Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan Löwenborg Rita Sadõjk Annika Melin Revisionsansvarig: Lokal styrgrupp Utgåva: 2 Giltighetstid: 2011-01-01 till och med 2016-09-30 Reviderad: 2013-09-30 Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroendeproblem

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 LÄNSÖVERGRIPANDE AKTÖRER... 3 LOKALA AKTÖRER... 3 KOMMUNENS OCH LANDSTINGETS ANSVAR... 3 2. SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN... 3 3. GEMENSAMMA BEGREPP... 4 RISKBRUK, MISSBRUK/SKADLIGT BRUK OCH BEROENDE. VAD BETYDER ORDEN?... 4 4. PREVENTION OCH TIDIGA INSATSER... 5 SCREENING... 5 KORT RÅDGIVNING... 5 5. UTREDNING OCH BEDÖMNING... 6 BIOLOGISKA TEST ALKOHOL... 6 BIOLOGISKA TEST NARKOTIKA... 6 PSYKOLOGISKA TEST ALKOHOL... 7 PSYKOLOGISKA TEST NARKOTIKA... 7 UTREDNING... 7 UPPFÖLJNING... 7 6. ABSTINENSBEHANDLING... 8 7. PSYKOSOCIAL BEHANDLING OCH LÄKEMEDELSBEHANDLING... 8 8. LÄKEMEDELSASSISTERAD UNDERHÅLLSBEHANDLING VID OPIATBEROENDE... 8 9. BARN TILL FÖRÄLDRAR SOM HAR MISSBRUKS- ELLER BEROENDEPROBLEM... 8 10. GRAVIDA KVINNOR MED MISSBRUKS- ELLER BEROENDEPROBLEM... 8 11. SAMSJUKLIGHET... 9 IDENTIFIKATION... 9 BEHANDLING... 9 12. LÄKEMEDELSBEROENDE... 9 13. ANHÖRIGA/NÄRSTÅENDE... 9 14. BRUKARE... 10 15. DETTA SAKNAR VI ELLER BEHÖVER VI VIDAREUTVECKLA... 10 16. VEM GÖR VAD?... 11 17. KONTAKTUPPGIFTER... 12 2

1. BAKGRUND Förutsättningar på länsnivå Värmlands läns Vårdförbund/Värmlands kommuner samt Landstinget i Värmland har utarbetat ett gemensamt länsövergripande styrdokument för missbruks- och beroendevården. Det är utformat i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2007. Syftet är att utifrån ett klient/patientperspektiv beskriva hur ansvarsfördelningen ser ut mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården och hur samverkan mellan dessa huvudmän är utformat. Länsövergripande aktörer Landstinget i Värmland Värmlands läns Vårdförbund Beroendecentrum Lokala aktörer Socialtjänst Allmänmedicin 1 Psykiatriska mottagningen Kommunens och landstingets ansvar Kommunen skall erbjuda rådgivning, utredning/bedömning och biståndsbedömda insatser. Man skall planera och genomföra insatserna i samråd med den enskilde och i förekommande fall med dennes anhöriga. Allmänmedicin skall erbjuda behandling för personer med riskbruk och behandling av somatiska åkommor som är relaterade till missbruk/beroende. De skall även erbjuda poliklinisk avgiftning. Vid komplicerad beroendeproblematik ska samarbete ske med psykiatrin och/eller Alkoholpolikliniken. Psykiatrin skall erbjuda lämplig behandling i de fall funktionshindret kräver specialistpsykiatriska insatser. Vid behandling av personer med komplexa vårdbehov/samsjuklighet på grund av psykisk störning och missbruk ska detta ske samtidigt och integrerat i samverkan med beroendevården och socialtjänsten. 2. Samordnad Individuell plan Enligt socialtjänstlagen (2 kap 7 SOL) och hälso- och sjukvårdslagen (2 HSL) ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan för alla personer som behöver det för att kunna få alla sina behov tillgodosedda genom insatser från bägge huvudmännen från bägge huvudmännen. Av planen ska framgå: Vilka insatser som behövs Vilka insatser respektive huvudman ska svara för Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen och Landstinget Vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen 1 Allmännmedicin ingår sedan den 3 maj 2010 i Hälsoval Värmland och kan bestå av offentlig och/eller privat aktör. 3

