, 18 månader och 4 år gammalt. I samband med den omfattande hälsoundersökningen uppskattas hela familjens välfärd i vid bemärkelse och det förs en bred diskussion om välfärdssituationen. 4.1.3. Skol- och studerandehälsovården När barnet når skolåldern övergår hälsoundersökningarna till skolhälsovården. Skolhälsovårdaren kallar alla blivande förstaklassare till en omfattande hälsoundersökning på sommaren före skolstarten. Det förväntas att båda föräldrarna aktivt deltar i den omfattande hälsoundersökningen så att man tillsammans ska kunna diskutera barnets och hela familjens välfärd. Omfattande hälsoundersökningar utförs också när eleverna går

43 i årskurs 5 och 8, i övrigt besöker barnet skolhälsovårdarens mottagning minst per skolår. Skolläkaren träffar barnet och föräldrarna i samband med de omfattande hälsoundersökningarna. I de större skolcentrumen är skolhälsovårdaren anträffbar nästan dagligen, men inte lika ofta i de mindre skolorna. Varje skola har dock sin egen skolhälsovårdare, som är anträffbar på skolan enligt överenskommelse och per telefon så gott som dagligen. Unga studerande erbjuds också skolhälsovård på studieorten och hälsoundersökning utförs minst en gång om året. 4.1.4. Tandvård Syften med mun- och tandvård är att främja barns och ungas munhälsa. För familjer som väntar sitt första barn ordnas det ett avgiftsfritt hälsorådgivningsbesök. Graviditetstiden är ett lägligt skede att anamma kunskap om det väntade barnets munhälsa och tandvård eftersom föräldrarnas hälso-, närings- och tandhygiensvanor går i arv till barnet. Målet är att föräldrarnas munnar och tänder ska vara friska före barnets födelse. För barn och unga ordnas det återkommande kontroller och det läggs upp en individuell vårdplan som fastställer följande kontrollbesök, plan för skötsel av tänderna i hemmet, förebyggande och korrigerande vård och uppföljningen av tandställningens utveckling. Hälsoundersökningen av munhälsan hos 1-åringar och 3-åringar utförs av en munhygienist eller en tandskötare och femåringars av en tandläkare. Dessutom undersöks de 2-, 4- och 6-åringar som hör till en riskgrupp i enlighet med sina individuella vårdplaner. Barn som ska besöka mottagningen för en återkommande kontroll får en kallelse försedd med tidpunkten för besöket. Hälsoundersökningar av munhälsan hos barn i skolåldern utförs av en munhygienist när eleverna går i årskurs 1 och årskurs 5 och av en tandläkare när eleverna går i årskurserna 3, 7 och 9. Eleverna får en kallelse försedd med tidpunkten för besöket. Studerande kan söka sig till undersökning av munhälsan minst en gång under sin studietid. Studeranden ska själv beställa tid hos tandkliniken. 4.1.5. Barnskydd Barnskyddslagens syfte är att trygga barnets rätt till en trygg uppväxtmiljö, en harmonisk och mångsidig utveckling samt till särskilt skydd. Barnets föräldrar har huvudansvaret för barnets välfärd. Enligt lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt ska barnets föräldrar trygga en harmonisk utveckling och välfärd för barnet enligt dess individuella behov och önskemål. Vårdnaden bör trygga positiva och nära människokontakter i synnerhet mellan barnet och föräldrarna. Barn ska ges en god vård och uppfostran samt ägnas en med hänsyn till barnets ålder och utveckling behövlig tillsyn och omsorg. Barnet bör såvitt möjligt ges en trygg och stimulerande uppväxtmiljö samt en utbildning som motsvarar dess anlag och önskemål. Barn bör uppfostras så att det får förståelse, trygghet och ömhet. Barnet får inte undertryckas, agas eller utsättas för annan kränkande behandling. Enligt barnskyddslagen ska myndigheter som arbetar med barn och familjer stödja föräldrar och vårdnadshavare i deras uppgift som fostrare samt sträva efter att erbjuda familjen nödvändig hjälp tillräckligt tidigt samt vid behov hänvisa barnet och familjen till barnskyddet. Genom det förebyggande barnskyddet främjas och tryggas barns uppväxt, utveckling och välfärd samt ges stöd i föräldraskapet. Förebyggande barnskydd ordnas av olika myndigheter i kommunen och särskilt inom basservicen. Barnskyddet omfattar barn- och familjeinriktat barnskydd som fullföljs när barnet och familjen är barnskyddets klienter. Det barn- och familjeinriktade barnskyddet innebär att behovet av barnskydd utreds, att stödåtgärder inom öppenvården tillhandahålls. Till det barn- och familjeinriktade barnskyddet hör också

