MEDLEMSBLAD FÖR SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGEN 3 2004 VY FRÅN SKANSKA-HUSET "LÄPPSTIFTET" I GÖTEBORG. ANMÄL DIG OCH KOM TILL FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGENS VÄLKOMSTTRÄFF PÅ HEAVEN 23 VID RIKSTÄMMAN I GÖTEBORG DEN 24 NOVEMBER SÅ FÅR DU EN ANNAN "HELIKOPTERSYN" ÖVER STADEN! I nästa nummer får Du läsa om FHV-utredningens förslag och dess konsekvenser för oss företagsläkare samt om nästa års utbildnings. och årsmöte AMH 2005 under april månad i Örebro!
Företagsläkarkursen i Göteborg Hela företagsläkarkursen och kursledningen vid avslutningen på Lökkeberg utanför Göteborg i september 2004. Den högtidliga avslutningen av företagsläkarkursen i Göteborg celebreras med en skål! Glädjen över att ha fullgjort företagsläkarkursen i Gbg går inte att ta miste på! Hoppas att vår framtid som företagsläkare blir lika ljus! Vår nya SFLF-styrleseledamot Stefan Gram examineras vid den andra FLÄK-kursens avslut i Göteborg, september 2004.
D enna höst har debatten gått högt angående ohälsan, sjukskrivningsprocessen, medicinsk service och även framtidens företagshälsovård. Det går knappt en enda dag utan att det står någonting i våra tidningar om detta. Tyvärr har fokus flyttats från sakfrågan till skuldfrågor precis som det gjorde vid den senaste vågen av höga ohälsotal i början av 90-talet. Företagshälsovården var med på barrikaderna i beskrivningarna tidigt i våras men har försvunnit mer och mer efter sommaren och senast i debattartiklar i samband med propositionen om drivkrafter för att minska sjukfrånvaron har företagshälsovården knappast nämnts. Det kan vara så att det är underförstått att den är en bra resurs eller att man väntar på den nya utredningen. Jag är rätt orolig nu för att man har förändrat sitt focus. Den polarisering som nu har skett i debatten ökar eftersom det rör sig om så gigantiska pengar som ohälsan kostar, över 150 miljarder kr i direkta kostnader. Det skapar även indirekt en potentiell marknad för särintressen, vilket också syns i debatten. I stort sett alla debattartiklar saknar en helhetssyn, statistik och argument väljs i syfte att stärka de egna argumenten. Exempelvis myten att Sverige har de högsta ohälsotalen i världen. Det är alls inte sant om man tar hänsyn till alla parametrar som ingår i ohälsan. Dessa är kort- och långtidssjukskrivningar, förtidspensioneringar, arbetslöshet, kalibrering för antal kvinnor över 50 år i förvärvsarbete, olika pensionsåldrar i olika länder och graden av förvärvsarbete vid ålder över 50 år. Om man gör detta ser vi att hela västvärlden är relativt lika och att ökningen av ohälsan, stressrelaterade sjukdomar börjar någonstans kring 1996 på samma sätt som i Sverige. Systemfelet är mycket större än att det skulle bero på felaktigheter i sjukskrivningsprocessen, försäkringsprocessen m.m. Det är att gå för långt att diskutera alla dessa parametrar i en ledare men det vore värt en hel tidning att diskutera detta. Ett annat vanligt fel i faktabearbetningen är att man exempelvis extrapolerar fakta från långtidssjukskrivningar mer än 60 dagar till fakta kring korttidssjukskrivningar. Huvudsakliga sjukskrivningskostnadsökningen beror på de långa sjukskrivningarna mer än 60 dagar och det som dominerar är de vanligaste diagnoserna i det ergonomiska fältet och de som ökar mest är diagnoser inom områdena stressrelaterade sjukdomar, depression och ångest. Ökningen inom dessa senare diagnoser är från 18 % 1999 till 30 % 2003 enligt RFV: s statistik. Med uppfattningen att dessa fakta även gäller korttidssjukskrivningar angriper man i debatten de aktörer som finns inom sjukskrivningsprocessen och menar Ledare att de fuskar, använder reglerna fel och har felaktiga attityder. Samtidigt finns uppfattningen att ingenting