LOJO STAD VILL BETJÄNA SINA INVÅNARE PÅ TVÅ SPRÅK

LOJO STAD VILL BETJÄNA SINA INVÅNARE PÅ TVÅ SPRÅK 2005

LOJO STADS SPRÅKFÖRBINDELSE Lojo är och har alltid varit tvåspråkig, till en början kommunen och sedan sammanslagningen också staden. I praktiken har detta kanske inte i alla situationer varit uppenbart. Stadens avsikt med den språkförbindelse som presenteras i det här häftet är uttryckligen att lova betjäna Lojoborna också på svenska. Här kan man läsa vilken beredskapen till service på svenska är för närvarande och hur den skall förbättras. Tanken är att alldeles konkret visa på kommuninvånarnas rätt till service på två språk, på vilket sätt den enskilda kommuninvånaren kan förvänta sig betjäning på svenska och hur han eller hon skall gå till väga om servicen inte fungerar. LOJO STADS SPRÅKFÖRBINDELSE... 2 TVÅSPRÅKIGHET I PRAKTIKEN I LOJO... 3 VAD INNEBÄR SPRÅKFÖRBINDELSEN I PRAKTIKEN I LOJO?... 4 KONTAKTINFORMATION... 6 TJÄNSTEMANNALEDNINGEN... 9 FÖRTROENDEMANNALEDNINGEN... 9 UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRING... 10 LOJO STADS TVÅSPRÅKIGA SERVICE... 11 Principer i språklagen... 11 Historisk bakgrund... 13 Tvåspråkigheten en resurs som staden vill bevara... 14 Projektet Språkförbindelser i förvaltningen... 14 Språkförbindelseprojektet i Lojo... 14 Vad skall man göra om tvåspråkigheten inte fungerar?... 15 Uppföljning... 16 SPRÅKFÖRBINDELSER I FÖRVALTNINGEN: Centralförvaltningen... 17 SPRÅKFÖRBINDELSER I FÖRVALTNINGEN: Grundtrygghetscentret... 18 SPRÅKFÖRBINDELSER I FÖRVALTNINGEN: Bildningscentret... 20 SPRÅKFÖRBINDELSER I FÖRVALTNINGEN: Stadsplaneringscentret... 22-2 - SPRÅKFÖRBINDELSE

TVÅSPRÅKIGHET I PRAKTIKEN I LOJO Lojo är med i ett projekt som går under namnet Språkförbindelser i förvaltningen. Syftet för projektet, som finansieras av Kulturfonden och drivs av Finlands Kommunförbund, är att få tvåspråkigheten att fungera bättre i kommunerna i Finland. I Lojo innebär språkförbindelsen att Lojo stad enhälligt på fullmäktigenivå har förbundit sig till de 11 punkterna i språkförbindelsen (se nästa sida). I praktiken betyder förbindelsen att det finns tillgång till all basservice också på svenska i Lojo. Det finns minst en person som kan svenska på varje serviceställe. I förbindelsen berättas också vart man kan vända sig om förbindelsen inte håller. Det finns också en kontaktperson som man kan vända sig till i alla ärenden som gäller den svenska servicen. Tvåspråkigheten i Lojo är av gammal hävd. Den svenska befolkningen kom till södra Lojo på 1100-talet, dvs. vid samma tid som den finskspråkiga befolkningen kom till de norra delarna av Lojo. Tvåspråkigheten är en del av hembygdshistorien i Lojo. Som stad angränsar Lojo i söder till Raserborgsregionen, där majoriteten är svenskspråkig. Vi samarbetar mycket med Raserborgskommunerna och utan det samarbetet skulle knappast den svenska servicen ha sin nuvarande omfattning i Lojo. På längre sikt är det nödvändigt att intensifiera kommunsamarbetet mellan Raseborgsregionen och Hiisiregionen t.ex. i ärenden som gäller näringsliv, informationsteknik och logistik. Hiisiregionen har en befolkning på 83 000 personer och i Raseborgsregionen bor 45 000 personer. I många frågor är båda regionerna alldeles för små för att verka ensamma. En av grunderna för samarbetet mellan de två regionerna är just Lojos tvåspråkighet. Den allt intensivare ekonomiska integrationen i Norden understryker ytterligare tvåspråkighetens strategiska betydelse. Vi här i Lojo hoppas att alla nuvarande och kommande Lojobor som vill tala svenska har det bra här och att vi genom samarbete klarar av att förverkliga tvåspråkigheten i praktiken i allas vår vardag. SPRÅKFÖRBINDELSE - 3 -