3. Gemensamma begrepp Missbruks- och beroendevård avser verksamhet riktad till en bred målgrupp. Termen missbrukarvård bör inte användas. Begreppet personer med missbruks eller beroendeproblem ska användas konsekvent och ersätter tidigare utryck som missbrukare, alkoholist etc. Abstinensbehandling ersätter det tidigare begreppet Avgiftning, då det anses bättre motsvara innehållet i vården. Samsjuklighet avser personer med missbruks- eller beroendeproblem och samtidig psykiatrisk eller somatisk sjukdom. Ersätter det tidigare begreppet dubbeldiagnos. Brukare, klient eller patient ska uppfattas som synonyma begrepp. Riskbruk, missbruk/skadligt bruk och beroende Varför är det viktigt att skilja på begreppen riskbruk, missbruk/skadligt bruk och beroende? Det är betydelsefyllt bl.a. för hur man planerar behandlingen. Det krävs olika insatser vid olika svårighetsgrader. 1. Riskbruk 2. Missbruk (DSM IV) Skadligt bruk (ICD-10) 3. Beroende Riskbruk avser ett bruk av alkohol som på sikt kan leda till missbruk/skadligt bruk eller beroende. Riskbruk är ingen diagnos. Missbruk (DSM IV) föreligger om minst ett av följande kriterier uppfylls under 12 månader 1. Försummat ansvar inför plikter 2. Risk att någon kan komma till fysisk skada 3. Rättsliga problem 4. Ständiga eller återkommande sociala problem Beroende föreligger om tre kriterier är uppfyllda inom 12 månader 1. Tolerans allt större dos 2. Abstinens 3. Ökad mängd/längre perioder av bruk 4. Kontrollförlust - Varaktig önskan att minska/kontrollera intag 5. Tidsomfattande drogbruk 6. Viktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter försummas 7. Fortsatt användning trots upprepade psykiska/fysiska problem 4

4. Prevention och tidiga insatser Vid följande situationer kan orsaken till problemen vara alkohol och/eller narkotika. Man bör då använda sig av ett screeningverktyg samt kort rådgivning. Inom socialtjänsten bör man uppmärksamma följande situationer: Parrelaterade problem och våld inom familjen. Försummelse av barnen. Kriminalitet, t.ex. rattfylleri och stöld. Upprepade eller långvariga ekonomiska problem. Inom psykiatrin bör man uppmärksamma följande situationer: Depressioner (t.ex. utmattningsdepressioner och sömnstörning) Upprepat självdestruktivt beteende Olika slag av ångestsyndrom Inom företagshälsovården bör man uppmärksamma följande situationer: Upprepad sjukfrånvaro, speciellt efter helgerna Försämrade arbetsprestationer Inom kroppsjukvården bör man uppmärksamma följande situationer: Olycksfall, hjärtarytmi och högt blodtryck Bukspottkörtelinflammation och mag- och tarmbesvär Leversjukdomar och olika cancerformer Alla, oavsett arbetsplats, bör dock vara uppmärksamma på samtliga symtom. Screening AUDIT DUDIT Används för att identifiera personer med riskbruk av alkohol. Används för att identifiera personer med narkotikarelaterade problem. Om screeningen endast visar en riskfylld alkoholkonsumtion räcker en uppföljning med AU- DIT och kort rådgivning. Om det efter screeningen behövs en diagnostisk bedömning av problemet och dess svårighetsgrad skall personen remitteras till Alkoholpolikliniken. Kort rådgivning När man väl identifierat ett narkotika- eller alkoholproblem är kort rådgivning en bra metod att hindra det riskabla bruket att utvecklas till ett missbruk eller beroende. Vid kort rådgivning kan två metoder användas: 1. FRAMES 2. MI 5

