Förord Denna inventering är genomförd sommar/höst 2012 och vinter 2013. Syfte har varit att ta fram fakta och statistik som kan vara till hjälp vid framtagning av den Lokala strategin för besöksnäringen. Inventeringen har bristfällig information inom följande områden: Trafikflöden Infrastruktur Respons från våra grannkommuner Vår tanke är att denna inventering ska finnas som grund och något som vi ska förhålla oss till i arbetet framåt med den kommande Lokala strategin för besöksnäringen.
Gästen I genomgången av fastighetsregistret kunde följande information läsas ut, dvs vart bor ägarna till fritidshusen och även visa vart fritidshusen finns inom Ljusdals kommun. Detta syns i kartbilden nedan där varje fritidshus visas som en triangel på respektive GIS punkt. Fritidshus Vart bor ägarna till fritidshusen Fritidshus i kommunen 4% 3% 3% 10-19 Stockholm 15% 31% 9% 34% 63-64 70-76 Övriga Mälardalen Utländska Ljusdals kommun Gävleborgs län (ej Lj kom) 22-68 Södra Sverige Övrigt 77-79 Mellansverige 83-98 Norra Sverige 1% Analys Vid analys av fakta gällande fritidshus och dess ägare inom Ljusdals kommun kan följande konstateras: Inom Ljusdals kommun finns många fritidshus, 2445 st. De flesta ligger kring mellan Järvsö-Färila-Ljusdal och nära vatten så som Ljusnan eller sjöar. Två av tre fritidshusägare (totalt 5510 st) kommer utanför kommungränsen, vilket innebär att dessa kommer med nya pengar in till kommunen. Statistiken idag kan inte svara på ägarnas ålder; en information som kan vara intressant för framtiden.
Enkät Under hösten 2012 genomfördes en enkät till de gäster som hade bokat boende via Destination Järvsö AB mellan perioden september 2011-september 2012. Genom enkäten ville vi få svar på varför gästen besökte oss och när de var här. I enkäten fick vi även svar på bokade gästens ålder och på vilket sätt de hade tagit sig till Ljusdals kommun. Reseanledning Ålder på de som bokade När de var här Transportmedel till oss Besökte släkt/vänner > 4 % Aktivitet > 83 % Evenemang > 3 % Kurs/konferens > 1,2 % Annat > 8,7 % 18-25 > 2,2 % 26-40 > 37,8 % 41-60 > 52,5 % 60+ > 8,1 % Vinter > 64,8 % Vår > 4,7 % Sommar > 24 % Höst > 6,5 % Bil > 95,3 % Tåg > 5,6 % Buss > 1,7 % Annat > 0,7 % 3% 1% 9% Reseanledning 4% 83% Besök släkt/vänner Aktivitet Evenemang Kurs/konfer ens Analys Vid analys av fakta från enkäten kan följande konstateras: Ålder på bokad gäst 52% 8% 2% 38% 18-25 år 26-40 år 41-60 år 60+ år 5% När var gästen här 24% 6% 65% Vinter Vår Sommar Höst Hur kom gästen hit 2% 5% 1% 92% Bil Buss Tåg Annat Aktiviteter är den största anledningen till att gästen väljer att besöka Ljusdals kommun. Tre av fem gäster är 41+ år. Vintern är en populär tid att besöka oss vilket även kan ha ett samband med att aktivitet var en stor reseanledning, så som skidåkning i Järvsöbacken och Harsa. Nio av tio gäster väljer att komma med bil även om möjligheten finns för gästen att välja ett mer miljövänligare sätt att besöka Ljusdals kommun.
