Kartläggning av den kounala hälso- och sjukvården ino äldreförvaltningen i Karlskrona år 2010 Ann-Britt Mårtensson
Bakgrund Under v 17 år 2010 besvarade patientansvariga sjuksköterskor (PAS) en enkät o den kounala hälso- och sjukvården i kounen. Enkäten är saanställd av edicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och undersökningen är en del i MAS-tillsynen. De patientansvariga sjuksköterskorna har varje vår sedan år 2002 besvarat en liknande enkät. Syfte Syftet ed enkätundersökningarna är: att ge en aktuell bild av den kounala sjukvården i äldreförvaltningen att se förändringar över tiden att öjliggöra jäförelser av sjukvård vid olika boenden att ge underlag för diskussioner ellan olika parter o den kounala sjukvården att ge underlag för olika förbättringsarbeten och för resursfördelning Metod Inför undersökningen år 2002 utarbetade MAS en enkät vilken under åren fått en viss revidering. Årets ätning ofattade följande oråden; PAS-ansvar (patientansvarig sjuksköterska), antal PAL (patientansvarig läkare) per boende, läkarkontakter, diagnoser, deens, läkeedelshantering och läkeedel, inkontinens, nutrition, andning, säkerhet, särta och vård i livets slut. Resultat I årets undersökning saknas uppgifter från Björkhaga. Storörens PAS har inte svarat på satliga frågor varför det totala antalet vårdtagare varierar något ellan frågorna. Enkäten ofattar totalt 834 vårdtagare i de särskilda boendena inklusive korttidsplatserna på Storören. Fyra boenden hade er än en patientansvarig läkare (PAL). På två boenden fanns två patientansvariga läkare, edan ett boende hade tre och ett boende sex patientansvariga läkare. Enligt gällande läkaravtal ska vårdtagarna erbjudas inst en läkarundersökning per år på boendet eller på vårdcentralen. Det var 22 av 29 sjuksköterskor so svarat att vårdtagarna erbjuds sådan läkarkontakt. 2
Diagnos I årets ätning, i likhet ed de senaste sju åren, fanns tio angivna diagnoser, utöver frågan o deensdiagnos. I likhet ed flesta tidigare ätningar var den vanligaste diagnosen hjärt -och kärlsjukdoar följt av deens. De två senaste åren har höftfraktur varit den tredje vanligaste diagnosen tidigare år har det varit stroke so nu är på fjärde plats. I bilagan fragår antal och rangordning av de angivna diagnoserna för år 2003 2010. I enkäten ställdes också en fråga o antal diagnoser per vårdtagare. Av följande tabell fragår att antalet vårdtagare so saknar angiven diagnos har ökat år från år fra t.o.. därefter har det skett en successiv inskning. Det vanligaste antalet diagnoser var i årets ätning två diagnoser, antalet vårdtagare ed tre diagnoser ökar och är det högsta sedan ätningarna började. I tabell 1 redovisas antal uppgivna diagnoser per vårdtagare. Tabell 1. et diagnoser per vårdtagare, år 2003-2010 A. Inte någon angiven diagnos TAGARE TAGARE TAGARE TAGARE TAGARE TAGARE TAGARE TAGARE ÅR 2003 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR 2009 ÅR 2010 50 96 102 118 97 69 71 67 B. En angiven diagnos 281 263 271 282 225 225 233 206 C. Två angivna diagnoser D. Tre angivna diagnoser E. Fyra angivna diagnoser F Fe eller flera angivna diagnoser 309 281 245 252 235 249 250 269 141 127 113 105 137 141 129 171 52 37 46 43 75 64 79 64 18 23 19 40 41 33 29 42 3