5. Utredning och bedömning För att upptäcka och bedöma graden av alkohol- eller narkotikaproblem behövs olika former av bedömningsinstrument som 1) Biologiska test och 2) Psykologiska test. För att bedöma problemets svårighetsgrad kan man använda en kombination av biologiska test och psykologiska test som t.ex. CDT, GT och AUDIT. Biologiska test Alkohol Hos de flesta individer förbränns alkoholen med 0,15-0,20 promille per timme. Om en person haft 1,5 promille på kvällen kan den vara 0 promille nästa morgon. Pågående konsumtion Akutmarkörer Alkometer. Alkoholpolikliniken och Psykiatriska öppenvården har kvalitetssäkrad utrustning. EtG, EtS och 5-HTOL kan påvisa en konsumtion av alkohol under det senaste dygnet eller dygnen. Långvarig överkonsumtion CDT kan mäta 1-3 veckor bakåt i tiden vid hög alkoholkonsumtion. Långvarig överkonsumtion MCV kan mäta 2-6 månader bakåt i tiden. Långvarig överkonsumtion GT. Leverpåverkan som kan mätas 3-6 veckor bakåt i tiden. Långvarig överkonsumtion ASAT och ALAT. Leverpåverkan efter långvarig överkonsumtion av alkohol. Narkotika Cannabis Enstaka sporadiska intag är inte möjliga att upptäcka i mer än 2-3 dagar efter intaget. Urinprovtagning oftare än 3 gånger per vecka är inte nödvändigt. Heroin och morfin Amfetamin Kokain Enstaka sporadiska intag kan upptäckas i cirka 2-4 dagar efter intaget. Urinprovtagning oftare än 3 gånger per vecka är inte nödvändig. Enstaka sporadiska intag kan upptäckas inom en tidsrymd upp till cirka 2-4 dagar efter intaget. Urinprovtagning oftare än 3 gånger per vecka är inte nödvändig. Enstaka sporadiska intag kan upptäckas i högst 1-3 dagar efter intag. Urinprovtagning oftare än 3 gånger per vecka är sällan nödvändig. Det finns många andra preparat som kan påvisas vid urinprov. T.ex. ecstasy, dextropropoxifen, LSD, metadon, GHB, vissa ecstasyliknande s.k. designerdroger, tryptaminer, buprenorfin, Kath, meprobamat, barbiturater, vissa läkemedelsregistrerade opiater samt zopiklon och zolpidem (sömnmedel). Upptäcktstiden efter intag för denna samlade grupp av preparat är 6

mindre väldokumenterad men är sannolikt från en till fyra dagar. Även Spice kan påvisas via urinprov. Psykologiska test Alkohol AUDIT Narkotika DUDIT Se beskrivning sidan fem. Se beskrivning sidan fem. Utredning ASI ADDIS är en strukturerad intervju som täcker förutom alkohol- och narkotikamissbruk även andra livsområden som arbete, fysisk och psykisk hälsa, socialt umgänge och kriminalitet. Totalt sju livsområden. Denna görs för att bedöma klienters hjälpbehov och riktar sig till vuxna. är en intervju uppbyggd runt både ICD-10:s och DSM-IV:s diagnoskriterier. Det gör det möjligt att göra en bedömning som kan läggas till grund för en klinisk diagnos. Den riktar sig till personer över 20 år. Uppföljning Den enskilde individen gynnas av att man fortlöpande följer resultaten av behandlingen för att kunna göra förändringar om man inte fått önskat resultat. Uppföljning med Biologiska test för alkohol Total avhållsamhet krävs Regelbunden eller slumpmässig mätning av EtG, EtS och 5- HTOL. Följa upp resultatet Upprepade mätningar, en gång i månaden, av CDT 2 och GT. Uppföljning med Psykologiska test för alkohol Efter 6-12 månader AUDIT och ASI. Uppföljning med Biologiska test för narkotika Följa upp resultatet Urinprovtagning. Uppföljning med Psykologiska test för narkotika Efter 6-12 månader DUDIT och ASI. 2 Markus Heilig. Beroendetillstånd. Astra läkemdelel 1999 7

