Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR



Relevanta dokument
Övningsuppgifter ABC kalkylering

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

Reflektioner från föregående vecka

» Industriell ekonomi

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

» Industriell ekonomi

Kalkyleringens avvägning

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

Kalkyleringens avvägning

Uppgift: Självkostnad och ABC

Orderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:

Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag

ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck =

KALKYLERING II - ACTIVITY BASED COSTING DISPOSITION CENTRALA BEGREPP

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader

Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19

Skärvad Olsson Kap 18

Allmänt om kalkylering

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

2. Lilla Björn AB tillverkar leksaksdjur. för en av deras produkter gäller följande data:

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid Linjär programmering

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital kronor

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

Uppgift 1 (max 8 poäng)

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

6 uppgifter och totalt 70 poäng

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

LE1 PRODUKTKALKYLERING

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015

K11 Prissä)ning, För 2. Kan e) företag ha god försäljning, men ändå gå med förlust?

Introduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010

Inbetalning = kr den 30 juni Intäkt = / 3 månader = kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Försättsblad Tentamen

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel Emmanouel Parasiris 1

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Torsdag 21 mars 2013, kl

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

6 uppgifter och totalt 70 poäng

Uppgift i kalkyldifferenser 4.0

Del 1 och del 2 av tentamen delas ut samtidigt!

Tentamen i Kalkylering och intern redovisning, 7,

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Produktkalkylering. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl. Periodkalkyler. Dagens tema

a. Gör en standardkostnadsanalys. b. Vad finns det för möjliga orsaker till avvikelserna?

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

IEK415 Industriell ekonomi E

Uppgift 1.1 i resultatplanering

IEK 415 Industriell ekonomi

IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme

IEK415 Industriell ekonomi E

Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015

Kalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Genomgång av Produktionsekonomianteckningar

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Fråga 6.. poäng (4p) Fråga 3.. poäng (3p) Fråga 5.. poäng (2p)

TENTAMEN I 722G01 FÖRETAGSEKONOMI I, grk Kalkylerig och Budgetering

Uppgift 1 i Kalkyldifferens

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Standardkostnadsresonemang och avvikelseanalys

Uppgift 1.1 i resultatplanering

De generella kalkylproblemen

Svecasa. Prepkursen närmast Hanken. Företagsekonomi. Räkneövning 2

Ekonomi- och verksamhetsstyrning, 15 hp (2FE252) Skrivning (8hp) lördag 18 augusti 2012, kl. 9-13

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

För att få betyget Godkänt på denna deltentamen fordras 50% av maxpoäng. För att få delbetyg Väl Godkänd fordras 75% av maxpoäng.

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Ordinarie tentamen, 23 mars 2011

Kod: Tentamensdatum: Tid:

LÖSNINGSFÖRSLAG EFTERUPPGIFTER...

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version

Agenda F3. Internredovisning Produktkalkyl i kontoform. Differenser. Standardpriser. Rep. Efterkalkyl (Ex IR2 a) Förkalkyl Ex.

Transkript:

Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR Svårighetsgrad Ö 3:1 Tillverkningskostnad. Påläggskalkyl och ABC-kalkyl (Produkt A) 1 Ö 3:2 Tillverkningskostnad. Påläggskalkyl och ABC-kalkyl (Produkt Alfa och Beta) 2 Ö 3:3 Tillverkningskostnad. Påläggskalkyl och ABC-kalkyl (Produkt X, Y Z) 2 Ö 3:4 Tillverkningskostnad. Påläggskalkyl och ABC -kalkyl (Stampa OY) 2 Ö 3:5 Ö 3:6 Ö 3:7 3 Självkostnad. Pålägg och ABC. Vinstpålägg, Marginal och PRIS. (Zenith) 3 Tillverkningskostnad. Pris till kund (ABC) (Danskavaljeren) 3 Självkostnad. Pålägg. RESULTAT per produktgrupp (ej ABC (Starlet) Ö 3:8 Tillverkningskostnad. Påläggskalkyl och ABC. RESULTAT/st (Bröllopsstassen) 4