44 brådskande placering och omhändertagande av barn samt därtill ansluten vård utom hemmet och eftervård. Det är fråga om barnskyddsarbete som vidtas inom barnskyddets socialarbete när det har beslutats att barnet eller den unga personen är klient. Barnskyddsanmälan kan göras av vem som helst som misstänker att det föreligger behov att reda ut huruvida ett barn inte mår bra. Närstående till barnet eller till exempel grannar kan göra en barnskyddsanmälan. De tidigare nämnda personerna är dock inte förpliktade att göra en barnskyddsanmälan. Anmälan kan också göras av barnet själv, föräldrarna, föräldrarnas grannar eller någon annan person som är orolig över barnets välbefinnande. I 25 i barnskyddslagen bestäms vilka personer som, trots sekretessbestämmelserna, är skyldiga att göra en barnskyddsanmälan om ett barn för vars del behovet av vård och omsorg kräver att behovet av barnskydd utreds. Anmälningsskyldiga är de som är anställda hos social- och hälsovården, undervisningsväsendet, ungdomsväsendet, polisväsendet, en församling, en enhet som bedriver nödcentralsverksamhet eller en förläggning eller flyktingsluss som tar emot personer som söker internationellt skydd. Anmälningsskyldigheten gäller också personer som innehar förtroendeuppdrag hos dessa myndigheter. Barnets eller vårdnadshavarens invändning eller nekande kan inte utgöra hinder för uppfyllandet av anmälningsskyldigheten. När barnets klientskap inom barnskyddet har börjat ska det göras en utredning om barnets situation. I utredningen utreds och bedöms barnets behov av skydd och stöd i relation till föräldrarnas möjligheter att bemöta behoven. Utredningen gör i den omfattning som omständigheterna kräver. Utredningen ska göras utan obefogat dröjsmål, och den ska färdigställas senast inom tre månader från att barnskyddsärendet anhängiggjordes. Utredningen görs i samarbete med barnet och föräldrarna samt eventuellt med andra personer som står barnet nära. Utredningen ska sammanställas, och utgående från denna sammanställning fattas det beslut om huruvida klientrelationen fortgår eller avslutas. Om klientrelationen upphör ska barnet, den unga personen eller familjen anvisas andra tjänster eller annat stöd om de är i behov av det. Inom barnskyddet efterföljs principen om lindrigaste tillräckliga åtgärd. Detta innebär i praktiken att man i första hand ska sträva efter att rätta till barnets problem genom olika åtgärder inom öppenvården. Socialmyndigheterna ska omedelbart vidta stödåtgärder inom öppenvården om barnets uppväxtförhållanden äventyrar barnets hälsa och utveckling eller om barnets hälsa och utveckling inte stöds av uppväxtförhållandena. Likaså ska åtgärderna vidtas omedelbart om barnet med sitt eget beteende riskerar sin hälsa och utveckling. Stödåtgärder inom öppenvården kan endast ordnas med samtycke av barnets vårdnadshavare och av ett barn som fyllt 12 år. Stödåtgärderna inom öppenvården bestäms i den klientplan som läggs upp för barnet. Stödåtgärderna inom öppenvården varierar enligt barnets och familjens problem. Stödåtgärderna inom öppenvården kan bl.a. bestå av ekonomiskt stöd och tryggande av boende, barndagvård, hemservice för barnfamiljer, stödperson eller -familj, familjerehabilitering, semester- och rekreationsverksamhet, referensgruppsverksamhet, stöd för utredning av familjens problemsituationer och placering inom öppenvården. En brådskande placering är en nödvändig säkerhetsåtgärd om barnet är i omedelbar fara. Behovet av brådskande placering kan till exempel uppstå när förhållandena i hemmet eller bristfälligheter i omvårdnaden av barnet omedelbart äventyrar barnets hälsa eller utveckling eller när barnets vårdnadshavare temporärt är inkapabla att ta hand om sitt barn. En brådskande placering upphör genast när farosituationen eller någon annan orsak till placeringen av barnet har undanröjts och senast inom 30 dagar. Av särskilda skäl kan en brådskande placering förlängas med högst 30 dagar. Genom omhändertagande gör man allvarligt intrång i familjelivets skydd och i familjens och barnets självbestämmanderätt. Enligt barnskyddslagen ska barnet omhändertas och vård utom hemmet ordnas om brister i omsorgen om barnet eller andra uppväxtförhållanden hotar att allvarligt äventyra barnets hälsa eller utveckling, eller om barnet allvarligt äventyrar sin hälsa eller utveckling genom att använda rusmedel,

45 genom en brottslig gärning som inte kan anses obetydlig eller genom annat därmed jämställbart beteende. Omhändertagande kan dock endast vidtas om stödåtgärderna inom öppenvården inte är lämpliga, möjliga eller om de visat sig vara otillräckliga. Dessutom krävs det att placeringen utom hemmet uppskattas motsvara barnets bästa. Sedan placeringen utom hemmet avslutats ska socialväsendet ordna eftervård för barnet eller den unga personen. Med hjälp av eftervården stöds barnet och föräldrarna. Syftet med eftervården är att ledsaga barnet tillbaka till hemmet eller att leda den unga till ett självständigt liv och att stöda den unga att växa upp och bli vuxen och att ta ansvar. Kommunens skyldighet att ordna eftervård upphör när fem år har förflutit från det att barnet sedan en placering utom hemmet avslutades senast har varit klient hos barnskyddet. Skyldigheten att ordna eftervård upphör senast när den unga personen fyller 21 år. Läget för barnskyddet i Lovisa Ett barnskyddsärende blir anhängigt på ansökan eller när en socialarbetare eller någon annan anställd inom barnskyddet har mottagit en barnskyddsanmälan eller en begäran om bedömning av behov av barnskydd eller på annat sätt blivit uppmärksammad på att det finns ett barn som är i behov av barnskydd. När barnskyddsärendet har anhängiggjorts ska socialarbetaren omedelbart bedöma barnets eventuella behov av brådskande