Slutrapport VillGott. Funktionsbevarande arbetssätt

2011-01-21 SID 1 (11) Beslutad av styrgrupp 2011-02-11 Slutrapport VillGott Funktionsbevarande arbetssätt Projektägare: Iréne Kallin, förvaltningschef Omvårdnadsförvaltningen Solna stad Projektledare: Sara Vigebo, verksamhetsutvecklare/dietist SOLNA STAD info@solna.se Organisationsnummer 171 86 Solna Telefon 08-734 20 00 212000-0183 Besöksadress Stadshusgången 2 Fax 08-83 64 63 www.solna.se

2011-01-21 SID 2 (11) Bakgrund Omvårdnadsförvaltningen i Solna stad har inte ansvaret för hemsjukvården. Det innebär att behov av rehabiliterande insatser i hemmet i Solna är landstingets ansvarsområde. När en person är i behov av hjälp för att klara sina dagliga aktiviteter har kommunen således bara en åtgärd; bevilja hemtjänst enligt Socialtjänstlagen. Många äldre vill klara sig själva utan hjälp från hemtjänsten. Med kunskap om funktionsförmåga och om hur funktioner kan kompenseras eller återvinnas kan kommunen öka möjligheterna för äldres självständighet. Syftet med projektet var att öka livskvaliteten för äldre i ordinärt boende med hemtjänstinsatser genom ökad kunskap hos myndighetsavdelningen och hemtjänstutförare om funktionsbevarande arbetssätt samt genom förbättrad samverkan mellan landsting och kommun gällande funktionsbevarande arbetssätt och rehabilitering. Mål Projektmålet var att biståndshandläggare, vårdplanerare och hemtjänstpersonal inom ett hemtjänstföretag ska ha kunskap om vad som avses med funktionsbevarande arbetssätt i Omvårdnadsförvaltningen biståndshandläggare, vårdplanerare och hemtjänstpersonal inom ett hemtjänstföretag ska ha kännedom om hur de kan arbeta funktionsbevarande biståndshandläggare och vårdplanerare ska skriva individuella mål det ska finnas en skriftlig överenskommelse mellan Rehab nordväst och Omvårdnadsförvaltningen gällande samverkan kring hemtjänst- och rehabiliterande insatser det ska finnas en ekonomisk och kvalitetsmässig utvärdering gällande arbetsterapeutkompetens i behovsbedömning av insatsen dusch Resultat Kunskap om funktionsbevarande arbetssätt I projektet togs följande definition för begreppet Funktionsbevarande arbetssätt fram: Att arbeta funktionsbevarande är en viktig del inom vård och omsorg och ska ingå som en naturlig del i handläggning, planering och utförande av insatser. Det innebär att stödja den enskilde utifrån hans/hennes egen förmåga och egna intressen till en meningsfull dag. För att utvärdera om biståndshandläggare och vårdplanerare har kunskap om vad som avses med funktionsbevarande arbetssätt fick biståndshandläggare, vårdplanerare och sektionschefer besvara en enkät. Enkäten innehöll frågan Vad innebär det att arbeta

2011-01-21 SID 3 (11) funktionsbevarande enligt omvårdnadsförvaltningens definition? 17 personer besvarade enkäten. Resultatet visar att nästan alla anger att funktionsbevarande arbetssätt handlar om den enskildes förmåga. Däremot angav endast 40% att det handlar om den enskildes intressen. I projektet deltog Humaniora hemtjänst. På grund av tidsbrist var de tvungna att avsluta sitt deltagande innan projektet avslutats. Med anledning av det ersattes Humaniora hemtjänst av Attendo hemtjänst. Det medförde att tidsplanen blev förskjuten och således hann inte den framtagna definitionen implementeras inom hemtjänsten. Projektmålet att biståndshandläggare, vårdplanerare och hemtjänstpersonal inom ett hemtjänstföretag ska ha kunskap om vad som avses med funktionsbevarande arbetssätt, har inte uppnåtts för någon av yrkesgrupperna. Kännedom om rutiner för funktionsbevarande arbetssätt Utvärderingen omfattade att utvärdera om biståndshandläggare och vårdplanerare hade kännedom om de rutiner för funktionsbevarande arbetssätt som tagits fram under projekttiden. Biståndshandläggare, vårdplanerare och sektionschefer fick besvara en enkät med frågan Vad kan du som biståndshandläggare/vårdplanerare göra för att arbeta funktionsbevarande? 17 personer besvarade enkäten.

2011-01-21 SID 4 (11) Enkätsvaren jämfördes med de rutiner som tagits fram. Rutinerna omfattar fem huvudrubriker: Göra handläggningsprocessen begriplig för den enskilde Söka det sammanhang och den helhet som den enskilde är en del av samt ta reda på hur den enskilde upplever sin situation den enskildes upplevelser Synliggöra den enskildes resurser och vid behov tillföra resurser Formulera individuella mål tillsammans med den enskilde utifrån vad den enskilde tycker är viktigt och hur hon/han vill ha det Följa upp och utvärdera om beviljade insatser överensstämmer med den enskildes behov Resultatet visar att nästan alla (94%) angav svar som kan relateras till huvudrubriken Synliggöra den enskildes resurser och vid behov tillföra resurser. Det var mindre än hälften (0%-47 %) av enkätsvaren som kunde relateras till de övriga huvudrubrikerna. Med anledning av att Humaniora hemtjänst avbröt sitt projektdeltagande blev tidsplanen förskjuten och således hann inte de framtagna rutinerna implementeras inom hemtjänsten. Projektmålet att biståndshandläggare, vårdplanerare och hemtjänstpersonal inom ett hemtjänstföretag ska ha kännedom om rutinerna för funktionsbevarande har inte uppnåtts för någon av yrkesgrupperna. Individuella mål Projektmålet utvärderades genom granskning av utredningar. Granskningen har omfattat utredningar av 15 handläggare/vårdplanerare (3 per handläggare/vårdplanerare). Utredningarna är gjorda under 2010. Utredningarna är en blandning av nya ärenden och omprövningar. Totalt granskades 45 utredningar. Granskningen har utgått från följande Individuellt mål: ett mål som är specifikt för personen och som kan kopplas till texten i utredningen Generellt mål: ett mål som inte kan kopplas till texten i utredningen och därmed inte upplevs specifikt Projektmålet har inte uppnåtts eftersom resultatet visar att endast 20% (9 stycken) av utredningarna innehåller individuella mål. Av de 37 utredningarna med generella mål är det 19 stycken (51%) som innehåller underlag för individuellt mål. I vissa utredningar finns det information som direkt kan omvandlas till ett individuellt mål. Det finns även utredningar där texten i utredningen ger indikation för att följdfrågor troligtvis kunde gett underlag för att formulera ett individuellt mål. Flera av de generella målen är formulerade så att målet är insatsen tex Målet med insatserna är att x ska få ett mål tillagat mat per dag samt få hem matvaror från affären.

2011-01-21 SID 5 (11) eller målet är problemet tex Målet med insatsen är att x ska få hjälp med det x inte klarar självständigt. Överenskommelse mellan Rehab nordväst och Omvårdnadsförvaltningen Projektmålet har uppnåtts genom att en samverkansöverenskommelse är tecknad mellan Rehab nordväst och omvårdnadsförvaltningen (bilaga 1). Enligt överenskommelsen ska en samrådsgrupp med representanter från båda parter ansvara för att framtagna samverkansrutiner för hur samverkan ska ske i det dagliga arbetet (bilaga 2) följs och vidareutvecklas. Samrådsgruppen ska träffas minst 2 gånger/år. Utvärdering gällande arbetsterapeutkompetens i behovsbedömning Inom projektet har rapporten Arbetsterapeutiska insatser i biståndsprocessen hur påverkas förmåga, hälsa och ekonomi? (bilaga 3) tagits fram och därmed är projektmålet uppnått. I utvärdering framkom det att arbetsterapeutiska insatser förbättrar personers förmåga och hälsa samt minskar behovet av hjälp från hemtjänsten vilket medför en minskad kostnad för hemtjänstinsatser.