Ö 3:1Pålägg/ABC ABC; arbetsgång a) Identifiera de aktiviteter som äger rum i företaget (exempel inköp, ordermottagning) b) Bestäm kostnadsdrivare för varje aktivitet ( tex antal inköpsanmodan, anta beställningar) c) Fördela de indirekta kostnaderna på aktiviteterna och räkna ut kostnaden PER ENHET AV KOSTNADSDRIVAREN d) Fördela aktiviteternas kostnader på produkterna (eller objekten) med hänsyn till hur mycket av aktiviteterna som utnyttjas av respektive produkt. 1) Påläggskalkyl Aktivitet Indirekt Kostnad Kostnadsbärare Förekomst 1 32 000 000 Ant tillv order 5 000 st 2 15 000 000 Direkt Lön 10 000 st 3 10 000 000 Antal styck 500 000 st Totalt 57 000 000 TO-pålägg 570 000 000/(dL) 10 000 000 = 570% Pålägg 1 2 3 Produkt SSV dl 60 000 dm 50 000 Antal tillv 5 000 Antal Order 10 SVK-pålägg Indirekta kostnader dl dm Pålägg 12 x 570% SVK Per st 60 000 12:-/ st 50 000 10:- /st 68.40/ st 90:40/ st ABC-pålägg Akt 1 Kr/st (per order) 32 000 000/5 000 = 6400 kr /st Akt 2 (dl) 15 000 000/10 000 000 = 150 %) Akt 3 Kr/st (per tillv antal) 10 000 000/500 000= 20 kr/st dl 60 000 12:-/st dm 50 000 10:-/st Akt 1 10 x 6 400 = 64 000 12:80/st Akt 2 90 000 18:-/st

Akt 3 Totalt 5000x 20 kr= 100 000 20:-/st 364 000 72:80/st Ö 3:2 (ABC) Lösning Verkstadsföretaget ABC-konstruktion AB tillverkar två produkter i en verkstad och med samma produktionsutrustning. Produkten Beta är en högvolymprodukt medan Alfa är en lågvolymprodukt. Ekonomiavdelningen har av tradition använt en självkostnadsmetod och fördelat produktionsrelaterade om kostnader (se rubriken Omkostnader) utifrån maskintid. Följande produktions- och kostnadsdata, gällande ett år med full sysselsättning, har sammanställts för de båda produkterna: Direkta kostnader per enhet Alfa Beta Direkt material 30 kr 50 kr Direkt lön 60 kr 80 kr Omkostnader Tillverkningsomkostnader Omkostnader för Produktionsplanering Materialomkostnader 220.000 kr 300.000 kr 360.000 kr Produktionsdata (kostnadsdrivarvolym) material Maskintid Produktions- Produktions- Inleverans av per enhet volym order (h) (antal) (antal) (antal)

Produkt Alfa 2 2.000 100 80 Produkt Beta 2 20.000 200 120 22.000 300 200 Omkostnaderna är hänförbara till följande aktiviteter: Aktiviteter Maskinbearbetning Produktionsplanering Inköp av material Aktivitetskostnader 220.000 kr 300.000 kr 360.000 kr 880.000 kr Följande kostnadsdrivare används för de olika aktiviteterna: Aktivitet Kostnadsdrivare Maskinbearbetning Antalet maskintimmar Produktionsplanering Antalet produktionsorder Inköp av material Antalet inleveranser av materia Uppgift: a) Beräkna produkternas tillverkningskostnad per enhet enligt ekonomiavdelningens produktkalkylmodell. b) Gör en motsvarande ABC-kalkyl för de båda produkterna. Använd de kostnadsdrivare som anges i uppgiften. c) Vilken av kalkylmodellerna beräknar tillverkningskostnaden på mest korrekt sätt i föreliggande situation; och varför?