Deens I årets enkät ställdes fyra frågor rörande deens. En fråga var antal vårdtagare so har fått en deensdiagnos av någon läkare, v. v. se även bilaga. En jäförelse ellan de senaste kartlagda åren har visat på en inskning av vårdtagare ed en deensdiagnos. Årets resultat visar åter på en ökning. I tabell 2 redovisas antal och i procent vårdtagare ed deensdiagnos. Tabell 2. och andel vårdtagare ed deensdiagnos år 2003 2010. ÅR Procent 2003 346 37 287 33 281 34 276 33 286 36 263 33 2009 252 32 2010 300 36 Den andra frågan var antal vårdtagare so var svårt störande för andra vårdtagare edan den tredje frågan var; ange hur ånga so var svårt aggressiva. I tabell 3 redovisas antal svårt störande respektive svårt aggressiva vårdtagare år - 2010. et svårt störande för andra vårdtagare har ökat edan antalet svårt aggressiva vårdtagare har inskat år 2010 och är den lägsta siffran sedan ätningarna började. Tabell 3. svårt störande för andra vårdtagare och svårt aggressiva vårdtagare år - 2010. år år år år år år 2009 år 2010 Störande 41 30 48 39 21 22 32 Aggressiva 14 17 27 19 12 17 6 I årets ätning ingick även en fråga hur ånga so står på brosedicin. Användningen av brosedicin ot deens har successivt inskat sedan se tabell 4. I årets ätning var det 66 vårdtagare so hade brosedicin ordinerat vilket innebar att 22 % av de so hade någon deensdiagnos fick brosedicin. Tabell 4 personer so står på brosedicin jäfört ed de so har en deensdiagnos 2010. Procent 98 34 86 31 2208 79 30 2010 66 22 4
Andning et vårdtagare so varit ordinerade inhalationsbehandling har varierat ellan 29 till 55 under tidigare år när denna fråga ingått. I årets kartläggning var det en ökning till 61 vårdtagare so hade denna typ av behandling. et vårdtagare ed syrgasbehandling har varierat ellan tre till sex vårdtagare per år. Årets enkät redovisades sex vårdtagare ed syrgasbehandling. Läkeedel och läkeedelshantering Läkeedelsfrågor fanns även ed i 2002,, och års enkäter sat läkeedelshantering även i enkäterna år, och 2009. Därför koer vissa jäförelser att göras ellan de olika ätningarna. På frågan o hur ånga av vårdtagarna so har läkeedel (stående ordination + vid behov) var det i år totalt 827 (99 %). År var otsvarande siffra 100 %, år 95 %, år 99 % och år 2002 92 %. Hjälp ed ögondroppar eller ögonsalva hade i årets undersökning 94 vårdtagare. År var det 101 personer, år 120 personer och år 95 personer so hade denna hjälp. Av tabell 5 nedan fragår att i årets undersökning hade de flesta vårdtagare ed stående läkeedel 6 10 preparat vilket är lika ed fördelningen år 2002, år och år. Tabell 5. Fördelning av läkeedel stående ordination, totalt, i antal och procent, år 2002,,, och 2010. År 2002 År År År År 2010* Läkeedel % % % % % Stående ordination 1 5 prep 325 41 330 41 357 45 279 39 274 36 6 10 prep. 365 46 402 50 341 43 345 48 390 51 Fler än 10 prep 99 13 79 10 98 12 95 13 105 13 TOTALT 789 100 811 101 796 100 719 100 769 100 *Uppgift saknas från Storören och Af Klint Fyren och Fören I tabell 6 redovisas läkeedel so hade ordination vid behov. I årets undersökning är antalet vårdtagare ed 1 5 preparat och 6-10 preparat lika ed, ed fler än 10 prep. har inskat. Tabell 6. Fördelning av läkeedel vid behov ordination, i antal och procent, år 2002,,, och 2010. Läkeedel Vid behov ordination År 2002 År År År År 2010* % % % % % 1 5 prep 563 93,5 640 94,5 619 93 547 88 609 89 6 10 prep. 36 6,0 34 5,0 46 7 65 10 69 10 Fler än 10 prep 3 0,5 3 0,5 2 0,3 11 2 4 0,6 TOTALT 602 100 677 100 667 100,3 623 100 682 100 * Uppgift saknas från Storören och Af Klint Fyren och Fören 5