2011-01-21 SID 6 (11) Tidplan/Aktiviteter Projektet pågick under perioden augusti 2007 december 2010. Aktivitet Tidsperiod Projektplanering 2007 Studiecirkel 2008 Handledning för 2008-2010 biståndshandläggare/vårdplanerare Framtagande av definition för begreppet 2009 funktionsbevarande arbetssätt Framtagande av överenskommelse och 2009-2010 samverkansrutiner med Rehab nordväst Utbildning i funktionsbevarande arbetssätt 2009-2010 Utbildning i förflyttningsteknik för 2009-2010 Humaniora hemtjänst Föreläsningar om samtalsmetodik 2009 Handledning för hemtjänstpersonal 2009 Föreläsning om målformulering 2009 Föreläsning om salutogen 2009 biståndshandläggning Framtagande av rutiner för 2009-2010 funktionsbevarande arbetssätt Samverkansdag 2010 Utvärdering av arbetsterapeutkompetens i 2010 behovsbedömning Projektmålsutvärdering 2010 Studiecirkel Biståndshandläggare och vårdplanerare gick en studiecirkel som bestod av fyra delar; föreläsning av Marianne Winqvist om att vårda det friska och hur attityder påverkar förhållningssättet allmän rehabilitering med Navid Rahbar föreläsning av en person från Parkinsonföreningen om Parkinsons sjukdom och bemötande studiebesök på hjälpmedelscentralen Sodexho med genomgång av hjälpmedel för kommunikation, minne och förflyttning Handledning för biståndshandläggare/vårdplanerare Vid 152 tillfällen fick biståndshandläggare och vårdplanerare individuell handledning av Navid Rahbar. Handledningen bestod av att Navid följde med på hembesök och

2011-01-21 SID 7 (11) vårdplaneringar och gjorde funktionsbedömningar (fysiska och psykiska) som biståndshandläggarna och vårdplanerarna kunde använda som underlag i sin bedömning. Framtagande av definition för begreppet funktionsbevarande arbetssätt Projektledare, projektmedlem och några av referenspersonerna i projektet tog tillsammans fram definitionen. Framtagande av överenskommelse och samverkansrutiner med Rehab nordväst Projektledare, projektmedlem och referenspersoner i projektet tog tillsammans fram en överenskommelse och samverkansrutiner. Utbildning i funktionsbevarande arbetssätt 89 personer från Humaniora hemtjänst och trygghetslarm samt 9 biståndshandläggare/ vårdplanerare som inte deltagit i studiecirkeln 2008 fick utbildning av Navid Rahbar. Utbildningen handlade om vanliga problem och åtgärder i samband med olika funktionsnedsättningar. Utbildning i förflyttningsteknik 37 personer från Humaniora hemtjänst fick utbildning av Navid Rahbar. Utbildningen handlade innehöll praktiska tips och råd för att minska belastningen på kroppen i samband med förflyttning samt hur förflyttningar kan utföras på ett säkert och tryggt sätt. Föreläsningar om samtalsmetodik Angelica Frithiof, vårdkonsult och författare, föreläste för 56 personer från Humaniora hemtjänst, nattpatrull och trygghetslarm samt för 27 personer från avdelningen för myndighetsutövning. Föreläsningen handlade om att samtalet, vårt viktigaste verktyg för ett bra bemötande. Handledning för hemtjänstpersonal Vid åtta tillfällen fick personal från Humaniora hemtjänst individuell handledning av Navid Rahbar. Handledningen bestod av att Navid följde med på hembesök och gav personalen individuellt anpassade tips och råd för att minska belastningen på kroppen i samband med förflyttning samt hur förflyttningar kan utföras på ett säkert och tryggt sätt. Föreläsning om målformulering Anna Gilbe, utbildare på Kompetensutvecklingsinstitutet, föreläste för 17 biståndshandläggare och vårdplanerare om salutogena, funktionsbevarande mål i biståndshandläggningen.

2011-01-21 SID 8 (11) Föreläsning om salutogen biståndshandläggning Eva Rönnbäck, FoU-chef vid FoU Västernorrland, föreläste för 20 biståndshandläggare och vårdplanerare om biståndshandläggarnas roll och uppdrag förutsättningar och möjligheter samt om hur behov kan bedömas utifrån hela människan. Framtagande av rutiner för funktionsbevarande arbetssätt För biståndshandläggare och vårdplanerare Projektledare, vårdplanerare, biståndshandläggare och sektionschefer tog tillsammans fram rutiner för verksamheten (bilaga 4). För Attendo hemtjänst Projektledare, hemtjänstpersonal och verksamhetschef tog tillsammans fram rutiner för verksamheten (bilaga 5). I samband med framtagandet hölls föreläsning om helhetssyn och livskvalitet av Lisbeth Hagman, konsult inom äldreomsorg, samt vanliga funktionsnedsättningar av Navid Rahbar. Samverkansdag Under hösten 2010 ordnades en samverkansdag med Rehab nordväst, myndighetsavdelningen, dagverksamheter, korttidsboenden och hemtjänstutförare för att sprida information om samverkansöverenskommelsen och samverkansrutinerna samt för att berörda parter skulle få träffa varandra. Utvärdering av arbetsterapeutkompetens i behovsbedömning Syftet var att utvärdera effekten av arbetsterapeutiska insatser avseende upplevd förmåga att utföra vardagsaktiviteter, hur hälsan påverkas av förmågan samt ekonomiskt utfall i form av förändring av hemtjänstinsatsbehov. Personer som ansökte om hjälp med hygien/dusch, måltider och/eller på- och avklädning. erbjöds ett hembesök av arbetsterapeut för att se om de med hjälp av arbetsterapeut kunde fortsätta/återgå till att klara av hygien/dusch, på- och avklädning och/eller måltider självständigt. Erbjudandet om arbetsterapeutbesök var ett komplement till biståndsinsatser. Personerna fick skatta sin förmåga att utföra vardagsaktiviteter och dess påverkan på hälsan, före och efter arbetsterapeutinsatserna. Resurser Projektet har finansierats med statliga stimulansmedel. Kostnader under projektet har framför allt bestått av: projektorganisation vikarieersättning i samband med utbildningar för personal föreläsararvoden

2011-01-21 SID 9 (11) Projektorganisation Styrgrupp Iréne kallin, förvaltningschef Margareta Lennfalk, ekonomichef Annelie Söderman, informationsansvarig Annika Wiechel, kvalitetsutvecklare Referensgrupp Bengt Norrbom, Äldreforum Roland Bjurling, Äldreforum Sten Jakobson, Äldreforum Projektkoordinator Evelina Danielsson, hälsopedagog till och med 2009-02-28 Sara Vigebo, verksamhetsutvecklare/dietist från och med 2009-03-01 Projektansvarig Kristina Jungmar, sektionschef för vårdplanerare, 10% Projektledare Annelie Söderman, informationsansvarig, 50% till och med 2008 Sara Vigebo, verksamhetsutvecklare/dietist, 30% från och med 2009 Projektmedlemmar Navid Rahbar, arbetsterapeut, 50% Referenspersoner Henrik Ljusell, vårdplanerare Margareta Bowallius, biståndshandläggare Annika Stenmark, boendesamordnare Tomas Lepistö, sjukgymnast Rehab nordväst Inger Öman, arbetsterapeut Rehab nordväst Jaana Gustavsson, enhetschef Rehab nordväst Helen Akker, sjukgymnast Skoga vård- och omsorgsboende Helena Böhrens, sjukgymnast Hallen vård- och omsorgsboende Helena Snaula, verksamhetschef Humaniora hemtjänst Marie-Louise Eklof, verksamhetschef Attendo hemtjänst Ilona Stefansson, vårdbiträde/samordnare Attendo hemtjänst Karin Lundgren, vårdbiträde Attendo hemtjänst Matthias Karlsson, undersköterska Attendo hemtjänst

