FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska området med psykosocial kompetens, tydliggörs gränsdragningen mellan primärvård och psykiatri. Det är nu viktigt att gränsdragningen mellan generalister inom primärvården och specialisterna inom psykiatrin inte upprättar för stränga gränser. Här är det viktigt att samarbetet tydliggörs t.ex. via samarbetsöverenskommelser och olika vårdprogram. I figur 1 beskrivs en bild som förtydligar samarbetet och gränsdragningen mellan primärvård och psykiatrin inom vård- och behandlingen av personer med depression. I ett framtid scenario krävs tydliga samarbetsformer, där samarbete och samordning definieras och dokumenteras som en del Figur 1 Flera & svåra psykosociala Enstaka Psykosociala Inga psykosociala Lindriga Primärvårdens ansvarsområde Medelsvåra Psykiatrins ansvarsområde Svåra av hälso- och sjukvårdens kvalitets- och ledningssystem. 2025 ska det finnas gemensamma vårdprogram för de största psykiatriska diagnosgrupperna, depression, ångest, missbruk- och beroende. Den utveckling som sker i Dalarna med utbyggnad av psykosociala team i primärvården kan underlätta för de personer som vill söka hjälp för sina psykiska besvär. Det kan vara enklare att formulera psykiska i sammanhang kring generella hälso. Det är troligt att fler personer med dolda vågar söka hjälp i ett tidigt skede och därmed förebygga en negativ utveckling av psykisk ohälsa. Psykiatrins specialistfunktioner Inom öppenvårdspsykiatrin i Dalarna har det geografiska området varit grunden för organisationen och därmed ett brett utbud på många orter i Dalarna. Denna organisation har haft fördelar, ett psykiatriskt team har etablerats inom alla kommuner vilket har gett goda möjligheter för lokalt samarbete med kommunernas socialtjänst, primärvård, arbetsförmedling, försäkringskassa etc. 1
Nackdelarna har varit upptagningsområdets storlek, vilket har avgjort storleken på det psykiatriska teamet. Inom flera team har det inte varit möjligt att uppfylla en bred kompetens som ligger till grund för den psykiatriska verksamheten. Nu pågår en dialog om specialisering, där psykiatrin samordnar vissa av sina resurser för att bilda specialistteam för avgränsade diagnostiska syndrom. Inom psykiatrin finns idag två verksamheter som har länsövergripande funktion, dels missbruks- och beroendemottagningen med sitt läkemedelsassisterad behandling för opiatberoende och dels Dala ABC för patienter med ätstörningar. Denna specialisering medför ökat behov av samordning inom öppenvården, då resurser samordnas till länsövergripande funktioner. Öppenvården har för avsikt att samordna sin verksamhet mot fem huvudmottagningar med filialverksamheter på andra orter. År 2025 finns fler specialistmottagningar, dels en verksamhet för unga personer med komplexa psykiatriska med personlighetsstörning och ett kompetenscentrum och mottagning för personer med posttraumatiska ångestsyndrom. Behov av strukturförändringar över länsgränserna Utvecklingen av evidensbaserade psykiatriska behandlingsmetoder sker inom mer specifika verksamhetsområden och mot mer avgränsade patientgrupper. Samtidigt utvecklas diagnostiken som genererar mer precisa och säkra bedömningar. Detta medför större krav på ett specialiserat behandlingsutbud. Denna utveckling kommer att förändra psykiatrins framtida utbudsstruktur, vissa specialiserade verksamheter kommer ha behov av större befolkningsunderlag vilket medför en centralisering av specialistverksamheter. Detta kommer inom vissa specialistområden vara en framtidstrend både inom regionen och nationellt. Olika vårdformer i framtiden öppen, sluten & mellanvård Ett kännetecken för psykiatrin i Dalarna är en väl utbyggd öppenvård, men psykiatriska team i de flesta kommunerna. Jämförelsetalet, antal disponibla slutenvårdsplatser per invånare är i Dalarna bland de lägsta i jämförelse med övriga landsting. Detta är en modell som aktivt har utvecklats under många år och har bidragit till lokal utveckling och samordning med kommunerna. Har ett landsting ett fåtal vårdplatser, måste det finnas en fungerande öppenvård som har ett fungerande samarbete med kommunerna, det är kommunicerande kärl. Landstinget Dalarna har nu ett balanserat antal slutenvårdsplatser efter öppning av den nya avdelningen i Säter (mars 2011). Med de fem avdelningar som nu finns, finns också möjligheter att specialisera vissa avdelningar för olika patientgrupper. I Falun finns sedan tidigare en avdelning som arbetar med missbruk och beroendevård och nu specialiseras en avdelning i Säter mot depressionssjukdomar. I det framtida scenariot måste det finnas en balans mellan sluten- och öppenvård, där förändring och utveckling mer handlar om behandlingsinnehåll och samarbete. I slutenvården ska det finnas resurser för god och säker vård, med bred kompetens för utredning, behandling, psykopedagogisk verksamhet 2