I Tabell 7 redovisas en jäförelse av hur ordinationen och dagliga bruket av laxeredel, särtstillande och sönedel fördelar sig i antal och procentuellt av vårdtagarna. Tabell 7 Ordination och daglig användning av vissa läkeedel 2010 Ordinerat Daglig användning Procent Procent Laxeredel 471 57 300 36 Särtstillande 505 61 328 40 Sönedel 338 41 275 33 I tabell 8 redovisas utvecklingen av ordinationen av vissa lugnande läkeedel - 2010. Och hur stor andel av vårdtagarna so dagligen använder dess läkeedel. Tabell 8 och andel i procent av vårdtagarna so dagligen använder vissa läkeedel Övrigt År Antidepressiva Benzodiazepiner Neuroleptika lugnande (n) (n) (n) (n) 295 34 156 18 164 22 56 10 290 35 148 18 164 20 73 9 278 35 183 23 156 20 83 10 2010 337 41 182 22 140 17 89 11 Waranbehandling (blodförtunnande) hade i årets ätning 30 vårdtagare. Av 140 vårdtagare ed diabetesdiagnos insulinbehandlas 63 vårdtagare. I årets undersökning redovisade patientansvariga sjuksköterskor att apoteket iordningställde läkeedel i Apodos till 721 (88 %) edan sjuksköterska iordningställde i dosett till 62 (8 %) vårdtagare och vårdpersonal ed delegation till 46 vårdtagare. Båda dispenseringssysteen, Apodos och dosett, hade i år 87 vårdtagare. Hur det sett ut tidigare fragår av tabell 9. Tabell 9. Fördelning av iordningställande av läkeedel ellan Apodos och kobinationen Apodos och dosett i antal och procent år 2002-2010. ÅR Apodos Apodos + Dosett (n) (n) 2002 711 87 77 9 706 81 127 15 644 78 81 10 683 85 70 9 682 92 105 13 666 92 54 7,5 2009 697 87 109 14 2010 721 88 87 11 6
Särskilt läkeedelsansvar fanns 2010 för 725 vårdtagare, 46 vårdtagare hade delvis eget läkeedelsansvar och 46 (6 %) personer skötte själva sina läkeedel. År 2002 var det 11 %, 8 %, 9 %, 9 %, 7 %, 7 % och 2009 63 8 % av vårdtagarna so själva skötte sina läkeedel. et läkarsignerade listor angående läkeedelsansvar har ökat hela tiden under ätperioden. I Tabell 10 fragår förhållandet antal vårdtagare och antalet läkarsignerade listor -2010. Tabell 10 läkarsignerade listor angående läkeedelsansvar listor vårdtagare 203 935 375 870 471 836 527 794 595 796 2009 652 800 2010 683 834 Av tabell 11 fragår fördelningen per vårdcentral sat antalet vårdtagare ed läkeedel. Rödeby är den vårdcentral so har högst andel ed läkarsignerad lista. I Nättraby saknas helt lista på Fredriksdal. På Trossö och Tullgården har andelen inskat edan det i Jäjö har skett en stor ökning av antalet läkarsignerade listor ot tidigare år. Lyckeby och Precare har oförändrad nivå. Tabell 11. Läkarsignerad lista angående läkeedelsansvar i förhållande till antalet vårdtagare ed läkeedel. Trossö Tullgården Lyckeby Jäjö Rödeby Nättraby Precare läke 111 155 160 159 146 lista 76 (68%) 115 (74 %) 127 (79 %) 131 (82%) 132 (90%) läke 295 246 235 254 109 lista 6 (2%) 97 (39 %) 198 (84 %) 204 (80%) 108 (99%) läke 156 149 152 146 69 lista 0 0 5 (3 %) 34 (23%) 3 (4%) läke 98 101 89 89 91 lista 17 (17%) 19 (19 %) 5 (6 %) 12 (13%) 54 (59%) läke 155 149 117 111 124 lista 90 (58%) 144 (97 %) 116 (99 %) 104 (94%) 124 (100%) läke 53 *32 51 47 *21 lista 14 (26%) 0 20 (39 %) 42 (89%) 21 (100%) läke 152 lista 2009 2009 2009 2009 2009 2009 2009 2009 2009 2009 2009 2009 2009 2009 *116 103 (89%) 106 101 (95%) 70 66 (94%) 89 39 (44%) 122 119 (98%) 48 47 (98%) 199 ##163 (82%) 2010 2010 2010 2010 2010 2010 2010 2010 2010 2010 2010 2010 2010 2010 161 135 84% 133 91 68% 66 63 95% 96 90 94% 130 129 99% *35 #5 (14%) 206 ##170 (83%) *) Kartläggning saknades från Benabacken och Björkhaga år, från Fredriksdal år, från Adlersten 2009, från Björkhaga 2010. #) 2010 ingen på Fredriksdal en är på gång enl PAS. ##) Ingen har lista på Östergården eller Storören. 7