2011-01-21 SID 10 (11) Erfarenheter Handledning och utbildning Biståndshandläggarna och vårdplanerarna anser att arbetsterapeutens kompetens är ett viktigt komplement till deras egen kunskap. De tycker att arbetsterapeuten ser andra frågor och alternativ för att underlätta människors vardag. Dessutom anser de att deras bedömning underlättas genom att arbetsterapeuten hjälper dem att få mer information om den enskildes funktionsförmåga och eventuella konsekvenser det får i vardagen. Arbetsterapeuten gav ibland tips om hjälpmedel som den enskilde behövde vilket medförde att han/hon inte ansökt om alla insatser som han/hon tänkte ansöka om från början. Hemtjänstpersonalen var mycket positiv till att de genom arbetsterapeuten fick snabb hjälp med både sin egen arbetsmiljö och hur den enskilde kunde få hjälp så att han/hon kan bo kvar hemma. De uppskattade utbildningarna om funktionsbevarande arbetssätt och förflyttningsteknik. Samverkan En viktig faktor för att utveckla samverkan mellan huvudmännen visade sig vara att parterna fick beskriva sitt arbetssätt och uppdrag. Genom det skapades en förståelse för varandra vilket förbättrade samarbetet. I början av projektet var inte biståndshandläggarna och vårdplanerarna så aktiva att kontakta arbetsterapeuten för handledning. Det förändrades under projektets gång vilket pekar på att det är viktigt att tydliggöra olika yrkeskategoriers kompetens när de ska samverka. Övriga erfarenheter När Attendo hemtjänst skulle ta fram rutiner för funktionsbevarande arbetssätt var tanken att arbetsgruppen (referenspersonerna) delvis skulle arbeta självständigt med att ta fram dem. Det självständiga arbetet visade sig inte vara en bra arbetsmetod. Med anledning av att det blev problem med det självständiga arbetet ändrades metoden till att projektledaren ledde arbetet. Den metoden fungerade bra. I samband med att rutiner ska tas fram för den verksamhet man arbetar i är det lätt att personalen fastnar i diskussioner om vad andra verksamheter bör göra och inte göra. Det är därför viktigt att avsätta tid innan projektaktiviteten för att planera hur dessa diskussioner ska undvikas. En framgångsrik metod var att föra diskussioner kring färdiga frågeställningar som tex Vad är ett bra bemötande?, Hur kan vi skapa trygghet? Förändringsarbete kräver mycket tid och ett engagerat ledarskap. Eftersom mycket annat utvecklingsarbete pågick parallellt med projektet på myndighetsavdelningen (avdelningen för biståndshandläggare och vårdplanerare) blev det svårt att hitta tid för att diskutera och reflektera över de nya rutinerna. Det är viktigt att ansvariga chefer håller liv i rutiner som tas fram i ett projekt så att de följs.

2011-01-21 SID 11 (11) Vid utvärderingen av projektmålen blev det diskussioner kring att flera projektmål inte uppnåtts. Det visar på hur viktigt det är att tydligt beskriva vad det är som utvärderas. I detta projekt utvärderades om biståndshandläggarna och vårdplanerarna känner till de rutiner som tagits fram i projektet. Det var inte en utvärdering av vad de faktiskt gör. Det är även viktigt att välja rätt utvärderingsmetod. Vad händer efter projektet I och med samverkansöverenskommelsen fortskrider samarbetet mellan omvårdnadsförvaltningen och Rehab nordväst. De framtagna rutinerna för funktionsbevarande arbetssätt för biståndshandläggare, vårdplanerare och Attendo hemtjänst är respektive chefs ansvar att implementera. Sektionscheferna för biståndshandläggare och vårdplanerare planerar en planeringsdag under 2011 för att arbeta vidare med individuella mål i utredningarna. Omvårdnadsnämndens mål för 2011 omfattar målet: 75% av personer som beviljas omvårdnadsinsatser i ordinärt boende ska ha individuellt utformade mål dokumenterade i utredningen. Omvårdnadsförvaltningens ledningsgrupp planerar, utifrån rapporten Arbetsterapeutiska insatser i biståndsprocessen hur påverkas förmåga, hälsa och ekonomi? hur det positiva resultatet ska implementeras i ordinarie verksamhet. Bilaga/or Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Samverkansöverenskommelse avseende rehabiliterings- och biståndsinsatser för personer som bor i ordinärt boende Samverkansrutiner avseende rehabiliterings- och biståndsinsatser för personer som bor i ordinärt boende Arbetsterapeutiska insatser i biståndsprocessen hur påverkas förmåga, hälsa och ekonomi? Funktionsbevarande arbetssätt Rutiner för biståndshandläggare och vårdplanerare Rutiner för funktionsbevarande arbetssätt Vi är stödet i någon annans strävan till ett meningsfullt liv

1 (2) 2010-08-30 Bilaga 1 ON/2010:105 Samverkansrutiner avseende rehabiliterings- och biståndsinsatser för personer som bor i ordinärt boende Detta dokument beskriver ansvar för verksamheter inom omvårdnadsförvaltningens och Rehab nordväst samt hur samverkan dem emellan ska ske i det dagliga arbetet. Den enskildes ansvar I första hand har den enskilde/närstående eget ansvar. Det är tex i första hand den enskilde/närstående som ansöker om hjälp, tar emot instruktioner, ansvara för underhåll och rengöring av hjälpmedel, vidareförmedla information mellan olika verksamheter tex från Rehab nordväst till hemtjänsten. Detta dokument beskriver huvudmännens ansvar när den enskilde/närstående inte klarar av sitt egenansvar. Återlämnande av hjälpmedel är alltid den enskildes/närståendes ansvar. Samtycke Sekretesslagen är utgångspunkt för hur information lämnas mellan verksamheterna. Den princip som gäller är att den enskildes samtycke ska inhämtas. Samverkansansvar För att samverkan ska fungerar har alla berörda verksamheter ett ansvar att söka kontakt med varandra samt vara varandra behjälpliga för att samordna vården och omsorgen. Det innebär att alla parter vid behov kan initiera gemensamma möten/hembesök med syfte att inhämta information och/eller utbyta kunskap/erfarenheter. För att möjliggöra kontakter är respektive verksamhet ansvarig att kontinuerligt sammanställa och tillhandahålla de andra parterna, en för verksamheten aktuell lista med kontaktuppgifter. Arbetsmiljö Arbetsmiljöhjälpmedel är respektive arbetsgivares ansvar och ingår ej i dessa samverkansrutiner.