barnskydd. Socialarbetaren ska dessutom senast inom sju vardagar efter att anmälan mottagits eller annan kontakt tagits avgöra huruvida utredning av behovet av barnskydd ska inledas eller om ärendet är av sådan natur att det inte föranleder åtgärder. I samarbetsområdet för Lovisa och Lappträsk har dessa beslut kunnat fattas inom utsatt tid. Utredningen om behovet av barnskydd ska färdigställas senast inom tre månader från att barnskyddsärendet anhängiggjordes. Det fanns tidigare problem på Lovisas och Lappträsks samarbetsområde med att få utredningarna klara inom utsatt tid. Det berodde på att antalet klienter inom barnskyddet i relation till antalet anställda ökade mera än uppskattat. Stadsstyrelsen i Lovisa stad beviljade våren 2012 grundtrygghetscentralen tillstånd att redan 1.8.2012 anställa den socionom som antecknats i personalplanen 2013. Genom de ökade personalresurserna och delvis omorganisering av barnskyddets funktioner nåddes september 2012 ett läge där utredningarna om behov av barnskydd färdigställdes inom den i lag angivna tidsfristen. Fullföljandet av tidsfristerna följs upp månatligen och utredningarna har färdigställts inom utsatt tid. Antalet barnskyddsanmälningar verkar ha stabiliserat sig till cirka 350 anmälningar per år. År 2012 gjordes det 350 anmälningar och de gällde 198 Lovisabarn och 19 Lappträskbarn. År 2013 har det per 30.11 gjorts sammanlagt 312 anmälningar. Största antalet barnskyddsanmälningar gäller barn i åldrarna 0 10. Mest anmälningar görs det på grund av föräldrarnas bruk av alkohol och droger. Så ser det ut att vara också 2013. Näst mest anmälningar görs med anledning av barns och ungdomars brott och tredje bland de vanligaste orsakerna är barns och ungdomars bruk av alkohol och droger. De flesta anmälningarna görs av socialjouren, därefter polisen och som tredje undervisningsväsendet. Minst myndighetsanmälningar har hittills lämnats av ungdomsväsendet. Det skedde en klar ökning i klientantalet i Lappträsk åren 2010 och 2011, men 2012 minskade antalet Lappträskklienter tydligt. Däremot har klientantalet i Lovisa stadigt ökat. År 2012 fanns det sammanlagt 228 klienter på samarbetsområdet. År 2012 placerades sammanlagt åtta barn i brådskande ordning, vid utgången av november 2012 hade fem barn placerats på detta sätt. Antalet placerade barn i Lovisa visar årligen en lindrig ökning, medan Lappträsk igen uppvisar en svag minskning. År 2012 var 34 Lovisabarn och 3 Lappträskbarn placerade. År 2012 omfattades 13 Lovisabor och 5 Lappträskbor av eftervård. Barnskyddets resurser och dimensionering Kommunen ska se till att förebyggande barnskydd samt barn- och familjeinriktat barnskydd till sin innebörd och omfattning ordnas såsom behovet i kommunen förutsätter. Barn- och familjeinriktat barnskydd ska ordnas i tillräcklig utsträckning vid de tider på dygnet det behövs. Barnskyddet ska vara av sådan kvalitet att

46 det garanterar barn och unga personer som är i behov av barnskydd samt deras familjer den hjälp och det stöd de behöver (11 i barnskyddslagen). Barnskyddet kräver särskild kompetens av de anställda. Barnskyddets resurser, arbetsmetoder och utvecklingen av dessa har 2013 behandlats nationellt i slutrapporten av utredningsgruppen för fungerande barnskydd (social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2013:25) samt i arbetsgruppens framställning om kvalitetsrekommendationer för barnskyddet (social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2013:26). Arbetsgruppen för utredningen Fungerande barnskydd föreslår att olika sätt att organisera barnskyddet samt barnskyddets praxis för arbetet och kvalitetskrav ska testas i pilotprojekt i försökskommuner. Först därefter utvärderas förutsättningarna och grunderna för fastställandet av de nationella personaldimensioneringarna mera i detalj. I kvalitetsrekommendationen för barnskyddet framställs det att varje klient (barn eller ung person) ska få minst 2 timmar personlig tid per månad av sin egen barnskyddsarbetare i det aktiva arbetsskedet. Likaså ska varje förälder med ett barn som är klient få minst 2 timmar personlig tid per månad av den egna barnskyddsarbetaren i det aktiva arbetsskedet. En central faktor i bägge rapporterna är att utveckla delaktighet med såväl barnet, familjen som närmiljön. Båda utredningarna är i detta skede förslag och inga nationella rekommendationer utgående från dessa har ännu getts. I samarbetsområdet för Lovisa och Lappträsk finns det sammanlagt fyra tjänster som socialarbetare, två tjänster som socionom och två uppgifter som familjearbetare. Just nu är en tjänst som socialarbetare ledig att sökas och en tjänst sköts av en vikarie. De ordinarie tjänsterna som socialarbetare är just nu (med undantag av tjänsten som sköts av en vikarie) besatta med anställda som innehar behörighet som socialarbetare. Rekryteringen av formellt kompetenta socialarbetare som uppfyller kraven på språkkunskaper är synnerligen utmanande och särskilt beträffande vikarier för barnskyddets socialarbetare har det inte funnits behöriga sökande. Däremot har det funnits