och anhörigarbete. Öppenvården måste bibehålla sina resurser, så patienterna även i fortsättningen kan erbjudas hög kvalitativ vård. Modellen med två vårdformer, öppen och slutenvård, är dock begränsad. Erfarenheten är att yngre personer med allvarliga psykiska ofta bollas mellan öppen- och slutenvården, resurserna inom öppenvården är inte tillräckliga och slutenvårdens dygnetrunt- vård är för omfattande. Det som saknas är en mellanvårdform, där patienten kan få daglig vård och behandling men samtidigt få ansvara för eget boende och fritid. Detta alternativ har till viss del tillgodosetts tidigare via s.k. HVB hem, men då med fokus på boende och sysselsättning. I framtiden finns möjligheter att utveckla modeller tillsammans med kommunerna, hitta former för att integrera intensivare vårdinsatser med boenden som har en högre grad av stöd. Huvudinriktning för att möta befolkningens psykiska ohälsa ska även fortsättningsvis vara en stark första linje, med samarbete mellan primärvård och öppenvårdspsykiatri, en inriktning som motverkar att patienter utvecklar svåra psykiska tillstånd och söker sig till slutenvården. Missbruks och beroendevård ny struktur? I ett framtida scenario kommer missbruks- och beroendevården utgöra en stor och omfattande verksamhet inom hälso- och sjukvården. Genomförs samtliga förslag från missbruksutredning (SOU 2011:35) kommer landstinget att få ett så omfattande uppdrag att ett länsövergripande beroendcentrum måste diskuteras. Hur missbruksvården kommer att se ut 2025 är mycket beroende på vilka övergripande politiska beslut som kommer tas inom det närmaste året. Forskning - utveckling - utbildning Den intensiva utveckling inom psykiatrin motiverar en samordnad psykiatrisk forskning och utvecklingsverksamhet som ett stöd för hela psykiatrin när det gäller kvalitetssystem, uppföljningssystem, utvecklingsarbeten, utbildningar, samordna kompetensutveckling och handledning. Denna verksamhet är också en resurs när det gäller kliniknära psykiatrisk forskning och stimulerar till att sådana arbeten bedrivs i organisationen. Psykiatrins forskning och utvecklingsverksamheten har ett nära samarbete med andra psykiatriska FoU enheter och deltar i nationella kliniska forskningsarbeten. Den samordnade psykiatriska forsknings och utvecklingsverksamheten skall ha följande funktion: Vara en resurs till den samlade ledningsfunktionen för psykiatrin. Vara en resurs för att administrerar gemensamma utbildningssatsningar i syfte att säkra personalens kompetens. Vara en resurs som säkerställer att psykiatrin har ett övergripande kvalitets och uppföljningssystem utifrån de riktlinjer som beskrivs i SOSFS 2005:12. Verksamheten har en ledande roll i den nationella utvecklingen via kvalitetsregister och andra nationella aktiviteter. Psykiatrin i Dalarna har ett samarbete med övrig klinisk forskning i regionen och nationellt och det bedrivs relevant klinisk forskning inom psykiatrin. 3
Skapa förutsättningar så att personalen i psykiatrin har möjlighet att på olika nivåer delta i forskning och utvecklingsarbeten. Utbildning & handledning Den utveckling som pågår inom psykiatrisk och psykologisk behandling medför att utbildningsbehovet troligen kommer att öka. Den stora personalförändringen med stora pensionsavgångar medför också större behov av handledning i det kliniska arbetet. Utvecklingsprojekt - Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Psykiatrin måste i sitt arbete sätta patienten i centrum och utgå så långt som möjligt från den enskilde och anhörigas önskemål. För personer med allvarlig funktionsnedsättning finns det studier som visar att en sådan utgångspunkt som genomsyrar det totala arbetssättet ger bättre behandlingseffekter Sedan flera år tillbaka driver psykiatrin i Dalarna tillsammans med samtliga kommuner ett utvecklingsprojekt för att samordna vård och stödinsatser där patient och anhöriga är delaktiga och i centrum när insatserna planeras och genomförs. Detta är ett förhållningssätt som kommer att utvecklas. Utvecklingsprojekt - E-Hälsa Videokonferens & Internetpsykiatri Inom psykiatrin i Dalarna finns