a) Självkostnadskalkyl (traditionell) Alfa Beta dm 30 kr 50 kr dl 60 kr 80 kr TO-pålägg 40 kr 40 kr Tillverkningskostnad 130 kr 170 kr TO-pålägg = 880.000/44.000 = 20 kr/tim Utfördelade tillverkningsomkostnader Alfa Beta TO 80.000 kr 800.000 kr ABC-kalkyl (självkostnadskalkyl) Aktiviteter Kostnadsdrivare Aktivitetssatser Maskinbearbetning Antalet maskintimmar 220.000/44.000 = 5 kr/h Produktionsplanering Inköp av material Antalet produktionsorder 300.000/300 = 1.000 kr/ord. Antalet inleveranser av mtrl 360.000/200 = 1.800 kr/inl. Aktiviteter Resursförbrukningen är: Kostnadsdrivare är: Maskinbearbetning Volymrelaterad Transaktions-/tidsrelaterad

Produktionsplanering Planeringsrelaterad Transaktionsrelaterad Inköp av material Inköpsrelaterad Transaktionsrelaterad Direkta kostnader och aktivitetskostnader Alfa Beta dm 30 kr 50 kr dl 60 kr 80 kr Maskinbearbetning (2 h x 5 kr) 10 kr (2 h x 5 kr) 10 kr Produktionsplanering (1.000x100/2.000) 50 kr (1.000x200/20.000) 10 kr Inköp av material (1.800x80/2.000) 72 kr (1.800x120/20.000) 10,80 kr Tillverkningskostnad 222 kr 160,80 kr Total aktivitetskostnad Alfa Beta Maskinbearbetning 20.000 kr 200.000 kr Produktionsplanering 100.000 kr 200.000 kr Inköp av material 144.000 kr 216.000 264.000 kr 616.000 kr

Ö 3:3 ABC Lösning a) 18.480.000 Pålägg: = 210 kr/arbetstimme 88.000 Produkt X Y Z Direkt material 250 200 110 Direkt lön 80 120 60 TO 11/3 x 210 = 280 2 x 210 = 420 1 x 210 = 210 Tillverkningskostnad 610 740 380 b) 4.350.000 100 MO-pålägg: = 35,1 % 12.380.000 14.130.000 Pålägg övriga omkostnader: = 185, 92 per maskintimme 76.000 Produkt X Y Z Direkt material 250 200 110 Direkt lön 80 120 60 MO 250 x 35,1% = 87,75 200 x 35,1% = 70,20 110 x 35,1% = 38,61

TO 11/3 x 185,92 = 247,89 1 x 185,92 = 185,92 2 x 185,92 = 371,84 Tillverkningskostnad 665,64 576,12 580,45 c) 300.000 Kostnad/uppsättning: = 10. 000 kr per serie 30 4.350.000 Mottagningskostnad: = 16. 111 kr per leverans 270 2.500.000 Emballeringskostnad: = 78. 125 kr per leverans 32 3.730.000 Produktionsplanering: = 74. 600 kr per produktionsorder 50 antal Kostnad per transaktion T ex uppsättningskostnader för X: Antal uppsättningar: 3 transaktioner per produkt antal enheter Uppsättningskostnad för X: 3 x 10.000 = 30.000 30.000 Uppsättningskostnad per st X: = 1, 00 kr /st 30.000 Produkt X Y Z Direkt material 250 200 110 Direkt lön 80 120 60 Maskinomkostnader *) 133,33 100,00 200,00 Uppsättningskostnader 1) 1,00 3,50 25,00