utbildade sökande till uppgifterna och vikariaten som socionom och familjearbetare. Trots tidvis förekommande omsättning av anställda har man kunnat efterfölja tidsfristerna i barnskyddslagen med undantag av en ringa avvikelse. Att efterfölja tidsfristerna och att finslipa arbetsprocesserna är fortsättningsvis i fokus för att överskridningar inte ska kunna ske på grund av misstag. I Lovisa handhar samma anställda hela klientprocessen inom barnskyddet (utredning om behov av barnskydd, öppenvård, placering utom hemmet och övergång till eftervård), vilket möjliggör ett kontinuerligt och konfidentiellt samarbete med familjen. En myndighet som gjort barnskyddsanmälan erbjuds tillfälle att delta i det första mötet med familjen. Barnskyddets anställda har tagit del av arbetsgruppens förslag till kvalitetsrekommendationer för barnskyddet, och utvecklingen av barnskyddsarbetet kommer att ske utgående från dessa rekommendationer. I synnerhet utvecklingen av barnens och familjernas delaktighet kommer i fortsättningen att ägnas särskild uppmärksamhet. Föräldrarna till barn som placerats utom hemmet har tillgång till kamratstödsverksamhet inom projektet Voikukkia. Ett mål är också att utveckla familjevården och det stöd som ingår i den. Det största målet för utveckling kommer dock att utgöras av utvecklingen av tidigt stöd så att man i ett så tidigt skede som möjligt kan finna de barn, unga och familjer som behöver särskilt stöd och som därmed kan erbjudas effektivt stöd med hjälp av multiprofessionellt samarbete i den enhet där de är klienter. Välfungerande basservice är det bästa barnskyddsarbete. 4.1.6. Övrig service inom grundtryggheten Den offentliga hälso- och sjukvårdsservicen indelas i primärvård och specialiserad sjukvård. Servicen inom primärvården tillhandahålls i kommunens hälsovårdscentral. Barn och unga personer ska vid behov ha

47 tillgång till övriga stödtjänster såsom fysioterapi, ergoterapi, talterapi eller vård av ögonläkare och övriga specialister. Hälsovårdscentralen i Lovisa tillhandahåller fysioterapi. Varje elev i årskurs fyra undersöks i förebyggande syfte av en fysioterapeut. Dessutom kan en hälsovårdare eller läkare vid behov remittera barnet eller den unga personen till fortsatta undersökningar. Övriga särskilda tjänster ordnas med köpta tjänster, varvid barnet eller den unga personen remitteras till ifrågavarande vårdgivare. Vissa köpta tjänster finns tillgängliga lokalt, men övriga kan ordnas i närliggande städer såsom Kotka, Borgå eller Helsingfors. 4.1.7. Hemservice för barnfamiljer Hemservice för barnfamiljer är tillfällig hjälp som av särskilda skäl ges hemma hos familjerna för att hjälpa dem att hantera vardagen och för att stöda familjen att klara sig på egen hand och att orka. Behovet och formen av hjälp diskuteras och övervägs hos familjens egen hälsovårdare. Just nu ordnas hemservicen genom köpta tjänster. Familjen betalar själv en klientavgift för del av servicen. 4.1.8. Familjerådgivning Familjerådgivningsbyrån stöder och hjälper i fostrings-, familje- och parrelationsangelägenheter. I klientarbetet ingår rådgivning, förlikning och terapi. Övriga som arbetar med barn och ungdomar kan konsultera byrån samt få arbetshandledning. En psykolog och en socialarbetare arbetar på familjerådgivningsbyrån i Lovisa. 4.1.9. Barnatillsyningsmannen Barnatillsyningsmannen handhar ärenden som gäller underhållsbidrag för barn, utredning och erkännande av faderskap, vårdnad och umgängesrätt samt ger råd och handledning i dessa ärenden. Vårdnadshavare för barn födda inom äktenskapet är båda föräldrarna. Vårdnadshavare för barn födda utom äktenskapet är modern. När barnets föräldrar inte har ingått äktenskap med varandra före barnets födelse ska faderskapet till barnet fastställas genom erkännande eller rättegång. När faderskapet är fastställt innehar barnet samma juridiska ställning som barn födda inom äktenskap. Barnets mor kan om hon så önskar vägra genomgå utredning av faderskapet. Då kan Folkpensionsanstalten på ansökan betala underhållsstöd till barnet. Föräldrarna till barnet kan, till exempel i samband med erkännandet av faderskapet, komma överens om gemensam vårdnad om barnet. I samband med skilsmässa eller att ett samboförhållande upphör kan barnets föräldrar komma överens om vårdnaden av barnet. Man kan komma överens om att antingen båda föräldrarna eller enbart ena föräldern blir vårdnadshavare. Barnet har rätt att träffa och hålla kontakt med den förälder som barnet inte bor hos. Om barnets föräldrar inte lyckas fatta en överenskommelse kan endast en domstol fatta beslut om vårdnaden av barnet, barnets boende och om umgängesrätt. Den förälder som barnet inte bor hos är skyldig att betala underhållsbidrag. Underhållsbidraget fastställs i första hand hos barnatillsyningsmannen genom ett avtal om underhållsbidrag. Om barnets föräldrar inte kan komma överens om underhållsbidraget ska ärendet skötas av en domstol. 4.1.10. Psykiatrisk hälsovård, psykolog- och kuratorstjänster I Lovisa finns det en heltidsanställd psykiatrisk sjukskötare för barn och ungdomar.

