AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03



Relevanta dokument
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN


Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER Emma Nisukangas och Nadia Andersson Leg. Dietister och projektledare Dietisternas Riksförbund

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

God mat för äldre Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Regionala cancercentrums preventiva uppdrag

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Matprat i primärvården

PREVENTION Miriam Elfström, Med. Dr. Verksamhetsutvecklare cancerprevention

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

VAD MINSKAR OCH ÖKAR RISKEN MAT OCH CANCER

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

Cancerpreventionsplan. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Prevention och behandling vid

Dina levnadsvanor din hälsa

Cancerprevention nuläge och utveckling

Ohälsosamma matvanor. Linn Fjäll, leg. die7st

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

Rekommendationer från Hälsorådet

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Mat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling Ylva Orrevall, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting

HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet?

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

Hälsosamma levnadsvanor

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

9803/05 mru/bas,um,al/ss 1 DG I

Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa

Mat på vetenskaplig grund

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier

Hälsokalkylator. Bakgrund

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

European Dietetic Action Plan (Handlingsplan för europeiska dietister) EuDAP ( )

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion

Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Politiskt initiativ från Värmlandssamverkan om utvecklat förhållningssätt i samband med kostråd och kostutbud

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Stark för kirurgi- stark för livet. - Levnadsvanor i samband med operation

Transkript:

AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande metoder. Dietistens roll i preventionsarbetet Non communicable disease - NCD Fler lever längre med kroniska sjukdomar Den tyngsta sjukdomsbördan i världen Ca 40% alla >15 år har minst en kronisk sjukdom > 65 år 2 av 3 minst två kroniska sjukdomar Många går att förebygga 90% av dem som dör i kronisk sjukdom hade en diagnos som går att förebygga Sjuklighet och dödsorsaker i Europa Ej kommunicerbara sjukdomar 80% Cirkulatoriska sjukdomar (hjärta- kärl och stroke) ca 50% Cancer ca 20% KOL (12%) och diabetes (3.5%). Alkohol står för ca 6.5% av alla dödsfall Rökning ca 27% bland dem över 15 yrs WHO Leading causes of death in Europe: fact sheet 2012 1

The Vienna declaration WHO Eurpe, Ministrar för hälsa, experter Ställde sig bakom WHOs arbetet från 2011 när det gäller NCD, WHO Global Food and Action plan to prevent and control NCD 2013-2020 Health diet kan bidra till 25% risk reduktion i för tidig död i NCD European Food and Nutrition Action Plan 2015-2020 European Food and Nutrition Action Plan 2015-2020 Ur Healthy Ageing profiles Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 131125 2

Non communicable disease (NCD) Delar riskfaktorer: rökning, ohälsosamma matvanor, fysisk inaktivitet och skadlig alkoholkonsumtion. WHO action plan NCD - Mål WHO 2013 Jämför med NNR 2012 Lyfter fram kostmönster MATEN BETYDELSE STOR RISKFAKTOR FÖR SJUKDOM BLAND BÅDE MÄN OCH KVINNOR I SVERIGE 2013 3