egentligen beror på arbetssituationen eller den höga belastningen vare sig inom som utanför arbetslivet. Med detta i bakgrunden är det inte märkvärdigt att den nu lagda propositionen för minskad sjukfrånvaro som Hans Karlsson nyligen har presenterat får skriande kritik från nästan alla parter. Propositionen innebär ändå en form av systemskifte, där man lägger arbetsgivarens ansvar inom sjukskrivningsprocessen mer på långa sjukskrivningar än korta. De två första veckornas sjukfrånvaro finns det tillräckligt med drivkrafter för arbetsgivaren att åtgärda men dessa incitament minskar högst väsentligt och än mer efter 60 dagar. Visst kommer propositionen att ha en effekt hos de aktörer som redan har en bra hantering av arbetsmiljö och rehabilitering. Det är däremot svårt att förstå hur de som har relativt många långtidssjukfall skall klara av att handlägga alla dessa utan att få en betydande kostnadsökning. Det gäller framför allt verksamhet inom skola, vård och omsorg men även en del andra privata verksamheter där ekonomin redan är ansträngd och där man vanligen har underlåtit att satsa på stöd för arbetsmiljöarbete och företagshälsovård, ledarutveckling, skyddsorganisation m.m. Inom dessa områden skulle det behövas en hjälp, både ekonomiskt och kunskapsmässigt. Någon form av arbetslivsfond måste enligt min mening skapas. Helt klart är att där företagshälsovården får en central roll i rehabiliteringsarbetet och ännu mer i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet kommer arbetsgivaren att kunna tjäna på reformen likaväl som samhället och den enskilda individen. Jag ger här ett exempel från Stora Enso Fors där jag själv jobbar. Företaget har 800 anställda. Fördelar 3:e arbetsveckan bort 2,3 milj kr 0,24% av arb.givaravg. bort 0,72 milj kr S:a mindre kostnader ~3 milj kr Ökade kostnader 15% av 5 fall i väntan på att få rehabilitering gjord ~0,7 milj kr Summa vinst 2,3 milj kr Dessa siffror kommer alltså från Stora Enso Fors som redan har en väldigt bra och aktiv hantering. Vinsterna för de som inte har fullt så bra siffror från början kommer att vara betydande om man lyckas få ner sjuktalen inklusive de långa sjukfallen. För ett sådant arbete behövs en mycket aktiv företagshälsovård! INNEHÅLL: Ledare 3 I väntans tider 4 Alkoholprevention 5 Arbetsmiljörådet - En mötesplats för dialog och kunskapsutbyte 6 Företagsläkarens roll och identitet 7 3
Den 9/11 kommer det att vara en utfrågning inom Socialförsäkringsutskottet där företagshälsovården kommer att inleda med ett 10 minuter långt inlägg. Det ska bli intressant att se hur tonerna kommer att vara på det mötet. Rapport kommer senare. Den andra frågan som har tagit mycket energi från styrelse och lokalföreningar är frågan om tillgång till fri medicinsk service. Vi har hittat en skrivning i en antagen proposition 1993/1994:75 där det fastställs att Regeringen beslutat i anslutning härtill vill vi framhålla att den föreslagna ändringen av ersättningssystemet inte påverkar den gällande ordningen i fråga om remisser från företagsläkare till röntgen- och laboratorieundersökningar. Det innebär att en företagsläkare vid företagshälsovård som avses i 3 kap. 2 arbetsmiljölagen även efter den 1 januari 1994 kostnadsfritt skall kunna remittera en patient för sådan särskilt krävande undersökning hos sjukvårdshuvudmännen. Detta innebär att kartan nu ser annorlunda ut och att det kan öppna upp för att få behålla den medicinska servicen som tidigare. Kärnfrågan i detta ämne är egentligen sjukvårdshanteringen inom företagshälsovård, tidigare skrivningar och tankar att det finns olika liv, arbetsliv och civilt liv, med specifikt arbetsrelaterade sjukdomar har målat in företagshälsovården i ett nära nog omöjligt hörn. Alla sjukdomar som påverkar arbetsförmågan är