48 Den psykiatriska sjukskötaren gör förebyggande arbete som anknyter till barns och ungdomars psykiska problem och hjälper klienterna att reda ut sina problem samt skapar stödnätverk. Den psykiatriska sjukskötaren arbetar dessutom aktivt i samarbete med bl.a. skolor och socialväsendet. Ett barn som nått skolåldern kan vid behov anlita skolpsykologens tjänster. I skolorna i Lovisa finns det såväl en finskspråkig som en svenskspråkig skolpsykolog för eleverna. Skolpsykologerna deltar i att främja elevernas psykiska välbefinnande. De kartlägger inlärningssvårigheter och ger råd och samtalsstöd till elever, vårdnadshavare och lärare. Vid behov kan skolpsykologerna anvisa eleverna fortsatta undersökningar och vård. Psykologen vid hälsovårdscentralen gör utredningar som gäller barn under skolåldern. Psykologen vid hälsovårdscentralen utför också skolmognadsundersökningar av förskoleelever och samarbetar med familjen, rådgivningsbyrån för barnavård, personalen inom småbarnsfostran och förskolan. Psykologen vid hälsovårdscentralens resurser är jämnt fördelade mellan barn och vuxna. Skolkuratorn verkar som socialarbetare i skolan och har som uppgift att stöda fostrings- och undervisningsarbetet. Skolkuratorn stöder både eleverna och deras föräldrar i angelägenheter som gäller barnets skolgång och utveckling. Skolkuratorn arbetar i skolans lokaler, nära eleverna. Skolkuratorns uppgift är att förebygga problem och att vid behov ingripa i ett tidigt skede. I Lovisa finns det fyra kuratorer. Deras resurser fördelas mellan skolorna i Lovisa och Lappträsk. Två kuratorer arbetar i finskspråkiga skolor och två i svenskspråkiga skolor. 4.1.11. A-kliniken A-kliniken arbetar på ett klientorienterat sätt i samarbete med olika sektorer. Socialarbetaren och sjukskötaren sörjer för öppenvården för berusningsmedelsmissbrukare och övriga personer med beroendeproblem samt för stöd till anhöriga. Unga missbrukare som får substitutionsvård får sina mediciner enligt en individuell vårdplan hos en sjukskötare som specialiserat sig i ämnet. 4.1.12. Arbetsverkstäder Det finns tre separata arbetsverkstäder i Lovisa: Startverkstaden för ungdomar i åldrarna 15 24 år, Lilla Petters gård för ungdomar i åldrarna 17 24 år och Akseli för ungdomar över 25 år. Verkstäderna finns i stadens organisation under grundtrygghetscentralens tjänster för barn och unga. Den serviceansvariga för arbetsverkstäderna svarar för förvaltningen av verkstäderna. Verksamheten i arbetsverkstäderna för unga omfattar alla personer som är under 29 år i arbetsför ålder. Arbetsverkstäderna är avsedda för arbetslösa ungdomar som arbetspraktikplatser som ger möjlighet till att utveckla deras livskunskap, till att bli vuxna och till social tillväxt och inlärning i arbetet. Arbetsverkstaden är såväl en fysisk miljö som en multiprofessionell metod med vilken man försöker inverka på förbättrandet av individens ställning på arbetsmarknaden och inom utbildningen. Arbetsverkstadsmetoden grundar sig på att man lär sig genom att göra. I arbetsverkstäderna skräddarsys tjänsterna efter de ungas behov. I handledningen framskrider man alltid på klientens villkor. Arbetsverkstaden fungerar enligt principen för låg tröskel, med andra ord anpassas arbetena och övriga åtgärder alltid enligt den ungas förmåga och motivation. Syftet med den personliga handledningen och arbetshandledningen som arbetsverkstäderna erbjuder kan vara att stöda klientens rehabiliteringsprocess och att klienten får arbete och utbildning. Arbetsverkstadsperioden är en del av den servicehelhet, där bland annat arbetskraftsförvaltningen och socialväsendet samarbetar. Arbetsverkstadsperioden omfattar i genomsnitt cirka 3 6 månader. Det finns sammanlagt 29 platser i de tre arbetsverkstäder som finns i Lovisa och ungdomar söker sig kontinuerligt dit. Detta innebär att klienten inte behöver vänta på en eventuell följande ansökningstidpunkt, utan kommer direkt till verkstaden då platser blir lediga. Varje ung person som kommer till verkstaden fastställer sina egna mål för verkstadsperioden. Målet kan vara en arbets- eller undervisningsplats, inlärning av en viss färdighet eller ett visst delområde eller att rytmisera livet till ett mera meningsfyllt skick. Verkstaden är en ypperlig språngbräda för morgondagen och ett tryggt ställe för att stanna upp och fundera över framtiden.