6. Abstinensbehandling Abstinensbehandling ska erbjudas i öppna vårdformer inom landstingets allmänmedicin eller psykiatriska öppenvården men också vid socialtjänstens Alkoholpoliklinik. För mer svåra komplexa tillstånd finns abstinensvård vid Beroendecentrum. Inskrivning vid Beroendecentrum förutsätter ett biståndsbeslut jml SoL 4:1 (www.varmlandsvardforbund.se/beroendecentrum). 7. Psykosocial behandling och läkemedelsbehandling I SBU-analysen framhålls tre faktorer som visar positiva effekter för alkohol- och narkotikabehandling: a) Tydlig struktur i behandlingen. b) Fokus på missbruket eller beroendet. c) Tillräckligt lång behandling för att ge effekt. Vid Alkoholpolikliniken finns ett behandlingsprogram, Väckarklockan, med en tydlig struktur och fokus på beroendet. Antabus, Naltrexon och Campral ingår som en naturlig del av öppenvårdsbehandlingen av personer med alkoholberoende. 8. Läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende Från april 2012 finns en länsövergripande Laro-mottagning 3, en enhet inom länsgemensam psykiatrisk öppenvård som har ett nära samarbete med Beroendecentrum Värmland. Mottagningen finns i psykiatrihuset, Centralsjukhuset i Karlstad. Underhållsbehandlingen ska syfta till att den som är beroende av opiater ska upphöra med sitt missbruk samt få en förbättrad hälsa och social situation. Behandlingen ska ses som en långsiktig rehabilitering där det är viktigt att skapa en gemensam och sammanhållen vårdstruktur med ett nära samarbete mellan sjukvården och socialtjänsten. Ansökan om substitutionsbehandling sker via remiss från landstinget eller kommunens socialtjänst eller via egen ansökan. Personer som söker underhållsbehandling ska ha haft ett långvarigt opiatberoende. Utredning och behandling sker enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2009:27. I den utredning som görs innan behandlingen påbörjas ska personens me-dicinska, psykologiska och sociala situation belysas. Utredningen ska göras i samråd mellan socialtjänst, hälsooch sjukvård samt den enskilde. 9. Barn till föräldrar som har missbruks och beroendeproblem Familjehuset Hörnan, Socialtjänsten, har samtalsgrupper för barn och ungdomar 6-18 år. Se Säffle kommuns hemsida. 10. Gravida kvinnor med missbruk- eller beroendeproblem 3 Laro-mottagning (Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende) 8

Mödravården har vid inskrivning av gravida kvinnor ett särskilt ansvar och uppdrag att erbjuda screening (AUDIT) åt de blivande föräldrarna. Identifieras ett riskbruk ska kort rådgivning initieras enligt metoden motiverande samtal/mi. Om screeningen visar på mer omfattande problematik ska kontakt tas med socialtjänsten. 11. Samsjuklighet Identifikation En patient som söker hälso- och sjukvården för psykisk ohälsa ska också generellt bedömas för missbruk eller beroende. Tidigare beskrivna screeninginstrument används. Vid behov tas, med patientens samtycke, kontakt med Alkoholpolikliniken för att bedöma svårighetsgraden. Om socialtjänsten uppfattar att en klient med missbruk eller beroendeproblem också har psykisk ohälsa eller somatisk sjukdom ska, om klienten samtycker, kontakt tas med primärvården eller psykiatriska öppenvården. Det krävs dock en period av drogfrihet (vanligen 1-4 veckor) 4 för att bedöma och fastställa psykisk sjukdom eller personlighetsstörning. Eventuellt bör en samordnad Individuell plan upprättas. Behandling En samtidig vård och behandling för båda problemen är viktig, samordnad tillsammans av landstinget och kommunen. Det finns ingen evidensbaserad behandling för samsjuklighet specifikt, men inget talar emot att använda metoder som idag är effektiva för missbruks och beroendeproblem respektive psykiatriska problem eller somatiska sjukdomstillstånd. 12. Läkemedelsberoende Principen är att den vårdgivare som startat medicineringen också primärt ansvarar för att försöka avsluta denna. Det handlar om att upptäcka ett missbruk/beroende och ta ställning till en poliklinisk nedtrappning. Många gånger finns det också anledning att socialtjänsten har ett ansvar för den här gruppen av individer. Det handlar om personer som har en mer komplex problematik. Det rör sig också om personer som både har ett missbruk av både legalt förskrivna läkemedel och läkemedel som han/hon skaffat sig illegalt eller personer som förutom ett läkemedels missbruk också har ett alkohol- eller narkotikamissbruk/beroende. I de här fallen ska bestämmelserna i SoL och HSL om samordning av de individuella planerna tillämpas. 13. Anhöriga/Närstående Genom samtycke från den enskilde kan anhöriga/närstående utgöra en viktig förutsättning för den enskildes vård, behandling och rehabilitering. Att stödja och förmedla kunskap till anhöriga/närstående ingår i huvudmännens ansvar. Genom Alkoholpolikliniken kan anhöriga/närstående få stöd. Läs mer via länken: www.saffle.se/alkpol 4 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2007, sid 186. 9