arbetsrelaterade och alla vet att det går inte att skilja arbetsliv och civilt liv åt, de går in i varandra som ett nätverk. På samma sätt går det inte att klara av att ansvara för hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbete utan att man tar hand om en viss sjukvård. Det gäller även i princip sjukskrivningsprocessen. Kan man verkligen hävda att det går att ansvara för denna process utan att man kan ta hand om en viss sjukvård och de underlag som behövs för sjukskrivningsprocessen?? Vi försöker att påverka företagshälsovårdsutredningen så att dessa frågor blir tydligt belysta och klarlagda. Om sjukvården försvinner från företagshälsovården, hur ska vi då kunna rekrytera blivande läkare till verksamheten? Vi behöver mer än 200 företagsläkare till 2006! Det kommer att vara svårt nog ändå. När det gäller sjukskrivningsprocessen har det tillsatts en grupp inom Läkarförbundet för att arbeta med detta under ledning av Karin Malmqvist. Den kommer att ha sitt första möte den 16/11. Det har dröjt väldigt länge innan detta möte kommer till stånd av olika skäl. Kjersti Sleman kommer att delta och vi får återkomma efter detta möte för en diskussion om sjukskrivningsprocessen. Då har väl också företagshälsovårdsutredningen lagt sitt betänkande. Företagsläkarna borde ha en mycket mer central roll vad det gäller sjukskrivningar och arbetsförmågebedömningar. Men även här dyker det upp alternativ, exempelvis från sjukgymnaster och kanske flera. Vi företagsläkare måste visa att vi är bäst på att hantera sjukskrivningsprocessen! Vi går mot en mycket intressant vinter. Den första december släpps företagshälsovårdsutredningen. Vi vill att denna, vår första julklapp, ska innehålla förslag som kan ge oss en positiv tro på framtiden för företagsläkarna och företagshälsovården! Johnny Johnsson ORDFÖRANDE, FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGEN I väntans tider November Mörkt, regnigt, snålblåst och blixthalka. En månad av väntan på adventsljus och julbelysning på staden gator. En månad då man helst vill krypa in i en filt, gärna framför en brasa, rosta kastanjer och dricka te. Fast i verkligheten är det månaden då dagen behövde ha dubbelt så många timmar, för att hinna med alla uppdrag som kunderna upptäcker att de faktiskt har råd med i år. Vi företagsläkare väntar också på att få veta förutsättningarna för vårt arbete i framtiden. Både företagshälsovårdsutredningen och den kompletterade specialistutredningen ska presenteras i december. Blir vi en helt marknadsstyrd bransch eller har vi en roll i samhällets folkhälsoarbete? Ska vi vara kvalitetscertifierade eller spelar det ingen roll? Vad tycker man om utbildning av FHV-anställda? Blir arbets- och miljömedicin en ny basspecialitet? Bägge utredningarna känns oerhört avgörande för hur vi ska arbeta i framtiden. Just nu kan vi bara vänta, men sedan måste vi vara aktiva, inom föreningen, med att vara med och påverka det fortsatta skeendet. Jag tror att det behövs insatser både från lokalföreningar och huvudföreningen och jag vet att vi behöver fler kollegor som vill delta i det arbetet. Efter närmare 10 år av stiltje har det de sista åren varit stor efterfrågan på företagsläkare, vilket bl.a. synts på ett ökat behov av företagsläkarkurser. Jag har haft förmånen att två år delta en eftermiddag den sista kursveckan på Göteborgskursen. Vi har då diskuterat etiska frågor och de ibland mycket svåra situationer vi hamnar i som företagsläkare. Jag kan konstatera att jag då har träffat ett stort antal mycket kloka och engagerade kollegor och jag vet, via de som varit där, att det förstås är likadant på Stockolmskurserna. Inom FHV finns också många olika arbetsförutsättningar beroende på ägandestruktur, kundstruktur och regionala förhållanden Vad jag egentligen vill säga med detta är att vi behöver ett tillskott av nya, fräscha ögon som ser på vår yrkesverklighet och att jag vet att ni finns. För övrigt hoppas jag vi ses på Västsvenskas get together onsdag kväll under Läkarstämman i Göteborg. Det väntar jag också på. Kerstin Marinko V. ORDFÖRANDE 4