Utbud Inom Ljusdals kommun anordnas ett antal aktiviteter och evenemang under varje år. För att få mer information kring vem som är arrangör, hur många besökare dessa har och när på året dessa är ringde NärLjus runt och stämde av dessa uppgifter med all arrangörer. Aktiviteter/Evenemang När (antal aktiviteter/evenemang) Arrangör Antal besökare Året runt > 17 Vinter > 22 Vår > 9 Sommar > 72 Höst > 10 Föreningar > 56 Företag > 29 Övriga > 7 Året runt > 265 000 Vinter > 187 500 Vår > 10 800 Sommar > 207 000 Höst > 14 000 Föreningar > 96 300 Företag > 298 000 Övriga > 290 000 Höst 8% När på året är aktiviteter/evenmang Somma r 55% Vinter 17% Vår 7% Året runt 13% Övrigt 8% Företag 31% Arrangörer Förenin gar 61% Vår; 10800 Höst; 14000 Somma r; 207000 Vinter; 187500 Året runt; 265000 Antalet besök Övrigt 42% Företag 44% Förenin gar 14% Analys Vid analys av informationen kring aktiviteter och evenemang kan följande konstateras: Över 50% av årets evenemang och aktiviteter sker under sommaren, då främst i juli. 34 evenemang/aktiviteter har > 1000 besökare. Även om Ljusdals kommun är företagstät så arrangerar föreningarna 61% av alla aktiviteter och evenemang. Vid senaste bokslut visade 4 av 5 företag ett positivt rörelseresultat. På sommaren är det flest besökare men snittet gäster per arrangemang är färre jämfört med vintern. Järvzoo är en aktivitet som lockar gäster året om. Det största arrangörerna under övriga är Färila Simhall, Hamra Nationalpark & Stenegård. Dock måste det poängteras att statistik lämnad från Stenegård innefattar även andras arrangemang på platsen Stenegård. Något som behöver ses över i framtiden.
Boenden När gästen kommer till kommunen är boendet viktigt. Under hösten har NärLjus ringt runt till alla som erbjuder boende. De siffror som presenteras här är så kallade varma bädda, dvs bäddar som går att boka. I denna undersökning har vi inte gått in på hur många privata bäddar som finns att hyra. Vart inom Ljusdals kommun dessa bäddar finns syns i kartbilden. Boenden Typ Vad Antal bäddar Hotell > 5 Stuga > 32 Camping > 5 Vandrarhem > 11 Övrigt > 22 Kommersiell > 61 Förening > 9 Övrigt > 5 Hotell > 333 Stuga > 1122 Camping > Vandrarhem > 641 Övrigt > 201 Övrigt 29% Hotell 7% Förening ar; 9 Övrig t; 5 Övrigt; 201 Hotell; 333 Vandrar hem 15% Stuga 42% Kommer siella; 61 Camping ; 0 Vandrar hem; 641 Stuga; 1122 Camping 7% Övrigt: Hälsingegård, rum, pensionat, lägenhet, hus, kojby, gästgiveri, motell och lantgård.
Antalet bokningsbara bäddar 1 Färila & Hovra 2 Los & Orsa Finnmark 3 Ljusdal, Tallåsen & Kajevall 64 37 20 102 44 128 1 386 3 72 161 2 154 1127 Analys Vid analys av boendet inom Ljusdals kommun kan följande konstateras: Av de som erbjuder boende är stuga det vanligaste. Mest boende erbjuds i Järvsö Hur många av dessa bäddar som går att boka via nätet är idag okänt. På frågan Har du planer på att utöka antalet bäddar de närmsta 3 åren? svarade 10 st JA, varav 6 st hade konkreta planer på sammanlagt cirka 300 bäddar
Trafikflöden Resandet till/från och i kommunen utläses via trafikflödena på vägarna som mäts av Trafikverket. På dessa kartor kan man utläsa medel dygnspasseringar och när mätningarna är genomförda, dvs årtalet inom parantes. SJ lämnar ogärna ut statistik på antal resenärer. Biltrafik E4 E45 Söder om Ljusdal Ljusdal-Hudiksvall Ljusdal Se sida 19 Se sida 20 Se sida 21 Tågtrafik Inlandsbanan X-trafik SJ Fågelsjö riktning norr ett stopp dagligen i perioden juni-augusti Juni: 4 avstigningar, inga påstigningar Juli: 9 avstigningar, 18 påstigningar Fågelsjö riktning söder Ett stopp dagligen i perioden juni-augusti Juni: 10 avstigningar, 10 påstigningar Juli: 12 avstigningar, 28 påstigningar Augusti: 7 avstigningar, 16 påstigningar Totalt 17145 resor 2012 varav 1898 på helg