Mottagning 2) 8,06 28,19 443,05 Emballering 3) 23,44 11,72 195,31 Produktionsplanering 4) 37,30 37,30 233,12 Tillverkningskostnad 533,13 500,71 1.266,48 7.600.000 *) = 100 kr/tim 76.000 1) X = (3 x 10.000)/30.000 = 1,00 Y = (7 x 10.000)/20.000 = 3,50 Z = (20 x 10.000)/8.000 = 25,00 2) X = (15 x 16.111)/30.000 = 8,06 Y = (35 x 16.111)/20.000 = 28,19 Z = (220 x 16.111)/8.000 = 443,05 3) X = (9 x 78.125)/30.000 = 23,44 Y = (3 x 78.125)/20.000 = 11,72 Z = (20 x 78.125)/8.000 = 195,31 4) X = (15 x 74.600)/30.000 = 37,30 Y = (10 x 74.600)/20.000 = 37,30 Z = (25 x 74.600)/8.000 = 233,12

Ö 3-4 (ABC) Lösning Företaget Stampa Oy tillverkar och säljer färgbadkar för frimärkstillverkning. Tre varianter finns; en för vit färg, ett för blå och ett för gul färg (för tillverkning av svenska frimärken) Följande information beskriver kostnader, volymer och annan relevant kalkylinformation för företaget: Produkt VIT Produkt GUL Produkt BLÅ Totalt 1. Produktion och försäljning (st) 6.000 4.000 1.600 2. Råmaterialförbrukning (st) per serie 5 5 11 3. Direkta materialkostnader 250 200 110 2.476.000 4. Direkt arbetstid (min) 1 2 1 15.600 5. Maskintid (tim) 1,5 0,5 2 14.200 6. Direkt lön (kr/st) 80 120 60 7. Antal produktionsserier 3 7 20 30 8. Antal utleveranser 9 3 20 32 9. Inlevererat material, antal 15 35 220 270 (2x7) * ) 10. Antal produktionsorder 15 10 25 50 *) Företaget tillämpar JIT och får materialet levererat direkt till produktion Omkostnader: Uppsättningskostnader: 30.000

Maskinkostnader 760.000 Mottagning (av inleveranser) 495.200 Emballering 250.000 Produktionsplanering 373.000 Totalt 1.908.200 Företaget har tidigare haft ett enda pålägg för tillverkningsomkostnader, antal arbetstimmar. Majoriteten av företagets omkostnader är emellertid mera relaterade till maskintimmar än arbetstimmar. Man har därför beslutat införa två volymrelaterade påläggsbaser: maskintimmar och ett MO-pålägg för omkostnaderna i Mottagning. Företagets ekonomistyrare har nyligen deltagit i en presentation om ABC och omkostnaderna har parallellt med detta analyserat tillverkningen m a p huvudaktiviteter för att kunna beräkna produktkostnader enligt ABC-modellen. Din Uppgift: a) Beräkna tillverkningskostnaden för resp. produkt per styck om man bara har en påläggsbas, direkta arbetstimmar, för indirekta kostnader. (4 p) b) Beräkna tillverkningskostnaden för resp. produkt per styck om kostnaderna för Mottagning fördelas på basis av ett pålägg för MO beräknat på värdet av material samt övriga omkostnader fördelas på basis av maskintimmar. (4 p) c) Beräkna resp. produkts tillverkningskostnader per styck enligt en ABC-modell. (7 p) LÖSNING Uppsättningskostnader: Maskinkostnader Mottagning (av inleveranser) Emballering Produktionsplanering 30.000/30=1000/serie 760.000/14200tim=53,52/tim 495.200/270=1.834/inlev 250.000/32=7.812,50/utleverans 373.000/50=7.460/order Totalt 1.908.200

DM 250 200 110 DL 80 100 60 a) MOpål 122 244 122 b) MOpål 50 40 22 495.200/2.476.000= 20% TOpål 149,26 49,76 199,02 (1.908.200 495200)/14200=99.50 c) Uppsättning 0,50 1,75 12,50 Maskin 80.20 26,76 107,04 Mottagning 4,58 16,05 252,19 Emballering 11,72 5,86 97,66 Planering 18,65 18,65 116,56 Totalt 445,81 389,07 755,95