49 Startverkstadens personal består av en visstidsanställd Start-tränare och en biträdande handledare som sysselsatts med hjälp av lönesubvention. Personalen i Lilla Petters Gård består av tre heltidsanställda handledare (en personlig handledare och två arbetshandledare). Personalen i Akseli består likaså av tre heltidsanställda handledare (en personlig handledare och två arbetshandledare). Personlig handledning stöder arbetshandledningen och främjar helhetsbetonat den ungas vardagskontroll och verksamhetsförmåga. Den personliga handledaren utvecklar verkstadens kursverksamhet, upprätthåller och delar ut lämpligt informationsmaterial till de ungas behov, skapar portföljer för de ungas bruk och upprätthåller kontakter med skolor, lokala företag och arbetskraftsmyndigheter. Handledaren deltar i de ungas undervisning och yrkesvägledning. Verkstadens arbetshandledare främjar med sin verksamhet den ungas målinriktade arbetsförmåga som realiseras genom arbete och som planerats enligt den ungas personliga behov och färdigheter. Arbetshandledarna ansvarar för verkstadens produkturval, materialanskaffningar och arbetsledning. De deltar i kundbetjäningen och tar med gemensamt ansvar del i uppfyllandet av de mål som fastställts för verkstaden. 4.2. Skola och småbarnsfostran 4.2.1. Småbarnsfostran Syftet med småbarnsfostran är att stöda en balanserad utveckling av barnets personlighet och skapa en trygg miljö med varm stämning, som ger både barn och vuxna välbefinnande. Bekanta och trygga vuxna är genuint närvarande i barnets vardag. Småbarnsfostran är ett samarbete mellan föräldrar och professionella fostrare på det pedagogiska området. Syftet är att stöda uppväxten, utvecklingen och inlärningen hos barn under skolåldern. Verksamheten grundar sig på pedagogiken i planen för småbarnsfostran. De ambulerande barnträdgårdslärarna ger föräldrarna och dagvårdspersonalen information, handledning och stöd när barnets behov av särskilt stöd bedöms samt när särskilt stöd planeras och genomförs. Lagen om barndagvård (1973/36 1 ) ger barnen rätt till småbarnsfostran. Småbarnsfostran kan ges som heldagsvård, deltidsvård eller i form av lekverksamhet. Lovisa stad tillhandahåller småbarnsfostran i elva daghem, sex gruppdaghem och familjedaghem. Lekklubbar finns det i Forsby och i Villekulla daghem. Öppna daghemmet Treffis tillhandahåller småbarnsfostran för familjer som sköter sina barn hemma. Familjer med barn under tre år som är i hemvård är berättigade till FPA:s hemvårdsstöd och kan dessutom söka kommuntillägg till hemvårdsstödet av Lovisa stad. Den privata dagvården kompletterar Lovisa stads utbud av dagvård. De privata dagvårdsgivarna erbjuder dagvård i familjedaghem och gruppdaghem. Familjerna kan söka stöd för privat vård av FPA och kommuntillägg till privatvårdsstödet av Lovisa stad. 4.2.2. Utbildning Förskoleundervisning Läroplanen för förskoleundervisningen i Lovisa stad är härledd ur Undervisningsstyrelsens grunder för förskoleundervisningens läroplan. Dessa grunder följs oberoende av var förskoleundervisningen ordnas. I Lovisa lyder förskoleundervisningen under bildningsväsendet. Förskoleundervisning ges antingen i daghemmet eller i skolan. Småbarnsfostran, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen ska bilda en helhet som framskrider på ett följdriktigt sätt så att barnets uppväxt och lärande fortgår smidigt. (Förskoleundervisningens läroplan, Lovisa stad, 31.1.2012 s. 4 5.) Förskoleundervisningen främjar gynnsamma förutsättningar för barnet att växa, utvecklas och lära sig. Förskoleundervisningen stöder och följer upp barnets fysiska, psykiska, sociala kognitiva och emotionella

50 utveckling samt förebygger eventuella svårigheter. Utgångspunkten för ordnandet av förskoleundervisning, handledning och stödåtgärder är att sörja för en bra och trygg dag. Läroplanen förverkligas i båda språkgrupperna med beaktande av skillnaderna i språklig och kulturell bakgrund. (Förskoleundervisningens läroplan, Lovisa stad, 31.1.2012 s. 4 5.) Enligt lagen om grundläggande utbildning har ett barn även i förskoleundervisning rätt att få läroplansenlig undervisning, elevhandledning samt tillräckligt stöd för växande och lärande genast då behovet av stöd uppkommer. Barnet har rätt att avgiftsfritt få elevvård samt de studiesociala förmåner och tjänster som bestämts i lag. Undervisningen sker i samarbete med hemmen. Att delta i förskoleundervisningen är frivilligt, men för att de uppställda målen ska kunna nås är det viktigt att vårdnadshavarna och den personal som medverkar i förskoleundervisningen gemensamt tar ansvar för att barnet regelbundet deltar i förskoleundervisningen. Inom förskoleundervisningen samarbetar man också med personalen inom småbarnsfostran och grundläggande utbildningen, särskilt med nybörjarundervisningen, social- och hälsovårdsväsendet och med övriga aktörer som stöder barnets växande och utveckling. (Förskoleundervisningens läroplan, Lovisa stad, 31.1.2012 s. 4 5.) Grundläggande utbildning I Lovisa stad ges grundläggande utbildning i 18 skolor: 14 skolor med årskurserna 1 6, två skolor med årskurserna 7 9 och två specialskolor. Antalet skolor fördelas jämnt enligt språkgrupp; sju skolor med årskurserna 1 6, en specialskola och en skola med årskurserna 7 9 både på den finska som svenska sidan. Finskspråkig grundläggande utbildning ges i Lovisa centrum, Valkom, Isnäs, Forsby, Tessjö, Strömfors kyrkoby och i Svenskby. Svenskspråkig grundläggande utbildning ges förutom i Lovisa centrum även i Isnäs, Forsby, Pernå kyrkoby, Kuggom, Liljendal och Tessjö. De svenskspråkiga och finskspråkiga skolorna med årskurserna 7 9 är belägna i Lovisa centrum. Den nyaste läroplanen för grundläggande utbildningen i Lovisa stad blev klar våren 2012. I den finska läroplanen för den grundläggande utbildningen utgör trygghet, tolerans, ansvarskänsla, ärlighet och gemenskap värdegrunden för undervisningen. (Den