Alkoholprevention ett möjligt framgångskoncept för företagshälsovården ALKOHOLVANORNA FÖRÄNDRAS Våra alkoholvanor förändras. Vi dricker oftare och allt mer alkohol. I genomsnitt dricker en man 70 cl sprit i veckan (eller motsvarande alkoholmängd av vin och öl) och en kvinna dricker hälften. Konsumtionen har sedan 1993 ökat från 7,7 liter 100 procentig alkohol per invånare till 10,3 liter år 2003. Ökningen är främst relaterad till en ökad konsumtion av vin och starköl. KONSEKVENSER OCH MÖJLIGHETER I ARBETSLIVET Förhöjd och riskabel alkoholkonsumtion kan leda till ökad risk för ohälsa bland anställda, risk för olyckor och arbetsrelaterade skador, ökad frånvaro och en negativ effekt på arbetsmiljön i stort. Riskbruk av alkohol kan därigenom innebära kostnader och problem för såväl arbetsgivaren som den enskilde. Att via enkla screeningtester (formulär och blodprov) i samband med hälsoundersökningar identifiera riskbruk av alkohol på en arbetsplats har visat sig vara möjligt. Screening med kort rådgivning är en kostnadseffektiv metod att påverka individer med en förhöjd alkoholkonsumtion att minska sina alkoholvanor till en mer riskfri nivå. FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN SOM AKTÖR Det har visat sig att företagshälsovården är den mest lämpade aktören för att genomföra systematiska insatser för att upptäcka och åtgärda riskbruk. Alkoholscreeningen blir avdramatiserad genom att den är frivillig och genomförs i ett sammanhang där andra livsstilsfaktorer diskuteras, vid hälsoundersökningar och dylikt. Den anställde kan vara öppen och ärlig eftersom uppgifterna om alkoholvanorna inte kommer till arbetsgivarens eller någon annans kännedom. MODELL OCH METOD Att kunna erbjuda en modell för hur riskbruk bland anställda på ett effektivt sätt kan upptäckas och åtgärdas är en förutsättning för att stimulera kunder till upphandling av tjänster som inkluderar alkoholprevention. HALVDAGSUTBILDNINGAR UNDER HÖSTEN I samband med Riksförsäkringsverkets utbildningar i SASSAMmetodiken som riktar sig till företagshälsovårdens team erbjuder Riskbruksprojektet/FHV en halvdagsinformation om tidiga insatser för att upptäcka och åtgärda riskbruk i arbetslivet. Utbildningseftermiddagen är kostnadsfri och deltagande välkomnas oavsett medverkan i SASSAM-utbildningen. Utbildningseftermiddagens innehåll: - Vetenskapligt stöd och motiv för arbetslivet att åtgärda riskbruk av alkohol. - Psykologisk och biologisk screeningsmetodik. - Presentation av motiverande samtalsteknik. - Praktiska och kliniska erfarenheter från företagshälsovården. - Resultat från vetenskapliga studier i arbetslivet vad gäller riskbruk av alkohol. - Presentation av möjlig modell. Ansvariga för utbildningen är Ulric Hermansson, socionom/med dr, Karolinska Institutet och Anders Helander, docent, Karolinska Institutet. Kontakta Pernilla Nordkvist (se nedan) för att få mer information om halvdagsutbildningarna. ETT REGERINGSUPPDRAG RISKBRUKSPROJEKTET Riskbruksprojektet är ett regeringsuppdrag för att förebygga alkoholskador. Projektets huvudsakliga mål är att andelen personal inom företagshälsovård, primärvård och mödravård som genomgår fortbildning om sekundärprevention av alkohol skall öka och startade våren 2004. Familjemedicinska institutet, Fammi, har fått regeringsuppdraget att bilda ett centrum för att samla och sprida kunskap om riskbruk av alkohol till företagshälsovård, primärvård och mödravård. RISKBRUKSPROJEKTET/FHV Riskbruksprojektet/FHV är den del av projektet som riktar sig till företagshälsovården. På Fammis webbplats finns en nystartad hemsida, www.fammi.se/fhv. Avsikten är att hemsidan skall utvecklas till en knutpunkt för nyheter, verktyg och forskning för oss inom företagshälsovården. Vi som arbetar med Riskbruksprojektet/FHV är: Pernilla Nordkvist, Företagssköterska. 