VAD INNEBÄR SPRÅKFÖRBINDELSEN I PRAKTIKEN I LOJO? I avtalet om sammanslagning av Lojo kommun och Lojo stad antecknades att den nya staden Lojo är tvåspråkig åren 1997 2002. År 2001 föreslog stadsfullmäktige, och statsrådet beslöt, att Lojo är tvåspråkig åtminstone fram till år 2012. Den 23 juni 2004 godkände fullmäktige Lojo stads språkförbindelse. Som bäst pågår arbetet för att omsätta förbindelsen i praktiken. Lojo stad betjänar kommuninvånarna på finska och svenska 1. Genom att erbjuda ett svenskt alternativ inom skolservicen från dagvård till gymnasium. 2. Genom att erbjuda de hälsovårds-, sjukvårds- och socialtjänster som barn, unga, vuxna och äldre behöver också på svenska. 3. Genom att se till att den som köper tomt, bygger eller söker ändring i fastställd plan får service också på svenska. 4. Genom att se till att det vid varje serviceenhet i alla ämbetsverk finns en person som kan betjäna på svenska. Nämnderna preciserar sina egna servicestandarder. 5. Genom att i rekryteringen beakta stadens tvåspråkighet och betala språktillägg till de anställda som behärskar svenska och behöver språket i sitt arbete. 6. Genom att se till att det finns tvåspråkiga skyltar i alla ämbetsverk och genom att synliggöra de anställdas kunskaper i svenska på namnskyltar eller med symbolen päivää-god dag. 7. Genom att säkerställa personalens kunnande med hjälp av ett fortlöpande språkutbildningsprogram. 8. Genom att se till att brev som skickas till klienter, i synnerhet då det är frågan om ärenden inom basservicen, skrivs också på svenska. Det samma gäller blanketter och olika ansökningsanvisningar. - 4 - SPRÅKFÖRBINDELSE

9. Genom att sammanställa fullmäktiges möteshandlingar och officiella kungörelse på båda språken. Under sammanträdena är det i regel möjligt att använda sitt eget modersmål. 10. Genom att publicera materialet om språkförbindelser i förvaltningen och Lojo stads språkförbindelse på Internet och genom att förnya stadens svenskspråkiga webbsidor efter att det nya uppdateringsprogrammet tagits i bruk. 11. Genom att se till att det finns svenskspråkigt material på alla bibliotek. Vad händer om tvåspråkigheten inte fungerar? Translator Carola Grönholm tar emot synpunkter och klagomål och behandlar också skriftlig respons. Brister korrigeras där de uppstått. Principbeslut behandlas av stadsstyrelsen. En grupp bestående av följande personer ansvarar för att servicen verkställs: stadsdirektör Elina Lehto juridiska förvaltningschefen Kimmo Huttunen personalutvecklingschef Päivi Pohjola Stadsstyrelsen och fullmäktige får en gång per fullmäktigeperiod en tvåspråkighetsgenomgång. Den språkbarometer som utarbetades i samband med projektet Språkförbindelser i förvaltningen tas i permanent bruk och resultaten rapporteras regelbundet. SPRÅKFÖRBINDELSE - 5 -

KONTAKTINFORMATION Lojo är en utvecklingsinriktad tvåspråkig stad med 36 000 invånare i Västra Nyland. Vi betjänar kommuninvånarna på följande ställen: Stadshuset Monkola Karstuvägen 4, PB 71, 08101 LOJO tfn (019) 3690, telefax (019) 369 4326 E-postadresser: lohjan.kaupunki@lohja.fi kaupunkisuunnittelukeskus@lohja.fi keskushallinto.kirjaamo@lohja.fi perusturvakeskus@lohja.fi sivistyskeskus.kirjaamo@lohja.fi asiakaspalvelukeskus@lohja.fi tourist@lohja.fi palaute@lohja.fi direkt till personer fornamn.tillnamn@lohja.fi Nedan finns uppgifter om var de funktioner och personer kan nås som kommuninvånarna oftast behöver. Uppgifter om tjänstemannaledningen och förtroendemannaledningen finns på sidan 9 och ingår därför inte här. Kundservicecentret, Monkola 1:a våningen, tfn (019) 369 4300 öppet må, ons, to 9 16, ti 9 17 (ti 27.6 31.7 9 16), fre 9 15 Turistservicecentret, Monkola 1:a våningen, tfn (019) 369 1309 öppet som kundservicecentret och dessutom 15.5 15.8 må fre 9 18, lö 9.30 13.30-6 - SPRÅKFÖRBINDELSE

Centralförvaltningen, Monkola 3:e våningen. Stadssekreterare: Mikko Kuosmanen, tfn 369 4349 (A-flygeln) PR-verksamhet: kontaktsekreterare Ritva Sylvander, tfn 369 4309 (D-flygeln) Hundskatt: byråsekreterare Kristiina Westerlund, tfn 369 4391 (B-flygeln) Juridisk service: juridisk förvaltningschef Kimmo Huttunen, tfn 369 4311 (D-flygeln) - Parkeringsövervakning byråsekreterare: Eeva Hietala, tfn 369 4312 (D-flygeln) - Indrivning, byråsekreterare: Eeva Hietala, tfn 369 4313 (D-flygeln) Kontaktperson, språkförbindelsen: translator Carola Grönholm, tfn 369 4332 (C-flygeln) Stadsplaneringscentret, Monkola 2:a och 4:e våningen Byggande och fastigheter Kommunalteknik Hälsoskydd, miljöplanering, miljövård Vatten och avlopp Näringslivsservice, Handelsgatan 6, 3:e våningen näringslivsdirektör Jorma Korhonen, tfn 369 4302 Lojo företagsservicecenter tfn 369 1865 Lantbruksärenden landsbygdssekreterare Ismo Sainio, tfn 369 4365 Västra Nylands Nyföretagarcentral företagsrådgivare Kari Kajan, tfn 369 1861 Lohjantähti Kalevagatan 4, 3:e våningen, PB 71, 08101 LOJO tfn (019) 3690, telefax (019) 369 1201 SPRÅKFÖRBINDELSE - 7 -