Alltid eller oftast redovisade 21 sjuksköterskor att telefonordinationer kontrasigneras. Medan åtta sjuksköterskor svarade att det aldrig förekoer att ordinationer per telefon kontrasigneras, en svarade att det sker ibland. Av de 30 PASarna so svarat ottar 26 telefonordinationer ibland och fyra gör det ofta. I årets undersökning redovisade 19 patientansvariga sjuksköterskor att det finns apoteksobud på boendena, 17 av dessa har skriven instruktion. Två patientansvariga sjuksköterskor har svarat att de tar eot läkeedlen själva. Av tabell 12 nedan fragår antalet boende so har utsedda apoteksobud och antalet skrivna instruktioner för detta uppdrag från år. Tabell 12. boenden ed Apoteksobud och skriven instruktion ÅR apoteksobud ed skriven instruktion 10 8 12 8 17 15 22 17 22 21 2009 21 18 2010 19 17 Syptoskattningsskalan för läkeedelsgenogångar so började användas hösten har använts av 17 PASar, 9 läkare har efterfrågat skalan. Regelbundna läkeedelsgenogångar förekoer hos satliga patientansvariga sjuksköterskor. Aktuell läkeedelsgenogång, dvs. gjord under de senaste 12 ånaderna, har 710 vårdtagare (86 %). Inkontinens Ino detta oråde kan en jäförelse över sju år göras i vissa frågor en i årets enkät har också vissa frågor oforulerats och andra har koit till. Jäförelsen ellan åren visar att andelen totalt inkontinenta de tidigare åren legat täligen konstant en att det skett en inskning i årets ätning. Andelen vårdtagare so är ständigt urininkontinenta har varit oförändrat frånsett en ökning år. Vårdtagare ed kvarliggande kateter har legat täligen konstant frånsett år. 8
Nedan redovisas resultatet fråga för fråga. 1. Hur ånga av Dina vårdtagare är totalt inkontinenta? 2010 2009 2003 2002 2000 192 (23%) 208 (26%) 226 (29%) 218 (27%) 212 (25%) 238 (27%) 273 (29%) 246 (28%) 185 (32%) 2. Hur ånga av Dina vårdtagare är ständigt urininkontinenta? 2010 2009 2003 2002 2000 286 (35%) 278 (35%) 277 (35%) 282 (35%) 355 (43%) 305 (35%) 325 (35%) 279 (31%) 276 (48%) 3. Hur ånga av Dina vårdtagare har kvarliggande kateter ( t ex KAD, Suprapubis)? 2010 2009 2003 2002 2000 73 (9%) 79 (10%) 68 (9%) 85 (11%) 73 (7%) 60 (7%) 61 (7%) 67 (7%) 76 (9%) 43 (8%) I årets ätning forulerades flera frågor o p g a det pågående kvalitetssäkringsprojektet och jäförelse ellan året kan därför inte göras 4.A. Hur ånga av Dina vårdtagare behöver påinnas och/eller få hjälp till toaletten. Påinnas eller få hjälp till toaletten behöver 365 (44 %) av vårdtagarna. 4.B Hur ånga av Dina vårdtagare tar sig till eller får hjälp till toaletten dagtid och använder skydd nattetid? På frågan svarade PASarna att 390 (47 %) av vårdtagarna tar sig till eller får hjälp till toaletten dagtid och använder inkontinensskydd nattetid. 5.A Har Du introducerat de fratagna Riktlinjer för inkontinensvård på ditt boende? Introducerat riktlinjerna har 7 sjuksköterskor gjort edan 23 svarade att de inte gjort det. 5.B För hur ånga vårdtagare har Du använt Inkontinens Frågeforulär senaste 12 ånaderna? I årets ätning var det endast en sjuksköterska utöver de två so deltar i projektet so använt sig av frågeforuläret. Frågeforuläret hade använts till 55 vårdtagare. I års ätning tillko en frågan o antalet ordinerade avföringslistor, av läkare eller sjuksköterska, under ätveckan. Det var 134 vårdtagare so hade sådan ordination då och var det 57, 2009 var det 92 och 2010 var det 47 vårdtagare. 9