12 års erfarenhet av arbete inom företagshälsovården. Engagerad i Riksföreningen för företagssköterskor. Ulric Hermansson, Medicine doktor och socionom. Har arbetat med alkohol- och drogfrågor kopplat till arbetslivet i 15 år. Är som forskare knuten till Beroendecentrum i Stockholm och Karolinska Institutet. Anders Huss, Legitimerad läkare med specialinriktning på alkohol- och drogfrågor. Har 15 års klinisk erfarenhet som företagsläkare i flygindustrin. MRO-utbildad i USA 1993. MER OM RISKBRUKSPROJEKTET/FHV För att få mer information om riskbruksprojektet, kontakta Pernilla Nordkvist eller gå in på www.fammi.se/fhv. Pernilla Nordkvist Fammi Skeppsbron 34 111 30 Stockholm Tel: 08-534 81 164 Mobil: 070-659 31 40 E-post: pernilla.nordkvist@fammi.se Fax: 08-534 80 189 5
Arbetsmiljörådet En mötesplats för dialog och kunskapsutbyte ÖKAD KUNSKAP TILL REGERINGEN OCH BREDDAD KUNSKAP TILL ARBETSMILJÖAKTÖRER. Arbetslivsminister Hans Karlsson deklarerade vid rådets andra möte i augusti, att han tycker om att kortsluta system- Att sätta ihop människor från olika system och få olika åsikter att nötas mot varandra. Genom den dialog och det meningsutbyte som då uppstår kan kunskapen om ett ämnesområde både ökas och utvecklas. Arbetmiljörådet är Hans Karlssons idé. Målsättning med rådet är att öka regeringens kunskap i arbetsmiljöfrågor, samtidigt som arbetsmiljökunskapen utvecklas hos alla deltagare och via dessa- förhoppningsvis- sprids som ringar på vattnet i deras olika sammanhang. Rådet - med Hans Karlsson som ordförande består av ett flertal skyddsombud, arbetsgivare både från privat och offentlig sektor, representanter för parterna, representanter för samarbetspartierna och 3 experter ( forskning, arbetsmiljöverket och företagshälsovården).dessutom deltar alltid de tjänstemän vid Näringsdepartementet som arbetar med arbetsmiljöfrågor, vilket innebär att våra diskussioner- ocensurerade- förs rakt in i departementet. Vi har ingen formell ställning och företräder inga andra än oss själva eller det vi själva väljer att företräda. I rollen som expert från företagshälsovården ser jag det som viktigt att framförallt uttala mig utifrån min erfarenhet och specialistkunskap och inte som företrädare för vare sig branschen eller gruppen företagsläkare. I denna ingår naturligtvis erfarenheten av att företagshälsovården har en viktig roll i arbetsmiljöarbetet och det ser jag som en av mina huvuduppgifter att belysa. Arbetsmiljörådets möten har hittills varit upplagda kring ett specifikt tema och inletts med föredragning av en eller flera forskare/specialister inom det området. Diskussionerna har sedan förts kring dessa delområden. Hans Karlsson har därutöver alltid haft ett par specifika frågor som han önskat synpunkter på från var och en av oss. TRENDER, ATTITYDER, VÄRDERINGAR OCH PÅVERKAN PÅ ARBETSLIVET, ARBETSMILJÖN OCH SJUKFRÅNVARON - LITEN MÖTESRAPPORT I augusti var temat trender inom arbetslivet med utgångspunkt från professor Carsten von Otters nyutgivna trendanalys Aktivt arbetsliv - om dagens behov och framtidens möjligheter. Läs den! Den finns att beställa från Arbetslivsinstitutet och gav åtminstone mig många nyttiga aha-upplevelser. Vid mötet i oktober hade vi ett mycket livligt samtal kring attityder och värderingar. Till vår diskussion bidrog : - Professor Edvard Palmer från RFV med referat om de (ännu mycket sparsamma) kunskaper vi har om vilken betydelse individens