2 (4) Hänvisning Avdelning för myndighetsutövning Hemtjänst Dagverksamhet Rehabiliteringsinsatser enligt hälso- och sjukvårdslagen ej utlova insatser/hjälpmedel hänvisa till/kontakta Rehab NV Korttidsvård: Omvårdnadspersonal ej utlova insatser/hjälpmedel kontakta korttidsvårdens arbetsterapeut/sjukgymnast Behovsbedömning Rehab nordväst bekräfta ansökan som inkommit från avdelningen för myndighetsutövning fortsätta utredningar som överrapporterats från arbetsterapeut/sjukgymnast inom korttidsvården Korttidsvård: Arbetsterapeut/Sjukgymnast i mån av tid inför hemgång göra hembesök Rehabiliteringsinsatser för att återvinna/förbättra funktion Rehab nordväst prova ut och förskriva hjälpmedel utföra aktivitets- och/eller funktionsträning montera/justera hjälpmedel Rehabiliteringsinsatser för att bibehålla/kompensera funktion Rehab nordväst prova ut och förskriva hjälpmedel utföra aktivitets- och/eller funktionsträning montera/justera hjälpmedel Korttidsvård: Arbetsterapeut/Sjukgymnast utföra aktivitets och funktionsträning delegera aktivitets och funktionsträning till omvårdnadspersonal prova ut och förskriva hjälpmedel som den enskilde får behov av under korttidsvistelsen (gäller ej växelvård på Skoga och Polhemsgården) prova ut och förskriva hjälpmedel inför hemgång (endast Hallen) montera/justera hjälpmedel under den enskildes korttidsvistelse Korttidsvård: Omvårdnadspersonal utföra aktivitets och funktionsträning enligt delegering från korttidsvårdens arbetsterapeut/sjukgymnast underhålla hjälpmedel Informationsöverföring Rehab nordväst informera hemtjänstens gruppledare om beviljade insatser/hjälpmedel ge muntlig/praktisk information till kontaktman Korttidsvård: Arbetsterapeut/Sjukgymnast informera och instruera personal inom korttidsvården om den enskildes behov avseende funktion och aktivitet Dokumentation (HSL) Rehab nordväst dokumentera i kundpärmen under fliken Rehab/hjälpmedel Överrapportering Rehab nordväst sammankalla till rapporteringsmöten med arbetsterapeut/sjukgymnast på Hallen Korttidsvård: Arbetsterapeut/Sjukgymnast överrapportera påbörjade men ej slutförda ärenden till Rehab NV delta i rapporteringsmöten med Rehab NV (endast Hallen) Uppföljning av rehabiliterande insatser Rehab nordväst följa upp insatser som beviljats av Rehab NV följa upp insatser som överrapporterade från arbetsterapeut/sjukgymnast inom korttidsvården Korttidsvård: Arbetsterapeut/Sjukgymnast vid behov under den enskildes korttidsvistelse följa upp insatser som beviljats av arbetsterapeut/sjukgymnast inom korttidsvården

3 (4) Biståndsinsatser enligt socialtjänstlagen Hänvisning Rehab nordväst Hemtjänst Dagverksamhet Korttidsvård ej utlova insatser hänvisa till/kontakta avdelningen för myndighetsutövning Behovsbedömning Avdelning för myndighetsutövning utreda behov av hjälp med att underhålla och rengöra hjälpmedel utreda behov av transport till och från dagverksamhet ta del av aktuell dokumentation i kundpärmen från Rehab nordväst bevilja/avslå ansökan om biståndsinsatser kontakta Rehab NV/hemtjänst/korttidsvård/dagverksamhet för att få information om en enskild Hemtjänst/Dagverksamhet/Korttidsvård Hemtjänst uppmuntra den enskilde att utföra aktiviteter själv eller med stöd dagligen ta del av aktuell dokumentation från Rehab NV i kundpärmen vid behov hjälpa den enskilde att underhålla och rengöra hjälpmedel om det är beviljat av Myndighetsavdelningen kontakta Rehab NV om instruktioner till hjälpmedel saknas skicka med förflyttningshjälpmedel till korttidsvård/dagverksamhet anmäla den enskildes frånvaro till dagverksamhet Dagverksamhet uppmuntra den enskilde att utföra aktiviteter själv eller med stöd kontakta Rehab NV om instruktioner till hjälpmedel saknas Korttidsvård: Omvårdnadspersonal uppmuntra den enskilde att utföra aktiviteter själv eller med stöd Informationsöverföring Avdelning för myndighetsutövning skriva i beställning om Rehab NV är inkopplade skriva i beställningen vad den enskilde är beviljad (hemtjänst/korttidsvård/dagverksamhet) skriva i beställningen vilka förflyttningshjälpmedel den enskilde har Dokumentation (SoL) Hemtjänst Dagverksamhet: Omvårdnadspersonal Korttidsvård: Omvårdnadspersonal upprätta genomförandeplan med den enskilde. ta del av mål för rehabiliteringsinsatser och mål för insatser (som biståndshandläggaren/vårdplaneraren formulerat tillsammans med den enskilde)inför upprättande av genomförandeplan Uppföljning av biståndsinsatser Avdelning för myndighetsutövning följa upp om insatser och behov överensstämmer ta del av aktuell dokumentation i kundpärmen från Rehab NV kontakta Rehab NV/hemtjänst/ korttidsvård/dagverksamhet för att få information om en enskild

4 (4) Bostadsanpassning Hänvisning Rehab nordväst Avdelning för myndighetsutövning: Biståndshandläggare/Vårdplanerare Hemtjänst Dagverksamhet Korttidsvård dela ut ansökningsblankett hänvisa till/ kontakta handläggare av bostadsanpassningsbidrag Intyg Rehab nordväst skriva intyg för bostadsanpassning hänvisa till person som är lämplig att skriva intyg Avdelning för myndighetsutövning hänvisa till Rehab NV/distriktssköterska/läkare Hemtjänst kontakta Rehab NV/distriktssköterska/läkare Dagverksamhet Korttidsvård hänvisa till Rehab NV/distriktssköterska/läkare kontakta Rehab NV/ distriktssköterska/läkare Behovsbedömning Avdelning för myndighetsutövning: Handläggare av bostadsanpassningsbidrag Bostadsanpassning Avdelning för myndighetsutövning: Handläggare av bostadsanpassningsbidrag bedöma om intyget styrker behov av ansökt åtgärd bevilja/avslå ansökan om bostadsanpassning söka medgivande hos fastighetsägaren anlita hantverkare

2011-01-21 SID 1 (9) Arbetsterapeutiska insatser i biståndsprocessen - hur påverkas förmåga, hälsa och ekonomi? Navid Rahbar, arbetsterapeut Sara Vigebo, projektledare SOLNA STAD info@solna.se Organisationsnummer 171 86 Solna Telefon 08-734 20 00 212000-0183 Besöksadress Stadshusgången 2 Fax 08-83 64 63 www.solna.se

2011-01-21 SID 2 (9) Bakgrund När en person är i behov av hjälp för att klara sina dagliga aktiviteter beviljas bistånd enligt Socialtjänstlagen. I Östersunds kommun genomfördes under 2009 en studie 1 som visar att om biståndsprocessen organiseras på ett sätt så att arbetsterapeuter på ett tidigt stadium involveras i bedömningen av insatsbehovet finns möjlighet att visa personen olika strategier för att klara sig själv. Detta bidrar till ökad trygghet i sin egen förmåga och mer självständighet. Arbetsmetoden kan minska beroendet av hemtjänst och därmed göra stor skillnad för en persons livskvalitet samtidigt som hemtjänsttimmarna kan minskas vilket medför besparingar för kommunen. Omvårdnadsförvaltningen i Solna stad har, till skillnad från Östersunds kommun, inte ansvaret för hemsjukvården. Det innebär att behov av rehabiliterande insatser i hemmet i Solna, som aktualiseras vid utskrivning från sjukhus, är landstingets ansvarsområde. Personerna som ingick i Östersundsstudien aktualiserades till största delen genom vårdplanering (planering av vård och stöd i hemmet i samband vid utskrivning från sjukhus). Med detta test ville vi undersöka betydelsen av arbetsterapeutiska insatser som i första hand aktualiseras genom biståndshandläggning i hemmet. Syftet var att utvärdera effekten av arbetsterapeutiska insatser avseende upplevd förmåga att utföra vardagsaktiviteter, hur hälsan påverkas av förmågan samt ekonomiskt utfall. Metod Jämförelsen pågick från april till december 2010. Aktualisering skedde i samband med att personer ansökte om hjälp med hygien/dusch, måltider och/eller på- och avklädning. Personerna erbjöds ett hembesök av arbetsterapeut för att se om de med hjälp av arbetsterapeut kunde fortsätta/återgå till att klara av hygien/dusch, på- och avklädning och/eller måltider självständigt. Erbjudandet om arbetsterapeutbesök var ett komplement till biståndsinsatser. Personer med demenssjukdom erbjöds ej arbetsterapeutiska insatser. Biståndshandläggaren kontaktade arbetsterapeuten som bokade in ett hembesök. Vid hembesöket gjorde arbetsterapeuten en ADL-bedömning. Arbetsterapeuten satte mål och vidtog åtgärder tillsammans med personen. Vid behov handledde arbetsterapeuten hemtjänstpersonalen. Arbetsterapeutinsatsen avslutades när personen var självständig i aktiviteten. I samband med att åtgärder och mål följdes upp gjorde arbetsterapeuten en ny ADL-bedömning. När arbetsterapeuten var klar med sina insatser informerades aktuellt hemtjänstföretag om eventuella förändringar. Dessutom gavs återkoppling till biståndshandläggaren. 1 FoU rapport 2009:1 Äldre brukare som söker hjälp för att tvätta sig. En jämförelse av effekter mellan arbetsterapeutiska insatser och hemtjänstinsatser. Magnus Zingmark, FoU Jämtland