Juridisk service Konsumentrådgivning Arja Mahlio, tfn 369 1201 Skuldrådgivning Katriina Nordberg, tfn 369 1217 Socialombud Arja Mahlio, tfn 369 1201 Bildningscentret, Lohjantähti 3:e våningen undervisningschef Juha Lemberg, tfn 369 1400 förvaltningssekreterare Karin Fagerström, tfn 369 1542 chef för småbarnsfostran Merja Kuusimurto, tfn 369 1252 byråsekreterare Ritva Fedorczyk, tfn 369 1552 (uthyrning av lokaler) Huvudbiblioteket, Nummisvägen 6 biblioteksdirektör Martina Aminoff-Remes filialer i Ojamo, Routio, Tallbacka och Virkby. Återvinningscentralen, Sjukhusvägen 4 förman Kimmo Lindroos Grundtrygghetscentret, Lohjantähti 3:e våningen Bostadsservice - bostadsssekreterare Kati Kaukoniemi, tfn 369 1211 Socialarbete - socialarbetschef Heli Ranta-Salonen, tfn 369 1160 Centralhälsovårdsstationen, Ojamogatan 36 växeln tfn (019) 369 21 öppen må to 8 16, fre 8 14 centraliserad jour må to 16 22, fre 14 22, veckoslut 8 22 - chefläkare Pentti Suppola tfn 369 2311 Hälsocentraler - Routio, Sundbackavägen 26 A, tfn 369 2600 - Tallbacka, Tallåsgränden 3 A, tfn 369 2700 - Virkby, Virkbyvägen 7, tfn 369 2500 Tandvård centraliserad tidsbeställning må fre 8 16, tfn 369 2211 centraliserad jour, må fre 9 15.30, tfn 369 369 2211 Keskusaukio tandvårdsklinik, Larsgatan 57 B - övertandläkare Irma Inkilä-Saari, tfn 369 2200-8 - SPRÅKFÖRBINDELSE

TJÄNSTEMANNALEDNINGEN Stadsdirektör Ekonomidirektör Elina Lehto Kari Torikka tfn (019) 369 4321 tfn (019) 369 4340 elina.lehto@lohja.fi kari.torikka@lohja.fi Bildningsdirektör Grundtrygghetsdirektör Stadsplaneringsdirektör Simo Juva Jussi Merikallio Antti Tuomainen tfn (019) 369 1541 tfn (019) 369 1244 tfn (019) 369 4410 simo.juva@lohja.fi jussi.merikallio@lohja.fi antti.tuomainen@lohja.fi FÖRTROENDEMANNALEDNINGEN Stadsfullmäktige ordf. Jussi Patinen I viceordf. Reijo Siltasaari II viceordf. Matti Pajuoja Revisionsnämnden ordf. Paul Packalen viceordf. Pentti Järvinen Utvecklings- och näringslivssektionen ordf. Ilkka Lähteenmäki Stadsstyrelsen ordf. Pirjo Silvennoinen I viceordf. Irene Äyräväinen II viceordf. Tuula Jämsén Personalsektionen ordf. Tuula Jämsén viceordf. Ritva Saari Stadsdirektören Centralvalnämnden ordf. Tauno Erolahti v.ordf. Anja Aaltonen Grundtrygghetsnämnden ordf. Teija Ristaniemi v.ordf. Annukka Isotalus Utbildningsnämnden ordf. Pekka Räsänen v.ordf. Pekka Luoma Bildnings- och fritidsnämnden ordf. Pirkko Mälkiä v.ordf. Eino Alhola Tekniska nämnden ordf. Jarmo Aho v.ordf. Heimo Yrjönsalo Miljönämnden ordf. Erkki Alhopuro v.ordf. Markku Karppinen Finska sektionen ordf. Pekka Räsänen v.ordf. Pekka Luoma Svenska sektionen ordf. Raili Enlund v.ordf. Keijo Wigren Centralförvaltningen ekonomidirektör Kari Torikka Grundtrygghetscentret grundtrygghetsdirektör Jussi Merikallio Bildningscentret bildningsdirektör Simo Juva Stadsplaneringscentret stadsplaneringsdirektör Antti Tuomainen SPRÅKFÖRBINDELSE - 9 -

UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRING Det finns mycket som kräver utveckling och förbättring då man ser på den svenska servicen i Lojo. En del har också redan gjorts, såsom att en translator anställdes i april 2004 och att språkförbindelsen godkändes i juni 2004. Vid det här laget finns redan en hel del material att tillgå på svenska. Ett problem är emellertid att vi inte riktigt har lyckats sprida informationen om detta och att de svenskspråkiga Lojoborna uppenbarligen inte ännu har vaknat till insikt om möjligheten att få service på svenska. På många av de serviceställen där det de facto finns beredskap att betjäna på svenska, har man sällan eller aldrig behövt göra det. Till de brister i den svenska servicen som har påtalats av stadsborna hör bland annat meddelandet på telefonväxeln. Saken har utretts tillsammans med telefonbolaget och har nu framskridit så långt att vi vet att frågan rent tekniskt kan lösas inom ramen för det växelsystem vi har idag. Därför kan vi nu lova att stadens telefonväxel inom en mycket snar framtid kommer att ha en funktion, där den som ringer kan välja att lyssna på meddelandet på svenska. En annan källa till irritation är de i det närmaste obefintliga svenska sidorna på Internet. Arbetet med att byta hela webbprogrammet har pågått redan en tid och uppenbarligen tar det ännu en tid innan programbytet är gjort. Tanken var ursprungligen att sammanställa svenska sidor först efter att de nya finska sidorna har tagit form. Saken har emellertid dragit ut på tiden och därför har vi öppnat svenska webbsidor med samma uppläggning som de nuvarande finska sidorna och material läggs ut i den takt det finns att tillgå och tiden medger. Så småningom skall de svenska sidorna i stort sett motsvara de finska. En tredje synlig punkt där det brister på svenska är namnskicket i fråga om vägar, gator, stadsdelar osv. Också här är bättring på kommande. En namnarbetsgrupp har nämligen tillsatts och arbetar som bäst med att sätta saken i skick. I övrigt arbetar vi träget vidare, dels genom att kontinuerligt utöka det skriftliga materialet på svenska, dels genom att vara uppmärksamma på nya behov och eventuella brister vi inte ännu börjat åtgärda. På den här punkten vill vi understryka vikten av att stadsborna inte tvekar att ta kontakt om de märker att servicen i något avseende inte motsvarar förväntningarna. Ett sätt är att använda responskortet på sista sidan. - 10 - SPRÅKFÖRBINDELSE

LOJO STADS TVÅSPRÅKIGA SERVICE På de följande sidorna kan man läsa om den juridiska och historiska bakgrunden till Lojo stads tvåspråkighet, om fullmäktiges principbeslut om servicenivån och om servicecentrens förslag om svensk service. Det sista avsnittet innehåller en redogörelse för vilken service de olika sektorerna kan förbinda sig till på svenska. Där framgår också vilket material som skall översättas till svenska och vilka personer på de olika enheterna som kan fungera som språkstöd då det behövs. Principer i språklagen En central princip i språklagen är myndighetens skyldighet att på eget initiativ se till att de språkliga rättigheterna förverkligas. Myndigheterna skall genom praktiska åtgärder och arrangemang se till att den språkliga servicen och de språkliga rättigheterna förverkligas. De bestämmelser i lagen som gäller information och vägledning har stor betydelse för hur de språkliga rättigheterna förverkligas i praktiken. I informationen skall myndigheterna utöver traditionella informationssätt beakta de möjligheter den moderna datatekniken, såsom Internet och elektronisk information, bereder. Enligt grundlagen skall myndigheterna se till båda språkgruppernas bildningsmässiga och samhälleliga behov. En tvåspråkig myndighet skall informera på båda språken. Språklagen gäller de språk som enligt grundlagen är nationalspråk, dvs. finska och svenska. Lagen medför inga nya språkliga rättigheter, men rättigheterna preciseras i förhållande till den tidigare lagen. Syftet med lagen är att bättre trygga förverkligandet av språkliga rättigheter också i praktiken. Språklagen gäller kommunala och statliga myndigheter inklusive domstolar, självständiga offentligrättsliga inrättningar, riksdagens ämbetsverk och republikens presidents kansli samt privata instanser som med stöd av lag sköter offentliga förvaltningsuppgifter till den del instansen sköter just dessa uppgifter. I språklagen stadgas om skyldigheter som faller på kommunala bolag. De språkliga rättigheterna skall tas i betraktande också då kommunal service anordnas. Med syftet att i praktiken verkställa de språkliga rättigheter som fastställs i språklagen stiftades en lag om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003). Lagen gäller delvis också personalen i kommunerna. Enligt lagen har kommunen rätt att själv avgöra hurdana språkfärdigheter de anställa skall ha. Då kraven på språkkunskaper hos de anställda fastställs skall förverkligandet av de språkliga rättigheter språklagen tryggar tas i betraktande. SPRÅKFÖRBINDELSE - 11 -

