Trafikskadade rapporterade via STRADA Sjukvård - dess betydelse för kommunernas trafiksäkerhetsarbete



Relevanta dokument
RAPPORT. Trafikskadade rapporterade via STRADA Sjukvård dess betydelse för kommunernas trafiksäkerhetsarbete UPPDRAGSNUMMER

SKADEUTVECKLING I KOMMUNERNA. Talare: Claes Johansson & Kristina Mattsson

Samarbete mellan Svenska Frakturregistret och Transportstyrelsen

Vägtrafikolycksregistret Strada

Trafiksäkerhet väg. Trafiksäkerhet väg. Översyn av etappmål och GNS Väg 29 september Johan Lindberg, Trafikverket

Samverkan för säker cykling

STRADA rapport för 2012

Sjukvårdsrapporterade olyckor ombord på buss inom Stockholms län under perioden en översikt

Trafiksäkerhetsarbete i Umeå

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2010 BILAGA 1

Minskad sjukvårdsregistrering i Strada år 2015

Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar

Skadade i trafiken 2009

Samverkan för säker cykling och gångtrafik

Användning av mobiltelefon i rapporterade vägtrafikolyckor. RAPPORT Dnr TSV Mars 2017

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011

Trafikolyckor. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen

Användning av skadedata i det förebyggande arbetet - Samverkan inom Göteborgs regionens kommunalförbund (GR)

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2009

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

STRADA information Fotgängarnas singelolyckor i Skåne

Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad , Del 1 Analys av befintlig trafiksäkerhetssituation

Vägtrafikskador A. Allmänna uppgifter. SIKA Statistik 2002:6

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum

Nysatsning på trafiksäkerhet

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Presentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm

Olyckor.

Bilaga 1. Trafikolyckor. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen

Trafiknät Stockholm. Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm. Säkerhet

Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen

Olycksundersökning av trafikolycka på riksväg 26 mellan Gislaved och Smålandsstenar

Motion om ökad trafiksäkerhet vid passage på Sandgatan. KS

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren

Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0

Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag om arbete på och vid väg. Carl Axel Sundström, Arbetsmiljöverket

Bilaga 2. Åtgärdslista trafiksäkerhet och miljö

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet

Samverkan för säker cykel o mopedtrafik

Vägtrafikskador 2012 Beskrivning av statistiken

TSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet

HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde

TSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

Olycksutveckling Moped

Personskador i trafiken STRADA Värmland

Trafiksäkerhet för barn och unga

Yttrande över remiss - Transportanalys rapport Ny målstyrning för trafiksäkerheten

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0

Trafikolyckor 2011 BILAGA 1. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm. - på väg mot ett Stockholm i världsklass

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008

Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

motorc för åren , version 1.0

Så här kan Transportstyrelsen bedöma säkerhetskultur vid tillsyn. Sixten Nolén, Transportstyrelsen

Personskador i trafiken STRADA Värmland

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm

Vägtrafikskador 2008 TK1004

Utvärdering av samarbete mellan räddningstjänst och väktare.

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Vägtrafikskador A. Allmänna uppgifter TK1004

Bilaga 1 Trafikolyckor. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen

Hur kan Transportstyrelsen granska organisationers säkerhetskultur genom tillsyn? Sixten Nolén och Inger Engström

Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag om arbete på och vid väg

Trafiksäkerhetsprogram Mål och åtgärdsplan 2020 Kortversion

Strada bortfallshandbok 2018

GNS TEMA. Säkra vägar och gator, inkl. hastighetsgränser. Johan Lindberg Trafikverket

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic

SIP= SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

Den kommunala trafikskadebilden. en STRADA-analys

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

NTF:s verksamhetsinriktning (Fastställd av NTF:s kongress )

Bilaga 2: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgra nsningar

Ny målstyrning för trafiksäkerheten Rapport 2017:12

Rattfylleriets omfattning bland svårt skadade förare

Trafikolyckor. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen

Trafiksäkerhet väg. Trafiksäkerhet väg. Översyn av etappmål och GNS Väg 2 juni Johan Lindberg, Trafikverket

Yttrande över Utredning av finansieringsprinciper för olycksdatabasen Strada, Regeringsuppdrag N2017/06396/TS

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Underlagsrapport till Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun KS-2016/2472

Nationellt kvalitetsregister

I vilken utsträckning leder cykelolyckor till sjukskrivning och sjuk- eller aktivitetsersättning? Diarienummer TRV 2014/77216