2011-01-21 SID 3 (9) Utvärdering av förmåga och hälsa Vid hembesöket lät arbetsterapeuten personen skatta sin förmåga att utföra vardagsaktiviteter och dess påverkan på hälsan. Förmåga och hälsa skattades för 20 aktiviteter och bedömningen var en fyrgradig gradering (bilaga 1). Personerna fick även ange hur de mådde på en skala från 0-10, där 0 stod för mycket dåligt och 10 för mycket bra. I samband med att åtgärder och mål följdes upp lät arbetsterapeuten personen på nytt skatta sin förmåga att utföra vardagsaktiviteter och dess påverkan på hälsan. Ekonomisk utvärdering Den ekonomiska utvärderingen har gjorts genom summera månadskostnaden för de hemtjänstinsatser som personerna ej hade behov av efter arbetsterapeutinsatserna. Kostnaden för hemtjänstinsatser har beräknats utifrån aktuell timkostnad (309 kr/h) och aktuella schablontider samt utifrån personernas beviljade frekvens för insatserna. Information om hemtjänstinsatser har hämtats från ProCapita och hemtjänstutförarna. De ökade kostnaderna för arbetsterapeut har summerats utifrån nedlagd tid som omfattar restid hembesök handledning av hemtjänstpersonal överrapportering till biståndshandläggare dokumentation hämtning/lämning av hjälpmedel kontorsarbete Kostnaden för arbetsterapeut har beräknats utifrån en timkostnad (300 kr), i vilken semesterersättning (12%) och arbetsgivaravgifter (39,5%) ingår. Transportkostnader för hembesök och hämtning och lämning av hjälpmedel har ej räknats in. Finansiering Arbetsterapeuten finansierades med stimulansmedel som omvårdnadsförvaltningen beviljats för projektet Funktionsbevarande arbetssätt. Stockholms läns landsting stod för kostnaden för de hjälpmedel som arbetsterapeuten förskrev. Vid transport av hjälpmedel har Fixarservice bil använts.

2011-01-21 SID 4 (9) Resultat Fyra personer aktualiserades till jämförelsen. De var kvinnor i åldrarna 80-87 år (medelålder 82 år). Resultatet presenteras totalt för de fyra kvinnorna. I bilaga 2 finns en sammanställning av resultatet på personnivå. Arbetsterapeutens insatser Syftet med utvärderingen var att arbetsterapeuten skulle hjälpa personerna med aktiviteterna hygien/dusch, på- och avklädning och måltider. Utifrån den ADL-bedömning arbetsterapeuten gjorde framkom det att några av kvinnorna även kunde bli självständiga i aktiviteterna bäddning, inköp och tvätt. Med anledning av det omfattade insatserna även hjälp med de aktiviteterna. De arbetsterapeutiska insatserna bestod av förskrivning av hjälpmedel förändring av fysisk miljö (ommöblering, ansökan om bostadsanpassning)) träning att använda hjälpmedel träning att utföra aktiviteter på ett nytt sätt trygghetsträning (träning att övervinna rädsla) handledning av hemtjänstpersonal Arbetsterapeutens erfarenheter De insatser som arbetsterapeuten användes mest var trygghetsträning, förskrivning av hjälpmedel och träning att utföra aktiviteter på ett nytt sätt. Eter insatserna såg arbetsterapeuten att de kvinnor som varit isolerade i hemmet kunde bryta denna isolering genom att de vågade gå ut. Det medförde sociala kontakter som ledde till att kvinnorna tyckte att deras utseende blev viktigare än när de bara var ensam hemma.

2011-01-21 SID 5 (9) Förmåga att utföra vardagsaktiviteter Kvinnorna upplevde att deras förmåga att utföra vardagsaktiviteter förbättrats för tolv aktiviteter efter arbetsterapeutinsatserna. För sex aktiviteter var den upplevda förmågan densamma som före insatserna. Inga försämringar av förmågan upplevdes under perioden. Alla kvinnorna skattade inte sin förmåga att utföra aktiviteterna raka sig/lägga make up/smörja ansiktet och föra mat/dryck till munnen, vilket medför att inget resultat kan presenteras för de aktiviteterna. Kvinnornas självskattade förmåga att utföra vardagssysslor före och efter arbetsterapeutinsats 12 10 Självskattad förmåga Ju högre poäng desto större förmåga att utföra vardagsaktiviteter Skala: 0-12 8 6 4 2 Före Efter 0 Efter insatserna hade förmågan hos kvinnorna förbättrats så att ingen upplevde stor svårighet att utföra någon vardagsaktivitet.

2011-01-21 SID 6 (9) Hälsa relaterad till förmåga att utföra vardagsaktiviteter Kvinnorna upplevde även att deras hälsa förbättrats i relation till fjorton av arton vardagsaktiviteter efter arbetsterapeutinsatserna. I relation till två aktiviteter var den upplevda hälsan densamma som före insatserna. Inga försämringar av hälsan upplevdes under perioden. Alla kvinnorna skattade inte sin hälsa relaterad till förmåga att utföra aktiviteterna raka sig/lägga make up/smörja ansiktet och föra mat/dryck till munnen, vilket medför att inget resultat kan presenteras för de aktiviteterna. Kvinnornas självskattade hälsa relaterad till förmåga att utföra vardagsaktiviteter före och efter arbetsterapeutinsats 12 10 Självskattad hälsa Ju högre poäng desto mer negativ påverkan på hälsan Skala: 0-12 8 6 4 2 Före Efter 0 Efter insatserna hade kvinnornas hälsa förbättrats så att ingen upplevde mycket negativ hälsopåverkan utifrån förmåga att utföra vardagsaktiviteter.