Påstigningar: 2008 2009 2010 2011 2012 Ljusdal 58142 60629 58128 59498 64935 Järvsö 23623 25191 27006 26447 30670 2013: 9 avgångar vardera riktning mån-fre 6 avgångar riktning söder lördagar 5 avgångar riktning norr lördagar 6 avgångar vardera riktning sön- och helgdag Som mest (varierar under året) stannar 11 tåg i vardera riktningen i Järvsö. Viss trafik går endast helger. För Ljusdal är motsvarande siffra 12, men då har de flesta tågen Ljusdal som änd-/startstation. Norr om Ljusdal finns egentligen bara 2 dagliga förbindelser. Busstrafik Härjedalingen (vinter 2013, extra insatta turer påskveckan) Södergående trafik Kårböle & Färila 1 stopp mån-lör, 2 stopp söndagar Ljusdal & Järvsö 2 stopp mån-ons & sön, 3 stopp tors & sön Norrgående trafik Kårböle 1 stopp mån-ons & fre-lör, 2 stopp tors & sön Färila:1 stopp mån-lör, 2 stopp söndagar Ljusdal & Järvsö 3 stopp mån, fre & sön, 2 stopp tis-tors & lör
Handel Inom besöksnäringen är shopping en viktig aktivitet och även en reseanledning. I Ljusdals kommun ser handeln ut på följande sätt. Omsättning är inklusive moms, löpande priser, miljoner kronor. Handelsdata Försäljningsindex Omsättning Omsättning Dagligvaror Sällanköpsvaror Total detaljhandel 920 920 894 916 913 538 545 541 541 524 Dagligvaror Sällanköpsvaror Total detaljhandel 92 93 94 97 98 80 80 80 83 85 68 66 69 72 64 382 375 353 375 389 2011 2010 2009 2008 2007 2011 2010 2009 2008 2007 Analys Siffrorna visar en stabil omsättning på total detaljhandel (förutom en dipp 2009) och att fler av kommuninvånarna handlar utanför kommungränsen än vad andra kommer till Ljusdal för att shoppa. Om vi själva skulle handla alla dagligvaror och sällanköpsvaror inom kommungränsen istället för att åka någon annanstans för att shoppa hade handeln i Ljusdals kommun omsatt 230 miljoner mer under 2011 något som hade skapat ungefär 150 jobb.
Statistik lokalt Gällande statistik så köper idag Ljusdals kommun tillsammans med övriga kommuner i Hälsingland och Region Gävleborg vart annat år en undersökning som kalls Turist Ekonomisk Mätning (TEM). Den senaste som är från år 2010. För att kunna få en bättre uppfattning om vad turister lägger pengar på brukar man tala om Turistkronan. Turistkronan visar hur mycket av turistens krona som spenderas/hur turistomsättningen fördelas mellan olika branscher. TEM 2010 Turistkronan 2010 Övernattningar - Besök Rese- och turistnäringen i Ljusdals kommun omsätter 288 miljoner kronor och ger arbete åt ungefär 205 personer (årssysselsatta). Dagbesöken (inklusive skiddagar & greenfee) är den omsättningsmässigt viktigaste kategorin med 40% av den totala turistomsättningen. Camping är den vanligaste kommersiella övernattningsformen med 36 % av samtliga kommersiella övernattningar. Boendet hos släkt och vänner är den vanligaste boendeformen med 41% av samtliga övernattningar i kommunen. Genomfartsresenären är den betydande kategorin med 28% av den totala turistomsättningen. Analys Vid analys av statistik på lokal l nivå kan följande konstateras: 9% 8% 14% 12% 43% 14% Aktiviteter Shopping Transport Logi Livsmedel Resturang 65% 11% 14% 10% Kommersiell övernattning Släkt/vänner Fritidshus Dagbesök inkl. genomfartsresenär Gästens reseanledning till oss är aktiviteter, Kommunens egna invånare är viktiga i informationsspridning och ambassadörer till gästerna då dessa ofta bor hos släkt och vänner inom kommunen. Största delen av besöken passerar eller gör dagbesök, vilket innebär en stor tillväxtpotential om dessa skulle stanna kvar över natten