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Trafiksäkerhetsläget 2017

Antal omkomna

STRADA Värmland

Minnesanteckningar från: Gruppen för Nationell Samverkan, GNS Järnväg Möte nr 1, den 6 mars, på Frey s hotel i Stockholm

Räfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat. Mikko Räsänen Trafikverket, FINLAND

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2016? Karin Bengtsson, Transportstyrelsen Åsa Forsman, VTI Johan Strandroth, Trafikverket

År 2020 Fler rör sig i staden

Antal omkomna i vägtrafiken,

Bilaga 2: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgra nsningar

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen

Transkript:

Trafikskadade rapporterade via STRADA Sjukvård - dess betydelse för kommunernas trafiksäkerhetsarbete Kristina Mattsson Claes Johansson 1

Syfte: Undersöka hur kommunerna använder sjukvårdsdata för att förbättra trafiksäkerheten och bidra till att nå lokala och nationella trafiksäkerhetsmål. Resultatet ska tydliggöra vikten av sjukvårdens rapportering som komplement till polisens avseende trafikolyckor och dess konsekvenser inspirera till att använda STRADA sjukvårdsdata 2

Hypotes: Kunskapen om sjukvårdens rapportering av trafikskadade är inte allmänt känd. Traditionellt har polisen varit källan till kunskap om trafikolyckor och dess konsekvenser. Sjukvårdens STRADA-rapportering blir till och från ifrågasatt. Det behövs ett bra underlag som beskriver kommunernas nytta av sjukvårdsdata och som kan användas som stöd i förhandlingar med regioner, landsting eller akutsjukhus där STRADA-rapporteringen blir ifrågasatt. 3

Metod: Projektet genomfördes i två delar, en kvantitativ och en kvalitativ. Referensgrupp Två kommuner Sveriges Kommuner och Landsting Trafikverket Transportstyrelsen 4

Kvantitativ del: Vilka kommuner har använt data från STRADA.? 5

Kvalitativ del: Intervjuer med kommunala användare hur och till vad används skadedata (svar från 20 kommuner) STRADArapportörer på sjukhusen hur upplevs arbetet med att registrera trafikskadade (svar från 12 sjukhus) 6

Resultat, kvantitativ undersökning: 135 av Sveriges 290 kommuner har använt STRADA Uttagswebb under 2013. Motsvarar cirka 80 procent av Sveriges befolkning. 7

Resultat, kvalitativ undersökning, kommuner: Trafiksäkerhetsarbete t ex TS-program/-planer och åtgärdsförslag Trafikskadade cyklister och fotgängare Användare: trafikingenjörer, folkhälsoplanerare, räddningstjänst Hälften har kontakt med sjukhuset Kvalitén (platsbestämning, händelsebeskrivning, olyckstyper) Fler sjukhus/vårdcentraler Enklare STRADA-verktyg för standarduttag 8

Att vara utan uppgifter från STRADA Sjukvård skulle innebära stora negativa konsekvenser för trafiksäkerhetsarbetet. Idag används sjukvårdsdata för att förbättra för cyklister och fotgängare. Här är polisens uppgifter inte tillräckliga. 9

Resultat, kvalitativ undersökning, STRADArapportörer: Motiverade Medvetna om vad informationen kan användas till Vetskap om / tveksam om kommunen använder det som rapporteras Kontakt med kommunen förbättring önskas Kvalitetskrav från kommunen saknas 10

Vetskapen om att informationen används är viktig. Det gör att det är mycket viktigt med återkoppling från kommunen. 11

Slutsatser: STRADA ett viktigt verktyg som används av många Behov av utveckling Att små kommuner inte använder STRADA är inget stort problem då man ändå vet var olyckorna sker Trafikverket är beroende av uppgifter från STRADA Sjukvård för redovisningen av allvarligt skadade Genom STRADA Sjukvård har Sverige sannolikt EU:s bästa underlag för att kunna leverera uppgifter om allvarligt skadade 12

Det finns inget alternativ till STRADA Sjukvård. Uppgifterna kan inte hämtas från andra register då dessa tagits fram i annat syfte. Att bygga upp lokala register är inte kostnadseffektivt eller hållbart över tid. Nyttan är lätt att förmedla utifrån ovanstående beskrivning och det är ganska få som ifrågasätter den. De som är ifrågasättande är det på andra grunder, dels ekonomiska, dels kvalitetsmässiga. 13