I en tvåspråkig kommun och samkommun skall man betjäna både på finska och på svenska. Tillgången till service skall vara lika på både språken. Myndigheten skall i sin verksamhet på eget initiativ se till att de språkliga rättigheterna förverkligas i praktiken. Den skall i sina kontakter med privatpersoner och juridiska personer använda deras eget språk, om den vet vilket det är eller utan oskäligt besvär kan ta reda på det, eller använda både finska och svenska. Klienten avgör på vilket språk han eller hon vill bli betjänad. Utgångspunkten i servicen borde vara att en person inte själv skall behöva kräva service på sitt eget språk, utan att myndigheten på eget initiativ beaktar klientens språkliga rättigheter och använder det språk klienten väljer (klientens eget språk). Att lika service erbjuds på båda språken innebär inte att servicen behöver arrangeras på samma ställe eller i lika stor omfattning på alla ställen. Det är möjligt att betjäna på olika språk på olika betjänings- och verksamhetsställen. Om bara personer som hör till den ena språkgruppen utnyttjar en viss serviceform kan servicen på verksamhetsstället i fråga huvudsakligen ges bara på det ena språket. Grundenheten i den språkliga indelningen är en kommun. En kommun är endera eneller tvåspråkig. Den språkliga kommunindelningen definierar också indelningen av samkommuner och statliga myndigheter i en- och tvåspråkiga. Om kommunernas språkliga indelning stadgas vart tionde år genom förordning av statsrådet. Den nuvarande indelningen är i kraft till år 2012 (1174/2002) och enligt den finns det 383 enspråkigt finska kommuner i Finland, tre enspråkigt svenska och 44 tvåspråkiga. Utöver dessa finns det enligt självstyrelselagen för Åland 16 svenskspråkiga åländska kommuner. Enligt övergångsbestämmelserna i språklagen ändrar den nya lagen inte den nuvarande språkindelningen. Också samkommunerna delas in i en- och tvåspråkiga myndigheter, vilket innebär en förändring jämfört med det nuvarande läget. Olika parters språkliga rättigheter i en samkommun fastställs alltså inte längre enligt den språkliga indelningen i bostadskommunen. Samkommunerna indelas språkligt utifrån medlemskommunernas språkliga indelning. Om medlemmarna i samkommunen är endera tvåspråkiga eller enspråkiga på båda språken är samkommunen tvåspråkig. Också en enda tvåspråkig kommun eller kommun som är enspråkig på ett annat språk än de övriga innebär att samkommunen är tvåspråkig. Om alla medlemmar i samkommunen är enspråkiga på samma språk är samkommunen enspråkig. - 12 - SPRÅKFÖRBINDELSE

Historisk bakgrund Lojo stads tvåspråkighet bygger på en historisk bakgrund. Också för närvarande är den språkgräns som löper genom Lojo en del av områdets hembygdshistoria. Den svenskspråkiga bosättningen i Lojo har sina rötter i medeltiden. Då svenska kronan stärkte sin ställning i Finland var ett sätt att flytta befolkning från Sverige till Finland. Från den senare hälften av 1100-talet till 1200-talet bosatte sig den befolkningen i kustområdet i Finland och så småningom steg bosättningsströmmen högre och högre ända till södra stranden av Lojo sjö. Å andra sidan flyttade finskspråkig befolkning österut från Egentliga Finland och söderut från Tavastland. I Lojo möttes befolkningsströmmarna och den norra gränsen för den svenskspråkiga befolkningen stabiliserades i Virkby. Man kan med andra ord tala om en svenskspråkig ursprungsbefolkning i södra Lojo. Ända till skiftet mellan 1800- och 1900-talet var ståndspersonernas och tjänstemännens språk svenska. Det bodde ståndspersoner överallt i Lojo och tjänstemännen arbetade i Lojobacken (det nuvarande centrum). Därmed var svenska språket i allmänt bruk i kommunen. Det fanns naturligtvis svenska skolor i Virkby och likaså i kyrkstaden (i pedagogierna från slutet av 1800-talet till decennieskiftet mellan 1950- och 1960-talet). Nuförtiden har vi fungerande svenskspråkiga daghem, lågstadier, ett högstadium och ett gymnasium. Lojo kommun var åren 1922 1996 klassificerad som ett självstyrande område, där finska var majoritetsspråk och de svenskspråkiga invånarna utgjorde mindre än en tredjedel av alla invånare. År 1926 separerades Lojo köping/lojo stad från kommunen och utgjorde fram till år 1952 ett självstyrande område, där majoriteten av invånarna var finskspråkig och mindre än en tredjedel av alla invånare var svenskspråkiga. Åren 1953 1996 var Lojo en helt finskspråkig köping/stad. Lojo köping blev stad den 1 januari 1969. Lojo stad och Lojo kommun gick den 1 januari 1997 samman och bildade den nya kommunen Lojo som beslöt ta i bruk beteckningen stad. I sammanslagningsavtalet antecknades att den nya kommunen är tvåspråkig åren 1997 2002. I beslutet om att grunda den nya staden fastställde inrikesministeriet att Lojo är tvåspråkig till slutet av år 2002. Stadsfullmäktige föreslog under sitt sammanträde den 26 september 2001 enhälligt för statsrådet att Lojo fastställs som tvåspråkig också för åren 2003 2012. Statsrådet beslöt enligt förslaget fastställa att Lojo är tvåspråkig också åren 2003 2012. SPRÅKFÖRBINDELSE - 13 -