Ö 3:5 ABC Lösning Företaget Zenith AB tillverkar ergonomiska hjälpmedel för hushållsmarknaden. Man tillverkar tre olika modeller; Star, Moon och Sunshine. I företagets produktkalkyler använder man ett enda pålägg för fördelning av indirekta kostnader (omkostnader). Den påläggsbas man använder är direkt arbetstid. Priserna till kund baseras på den kalkylerade självkostnaden med ett vinstpålägg på 20 %. Följande information finns: STAR MOON SUNSHINE Material (kr/st) 375 937:50 1.575 Direkt arbetstid (tim/st) 0,5 1 1 Budgeterad produktion (st) 20.000 1.000 10.000 Budgeterade omkostnader uppgår till 66.150.000. Direkt lönekostnad är 120 kr/tim. Företaget överväger att införa en aktivitetsbaserad kalkylering enligt ABC modell. Man konstaterar att kostnaderna framförallt kan knytas till tre olika aktiviteter, maskinbearbetning, interna transporter och lagerhantering. Controllern föreslår att kostnaderna fördelas med hjälp av följande kostnadsdrivare: AKTIVITET Maskinbearbetning Interna transporter Lagerhantering KOSTNADSDRIVARE Antalet maskintimmar Antalet materialorder Yta

Controllern har vidare gjort en tidsstudie och konstaterar att respektive produkts andel av den totala kostnadsdrivarvolymen för respektive kostnadsdrivare är följande: KOSTNADSDRIVARE STAR MOON SUNSHINE Maskintimmar 40% 15% 45% Materialorder 47% 6% 47% Yta 42% 18% 40% Din uppgift: a) Beräkna kostnad (TVK) och pris för respektive produkt med hjälp av den ursprungliga omkostnadsfördelningsmetoden (ett enda pålägg) b) Beräkna kostnad (TVK) och pris för respektive produkt i en ABC-kalkyl med hjälp av företagets uppgifter ovan LÖSNING a) Fördelning 66.150.000/21.000 tim = 3.150:- per arbetstimme Direkta kostnader Star 435:- Moon 1.057,50 Sunshine 1.695:- Ger TO-pål Star 1.575:- Moon 3.150:- Sunshine 3.150:- SVK + 20 % vinstpålägg 2.406:- 5.049:- 5.814:- b) Ger TO-pål Star 1.369.57 Moon 9.594:- Sunshine 2.916.45 SVK + 20 % vinstpålägg 2.165.48 12.781:80 5.533.74 c) Företagets marginal (efter ABC kalkylen) om hela produktionen säljs (kr och %) Star =

Ö 3:6 ABC Lösning Företaget Danskavaljeren AB tillverkar ergonomiska dansskor. Man tillverkar tre olika modeller; Foxtrot, Rumba och Tango. I företagets produktkalkyler använder man ett enda pålägg för fördelning av indirekta kostnader (omkostnader). Den påläggsbas man använder f n är direkt maskintid. Priserna till kund baseras idag på den kalkylerade självkostnaden med ett vinstpålägg på 40 %. Följande information finns: Foxtrot Rumba Tango Materialåtgång per par (kg) 2 3 1,5 Direkt arbetstid (tim/par) 0,5 1,5 1,0 Maskintid (tim/par) 0,5 0,5 0,5 Budgeterad produktion (par) 20.000 1.000 10.000 Antalet timmar för produktutveckling är totalt 1000 timmar per år. Antalet produktionsserier per år 50 10 10 Direkt lönekostnad (DL) är 120 kr/tim. Kostnaden för materialet är 75 kr/kg. Kostnaden för omställningar av serier i produktionen beräknas till 70.000 kronor/år