2011-01-21 SID 7 (9) Kvinnornas skattning på frågan Hur mår du? ökade från 4,5 före arbetsterapeutinsatserna till 5,5 efter insatserna. Det är en förbättring med 22 procent. En av kvinnorna berättade vid ett telefonsamtal till förvaltningen att arbetsterapeuten ingjutit mod i henne och att hon fått bättre självförtroende. Kvinnornas självskattade hälsa utifrån frågan Hur mår du? 10 8 Medelvärde för skattad hälsa 0 = mycket dåligt 10 = mycket bra 6 4 2 0 Före arbetsterapeutinsatser Efter arbetsterapeutinsatser

2011-01-21 SID 8 (9) Hemtjänstinsatser Hemtjänstinsatser före arbetsterapeutinsatserna baseras på uppgifter från Procapita dagen innan arbetsterapeuten gjorde första hembesöket hos respektive kvinna. Från ProCapita och hemtjänstutförarna hämtades uppgifter om insatser efter arbetsterapeutinsatsen. Det gjordes i mitten av december för alla kvinnorna. Vid den tidpunkten hade det gått 6,5 månad sedan arbetsterapeuten avslutat insatserna hos två av kvinnorna, drygt en månad hos en och 16 dagar för den fjärde kvinnan. Efter arbetsterapeutinsatserna var kvinnorna mer självständiga och inte längre i behov av alla hemtjänstinsatser. En kvinna avslutade all hemtjänst efter att hon fått hjälp av arbetsterapeuten. En annan kunde efter insatsen självständigt göra inköp. Hon handlade själv tills vintern kom. På grund av rädsla för att ramla när det blev halt ute ville hon behålla insatsen under vintern (denna insats har inte räknats bort). Den kvinnan hade ingen hjälp med dusch men det framkom att hon inte duschat på flera månader. Med hjälp av arbetsterapeuten kunde hon klara av att duscha själv. Totalt togs drygt 136 hemtjänsttimmar per månad bort. 80 Totalt antal hemtjänsttimmar per månad som kvinnorna inte var i behov av efter arbetsterapeutinsatser 70 60 50 Antal timmar 40 30 20 10 0

2011-01-21 SID 9 (9) Ekonomiskt utfall Månadskostnaden för de hemtjänsttimmar som kvinnorna i var i behov av efter arbetsterapeutinsatserna är 42 000 kronor (136 timmar x 309 kronor/timme). Kostnaden för arbetsterapeuten var 11 000 kronor (ca 39 timmar). Det innebär en besparing med 31 000 kronor per månad. Om de fyra kvinnorna skulle klara sig utan de borttagna hemtjänstinsatserna under ett helt år skulle det innebära en besparing på 500 000 kronor. I det resonemanget får man dock ta hänsyn till att varken kostnad för hjälpmedel eller för att hämta och lämna hjälpmedel inräknat. Slutsats I denna utvärdering framkom det att arbetsterapeutiska insatser förbättrar personers förmåga och hälsa samt minskar behovet av hjälp från hemtjänsten vilket medför en minskad kostnad för hemtjänstinsatser. Tolkningen av resultaten bör dock göras med medvetenhet om att testets storlek är mycket liten. I enlighet med Östersundsstudien tyder testet på att det finns en grupp hemtjänstkunder vilkas behov kan tillgodoses med arbetsterapeutiska insatser istället för med hemtjänst. En grupp personer som med rätt stöd kan återvinna en trygghet i sin egen förmåga vilket kan jämföras med att förlita sig till den trygghet som hemtjänstpersonalen kan ge, men till lägre kostnad. Men anledning av det är det angeläget att diskutera hur förvaltningen framöver ska gå tillväga för att möta den enskilde personens behov av hjälp att utföra vardagsaktiviteter. Exempelvis kan denna utvärdering ses som en pilotstudie som föranleder ett mer omfattande projekt. Med erfarenheter från denna utvärdering bör då följande tas hänsyn till i syfte att fler personer ska erbjudas arbetsterapeutiska insatser samarbetsformer mellan arbetsterapeut och handläggare ingen begränsning avseende vilken hjälp personen ansöker om Det skulle vara intressant att göra en jämförelse avseende skillnader i självskattad förmåga och hälsa, vilket inte fanns underlag för att göra i denna utvärdering. En annan viktig frågeställning att undersöka är hur personers förmåga till självständighet kan utvecklas efter hemgång från sjukhus, då mycket insatser beviljas för att skapa trygghet.

Vardagssysslor Kan lätt Kan med viss svårighet Kan med stor svårighet Kan ej Det påverkar min hälsa så här Förflytta sig från säng till stol Ingenting Lite Ganska mycket Mycket Förflytta sig mellan rum Ingenting Lite Ganska mycket Mycket Klä av sig Ingenting Lite Ganska mycket Mycket Klä på sig på överkroppen Ingenting Lite Ganska mycket Mycket Klä på sig på underkroppen Ingenting Lite Ganska mycket Mycket Klä på sig strumpor/strumpbyxor och skor Ingenting Lite Ganska mycket Mycket Ta fram kläder Ingenting Lite Ganska mycket Mycket Tvätta ansikte och händer Ingenting Lite Ganska mycket Mycket Bada/duscha Ingenting Lite Ganska mycket Mycket Tvätta håret Ingenting Lite Ganska mycket Mycket Kamma sig Ingenting Lite Ganska mycket Mycket Raka sig/lägga makeup/smörja ansiktet Ingenting Lite Ganska mycket Mycket Glöm ej baksidan! Namn: Personnummer: Datum:

Plocka fram och undan (matvaror och köksredskap) Tillaga mat (tex skära, hacka, breda smörgåsar, öppna förpackningar) Kan lätt Kan med viss svårighet Kan med stor svårighet Kan ej Det påverkar min hälsa så här Ingenting Lite Ganska mycket Mycket Ingenting Lite Ganska mycket Mycket Hantera spis (stå vid spisen, komma ihåg Ingenting Lite att stänga av, vrida på vreden) Ganska mycket Mycket Duka/duka av Ingenting Lite Ganska mycket Mycket Hantera mat på tallriken (använda bestick) Ingenting Lite Ganska mycket Mycket Föra mat/dryck från tallrik/glas till Ingenting Lite munnen Ganska mycket Mycket Tugga och svälja Ingenting Lite Ganska mycket Mycket Diska Ingenting Lite Ganska mycket Mycket Ringa in den siffra som stämmer med hur du mår 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Mycket dåligt Mycket bra

2011-01-03 SID 1 (12) Bilaga 2 Resultat person 1 Ålder Kön Startdatum för Slutdatum för Antal Antal timmar för arbetsterapeutinsatser arbetsterapeutinsatser hembesök 80 Kvinna 2010-05-06 2010-06-11 5 12 arbetsterapeutinsatser Arbetsterapeutinsatser Duschträning inklusive hjälpmedel Matlagningsträning inklusive hjälpmedel Träning att ta fram kläder och på/avklädning Träning att tvätta kläder Insatser som personen ej är i behov av efter arbetsterapeutinsatser Huvudmål Kvällsmål Tvätt 10 Självskattad hälsa utifrån frågan Hur mår du? 8 Självskattad hälsa 0 = mycket dåligt 10 = mycket bra 6 4 2 0 Före arbetsterapeutinsatser Efter arbetsterapeutinsatser SOLNA STAD info@solna.se Organisationsnummer 171 86 Solna Telefon 08-734 20 00 212000-0183 Besöksadress Stadshusgången 2 Fax 08-83 64 63 www.solna.se

2011-01-03 SID 2 (12) 3 Självskattad förmåga att utföra vardagssysslor före och efter arbetsterapeutinsats Självskattad förmåga 0 = kan ej 1 = kan med stor svårighet 2 = kan med viss svårighet 3 = kan lätt 2 1 Före Efter 0

2011-01-03 SID 3 (12) Självskattad hälsa relaterad till förmåga att utföra vardagsaktiviteter före och efter arbetsterapeutinsats 3 Självskattad hälsa 0 = ingen hälsopåverkan 1 = lite hälsopåverkan 2 = ganska mycket hälsopåverkan 3 = mycket hälsopåverkan 2 1 Före Efter 0