Tvåspråkigheten en resurs som staden vill bevara Tvåspråkigheten har betydelse då man försöker locka nya invånare till staden. Det tvåspråkiga servicenätet skapar också förutsättningar att hålla kvar de svenskspråkiga invånare som redan bor i Lojo. Det regionala samarbetet kommunerna emellan är en förutsättning för det tvåspråkiga servicenätet. I det här samarbetet behövs tvåspråkigheten. Det samarbete som riktar sig mot Raseborgsregionen betonas i framtiden också i näringslivspolitiken, i utnyttjandet av logistik och bland annat i utvecklingen av datanät. I Västnyland är det ett absolut villkor för förbättrad konkurrensförmåga att man samlar krafter över språkgränsen. Projektet Språkförbindelser i förvaltningen För att verkställa ändringen i språklagen i förvaltningen inom staten och kommunerna startade Finlands Kommunförbund, inrikesministeriet, Folktinget, Svenska Kulturfonden och Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi den 1 januari 2003 samarbetsprojektet Språkförbindelser i förvaltningen. Utöver instanserna ovan deltar följande pilotkommuner och samkommuner i projektet: Lojo, Karleby, Lappträsk, Esbo, Ekenäs, Korsholm, Pernå, Vasa sjukvårdsdistrikt och Sydösterbottens sjukvårdsdistrikt. Avsikten med projektet är att för varje pilotkommun skapa en språklig serviceförbindelse en produktbeskrivning, som klart och tydligt informerar invånarna om vilken språklig service de kan vänta sig av den kommunala verksamheten. Samtidigt vill man skapa en verksamhetsmodell som andra kommuner kan använda som anvisning då de utvecklar sin egna språkliga service. Pilotkommunerna i projektet har kartlagt tvåspråkigheten i den egna organisationen och utarbetat sin verksamhetsmodell för att utveckla språkservicen. Under projektets lopp sammanställer pilotkommunerna sina egna språkprogram eller strategier och skapar egna språkförbindelser där den språkliga service kommunen kan erbjuda invånarna bokförs. I språkförbindelsen inbegrips också ett fungerande system för respons där klienterna kan komma med synpunkter och förslag till utveckling av den språkliga servicen. Språkförbindelseprojektet i Lojo Våren 2003 kartlades serviceutbudet i förvaltningarna och de stadsägda bolagen. En arbetsgrupp inrättades för att verka över förvaltningsgränserna och förbereda Lojo stads språkförbindelse och arbetet för att främja den svenska servicen. Under våren och sommaren kartlades också personalens och de förtroendevaldas språkkunskaper på en nationell sexgradig skala och förfarandet i andra tvåspråkiga städer i landet studerades. Ytterligare definierades utmaningarna för Lojos språkstrategi, översättningsbehoven och behoven av språkkurser. Under hösten gjordes en utredning om vad de olika förvaltningarna kan förbinda sig till i fråga om svensk service. Ett stödpersonsnätverk som omfattade samtliga resultatområden skapades och språkkurser i olika nivågrupper sattes igång. - 14 - SPRÅKFÖRBINDELSE

Under våren 2004 anställdes en translator och språkförbindelsen bereddes. I maj var utkastet till Lojos språkförbindelse klart och i juni ordnades ett diskussionsmöte för de svenskspråkiga medborgarorganisationerna. Därefter behandlades utkastet i stadsstyrelsen och den 23 juni 2004 godkände stadsfullmäktige språkförbindelsen. Om tvåspråkigheten inte fungerar? I centralförvaltningen är translator Carola Grönholm, tfn (019) 369 4332, kontaktperson i frågor som gäller den svenskspråkiga servicen. I alla sådana fall där servicen inte fungerar skall den första kontakten riktas till henne. Ansvaret för att servicen förverkligas bärs av en grupp som består av stadsdirektören Elina Lehto, tfn (019) 369 4321, juridiska förvaltningschefen Kimmo Huttunen, tfn (019) 369 4311, och personalutvecklingschefen Päivi Pohjola, tfn (019) 369 4246. I stadshuset Monkola och på alla serviceställen finns att få ett responskort där man kan ge sina synpunkter på hur den svenskspråkiga servicen fungerar. Korten återsänds till Carola Grönholm vid centralförvaltningen. Alla synpunkter som kommer in på responskort besvaras. Sektordirektörerna för servicecentren ansvarar för kvaliteten på den svenska servicen: centralförvaltningen: ekonomidirektör Kari Torikka, tfn (019) 369 4340 bildningscentret: bildningsdirektör Simo Juva, tfn (019) 369 1541 grundtrygghetscentret: grundtrygghetsdirektör Jussi Merikallio, tfn (019) 369 1244 stadsplaneringscentret: stadsplaneringsdirektör Antti Tuomainen, tfn (019) 369 4410 Avsikten är att brister korrigeras i den enhet där de uppdagats. Om detta inte lyckas skall man kontakta någon av personerna ovan, skicka ett responskort eller ta kontakt med translator Carola Grönholm, som ger råd om vem man skall vända sig till och på vilket sätt. Om det gäller en principfråga behandlar stadsstyrelsen ärendet på samma sätt som i fråga om kvalitetsbrister i andra tjänster. SPRÅKFÖRBINDELSE - 15 -