Den totala hyreskostnaden för lagerlokalerna är 880.000 kronor/år. Maskinbearbetningen beräknas kosta 1.550.000 kr/år. Man hyr f n en konsult för produktutvecklingsarbetet. Konsulten debiterar 2.150 kr/tim (exkl. moms). Företagets controller har förstått att kostnaderna för skorna är felaktigt kalkylerade. Framförallt är den speciella Rumbaskon alldeles för billig. Han överväger därför att införa en aktivitetsbaserad kalkylering enligt ABC modell. Man konstaterar att kostnaderna framförallt kan knytas till fyra olika aktiviteter, produktutveckling, omställning, maskinbearbetning och lagerhantering. Controllern föreslår att kostnaderna fördelas med hjälp av följande kostnadsdrivare: AKTIVITET Produktutveckling Omställningar Maskinbearbetning Lagerhantering KOSTNADSDRIVARE Direkt arbetstid i produktionen Antalet produktionsserier Antalet maskintimmar Använd yta (antal kvm) Controllern har vidare gjort en studie av lagret och konstaterar att respektive produkts andel av den totalt använda volymen (kvm) är följande: KOSTNADSDRIVARE Foxtrot Rumba Tango Använd yta för respektive produkt 40% 15% 45% Dina uppgifter: c) Beräkna kostnad (Sjk) och pris till kund för respektive produkt med hjälp av den ursprungliga omkostnadsfördelningsmetoden (ett enda pålägg) (3 p) d) Beräkna kostnad (Sjk) och pris till kund för respektive produkt i en ABC-kalkyl med hjälp av företagets uppgifter ovan. Tips: Börja denna uppgift med att beräkna totala volymen för respektive kostnadsdrivare. (6 p)

e) Ange två faktorer som bidrar till att det kalkylerade priset skiljer sig ifrån varandra i de olika kalkylmodellerna (1p) LÖSNING. Följande direkta kostnader gäller för uppgifterna a c DM 2 x75= 150 3 x75= 225 1,5 x 75 = 112,50 DL 120 x 0,5= 60 120x1,5=180 120x 1,0 = 120 a) Pålägget är Totala omkostnader/antalet maskintimmar 4.650.000/ 15.500 (0,5x20000 + 0,5 x1000 + 0,5 x10000) =300 kr/mtimme TO Foxtrot 0,5 x 300:-, Rumba 0,5 x 300:- samt Tango 0,5 x 300:- Sjk 360 555 382.50 + 40% 144 222 153 TOTALT 504 777 535.50 b) Påläggsberäkning Omställning Produktutveckling Hyra Maskinbearbetning 70.000/70 st omställningar = 1000 kr/omställning 2.150.000 (1000x2500)/21.500 timmar =100:-/tim 880.000 (se fördelning) 1.550.000/15.500 tim = 100:-/maskintimme Pålägg Omställning 1000x50/20 = 2.50 1000x10/1 = 10 1000 x 10/10 = 1 Prod utveckling 0,5x100 =50 1,5x100 =150 1 x 100 = 100 Maskinbearbetning(x 0,5)=50 = 50 = 50 Hyror 17.60 132 = 39.60 Sjk 330.60 747 423.10 + 40 % TOTALT 462.14 1045,80 592.34

c) Några faktorer: 1) Den mindre volymen av RUMBA gör att den proportionellt tar högre andel av alla omkostnader 2) Produktutvecklingen är tre ggr så dyr för RUMBS som för den enklare skon 3) Lagerhanteringen blir mindre effektiv för den lilla volymen av RUMBA och det gör att dennas andel av kostnaden ska vara högre Ö 3:7 (ABC) Lösning Företaget Starlet AB tillverkar och säljer stjärnhimlar för olika rumsdesign. Kunderna är agenter i Europa. Man tillverkar tre olika modeller beroende på användningsområde; Sovrum, Cyberrum och Relax. I företagets produktkalkyler använder man olika pålägg för fördelning av indirekta kostnader (omkostnader). Priserna till kund baseras på den kalkylerade självkostnaden samt ett vinstpålägg på respektive produkt. För det kommande året beräknas en tillverkning och försäljning av 12 000, 20 000 respektive 25 000 stycken stjärnhimlar Försäljningspriset är 75, 56 respektive 80 kr. Budgeterade kostnader är enl. följande: Sovrum Cyberrum Relax Totalt Direkt lön 180 000 200 000 440 000 820 000 Direkt material 240 000 380 000 550 000 1 170 000