2011-01-03 SID 4 (12) Resultat person 2 Ålder Kön Startdatum för Slutdatum för Antal Antal timmar för arbetsterapeutinsatser arbetsterapeutinsatser hembesök 87 Kvinna 2010-05-19 2010-06-04 8 13,58 arbetsterapeutinsatser Arbetsterapeutinsatser Duschträning inklusive hjälpmedel Matlagningsträning inklusive hjälpmedel och ommöblering i köket Ommöblering i sovrummet och träning att bädda Insatser som personen ej är i behov av efter arbetsterapeutinsatser Huvudmål Dusch Inköp Slänga sopor Bäddning All hemtjänst avslutades 10 Självskattad hälsa utifrån frågan Hur mår du? 8 Självskattad hälsa 0 = mycket dåligt 10 = mycket bra 6 4 2 0 Före arbetsterapeutinsatser Efter arbetsterapeutinsatser

2011-01-03 SID 7 (12) Resultat person 3 Ålder Kön Startdatum för Slutdatum för Antal Antal timmar för arbetsterapeutinsatser arbetsterapeutinsatser hembesök 81 Kvinna 2010-10-04 2010-11-17 5 7 arbetsterapeutinsatser Arbetsterapeutinsatser Duschträning inklusive hjälpmedel Matlagningsträning Träning att vara ute och handla Träning att klä på sig på nedre delen av kroppen inklusive hjälpmedel Insatser som personen ej är i behov av efter arbetsterapeutinsatser Huvudmål Inköp under sommaren 10 Självskattad hälsa utifrån frågan Hur mår du? 8 Självskattad hälsa 0 = mycket dåligt 10 = mycket bra 6 4 2 0 Före arbetsterapeutinsatser Efter arbetsterapeutinsatser

2011-01-03 SID 10 (12) Resultat person 4 Ålder Kön Startdatum för Slutdatum för Antal Antal timmar för arbetsterapeutinsatser arbetsterapeutinsatser hembesök 81 Kvinna 2010-11-16 2010-12-07 4 5,33 arbetsterapeutinsatser Arbetsterapeutinsatser Duschträning Matlagningsträning inklusive hjälpmedel och bostadsanpassning Träning att klä på sig Insatser som personen ej är i behov av efter arbetsterapeutinsatser Frukost Huvudmål Kvällsmål 10 Självskattad hälsa utifrån frågan Hur mår du? 8 Självskattad hälsa 0 = mycket dåligt 10 = mycket bra 6 4 2 0 Före arbetsterapeutinsatser Efter arbetsterapeutinsatser

SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen 2010-01-15 1 (11) FUNKTIONSBEVARANDE ARBETSSÄTT Rutiner för biståndshandläggare och vårdplanerare \\file03.katalog.local\home\usr_r\sarvig001\my Documents\VillGott slutrapporter 2010\Funktionsbevarande arbetssätt\bilaga 4 Funktionsbevarande arbetssätt.doc Postadress Besöksadress Telefon Org.nr. 212000-0183 Telefax Bankgiro Webbplats E-post: www.solna.se

2 (11) Funktionsbevarande arbetssätt att stödja till meningsfullhet I Socialtjänstlagen framhålls en aktiv och meningsfull tillvaro som något eftersträvansvärt. Vad som upplevs som meningsfullt är individuellt, subjektivt och dessutom föränderligt. Generellt kan meningsfullhet beskrivas som att ha lust att stiga upp samt att känna att dagen ger tillfredsställelse genom delaktighet och engagemang i det egna livet och i händelser utifrån den egna förmågan. Omvårdnadsförvaltningen har tagit fram en definition för funktionsbevarande arbetssätt. Definitionen handlar om att hjälp till självhjälp (den enskildes förmåga/ork) ska ses i förhållande till vad den enskilde vill använda sin ork till (intresse) i syfte att uppnå meningsfullhet. Omvårdnadsförvaltningens definition Att arbeta funktionsbevarande är en viktig del inom vård och omsorg och ska ingå som en naturlig del i handläggning, planering och utförande av insatser. Det innebär att stödja den enskilde utifrån hans/hennes egen förmåga och egna intressen till en meningsfull dag. Syftet med rutinerna är att förtydliga hur du som biståndshandläggare och vårdplanerare kan arbeta funktionsbevarande.

3 (11) Att stödja den enskilde till en meningsfull vardag utifrån förmåga och intressen innebär att Göra handläggningsprocessen begriplig för den enskilde Söka det sammanhang och den helhet som den enskilde är en del av samt ta reda på hur den enskilde upplever sin situation Synliggöra den enskildes resurser och vid behov tillföra resurser Formulera individuella mål tillsammans med den enskilde utifrån vad den enskilde tycker är viktigt och hur hon/han vill ha det Följa upp och utvärdera om beviljade insatser överensstämmer med den enskildes behov

4 (11) Vad kan du göra för att handläggningsprocessen ska bli begriplig för den enskilde? Skapa KONTAKT genom att prata om något neutralt tex väder och vind berätta något neutralt om dig själv sitta intill den enskilde och rikta dig mot honom/henne anpassa språk och uttryck till den enskilde inte tala över huvudet på den enskilde förklara fackspråk BESKRIVA handläggningsprocessen genom att berätta och informera om tex hur handläggningsprocessen går till varför du är där och vad ni ska göra varför du ställer frågor att du antecknar och förklarar varför att det är den enskilde själv som ansöker alternativt god man/företrädare den enskildes rätt att ansöka om det man upplever att man inte klarar själv att det är det individuella behovet som styr stadens riktlinjer om rätten att överklaga avgifter, betalningssätt och inkomstprövning klagomålshantering vad som ingår i kommunens ansvar Skapa FÖRTROENDE genom att formulera frågor som kan vara känsliga på ett sätt så att de inte blir så laddade vid behov vänta med känsliga frågor tills du etablerat en relation till den enskilde prata utifrån ett perspektiv som inte är känsligt för den enskilde tex en ond rygg istället för glömska Visa INTRESSE genom att ställa följdfrågor (även sådana som inte verkar vara relevanta)

5 (11) INFORMERA om Omvårdnadsförvaltningens verksamheter tex seniorträffar dagverksamheter fixarservice hemtjänstutförare LOTSA till externa verksamheter som kan passa tex munhälsobedömning och tandvårdsstöd (till personer som har omfattande personlig omvårdnad) distriktssköterska läkare arbetsterapeut (hjälpmedel, bostadsanpassning) sjukgymnast kurator socialtjänsten Väntjänst kyrkan Förmedla en POSITIV BILD av att ta emot hjälp genom att prata generellt om vikten av att äta, röra på sig, social gemenskap berätta att syftet med hemtjänst är att få extra resurser/stöd/hjälp till självhjälp berätta att det är ok att avsluta/minska hjälpen när man vill SAMMANFATTA samtalet genom att stämma av det ni pratat om fråga den enskilde om du uppfattat honom/henne rätt fråga om den enskilde/närstående har frågor Tips på frågor Du vill ansöka om? Du vill att det här ska leda till? Vi har pratat om Är det någon del som vi tagit upp som du vill att vi ska gå igenom mer? Visa TILLGÄNGLIGHET genom att lämna visitkort/kontaktuppgifter berätta för den som är osäker på om han/hon vill ha hjälp att tänka över saken och återkomma/du återkommer

6 (11) Vad kan du göra för att söka den enskildes sammanhang och den helhet som den enskilde är en del av samt ta reda på hur den enskilde upplever sin situation? Se den enskilde ur ett FYSISKT, PSYKISKT, SOCIALT OCH EXISTENTIELLT PERSPEKTIV genom att fråga om olika områden i livspusslet våga ställa alla frågor fråga om förr och nu Tips på frågor Hur har det fungerat tidigare? Kan du beskriva hur det har förändrats sedan? Livspusslet Tips på frågor Vad är anledningen till att du söker hjälp? Vad är viktigt för dig när det gäller maten? Vad tycker du om att göra? Vad har du haft för intressen tidigare? Hur ser en dag ut för dig? Hur tycker du att du mår? Händer det att du känner dig nedstämd/orolig/otrygg/ensam? Hur påverkar ditt dagliga liv? Fungerar det bra med din bostad? Hur når du butik/bank/post/ apotek/vårdcentral? Hur ser kontakten ut med dina släktingar/närstående? Vilka kontakter har varit/är viktiga för dig? Har du umgänge med andra i den utsträckning som du själv önskar? Eva Rönnbäck, FoU Västernorrland Ge TOLKNINGSFÖRETRÄDE genom att inte ta ifrån den enskilde sina upplevelser (behöver inte betyda att du håller med) Tips på frågor Hur känner du då? Hur tänker du då? Hur upplever du det?