videokonferensanläggningar både inom slutenoch öppenvården. Under 2011 har cirka 150 vårdplaneringar genomförts via videokonferens. Det sker även daglig uppkoppling mellan slutenvården i Säter och Falun, som en del av den akuta planeringen. Det finns bara positiva erfarenheter av denna kommunikationsform och med förbättrade IT-teknik i framtiden kommer fler detta koncept utvecklas. Inom flera landsting har psykiatrin och primärvården byggt upp internetpsykiatri, en behandlingsform för lindrig och medelsvåra tillstånd av depression och ångest. Det pågår en diskussion inom landstinget Dalarna, men något beslut att genomföra detta finns ej. Den forskning som finns om internetpsykiatri visar på goda resultat, behandlingen fungera och är kostnadseffektiv. I ett framtidsscenario bör landstinget utveckla denna behandlingsmodell, ett projekt som kan genomföras i samarbete inom regionen. Perspektiv 2025 - sammanfattning Långsiktig utvecklingstrend Det finns fler studier som visar att den psykiska ohälsan ökar nationellt och även internationellt. En av de stora folksjukdomarna är depression, där det finns beräkningar att cirka 17-18 % av befolkningen i västländerna kommer att drabbas av en allvarlig form av depression under sin livstid (SBU, 2005). Detta innebär att cirka var femte människa drabbas och för många kan det röra sig om en kronisk återkommande sjukdom. WHO har i sina rapporter angett att år 2020 utgör depression den nästa tyngsta sjukdomsbördan på samhället räknat i förlorade år (WHO, 2006). Ur ett nationellt perspektiv finner man ökad upplevd psykisk ohälsa i alla åldrar, och i åldern 16-19 år är det stor skillnad mellan kvinnor och män till de unga kvinnornas nackdel. Bland de ungdomar som studerar uppger 28 procent av kvinnorna att de har besvär med oro, ängslan och ångest medan bara 8 procent 4
av männen uppger samma sak ( Folkhälsorapport 2009 ). I den nyligen publicerade missbruksutredningen framkommer också signal på en ökning av antal personer med missbruks- och beroende, särskilt hos yngre personer (SOU:2011.35). Sammanfattningsvis finns indikatorer att den psykiska ohälsan kommer att öka inför 2025, något som är oroande och måste tas på största allvar. Konsekvenser för Dalarna Det framtida vårdbehovet vård och behandling av psykisk ohälsa Med ett framtida scenario, där vårdbehovet ökar snarare än minskar, måste hälso- och sjukvården både bredda och specialisera kompetensen för vård och behandling av psykisk ohälsa. Den trend som landstinget Dalarna har påbörjat, med team för psykosocial behandling inom primärvården är i rätt riktning och breddar möjligheten för befolkningen att söka hjälp för lindrig psykisk ohälsa. Ett andra scenario är att kunskap om nya behandlingar kommer att öka i allt snabbare takt och redan nu finns många nya behandlingsmetoder med evidens som inte har implementerats i psykiatrins utbud. Befolkningen kommer via nätet och andra källor att ha snabb tillgång till vad som kan förväntas. Detta medför att den psykiatriska vården måste specialiseras i större utsträckning än tidigare med verksamhet för specifika tillstånd som har hela länet som upptagningsområde. När det gäller specialisering av behandlingsutbudet finns det också anledning att fundera på ett större samarbete utanför länsgränsen där ett regionsamarbete kan skapa nya möjligheter. Den tredje utvecklingslinjen inom vård- och behandling för psykisk ohälsa är samarbete över gränser, där det påbörjade samarbetet kring missbruks- och beroendevården, och vård och stödsamordningen för personer med psykiska funktionsnedsättningar och mellanvårdsformer utgör bra exempel på samarbete mellan kommunerna och landstinget Dalarna. Personer med psykisk ohälsa upplever ofta en negativ attityd i samhället, en upplevelse att man blivit orättvist behandlad av närstående och av sjukvårdens personal. Det finns aktuella studier som visar att dessa negativa attityder finns inom många områden, även inom ramen för psykiatrin. Problematiken handlar om bemötande och förståelse, ett ytterst viktigt perspektiv i all vård och behandling, som särskilt är viktigt i samband med psykisk ohälsa. Vikten av gott bemötande är en framgångsfaktor för kvalitet och resultat, ett tema som måste stärkas inför 2025. Till dessa fyra utvecklingstrender ska FoU perspektivet läggas till som de viktigaste framtidsområdena, här behöver landstinget Dalarna lägga handlingskraft i syfte att förebygga psykisk ohälsa och utveckla behandling av psykisk ohälsa. 5