attityder och värderingar har för sjukfrånvaron. - Professor Göran Brulin från ALI med att ett väl fungerande arbetsliv kräver legitimitet- attityder och förväntningar kring avtal och överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationer. - Professor Mats Trondman (kultursociolog) från Malmö med sin kunskap om den förlängda ungdomstiden och unga vuxnas bilder av utbildning och förväntningar på arbetslivet. Edvard Palmer redovisade bl.a. från RFV:s undersökning om fusk i sjukförsäkringen och den flitigt tidningsrefererade kunskaps- och attitydstudien i september 2004. En större, mer omfattande studie, där man vill kartlägga hur stor del av skillnaderna i sjukfrånvaro mellan arbetsställen och mellan regioner som kan förklaras av lokala kulturer och attityder är på gång. Den kommer även att belysa attityder hos läkare och försäkringskassa. Göran Brulin redogjorde för forskning kring ett hållbart arbetsliv och menar att arbetsmarknadens parter åter måste verka tillsammans för en utveckling som ger arbetslivet en högre legitimitet. Han pläderar för ett arbetsorganisatoriskt kontrakt i vilket en strävan efter en god arbetsmiljö i vid mening, kombineras med en strävan efter en långsiktig produktivitetsutveckling av ekonomin. Mats Trondman höll ett målande och mycket lärorikt anförande om ungdomar och deras attityder. Han beskrev den förlängda ungdomstiden i relationernas landskap. Det är få saker som för ungdomar har sådan vikt och status som relationer. Relationen till en annan människa är avgörande för hur den blir värderad. Har man väl fått ett värde i en ung människas ögon, så är man en auktoritet. Mats framförde tanken att detta är en av orsakerna till att lärare är så trötta idag. De kämpar hela tiden med att skapa relationer. Hans undersökningar visar ändå på att unga tänker mer traditionellt om arbete och familj än vi tror. Svaren beror mycket på hur man frågar och i vilken ålder de är just då. De flesta har en traditionell syn på familjeliv och uppfostran och hela 95% tycker det är viktigt med fast anställning. Endast mycket privilegierade ungdomar tycker projektanställning är bättre. Intressant är att unga definierar att man är vuxen när man kan försörja sig själv och bo i egen lägenhet. Mats Trondman konstaterade att vi hinner hamna i 28-29-årsåldern innan 3 av 4 är vuxna. Åsikter mottages tacksamt. Det här var ett litet axplock ur vad arbetsmiljörådet hittills tagit del av och sedan reflektera kring. Hör av er till mig ( gärna på min hemmailadress: kerstin.marinko@telia.com) om ämnen som känns angelägna att få upp på regeringens bord eller för att delge mig kunskaper som kan vara till nytta för arbetsmiljön i stort och för företagshälsovårdens roll och delaktighet i arbetsmiljöarbetet! Kerstin Marinko EXPERT I REGERINGENS ARBETSMILJÖRÅD VICE ORDFÖRANDE. I SFLF 6
Företagsläkarens roll och identitet I samband med årsmötet i maj fick styrelsen mandat att arbeta med frågan om företagsläkarens identitet. Frågan har vuxit dels ur de förändringar som företagshälsovården genomgått sedan statsbidragen försvann, dels nuläget med rekryteringsbehov och planer om en ny specialitet. Förändringarna i våra arbetsvillkor med indragning/risk för indragning av så kallade fria nyttigheter har också medfört funderingar kring vad som är vår arbetsuppgift? Vilka är vi? Vad skall vi arbeta med? Varför skall nya läkare välja att specialisera sig till företagsläkare? Vi har i styrelsen ägnat en hel del kraft åt de här frågorna redan och vi har upplevt att vi behöver stöd i struktur och utformning. Årsmötet gav oss möjligheter att gå vidare. Vi har till samarbetspartner valt Journalistgruppen i Stockholm som har erfarenhet av att arbeta med liknande frågor. I juni hade vi ett inledande möte med diskussion