finska läroplanen för den grundläggande utbildningen, 7.3.2012, s. 5.) Den nya läroplanen preciserar verksamhetsidén för den grundläggande utbildningen i Lovisa stad. Målet är att undervisningen ska bidra till att bygga upp en god grund för elevernas liv genom att skapa en trygg undervisningsmiljö där det är möjligt att inhämta de kunskaper och färdigheter som behövs i livet. I undervisningen och fostran betonas grundläggande kunskaper och färdigheter, företagsamhet och en hållbar utveckling. Den framtida utmaningen består av att utbilda samhällsmedlemmar med sund självkänsla och behövlig allmänbildning samt förutsättningar för att verka i en värld som blir allt mer mångformig och internationell. Undervisningen utnyttjar den tvåspråkiga omvärlden i Lovisaregionen samt de möjligheter till samarbete som läroinrättningarna, arbetslivet och det offentliga servicenätet erbjuder. Enligt läroplanen ska utbildningen stöda elevernas förutsättningar till ett livslångt lärande och självutveckling samt ge goda förutsättningar till fortsatt utbildning. (Den finska läroplanen för den grundläggande utbildningen, 7.3.2012, s. 5). Det är inte möjligt att samtidigt koncentrera sig på allt innehåll. Därför har temata och fokusområdena för utbildningsväsendet och grundtryggheten i Lovisa delats upp på olika år. Under de närmaste åren ska följande temata stå i fokus (enligt den finska läroplanen för den grundläggande utbildningen, 7.3.2012, s. 5): läsåret 2012 2013 Drogfri skola läsåret 2013 2014 Framtidens skola läsåret 2014 2015 En lärande skola läsåret 2015 2016 En skola med hobbyn läsåret 2016 2017 En trygg skola läsåret 2017 2018 En skapande skola

51 Skolan verkar aktivt i samarbete med hemmen. Elevens vårdnadshavare bär det yttersta ansvaret för fostran av barnet och för att eleven fullgör sin läroplikt. Skolan informerar vårdnadshavaren om förskolans och skolans läroplan, undervisningsarrangemang, bedömning, behov av stöd för eleven och möjligheter att få stöd. Vårdnadshavaren bereds möjlighet att delta i samarbetet mellan hemmet och skolan och i att främja skolgemenskapens välfärd och trygghet. (Den finska läroplanen för den grundläggande utbildningen, 7.3.2012, s. 25.) Gymnasier, yrkesutbildning och medborgarinstitut När den grundläggande utbildningen avslutats kan den unga fortsätta sina studier på andra stadiet på orten, till exempel i gymnasium eller yrkesskola. I Lovisa finns det ett svenskt och ett finskt gymnasium, och båda är belägna i centrum av Lovisa. Det finska gymnasiet i Lappträsk finns i Porlom. I gymnasieutbildningens vision prioriteras ett vidsträckt lokalt samarbete. Det är både horisontalt mellan yrkesläroinrättningar och gymnasierna samt vertikalt och utsträcker sig över skolstadierna. I samarbete med företag och föreningar söker gymnasierna beröringspunkter till företagsamhet. Särskild tyngd läggs vid utvecklande av informations- och kommunikationstekniken i undervisningen. I gymnasierna pågår internationella projekt och utbyte av studerande och lärare mellan skolor i olika länder (www.lovisa.fi, 4.6.2012). Yrkesläroanstalten Porvoon ammattiopisto, Amisto, hör till utbildningssamkommunen Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä. Läroanstalten erbjuder ett brett urval av yrkesutbildning på grundexamensnivå inom olika branscher. Amisto har flera olika verksamhetsenheter, varav en finns i Lovisa. Verksamhetsenheten i Lovisa ordnar utbildning som leder till grundexamen för fordonsmekaniker, säkerhetsvakt och närvårdare (www.amisto.fi, läget 4.6.2012). Axxell är en i Kuggom belägen folkhögskola, som erbjuder folkhögskole-, yrkes- och vuxenutbildning inom hantverk. I verksamhetsenheten i Kuggom kan man tillsvidare studera till ett yrke inom snickeri, träbåtsbyggnad, keramik och möbeltapetsering. Verksamheten i enheten i Kuggom upphör före utgången av 2014 (www.axxell.fi, läget 4.6.2012). Lovisa svenska medborgarinstitut (Mi) och Valkon kansalaisopisto (Vako) ordnar öppen universitetsundervisning, examensinriktad utbildning, grundläggande konstundervisning, utvecklings- och serviceverksamhet samt rekreations- och intressebetonad utbildning (www.lovisa.fi, läget 4.6.2012). Elevvård och övriga former av stöd Elevvårdens uppgift är att garantera elevens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande i skolan. Arbetet består i huvudsak av välfärdsförebyggande och -upprätthållande insatser, men även av ingripande i situationer som utgör hinder för elevernas växande, utveckling och hälsa. En viktig del av elevvårdsarbetet är också att främja elevens egen medverkan. Elevvårdsarbetet genomförs i samarbete med eleven och vårdnadshavaren. Elevvårdsgruppen svarar för uppgörandet av en plan för förebyggande av mobbning, våld och trakasseri, en plan för förebyggande av användning av berusningsmedel samt för olika krisplaner för den händelse att det skulle inträffa olyckor eller dödsfall (den finska läroplanen för den grundläggande utbildningen, 7.3.2012, s. 29 30). Elevvården hör till alla som arbetar i skolan samt till de myndigheter som ansvarar för elevvårdstjänster. En förutsättning för god omsorg om eleven är att skolans hela personal samarbetar och ett det råder ömsesidigt förtroende där i första hand läraren bär ansvaret för att upptäcka och ingripa i svårigheter i ett tidigt skede. Rektorn, lärarkåren och övrig personal i skolgemenskapen tillsammans med skolhälsovårdens personal, skolpsykologerna och skolkuratorerna deltar i det förebyggande arbetet samt i alla åtgärder som upprätthåller trygghet och välfärd för alla i skolan. Målet är att ta alla elever individuellt i beaktande. Elevvårdsarbetet förutsätter att alla kommunens sektorer som ansvarar för hälsovård, fostran och lärande samarbetar. Utbildningsstyrelsen grunder för läroplanen för den grundläggande utbildningen förutsätter att elevvårdsarbetet definieras tillsammans med kommunens övriga sektorer.