Uppföljning En gång per fullmäktigeperiod ges en tvåspråkighetsgenomgång till stadsstyrelsen och -fullmäktige. Tvåspråkighetsgenomgången är en redogörelse för hur tvåspråkigheten i Lojo har fungerat. Den språkbarometer som tillämpades första gången år 2004 tas i bruk som en varaktig del av tvåspråkighetsstrategin och resultaten av barometern rapporteras regelbundet. - 16 - SPRÅKFÖRBINDELSE

SPRÅKFÖRBINDELSER I FÖRVALTNINGEN: Centralförvaltningen Material på svenska Staden har haft en translator sedan den 5 april 2004. Hon översätter i första hand kungörelser och material för stadsfullmäktiges föredragningslistor och protokoll. Övrigt material översätts i den omfattning som tiden tillåter. T.ex blanketter, anvisningar och annat som önskas på svenska översätts så fort som möjligt. Staden har vid det här laget webbsidor också på svenska, och innehållet utökas och kompletteras efter hand. Service på svenska Kundbetjäningen kan skötas på svenska inom varje resultatområde endera direkt eller med hjälp av stödpersoner. Skriftligt material produceras till vissa delar rutinmässigt på svenska och i övrigt enligt behov. Tjänstemannabeslut bereds direkt på svenska, om framställan/begäran gjorts på svenska. Stödpersoner Förvaltning Näringslivsservice företagsservice projekt Juridisk service Ekonomiservice Personalservice Kundservicecentret /turistrådgivningen Dataadministration Stadsdirektör Elina Lehto, stadsdirektörens sekreterare Marja Sohlberg, byråsekreterare Tarja Nylund, translator Carola Grönholm Företagsrådgivare Kari Kaján, projektcheferna Jukka Ollila, Erkki Peltonen Juridiska förvaltningschefen Kimmo Huttunen, byråsekreterare Eeva Hietala, kanslisekreterare Arja Mahlio Translator Carola Grönholm Löneräkningschef Liisa Hietajärvi Servicerådgivare Tiina Liimatainen, byråsekreterare Emma Ajo Programrådgivare Carola Jaakkola, Mikael Puusa, Eero Suomi, datachef Pasi Perämäki SPRÅKFÖRBINDELSE - 17 -

SPRÅKFÖRBINDELSER I FÖRVALTNINGEN: Grundtrygghetscentret Service och material på svenska Klienterna betjänas på svenska endera direkt eller med hjälp av stödperson. Myndighets- eller tjänstemannabeslut ges på begäran på svenska. Skriftligt material översätts till en del rutinmässigt, i övrigt enligt behov. I mottagningsverksamhet kan patientens husläkare eller hälsovårdaren på rådgivningen undantagsvis bytas för att svensk service skall kunna garanteras. I fråga om talterapi och ergoterapi måste service för personer med svenska som modersmål skaffas som köptjänst. Översättningstjänster behövs för sammanställande av offentliga texter (t.ex. ärenden inom förmyndarskapsväsendet). Kund- och telefonserviceställen Hälso- och sjukvårdsenheter Socialarbete Förvaltning och ekonomi: bostadsservice Åldrings- och handikappservice Rådgivnings-, tidsbeställnings- och jourställen Rådgivnings-, tidsbeställnings- och jourställen Rådgivningsställen Rådgivningsställen - 18 - SPRÅKFÖRBINDELSE

Stödpersoner Personerna i förteckningen nedan kan vid behov, främst per telefon, hjälpa till då klientsituationen kräver kunskaper i svenska. I praktiken är det knappast klokt att läkare, tandläkare eller annan vårdpersonal, annat än i yttersta nödfall, tolkar i klientsituationer någon annanstans än på sin egen arbetsplats. Detta skulle leda till att det egentliga arbetet blir ogjort och det är antagligen enklare att få tag på tolktjänster än på ersättande professionella tjänster. Läkare Skötare och vårdare Tandvård Socialarbete Förvaltning och ekonomi Bostadsservice Åldrings- och handikappservice Mia Lindholm, Taina Hammarén, Lars Eriksson, Elmo Antere, Pentti Suppola, Tapani Hämäläinen Paula Lintunen, Heidi Roos, Margareta Toivonen, Nina Weurlander, Marie Lundell, Monica Karonen, Ulla-Maija Leppämäki, Anna Lönnqvist, Eeva Harhanen, Sirpa Luukkanen, Marika Huolman, Riitta Frigård, Raili Bagge, Katriina Härkönen, Brita Kaitolahti, Maritta Karjanmäki, Merja Salo, Åsa Söderling, Marketta Salovaara, Leena Lindfors Irma Inkilä-Saari, Carina Ekström Marina Wessberg, Eivor Juvakka, Anne Nevalainen och Carola Johansson Socialarbetarna ovan Tuula Marjamäki Seija Ollikainen, hemvården i Virkby; Hilkka Pietilä-Wright, nattpatrullen; Aila Siitonen, hemvården i Virkby; Salli Sippo, hemvården i Routio; Doris Böckerman, nattpatrullen; Marja Roiha, hemvården i Moisio-Nummentausta; Harry Yltävä, handikappservicen i Lohjantähti Allmänt taget har behovet av svenska varit rätt litet i det grundläggande arbetet och behoven har kunnat mötas väl med hjälp av det servicenätverk som finns. Enligt uppgift har saker och ting skötts väl, klienterna/patienterna har kunnat göra sig förstådda och samarbetet har fungerat. SPRÅKFÖRBINDELSE - 19 -