7 (11) Använda ALLA SINNEN genom att ställa frågor utifrån hur den enskilde ser ut ställa frågor utifrån hur hemmet ser ut ställa frågor utifrån hur det ser ut i trapphuset ställa frågor utifrån hur det luktar i lägenheten lyssna och lyssna mellan raderna Tips på frågor Är det så här du menar? Jag har uppfattat det så här, stämmer det? Är det något du vill tillägga? Kan du berätta mer om? Hur menar du då? Vad är frisk för dig? Hur är du när du är frisk? Beskriv hur du vill vara då? Vad är trygghet för dig? Vad får dig att känna dig trygg? Undvika egna TOLKNINGAR genom att ställa öppna frågor stämma av den information du får be den enskilde förklara vad han/hon menar be den enskilde berätta mer exakt hur han/hon gör avsätta tillräckligt med tid tex göra två hembesök Uppmärksamma ÅSIKTSSKILLNADER genom att se till att alla får komma till tals, en i taget berätta att den enskildes synpunkter är avgörande och att hjälp ej kan ges med tvång vid behov gå två handläggare för att kunna prata i enrum med den enskilde respektive närstående

8 (11) Vad kan du göra för att synliggöra den enskildes befintliga resurser och vid behov tillföra resurser? KARTLÄGGA och BEKRÄFTA resurser genom att be den enskilde berätta hur han/hon gör fråga den enskilde om hon/han får hjälp av någon ge positiv feedback på den enskildes resurser fråga vad den enskilde kan göra själv för att få det som han/hon vill ha det Tips på frågor Hur är det för dig idag med? Vad av fungerar bra för dig? Vad skulle kunna göra att det fungerar bra/du klarar? Hur brukar du göra? Hur gör du? Bedöma KONSEKVENSER ta hänsyn till hur hjälp inom ett område påverkar hela livssituationen för den enskilde (tvärtom om en insats tas bort) Utforma biståndet så att det svarar mot BEHOVEN utgå från den enskildes individuella mål i beslutsprocessen (se nästa sida) bevilja viss hjälp som ligger utanför Solna stads riktlinjer om behovet kräver det ta hjälp av kollegor/arbetskamrater för att matcha behov och insats på bästa sätt Skapa TRYGGHET genom att tex bevilja den enskilde tillräckligt med hjälp vid hemgång från sjukhus Vara TYDLIG gentemot utföraren genom att inte använda fackspråk eller förkortningar granska arbetskamraternas/kollegornas utredning innan beställningen skickas iväg (kollegiegranskning) Förmedla VIKTIG INFORMATION till utföraren genom att beskriva tex varför den enskilde behöver tillsyn att den enskilde vill vara delaktig i tex matlagningen att det är viktigt med kontinuitet för den enskilde den enskildes intressen

9 (11) Vad kan du göra för att formulera individuella mål tillsammans med den enskilde utifrån vad den enskilde tycker är viktigt och hur han/hon vill ha det? Göra den enskilde DELAKTIG genom att fråga den enskilde hur han/hon vill ha det fylla generella lagfraser med innehåll (se nedan) reflektera över i vems intresse målet är satt Tips på frågor Hur vill du ha det? Vad vill du att det här mötet ska leda till? Hur skulle du vilja ha det om 1 månad, 3 månader? Vad behöver du för att må bra? Vad ser du mest fram emot under dagen, veckan? Vad behöver du för att ha en bra och fungerande vardag? Vad behöver du för att kunna utföra dina intressen? Vad är viktigt för dig? Hur önskar du att det skulle vara med/när? Vad är särskilt viktigt för dig när det gäller? Vilka är dina tankar om framtiden när det gäller? MÅL ska formuleras med den enskilde och vara specifika för just den personen (se individuella mål) vara konkreta och klart och tydligt ange vad som är önskvärt att uppnå med den beviljade insatsen vara realistiska kunna följas upp formuleras i positiva termer/inga negationer ska användas i formuleringen En insats kan ha flera mål men ett mål kan också omfatta flera insatser.

10 (11) Individuella mål Lagar är utformade för att vara så generella som möjligt, vilket kan ses som en motsats till individuellt utformade mål. En aktiv och meningsfull tillvaro är helt olika saker för olika personer. Det är en fras utan innehåll, tills en person fyller frasen med innehåll. Det gäller även för begrepp som skälig levnadsnivå, trygghet och självständighet. Generella fraser måste ges ett innehåll för att bli individuella. Det kan nås genom att veta svaret på frågor som Vad innebär det för just den här personen att ha en skälig levnadsnivå? Att vara trygg? Att vara självständig? Att ha en aktiv och meningsfull tillvaro? Om en enskild inte kan beskriva hur han/hon vill ha det utan säger sig vara nöjd eller bara vill dö så kan ett generellt mål vara stöd till kvarboende eller att den sista tiden ska bli bra. Om möjligt, fråga den enskilde, för att kunna formulera ett individuellt mål, vad han/hon menar med bra eller vad han/hon behöver för att kunna bo kvar. Exempel på mål Återupprätta egna förmågor och relationer tex Att återuppta sina sociala kontakter Att bli starkare och kunna utföra måltider och förflyttning utomhus på egen hand Att träna upp sin rörelseförmåga och på så sätt bli mer självständig Att kunna gå ut själv för att handla och träffa sina vänner och släktingar och sköta trädgården Utveckla förmågor och relationer tex Att komma ur sängen, klara förflyttningar i lägenheten och sköta sin personliga omvårdnad självständigt. Ett mer långsiktigt mål är att kunna gå ut själv och därigenom ha de sociala kontakter han/hon önskar Att delta i. Bibehålla förmågor så länge det är möjligt tex Att upprätthålla förmågan att Att vara så självständig som möjligt Att kunna bada och duscha självständigt Att kunna ta sig till toaletten självständigt Kompensera förmågor och förluster tex Att få besök varje dag så att han/hon kan bo kvar hemma Ge trygghet och tillsyn tex Att få besök varje dag så att han/hon känner sig trygg

11 (11) Vad kan du göra för att följa upp och utvärdera om beviljade insatser överensstämmer med den enskildes behov? Följa upp beviljade insatser REGELBUNDET genom att följa upp vårdplaneringar/massiva/ tillfälliga ärenden (tex efter fraktur) inom 3 månader om behov finns följa upp beslut minst 1 ggr/år Följa upp om beviljade insatser UTFÖRTS genom att följa upp bommar (beviljade insatser som ej utförts) UTVÄRDERA utförda insatser genom att följa upp om individuella mål uppnåtts följa upp hur insatser fungerar Följa upp om det finns behov av FÖRÄNDRINGAR följa upp om insatser stämmer överens med aktuellt behov

Rutiner för funktionsbevarande arbetssätt Attendo hemtjänst i Solna Vi är stödet i någon annans strävan till ett meningsfullt liv