52 (Utbildningsstyrelsen: Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen/2010.) Elevvårdsarbetet koordineras och utvecklas i varje skola i ett yrkesövergripande samarbete i en elevvårdsgrupp. Skolans rektor ansvarar för elevvårdsarbetet. De ordinarier medlemmarna i elevvårdsgruppen bestäms i de skolvisa undervisningsplanerna, men om deltagande i behandlingen av enskilda elevers ärenden fattas det beslut från fall till fall. Elevvårdsgruppens arbete leds av rektorn. Elevvårdsgruppen samarbetar med vårdnadshavarna, med de myndigheter som svarar för fostringsfrågor samt med experter beträffande vård och rehabilitering. Elevvårdsgruppens arbete är i första hand förebyggande, men vid behov ska den reagera snabbt i angelägenheter som gäller enskilda elever eller situationer i skolans vardag och vidta åtgärder när problem uppstått. (Utbildningsstyrelsen: Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen/2010.) Nuvarande Lovisa (tidigare Lovisa, Liljendal, Pernå och Strömfors) samt Lappträsk har sedan 2007 systematiskt utvecklat elev- och studerandevården, i början speciellt med hjälp av projektet VALO. (http://www.oph.fi/utvecklingsprojekt/elev-_och_studerandevardens_kvalitet_och_servicetruktur). Genom detta projekt har det multiprofessionella samarbetet i skolornas elevvårdsarbete fått nya modeller för sin verksamhet. Det har också gjorts upp en plan/strategi för elevvården 2009 2013. Elevvårdens sammansättning i Lovisaskolorna är i regel följande: rektorn eller skolföreståndaren, klasslärare eller klassföreståndare, ambulerande specialläraren, studiehandledaren (årskurserna 7 9), skolhälsovårdaren, eventuellt skolläkaren, skolkuratorn och skolpsykologen. Eventuella övriga mötesdeltagare är eleven, vårdnadshavaren (vårdnadshavarna), skolgångsbiträdet, socialarbetare och den psykiatriska sjukskötaren. (Den finska läroplanen för den grundläggande utbildningen, 7.3.2012, s.32.) Lagen om ändring av lagen om grundläggande utbildning gavs 24.6.2010 och trädde huvudsakligen i kraft 1.1.2011 (vissa delar tillämpades från 1.8.2011). Denna lag inbegriper specialundervisning och särskilt stöd. Lovisa stad utarbetade med stöd beviljat av Utbildningsstyrelsen hösten 2010 och under 2011 nya verksamhetsmodeller och -sätt till stöd för det multiprofessionella elevvårdsarbetet. Modellerna Stödet för lärande och skolgång utgår från den så kallade trestegsmodellen som tillämpas nationellt. Trestegsmodellen illustreras av bilden nedan.

53 Utbildningsstyrelsen 2010. Skolorna inom den grundläggande utbildningen i Lovisa deltar också i det nationella projektet KiVa Skola. Projektets syfte är att med förebyggande åtgärder ingripa i skolmobbning. Man har också satsat på elevernas välfärd i Lovisa genom ökade resurser. Den finskspråkiga undervisningen fick en ambulerande speciallärare till i början av läsåret 2012 2013 (nu finns där två). Inom den svenskspråkiga utbildningen fanns det redan från tidigare två ambulerande speciallärare. Skolkuratorsläget blev jämnare 2012 när en fjärde kurator inledde sitt arbete i Lovisa. Då ändrades tjänsten som ambulerande kurator för båda språkgrupperna till en helt svenskspråkig tjänst och den finskspråkiga skolsidan fick en andra kurator. 4.3. Fritids- och ungdomsväsendet 4.3.1. Lovisa stads fritidstjänster Fritidsväsendet är en del av bildningscentralens verksamhet och innefattar idrotts- och ungdomsverksamheten. Fritidsväsendet leds av en egen chef och därutöver arbetar där tre idrottsinstruktörer, tre ungdomsledare och en specialungdomsarbetare. En av ungdomsledarna arbetar 20 h i veckan i den flexibla grundskolegruppen. Verksamhetsidén för fritidsväsendet är att förbättra levnadsförhållandena för unga och skapa förutsättningar för de ungas medborgarfärdigheter samt att främja dem till sunda levnadsvanor. Syftet är att främja de ungas aktiva medborgarskap, delaktighet och självständighet samt att förbättra och stöda de ungas uppväxt och levnadsförhållanden. Fritidsväsendet upprätthåller ungdomslokaler och ger årligen den lokala föreningsverksamheten och föreningshusen ekonomiskt stöd. Verksamheten utvecklas med hjälp av olika projekt och genom samarbete. Fritidsväsendet samarbetar aktivt med skolor, daghem, församlingen och lokala föreningar och försöker ordna meningsfull verksamhet för barn och unga. Under skolloven ordnas olika motionsevenemang, läger, pysselklubbar och utfärder till nöjesparker, simhallar, skidcenter och konserter.