SPRÅKFÖRBINDELSER I FÖRVALTNINGEN: Bildningscentret Material på svenska Skriftligt material produceras till vissa delar rutinmässigt på svenska och i övrigt enligt behov. Tjänstemannabeslut bereds direkt på svenska, om framställan/begäran gjorts på svenska Stödpersoner Förvaltning Undervisningsväsendet Hiiden Opisto Musikinstitutet Ungdomsväsendet Kulturväsendet Stadsorkestern Lohjan Teatteri Biblioteken Museet Stödfunktioner för ungdomar Idrottsväsendet Dagvårdsservice Tiina Hägg, Karin Fagerström, Simo Juva De svenskspråkiga skolorna sköter sina ärenden på svenska, av de finskspråkiga skolorna förutsätts ingen verksamhet på svenska, även om förutsättningarna fanns Merja Sillanpää, Marjatta Siikjärvi Finskspråkig läroanstalt Sari Huttu Karin Fagerström Felix von Willebrand Finskspråkig inrättning Virkby: Carita Schulman Routio/huvudbiblioteket: Marianne Lehtinen Huvudbiblioteket: Martina Aminoff-Remes Heikki Schneider, Leena-Maija Halinen, Eero Ahtela Linkki: Jarkko Stirkkinen Sisko Rantakoski, Hilkka Stigell Daghemmet Laban i centrum samt gruppfamiljedaghemmet Lilla My och daghemmet Petter i Virkby; Eva Skog, Lena Blomqvist, Birgitta Lindberg, Laura Sjöström, Heidi Lindholm, Siv Vinberg - 20 - SPRÅKFÖRBINDELSE

Allmänt taget har behovet av svenska varit rätt litet och vi har kunnat svara väl på behoven. Ett undantag i sammanhanget är de svenskspråkiga skolorna, där ärenden i huvudsak sköts på svenska. Alla de dokument skolorna önskat har emellertid inte kunnat levereras på svenska. Det är då frågan om dokument som sammanställts av något annat verksamhetsområde och som borde översättas. Utöver stödpersonerna ovan kan de flesta som betjänar allmänheten åtminstone hjälpligt svenska. Service på svenska Klienterna betjänas på svenska endera direkt eller vid behov med hjälp av stödperson. På skolorna används skolans språk. På Hiiden Opisto arrangeras svenskspråkiga kurser enligt kursprogrammet. Inom dagvården betjänas klienterna direkt på svenska vid de svenskspråkiga verksamhetsställena (daghemmet Petter och gruppfamiljedaghemmet Lilla My i Virkby samt daghemmet Laban i Lojo centrum), inom de övriga dagvårdsområdena endera direkt eller med hjälp av stödperson. SPRÅKFÖRBINDELSE - 21 -

SPRÅKFÖRBINDELSER I FÖRVALTNINGEN: Stadsplaneringscentret Material på svenska Skriftligt material produceras till vissa delar rutinmässigt på svenska och i övrigt enligt behov. Tjänstemannabeslut bereds direkt på svenska, om framställan/begäran gjorts på svenska. Service på svenska Kunderna betjänas vid behov på svenska med hjälp av stödperson. I vattenfaktureringen är ett system med möjlighet till tvåspråkig fakturering enligt kundens modersmål i bruk (finska, svenska). Stödpersoner Förvaltning Markanvändning och miljö Fastighets- och kartverkstjänster Kommunalteknik Fastighetsförvaltning Kosthåll och städservice Markus Tamminen och Leena Ek Olof Wasenius Satu Törnroos Seppo Lötjönen, Markku Hakalahti, Timo Loman, Börje Östman, Tapio Lähteenmäki Osmo Pohjola, Heikki Jauhiainen Merja Heinonen - 22 - SPRÅKFÖRBINDELSE

SPRÅKFÖRBINDELSE - 23 -

Lojo stad - 24 - SPRÅKFÖRBINDELSE

RESPONSKORT SPRÅKFÖRBINDELSE Lojo stad Situation, där tvåspråkigheten inte fungerat Person, som betjänade er Förslag till förbättring Annat Er kontaktinformation TACK FÖR ERA SYNPUNKTER. VI TAR KONTAKT. Vik, häfta samman och lägg på posten. Vi betalar portot. SPRÅKFÖRBINDELSE - 25 -

Mottagaren betalar portot Lojo stad Centralförvaltningen/C. Grönholm Kod 5003676 08003 SVARSFÖRSÄNDELSE - 26 - SPRÅKFÖRBINDELSE