Direkt FO 48 000 60 000 75 000 183 000 Fasta MO 58 500 Rörliga TO 164 000 Fasta TO 410 000 Fasta AO 415 000 Fasta FO 140 000 Totalt 3 360.500 Din uppgift a) Beräkna som underlag för självkostnadskalkyler de budgeterade påläggen (avrundat två decimaler) (4 p) b) Upprätta självkostnadskalkyler för de tre produkterna (3 p) c) Komplettera kalkylerna med en beräkning av det budgeterade resultatet per produktgrupp (kronor och %) (3 p) LÖSNING a) MO-pål 58.500/1.170.000 = 5% TO-pål 574.000/820.000 = 70% AO-pål 415.000/820 +1.170 +58,5 +574 = 415 /2.622,5 = 15,82% FO-pål 140.000/2.622,5 =5,33% b) DL 15 10 17,60 DM 20 19 22 TO-pål 10,50 7 12,32 MO-pål 1 0,95 1,10 TVK 46,50 36,95 53.02 (558 ) (739 ) (1.325 ) FO dir 4 3 3 FO F 9,84 7,81 11,22 SVK 60,30 47,76 67,24 c) 75-60,30 = 14,70 (19,6%) x 12.000 = 176.400:- 56-47,76 = 8,24 (14,71%) x 20.000 = 164.800:-

80 67,24= 12,76 (15,95%) x 25.000 = 319.000:- d) OBS NY Kalkyl utifrån säljarnas propå Ö 3:8 (ABC) Lösning Skräddarna vid företaget Bröllopsstassen AB syr idag två basmodeller för en blivande brudgum, basmodellen frockcoat och den lite mer toppade jaquetten. Sömnaden görs för hand, den är genomgående mycket avancerad och man använder ett och samma exklusiva tyg till samtliga modeller. Man syr upp modellerna i kortare serier (från 20 till 25 st/serie) för att det ska vara lite rationellt. Idag är priset helt baserat på självkostnaden för denna tillverkning. Man vill av konkrrensskäl istället kunna erbjuda sina kunder tre modeller i olika prislägen; 8.199 kronor, 8.499 kronor och 8.999 kronor (inklusive mervärdeskatt). Man arbetar därför parallellt med att arbeta fram nya designer och mönster. Man planerar nu att börja sy en ny modell: bonjouren EXECUTIVE. I företagets kalkyl använder man ett enda pålägg för fördelning av de omkostnader som inte direkt kan spåras till varje modell. Det underlag (påläggsbas) man

använder för att fördela dessa omkostnader är f n den totala arbetstid som skräddarna lägger ner under ett år. Följande information finns: Befintliga modeller Ny modell BAS TOP EXECUTIVE Materialåtgång per jacket (meter) 2,5 3 4,5 Direkt arbetstid (tim/st) 15 15 20 Symaskintid (tim/st) 0,9 0,5 0,7 Beräknat antal sydda och sålda 100 st 60 st 30 st Antalet timmar för framtagning av nya designer är totalt 200 timmar per år. Antal planerade tillverkningsserier per år 5 (20 st/serie) 4 (15 st/serie) 1(10 st/serie) Direkt lönekostnad (DL) är 140 kr/tim. Kostnaden för materialet är 750 kr/meter. Kostnaden för omställningar till varje ny serie beräknas till 1000 kronor per gång. Driftkostnaden för symaskinbearbetningen (lokalhyra,avskrivningar, drift och underhåll) beräknas kosta 141.000 per år. Man hyr f n en extern designer. Designern debiterar 450 kr/tim (exkl. moms). Företagets ekonomiansvariga har förstått att man måste göra nya kalkyler. Hon har hört talas om ABC kalkylering och överväger därför att införa kalkylering enligt ABC modellen. Hon konstaterar att kostnaderna framförallt kan knytas till tre olika aktiviteter, designarbete, omställning, manuellt sömnadsbete. Hon föreslår att kostnaderna fördelas med hjälp av följande kostnadsdrivare: AKTIVITET Designarbetet Omställningarna Symaskinbearbetningen KOSTNADSDRIVARE Direkt arbetstid Antalet produktionsserier Antalet arbetstimmar