Det är viktigt att poängtera att anhöriga i många fall kan vara barn och att det är huvudmännens skyldighet att särskilt beakta deras situation. 14. Brukare I Säffle finns sedan 111214 ett brukarråd som träffas två gånger per år. I brukarrådet finns representanter från AA, Ria, Länkarna samt brukare från socialtjänstens Alkoholpoliklinik. 15. Detta saknar vi eller behöver vi vidareutveckla Vi saknar utredningsinstrument för bedömning av ungdomars hjälpbehov. Det finns två instrument som kräver särskild kompetens. ADAD ADDIS-ung riktar sig till ungdomar och har samma principer som ASI riktar sig till personer upp till 20 år och har samma principer som ADDIS. Två personer har HAP (haschavänjningsprogrammet). Vi skall framöver prova detta. Vi bör utveckla öppenvårdbehandling när det gäller personer med samsjuklighet. 10

16. Vem gör vad? Vad och när? Hur? Vem? Provtagning/Screening alkohol - Pågående konsumtion Alkometer Alkpol, Öppenpsyk - Konsumtion 1-2 dygn bakåt i tid EtG, EtS och 5-HTOL Alla, remiss till Lab - Långvarig överkonsumtion CDT, GT, MCV, Alla, remiss till Lab ASAT och ALAT - Screening av riskbruk AUDIT Alla Provtagning/Screening narkotika - Identifiering av narkotikaintag Urinprov Alkpol, Öppenpsyk - Screening av narkotikaproblem DUDIT Alla Utredning - Vuxna, alkohol-/narkotikaproblem ASI Alkpol - Bedömning, klinisk diagnos, över 20 år ADDIS Alkpol Läkemedelsberoende - Tecken på beroende Nedtrappning Den som startat medicineringen Behandling - Riskbruk MI Alla - Skadligt bruk/missbruk MI Alkpol - Beroende Behandling Alkpol Uppföljning alkohol - Total avhållsamhet EtG, EtS och 5-HTOL Alla, remiss till Lab - Följa upp resultat CDT Alla, remiss till Lab - Efter 6-12 månader AUDIT Alla - Efter 6-12 månader ASI Alkpol Uppföljning narkotika - Följa upp resultatet Urinprov Alkpol, Öppenpsyk - Efter 6-12 månader DUDIT Alla - Efter 6-12 månader ASI Alkpol 11

17. Kontaktuppgifter Alkoholpolikliniken Kurator 68 12 60 Socialsekreterare 68 12 61 Sjuksköterska 68 12 62 Boendestöd 68 12 63 Socialtjänsten Ungdomshandläggare Receptionen 68 16 77 Psykiatriska mottagning i Säffle Reception/Sekreterare 813 01/02 Sjuksköterska 813 09, 813 10 och 813 13 Vårdcentralen Säffle/Nysäter Sjuksköterska 811 75, Telefontid: 8-10, 13-14 Växel 61 50 00 (Landstingets växel) Svea Vårdcentral Sjuksköterska 813 70, Telefontid: 8-12, 13-14 Växel 61 50 00 (Landstingets växel) Sällskapet Länkarna Kontaktperson 412 62 LP-kontakten Kontaktperson 135 61 eller 070-5680062 Öppet måndag-fredag kl. 12.00-16.00 Västra Storgatan 8 AA Kontaktperson 073-04 76 558 Servicetelefon 054-18 87 22 Slutet möte torsdagar kl. 19.00 Öppet möte Sista torsdagen i månaden Säffle Kyrkan, Billerudsgatan RIA/Hela människan Kontaktperson 121 12 Öppet måndag-fredag kl. 08.00-12.00 Västra Storgatan 8 12