Statistik Regionalt Den regionala statistiken bygger också på Turist Ekonomisk Mätning (TEM). Det som även finns på regional nivå är en gästundersökning som genomfördes under sommaren 2012 och sommaren 2007. Denna vände sig till gäster som fanns på plats inom regionen och besökte antingen utvalda besöksmål eller på någon av Turistbyråerna i Hälsingland och Gästrikland. TEM 2010 Turistkronan 2010 Övernattningar - Besök Övernattande och besökare i Gävleborgs län konsumerade för drygt 1,8 miljarder kronor 2010 och detta gav en sysselsättning för 1 528 personer, en ökning från 2008 med 12,7 % på omsättningen. Dagbesökare har en stor betydelse för länet eftersom de svarar för en stor volym av länets totala besöksantal. Övernattning hos släkt och vänner är drygt fyra ggr fler än på hotell, men hotellgäster skapar ändå en konsumtion som är nästan dubbelt så hög jämfört med gäster övernattande på annat sätt. Sysselsättningen har ökat mycket beroende på att en allt högre andel av konsumtionen hamnat på restauranger Av de 1 528 som får sin sysselsättning från turismen arbetar över 1 000 personer (66 %), inom logi och restaurang. Aktivitet är oftast skälet till resan. Shopping kan också betraktas som aktivitet och Gävleborg har hög andel på shopping. 12% 25% 19% 7% 18% 19% Aktiviteter Shopping Transport Logi Livsmkedel Resturang 21% 21% 17% 41% Kommersiell övernattning Släkt/vänner Fritidshus Dagbesök inkl. genomfartsresenär
Gästundersökning 2012 En tredjedel av antalet besökare är nya besökare Primära besöksanledningar är: 1) Sevärdheter/evenemang (45%), 2) Besöka släkt/vänner (20%), 3) Genomresa (9%) Två tredjedelar kommer inom en 25 milsradie 1) Gävleborgs län (23%), 2) Stockholms län (20%), 3) Övriga Mellan Sverige (17%), 4) Övriga Sverige (27%), 5) Utlandet (13%) Andelen besök av småbarnsfamiljer där yngsta barnet är under 8 år blir fler. Medelåldern på besökaren var 50 år jämfört med 52 år 2007. Övergripande typ av resa är semesterresa - 58 %. De som besökte Gävleborg sommaren 2012 beskrev vårt län så här:
Analys Vid analys av statistik på regional nivå kan följande konstateras: Gävleborg ökar i antalet besökare. Två av fem besökare bor hos släkt och vänner. Enligt gästundersökningen är var femte gäst kommer från Stockholms län och nästan en fjärde kommer från det egna länet. Precis som Ljusdals kommun är aktivitet även reseanledning till hela Gävleborg. Där en viktig faktor är shopping och också förklarar dagsbesöken. En viktig aktör är IKEA i Valbo. I gästundersökningen visade det sig att besökaren uppfattar eller anser att Gävleborg är mest förknippad av naturen. Exempel på profilbärare i våra grannkommuner (förslag från respektive kommuns turistbyrå) Växbo Lin & Mobackes Trädgårdscenter Mulle Meck Funäsfjällen, Vemdalen, Lofsdalen Hälsingegårdarna, Natur- och vildmarksupplevelser (björnskådning, fiske och kanot), Bandy
Statistik Nationellt I Sverige är Tillväxtverket ansvarig myndighet för turiststatistik. Statistiken skapar en bas för kunskapsutveckling och för möjligheterna att ge en korrekt bild av turismens effekter och utveckling till politiker, myndigheter och näringsliv. Statistik ska också finnas för allmän information, utredningsverksamhet och forskning. Följande fakta finns tillgängligt i publikationen Fakta om svensk turism 2010. Tillväxtverket 2010 Under 2010 var den totala omsättning i Sverige nästan 255 miljarder kronor, varav svenska fritidsresenärer svarade för nästan 50 procent, svenska affärsresenärer för cirka 17 procent och resenärer från utlandet för drygt 34 procent. Turismens exportvärde, mätt som utländska besökares konsumtion i Sverige, var drygt 87 miljarder kronor under 2010, vilket var drygt 50 procent mer än järn- och stålexporten och mer än dubbelt så mycket som värdet av den svenska personbilsexporten. Den totala omsättningen för turismen i Sverige har ökat med nästan 70 procent i löpande priser sedan år 2000. Uttryckt i fasta priser (med hänsyn till inflationen) har ökningen varit cirka 45 procent. Konsumtion, exportvärde, sysselsättning