Nutrition Ino orådet nutrition har fråga o nutritionsbedöning ed hjälp av t ex MNA och nutritionsstatus tillkoit och frågan o antalet so behöver hjälp vid atning strukits varför jäförelse inte kan göras över tid på dessa frågor. et vårdtagare ed näring via sond har varierat ellan åren och är i år det lägsta antalet sedan. I det följande redovisas nutrition fråga för fråga. 1. På hur ånga vårdtagare har du senaste 12 ånaderna gjort en nutritionsbedöning? Totalt svarade 16 PASar att de gjort 187 bedöningar senaste 12 ånaderna edan 14 PASar svarade att de inte gjort någon bedöning alls. 2. På hur ånga vårdtagare har du senaste 12 ånaderna gjort en nutritionsstatus? Totalt svarade 14 PASar att de gjort 153 status senaste 12 ånaderna edan 16 PASar svarade att det inte gjort något nutritionsstatus. Nio PASar har varken gjort nutritionsbedöning eller nutritionsstatus på någon senaste 12 ånaderna. 3. Hur ånga av Dina vårdtagare får näring via enteral nutrition (sond)? 2010 2009 2003 2002 Hösten 2000 3 8 11 6 3 6 9 16 13 1 4. Hur ånga av Dina vårdtagare får näring via parenteral nutrition (dropp)? 2010 2009 2003 2002 Hösten 2000 1 1 0 0 0 0 0 0 1 0 10
Säkerhet I likhet ed - 2009 års enkäter ställdes tre frågor kring säkerhet. I år var det 70 (8 %) vårdtagare so berördes av någon typ av frihetsbegränsad åtgärd (t.ex. bälte, bricka) otsvarande år 2009 var 66 (8 %). Denna typ av åtgärd skall vara ordinerad av läkare. I årets undersökning var satliga ordinerade av läkare. År 2010 År 2009 År År År År Frihetsbegränsande åtgärd t ex bricka, bälte 70 (8%) 66 (8%) 75 (10%) 70 (9%) 60 (7%) 48 (6%) vt ed skriftlig ordination enl ovan 70 (8%) 59 (7%) 62 (8%) 47 (6%) 45 (5%) 48 (6%) vt ed förskrivna sänggrindar 185 (22%) 204 (26%) 230 (29%) 256 (32%) 225 (30%) Särta I årets enkät ställdes två frågor kring särta enligt fratagen Handlingsplan. En PAS hade gjort en funktionsanalys av särta hos en vårdtagare enligt fratagen plan. Tre PASar har gjort en särtskattning hos saanlagt sex vårdtagare ed deenssjukdo enligt speciellt särtskattningsschea. Frågorna ställdes också 2009 då var det två PASar har gjort en funktionsanalys av särta hos tre vårdtagare enligt fratagen plan. Två PASar har gjort en särtskattning hos tre vårdtagare ed deens enligt speciellt särtskattningsschea. Frågan ställdes också då var det ingen PAS so gjort någon funktionsanalys av särta, två hade gjort särtskattning hos vårdtagare ed deens. 11
Palliativ vård Frågor kring palliativ vård har ställts i satliga genoförda undersökningar. Därför kan vissa jäförelser göras över tid. I årets redovisning var det lägsta antalet avlidna vårdtagare sedan 2000. et avlidna på sjukhus har under åren varit relativt konstant i år har det skett en inskning. et vårdtagare so varit i behov av palliativ vård vid enkätundersökningen har under tidigare år varit täligen konstant i år har det skett en arkant ökning. Sex patientansvariga sjuksköterskor har svarat att de för särtjournal och lika ånga sjuksköterskor använder forulär för syptokontroll. Nedan följer en redovisning fråga för fråga och där görs även en jäförelse ellan undersökningstillfällena. 1. Hur ånga av Dina vårdtagare har avlidit de senaste sex ånaderna? 2010 2009 2002 Hösten 2000 130 154 137 140 132 137 165 133 89 2. Hur ånga vårdtagare har de senaste 6 ånaderna först fått vård i livets slutskede på Ditt boende/enhet och sedan överförts till sjukhus och där avlidit? År 2010 År 2009 År År År År År 5 7 8 6 9 6 7 3. Hur ånga av dina vårdtagare är idag i behov av palliativ vård? 2010 2009 2002 Hösten 2000 15 7 9 4 7 8 6 8 2 4. Hur ånga aktuella vårdtagarna i behov av palliativ vård har en palliativ diagnos? År 2010 År 2009 År År År År År 13 av 15 5 av 7 7 av 9 1 av 4 5 av 7 7 av 8 5 av 6 5. Hur ånga av aktuella vårdtagare har Du eller annan sjuksköterska daglig kontakt ed? 2010 2009 2002 10 5 5 2 5 6 6 4 6. Hur ånga av Dina vårdtagare har: Behandlingsfor 2010 antal 2009 antal antal A. CVK 0 0 0 0 0 0 0 0 B. Port á cath 1 1 1 0 1 1 0 2 C. Injektionspup 1 0 0 0 0 0 0 0 2000 12