Dina uppgifter: f) Beräkna med hjälp av den ursprungliga omkostnadsfördelningsmetoden (ett enda pålägg), TB/st och RESULTAT per/st och TOTALT för respektive nuvarande två modeller, genom att beräkna (TVK) och priset till kund med ett vinstpåslag med 50% (inkluderar moms) (6 p) g) Beräkna TVK för respektive modell (alla tre modellerna) i en ABC-kalkyl med hjälp av företagets uppgifter ovan. Tips: Börja denna uppgift med att beräkna totala volymen för respektive kostnadsdrivare (5 p) h) Beräkna RESULTATET per st och totalt för samtliga modeller (d v s inklusive den nya modellen) vid den beräknade försäljningsvolymen (4 p) LÖSNING Gemensamt för a) och b) Direkta kostnader: BAS TOP EXECUTIVE DM 2,5 x 750 1.875 3 x 750 2.250 4,5 x 750 3.375 DL 15 x 140 2.100 15 x 140 2.100 16 x 140 2.240 Direkta 3.975 4.450 5.615 Omkostnader Omställning 9 x 1000 = 9.000 Symaskiner 141.000 Design 200 x 450 90.000 Totalt 240.000 a) Antalet arbetstimmar = BAS 15 x 100 = 1500 tim TOP 15 x 60 = 900 tim Totalt 2.400 tim

Fördelade omkostnader 240.000/2.400 = 100 kr/arbetstimme BAS TOP INDIREKTA 15 x 100 1.500 15 x 100 1.500 TVK 5.475 5.850 Inkl vinstpåslag 50% 8.212 8.775 Pris ex moms (x 0,8) 6.569.60 7.020./. 3.975 4.350 TB/st 2.594.60 2.670./. 1.500 1.500 RESULTAT/st 1.094.60 1.170 Totalt RESULTAT x 100 109.460 x 60 70.200 Totalt 179.660 b) Fördelning enligt ABC (inklusive den nya modellen) Aktiviteskostnad Fördelning Omställning 10.000 1000 kr/serie Design 90.000/1500 + 900 + 600 30 kr/arbtim Symaskiner 141.000/90 + 30 + 21 1000 kr/modell Omkostnader BAS TOP EXECUTIVE Omställning/st 5000/100s 50:- 4000/60 66,66 1000/30 33,33 Design 30 x 15 450:- 30 x 15 450:- 30 x 20 600:- Symaskiner 1.000 x 0,9 900:- 1.000 x 0,5 500:- 1.000 x 0,7 700:- Totalt 1.400:- 1.016.66 1.333.33 (Kontroll x 100 x 60 x 30 )

TVK 5.375 5466.66 6.498.33 c) PRIS till KUND 7.999 8.499 8.999 EX MOMS (x 0,8) 6.399 6.799 7.199./. direkta 3.975 4.350 5.615 TB/st./. indirekt 1.400 1.016.66 1.333.33 RESULTAT 2.624 1.432.40 250.67 TOTALT x 100 262.400 x 60 85.944 x 30 7.520 355.869