och förädlingsvärde 2010 (procentuell förändring från 2009 och 2000, löpande priser) o 254,4 miljarder kronor i total konsumtion, plus 3,2% (plus 69,6% från år 2000) o 162 100 sysselsatta (personer, medeltal), plus 1,4% (plus 23,9% från år 2000) o 87,1 miljarder kronor i exportintäkter (utländsk konsumtion i Sverige), plus 1,7% (plus 114,3% från år 2000) o 12,8 miljarder kronor i momsintäkter från utländsk konsumtion i Sverige, plus 1,6% (plus 132,7% från år 2000) o 167,3 miljarder kronor, total svensk konsumtion i Sverige, plus 4,1% (plus 52,9% från år 2000) o 43,1 miljarder kronor, konsumtion näringsliv & myndigheter (svenska affärsresenärer) i Sverige, plus 3,1% (plus 13,8% från år 2000) o 124,2 miljarder kronor, konsumtion svenska hushåll/fritidsresenärer i Sverige, plus 4,4% (plus 73,7% från år 2000) o 7,8 procent av svenska hushålls totala konsumtion var turistkonsumtion i Sverige o 80,6 miljarder kronor i förädlingsvärde, plus 3,4% (plus 55,5% från år 2000) o 2,9 procent, turismens relation till/andel av Sveriges totala BNP
Trendanalys 2012 från TRIP (Turistnäringens Utvecklingscenter, en arena för möten mellan myndigheter och andra aktörer inom besöksnäringen) har syfte att analysera och att följa upp hur näringen ligger till mot vision 2020. I denna analys kartläggs även de utmaningar och möjligheter som kan komma att påverka omsättningen fram till år 2020. Trendanalys 2012 Tillväxtinbromsningen under 2009 och 2010 har lett till att turistnäringen nu behöver öka takten för att nå vision 2020. Med dagens tillväxttakt når omsättningen endast 451 miljarder år 2020. Den genomsnittliga tillväxttakten per år måste nu öka till sju procent för att turistnäringen ska nå visionen om en fördubblad omsättning år 2020. Även om de utländska besökarna är det segment som ökar mest procentuellt sett både volym- och omsättningsmässigt, så är nu och för lång tid framöver, det största segmentet fortfarande närmarknaden, det vill säga de svenska affärs- och fritidsresenärerna. För att öka tillväxttakten behöver turistnäringen stärka och utveckla fler reseanledningar runt om i Sverige. En av möjligheterna att göra detta är till exempel genom en utökad samverkan med andra näringar. Genom att utveckla turistnäringen i ett bredare och mer samhällsbyggande perspektiv kan turistnäringen inte bara bidra till att stärka den attraktionskraft som driver resandet till våra regioner utan även skapa regioner som blir attraktiva att bo och verka i. Bland de reseanledningar som det finns störst möjlighet att påverka resandet har följande kartlagts som särskilt intressanta reseanledningar för turistnäringen att jobba närmare tillsammans med: 1.Möten 2.Idrott 3.Kultur 4.Natur Genom att framhålla kultur, idrott och mötens betydelse som en del av turistnäringen utökas möjligheterna att på en bredare front arbeta för stimulerad tillväxt. Även naturturismen har en stor utvecklingspotential. Ju bättre regionerna blir på att ta tillvara de naturresurser som finns runt om i landet desto större kan den nödvändiga tillväxtökningen bli. Analys Vid analys av statistik på nationell nivå kan följande konstateras: Omsättningen på turism har de senaste 10 åren en ökning som även syns i att allt fler turister kommer utanför landets gränser. Mest pengar spenderar resenärerna när de har kommit fram till destinationen - tillsammans har boende, restaurang, handel, kultur och tjänster 80 procent av omsättningen vilket motsvarar närmare 201 miljarder kronor. Samverkan mellan andra näringar är en nyckelfråga för att besöksnäringen ska öka och uppnå målet med en fördubbling av sin omsättning 2020. De reseanledningar som ses mest intressanta för turistnäringen framåt är det som finns inom Ljusdals kommun och är starkt drivande.