Bestämnings faktorer HÄLSOSAMMA MATVANOR Vad menar vi? Indikatorer Goda matvanor Konsumtion av frukt och grönsaker Konsumtion av bakverk, läskedrycker, choklad och konfektyr Energibalans Andel vuxna med fetma Hälsokalkylatorn Andel vuxna med övervikt Folkhälsomyndigheten 2013 Andel unga vuxna respektive äldre med undervikt, övervikt och fetma BAKGRUND STRATEGI KRONISKA SJUKDOMAR UTMANINGAR FÖR FRAMTIDENS HÄLSO o SJUKVÅRD Allt fler får kroniska sjukdomar Samordna sjukvårdsinsatser mellan vårdenheter och vårdnivåer Låta patienter med kroniska sjukdomar vara delaktiga i vården Stor outnyttjad potential för prevention Åstadkomma en finansiellt hållbar hälso- och sjukvård 20 NATIONELL STRATEGI FÖR ATT FÖREBYGGA OCH BEHANDLA KRONISKA SJUKDOMAR (2014-2017) Begränsa förekomsten av kroniska sjukdomar Prevention och tidig uppmärksamhet Minskade besvär för de som har kronisk sjukdom Patient/personcentrerad vård Minskad risk för komplikationer Kunskapsbaserad vård PREVENTION OCH TIDIG UPPMÄRKSAMHET Förekomsten av kroniska sjukdomar kan förebyggas Ohälsosamma levnadsvanor orsakar 80 % av alla kranskärlssjukdomar och 30 % av all cancer. Stora hälsovinster för dem som redan har en kroniska sjukdom Det preventiva arbetet inom hälso- och sjukvården behöver stärkas PATIENTCENTRERAD VÅRD KUNSKAPSBASERAD VÅRD 8760 timmar på ett år Hur många timmar möter du patienten? Personer med kroniska sjukdomar och deras anhöriga medverkar aktivt i vården Personens individuella behov, preferenser och värdringar är vägledande för vårdbeslut Patienten ges förutsättningar att skaffa sig kunskap om den egna sjukdomen och om bästa behandling. Vård är koordinerad mellan vårdenheter och vårdnivåer Den vård som erbjuds ska baseras på bästa tillgängliga kunskap. Det ska finnas fungerande metoder för att sprida tillgänglig kunskap Vårdcentraler som aktivt använder nationella riktlinjer som utgångspunkt för sitt arbete har de bästa behandlingsresultaten 4

PATIENTCENTRERAT - KUNSKAPSBASERAT Vem är expert på patientens matvanor? Är det möjligt att arbeta både patientcentrerat och kunskapsbaserat med mat och nutrition? DRF AKTIVITETER HÖSTEN 2015 SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OCH KRONISKA SJUKDOMAR Stark för kirurgi stark för KOMMUNIKATION livet Almedalen Hälsosamma levnadsvanor hos barn och unga Fysioterapeuternas konferens Habilitering Medicinska riksstämman Interprofessionell Workshop tillsammans med samverkan reumatiska dietistutbildningarna och sjukdomar referensgrupper Cancerprevention, cancersurvivals Uppdatera hemsidan kring levnadsvanor Regionala konferenser Revidering av webbutbildning Övriga professions -föreningar RCC LANDSTING DRF SAMVERKAN SKL SoS NUTRITIONENS BETYDELSE VID CANCERPREVENTION- OCH BEHANDLING Öka kännedomen om nutritionens betydelse vid cancerprevention och cancerbehandling Översätta och publicera WCRFs råd kring cancerprevention Inleda samarbete med RCC kring matvanor och nutrition. Folkhälsomyndigheten SLV HFS CANCERPREVENTION Cancer prevention & survival Håll en hälsosam vikt Rör dig mer Undvik energitäta livsmedel och söta drycker Ät gärna och mycket av fullkorn, grönsaker, frukt och baljväxter Begränsa intag av rött kött och undvik processat kött I cancerförebyggande syfte bör man undvika alkohol Ät mindre salt och undvik mögliga korn och spannmål För att förebygga cancer, förlita dig inte på kosttillskott Om du kan, amma ditt barn Canceröverlevare bör följa våra rekommendationer (om möjligt) Hur många känner till dessa råd? Hur många arbetar med dem? ATT DISKUTERA Hur ser du på dietistens roll i det sjukdomsförebyggande arbetet? Hur vill dietister arbeta med prevention och behandling av kroniska sjukdomar? Nutritionsbehandling vs samtal om ohälsosamma matvanor? Vad behövs för att öka intresse och kunskap inom dietistkåren? Hur arbeta mot andra professioner? Hur arbeta med andra levnadsvanor? Hur få med helheten i vårt nutritionsarbete? 5

REGIONALA KONFERENSER Vissa att vi finns och att vi vill delta i det fortsatta arbetet Vad kan och vill DRF bidra med vad gäller det fotsatta arbete med att implementera riktlinjerna samt stödja landstingens och regionernas fortsatta arbete med levnadsvanor? TACK! Christin Anderhov Eriksson christinanderhoveriksson@drf.nu Anna Stubbendorff Anna.stubbendorff@skane.se Elisabet Rothenberg Elisabet.rothenberg@hkr.se Sanna Nybacka Sanna.nybacka@gu.se 6