kring målsättning och verktyg. I ett första steg har vi valt att gå vidare med följande: Föreningens namn, Svenska Företagsläkarföreningen, känns tungt och otidsenligt. Att ändra till enbart Företagsläkarna eller möjligen Företagsläkarna Sverige föreslås. Vi skall sammanfatta, i tre punkter, varför företagsläkare är nödvändiga i dagens företagshälsovård. Vi skall hitta former och material för att möta läkare under utbildning för att kunna informera om vår specialitet och skapa rekryteringsmöjligheter. Det är ännu oklart vilken roll företagshälsovården tilldelas efter pågående utredning. För oss är det solklart att företagshälsovård behövs och att vi företagsläkare kan tillföra kunskap som är nödvändig för att minska ohälsan och bibehålla hälsan! Vad avser den nya specialiteten kommer den att vara väl förankrad i vardagsnära företagshälsovård samtidigt som den får sin vetenskapliga förankring i yrkesmedicinen. Även om företagshälsovård inte blir obligatorisk finns det ett behov av omfattande kunskap om människan som biologisk varelse för att kunna åstadkomma det goda arbetslivet! Utmaningen är att påvisa det och att visa att satsningar inom området lönar sig -ekonomiskt och mänskligt. Skulle företagshälsovård bli obligatorisk innebär detta inte med automatik att medel tillförs för finansiering utan arbetsgivaransvaret kan komma att kvarstå. Vad är arbetsgivarna beredda att bekosta? Kan vi påverka prioriteringarna? Vi måste förankra vår identitet i samtliga möjliga utfall dvs vi måste ha en funktion som är berättigad och tydlig såväl i den obligatoriska som i den frivilliga, den arbetsgivarfinansierade och den samhällsstödda företagshälsovården. DET GUNGAR MEN DET FINNS GOTT OM MÖJLIGHETER! De goda exemplen är våra bästa budbärare men vi kan inte nöja oss med dem! Vi måste öka vår status själva! Har du något att tillföra skicka gärna e-post till kjersti.sleman@feelgood.se. Det är viktigt med bred bas för tunga argument. Kjersti Sleman FÖRETAGSLÄKARE I LINKÖPING OCH STYRELSELEDAMOT Styrelsens sammansättning Ordförande Johnny Johnsson Stora Enso Fors AB 774 89 Fors Tel: 0226-350 22 Fax: 0226-350 57 johnny.johnsson@storaenso.com Vice Ordförande Kerstin Marinko Uppsala Kommun UTS Kommunhälsan 753 75 Uppsala Tel: 018-727 16 60 kerstin.marinko@clarahalsan.se Eva Garén Skimmelvägen 7 152 57 Södertälje Tel: 08-550 114 73 Fax: 08-619 08 00 eva.garen@privat.utfors.se Sekreterare Kassaförvaltare Mats Berg Feelgood Väst Byfogdegatan 4 415 05 Göteborg Tel: 031-337 33 60 Fax: 031-337 33 69 mats.berg@feelgood.se Kansli Yvonne Krüger Sveriges Läkarförbund Box 5610, 114 86 Stockholm Tel: 08-790 33 86 Fax: 08-790 33 67 yvonne.kruger@slf.se Ledamot Bengt Lindén Bankhälsan Regeringsgatan 25 105 34 Stockholm Tel: 08-545 129 00 Fax: 08-10 29 12 bengt.l@bankhalsan.se Ledamot Stefan Gram Arbetsmiljöenheten, Kristianstads Kommun 291 80 KRISTIANSTAD Tel: 044-13 59 63, stefan.gram@kristianstad.se Kjersti Sleman Feelgood/filial Collegium Teknikringen 7 583 30 Linköping Tel: 013-32 74 40 kjerst.sleman@feelgood.se Ledamot Redaktion Kansli: Yvonne Krüger Sveriges Läkarförbund, Box 5610, 114 86 Stockholm Besöksadress: Villagatan 5 Tel: 08-790 33 86 yvonne.kruger@slf.se Tidningsredaktion: Ansvarig utgivare: Johnny Johnsson Redaktör: Mats Berg Form, tryck: LiTHO, Motala Annonser: M-Line AB, 0140-197 45 Ordförande: Johnny Johnsson Stora Fors AB, 774 89 Fors Tel: 0226-350 22 johnny.johnsson@storaenso.se Vice Ordförande: Kerstin Marinko Uppsala Kommun, UTS Kommunhälsan 753 75 Uppsala Tel: 018-727 16 60 kerstin.marinko@clarahalsan.se Sekreterare: Eva Garén Skimmelvägen 7 152 57 Södertälje Tel: 08-550 114 73 eva.garen@privat.utfors.se Kassör: Mats Berg Feelgood Väst, Byfogdegatan 4, 415 05 Göteborg Tel: 031-337 33 60 mats.berg@feelgood.se 7