Fakta Ljusdals kommun är själv en aktör inom besöksnäring, vilket vi vill synliggöra genom att visa vilka fastigheter som kommunen själva äger och har ett ansvar för. Det ska tilläggas att ansvaret på dessa är fördelat på olika förvaltningar. Några av dessa har en arrendator som bedriver verksamhet. Kommunalägda fastigheter Folkparken Damm/stenkista Leån Vattentornet Ljusdal Björnbergstornet Vikstenstorpet Kvistabäcken Kojby Lassekrog Långön Svedbovallen Fågelsjö Gammelgård Damm Hälsinge-Nybo Färila Sim- & Sporthall Stengård Henriksfors, fiskecamp Kajvallen Kolsvedjastugan Älvvallen IP, Ljusdal Elljusspåret, Ljusdal Furuberg Gruvan Los Börningsbergets Skogsmuseum Ridhus mm Ljusdal Norebadet Tennishallen Inom besöksnäringen finns det andra aktörer förutom näringslivet. Följande listor är de föreningar som finns inom Ljusdals kommun. Kulturföreningar Albert Viksten Sällskapet Fågelsjö Hembygdsförening Färila Hembygdsförening Färila-Revyn Föne Fornminnesförening Föreningen Loosgrufvan Föreningen Skrivare i Hälsingland Humla Kulturförening Hälsinglands Konstgille Hälsinglands Linförening Järvsö Folkdanslag Järvsö Hembygdsförening Järvsö Spelmanslag Kulturfabriken Kören Upptakten Ljusdalsbygdens kammarorkester Ljusdals Biodlarförening Ljusdals Filmförening Ljusdals Folkdanslag Ljusdals Fornminnes- och Hembygdsförening Ljusdals Kyrkokör Ljusdals Stråkorkester Ljusdals Riksteaterförening Ljusnankören Loos Hembygdsförening Los Kvinnolag Museets Vänner Musik i Ljusdal Naturskyddsföreningen/Lokalavdelning Ramsjö Hembygdsförening Svenska Turistföreningen/Ljusdalskretsen Teaterföreningen Tovåsen Vänskap och Integrationsföreningen Västra Hälsinglands Forskarförening Västra Hälsinglands Slöjdförening
Sport- & Fiskeföreningar Bjart IBK Dragracing Club i Ljusdal FIF/KIK ungdomssektion FMCK Ljusdal Friluftsfrämjande Ljusdal Färila Bordtennisklubb Färila Gymnastikförening Färila IF Färila Jakt- och Sportskytteklubb Färila Skoterklubb Färila Skyttegille Färila Sportdykarklubb Färilabygdens IK Föne IK Gymmix Ljusdal Hamra GoIF Hennans IK Hybo AIK IK Ljusdal Jarse Ski Team Järvsöbaden Golf Klubb Järvsö Bollklubb Järvsö Brukshundklubb Järvsö Båtklubb Järvsö Gymnastikförening Järvsö IF Järvsö IBF Järvsö Ishockeyklubb Järvsö Jakt- och Sportskytteklubb Järvsö Ridklubb Järvsö Skoterklubb Järvsö Skytteförening Kanotklubben Ljusnan Korskrogens IK Kårböle IF Kårböle Skytteförening Ljusdal Running Club Ljusdals Badmintonklubb Ljusdals Bandyklubb Ljusdals Cykelklubb Ljusdals Bordtennisklubb Ljusdals Brukshundklubb Ljusdals Bowling Club Ljusdals Curlingklubb Ljusdals Flygklubb Ljusdals Golfklubb Ljusdals IF Ljusdals Judo Club Ljusdals Korpen Ljusdals Motorklubb Ljusdals Motorsällskap Ljusdals Orienteringsklubb Ljusdals Pistolskytteklubb Ljusdals Ridklubb Ljusdals Shotokan Karateklubb Ljusdals Skoterklubb Ljusdals Skyttegille Ljusdals Tennisklubb Loos Hamra Skoterklubb Loos IF Loos Skytteförening Nybo Gymnastikförening Ramsjö Jaktskytteklubb Ramsjö Slalom Ramsjö Sportklubb Tallåsens IF Nors AIK Finnmarkens fiskevårdsområde Färila fiskevårdsområde Järvsö fiskevårdsområde Kårböle fiskevårdsområde Ljusdals fiskevårdsområde Los-Hamra fiskevårdsområde Orsa Besparingsskogs fiskevårdsområde Ramsjö fiskevårdsområde Ljusdals Havsfiskeklubb
Övriga Järvsö Byaråd Färila Byaråd Loos Byaråd Ramsjö Byaråd Kårböle Byaråd Ljusdal Handel (Svensk Handel) Ljusdals i Centrum Företagarna Ljusdal Orsa Finnmarks Bygdekommitté Järvsö Rotaryklubb Ljusdal Rotaryklubb Lions Klubb Färila Lions Klubb Järvsö Lions Klubb Ljusdal EFS Missionsföreningen Ljusdal Järvsö Församling Ljusdal-Ramsjö Församling Färila Pastorat med församlingarna Färila-Kårböle, Los-Hamra Analys Vid analys av faktakan följande konstateras: Ljusdals kommun äger flertal fastigheter som vänder sig mot turister men som idag saknar en samordning och plan över hur dessa ska hanteras. Föreningslivet är en stark gruppering som fyller en viktig funktion inom kommunen gällande besöksnäringen.
Årsdygnstrafik rv 83 söder Ljusdal Årsdygnstrafik rv 84 Ljusdal-Hudiksvall
Årsdygnstrafik rv 84 Ljusdal