Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn

Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn Här beskriver vi det vetenskapliga stöd som finns för att föräldrar ska ha en restriktiv syn på alkoholkonsumtion och inte ge alkohol till sina minderåriga barn. Den specifika frågeställningen är Hur påverkas alkoholkonsumtionen hos minderåriga av att föräldrar erbjuder dem alkohol eller låter dem dricka alkohol i förälderns närvaro?. Hur vanligt är det att minderåriga får alkohol av sina föräldrar? I undersökningen Skolelevers drogvanor får elever i årskurs nio och i andra året på gymnasiet ange hur de har fått tag på alkoholdrycker. Av de elever som konsumerar alkohol uppger ca 20 procent i åk 9 att de har fått alkohol av sina föräldrar (med föräldrarnas tillåtelse), enligt den senaste undersökningen som rapporterar data från 2012 (Leifman, 2013). Motsvarande andel i gymnasiets andra år är ca 30 procent. Under perioden 2004 2012 minskade andelen ungdomar som uppger att de har fått tag på alkohol genom sina föräldrar, men det är ändå är det en betydande andel föräldrar som ger sina minderåriga barn alkohol. Vad säger forskningen? En svensk studie visar att ungdomar som får alkohol från föräldrarna (med föräldrarnas tillåtelse) har en högre sannolikhet att a) ha druckit alkohol senaste månaden b) dricka sig berusade c) oftare dricka starköl, vin och spritdrycker d) dricka större mängder vin, spritdrycker och illegal sprit vid ett typiskt dryckestillfälle. Detta gäller jämfört med andra ungdomar som dricker alkohol men som inte får alkoholen från föräldrarna (Petter Lundborg, 2002). Ungdomarna har även en högre sannolikhet att dricka sig berusade på just den sortens alkohol de har fått av sin förälder (P Lundborg, 2007). Uppgifterna bygger dock på tvärsnittsdata och därför kan man inte veta om det är förälderns beteende (att tillhandahålla alkoholen) som direkt orsakar en ökad alkoholkonsumtion hos barnet. För det krävs studier där man följer en grupp ungdomar över tid och studerar dem utifrån förändrade konsumtionsmönster. I stycket nedan ingår sådana studier (se även tabell 1). Folkhälsoinstitutet har tidigare publicerat en systematisk litteraturöversikt (Ljungdahl & Bremberg, 2010) och i den konstaterades att unga (äldre än 12 år) som får dricka alkohol tillsammans med sina föräldrar löper en högre risk för att på sikt dricka mer alkohol samt uppvisa en mer problematisk konsumtion (såsom berusning och intensivkonsumtion). Översikten baseras på två studier som redovisas i tabell 1 (Komro, Maldonado Molina, Tobler, Bonds, & Muller, 2007; Vorst, Engels, & Burk, 2010). En svensk studie har också påvisat ett samband mellan föräldrars bjudvanor och ungdomars intensivkonsumtion av alkohol (Danielsson, Romelsjö, & Tengström, 2011). De 13-åriga flickor vars föräldrar någon gång erbjudit dem alkohol hade en ökad risk för att som 15-åringar ha intensivkonsumerat alkohol. Bland pojkarna var sambandet inte statistiskt säkerställt. I en annan artikel studerades kvinnliga studenter i USA och hur deras alkoholkonsumtion förändrades i samband 1

med att de började på college. Uppföljningstiden var endast ett halvår. De elever som tilläts dricka alkohol hemma vid familjemiddagar (men inte annars) tenderade att öka sin alkoholkonsumtion mer än dem som inte alls fick dricka för sina föräldrar (Livingston, Testa, Hoffman, & Windle, 2010). Att bjuda sina barn på alkohol har alltså inte någon skyddande effekt på barnens alkoholkonsumtion, utan snarare ökar riken för att de ska dricka mer. Detta gäller oavsett ålder på barnen (12 18 år). Ytterligare en artikel studerar sambandet mellan unga som tillåts dricka alkohol i vuxnas närvaro och deras alkoholkonsumtion på sikt (McMorris, Catalano, Kim, Toumbourou, & Hemphill, 2011). Denna studie gäller inte specifikt föräldrar utan vuxna generellt, och det framkommer inte huruvida alkoholen har tillhandahållits av en vuxen. Vid uppföljningen efter ett år hade ungdomar (14 år) från USA och Australien som druckit alkohol i närvaro av vuxna en något större risk för att konsumera större mängder alkohol och att drabbas av oönskade konsekvenser av sitt bruk, t.ex. sociala konflikter. Andra faktorer kopplade till föräldrars påverkan på sina barns alkoholkonsumtion I en systematisk översikt från 2010 redogör författarna för en rad olika faktorer som är kopplade till hur föräldrar kan påverka sina barns alkoholkonsumtion (Ryan, Jorm, & Lubman, 2010). Översikten baseras på longitudinella studier. Sammanställningen visar att föräldrarnas egna alkoholvanor har betydelse för barnens konsumtion, liksom tillgången till alkohol i hemmet och föräldrarnas generella attityd till att minderåriga dricker alkohol. Dessutom finns mer generella faktorer i föräldraskapet som påverkar barnets alkoholkonsumtion. Den totala konsumtionen blir mindre om förälder och barn har en god relation som är präglad av värme och tillgivenhet, och om föräldern är insatt i vad barnet gör på sin fritid samt känner till barnets vänner. Andra avgörande faktorer är att barnet känner acceptans från föräldern eller föräldrarna och får stöd, vägledning och uppmuntran, liksom vågar prata öppet med föräldern när det gäller känslomässiga frågor. Slutsats Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn, även om de själva är närvarande när alkoholen konsumeras och oavsett vilka mängder det handlar om. I övrigt bör de vara medvetna om att deras eget konsumtionsmönster och allmänna inställning till alkohol kan påverka barnets förhållande till alkohol. Det finns många anledningar till att ha en god och förtroendefull relation med sitt barn bland annat eftersom det kan förebygga alkoholkonsumtion under uppväxten. Sökstrategi Sökningarna gällde databaserna Medline, PsycInfo och Social Science Citation Index (SSCI) under mars april 2012, med olika söksträngar som innehöll kombinationer av orden parent, parents, parental, adolescent, child, alcohol, alcohol use, alcohol consumtion, longitudinal, follow-up och cohort. Tillvägagångssättet för att sammanställa litteraturen uppfyller inte de krav som ställs på en systematisk kunskapssammanställning. 2

Tabell 1. Refererade studier med en longitudinell design som studerar effekter av att föräldrar ger sina minderåriga barn alkohol och låter dem dricka. Författare, år, land Studiepopulation Exponering Utfall Resultat Komro m.fl., 2007, USA 1 388 barn (12 år) från låginkomstområde i Chicago, samt deras föräldrar/primära vårdgivare Konsumtion senaste året, senaste månaden och senaste veckan samt berusningsdrickande och intensivkonsumtion Van der Vorst m.fl., 2010, Nederländerna Danielsson m.fl., 2011, Sverige 428 familjer med minst två barn i åldrarna 13 16 år i Nederländerna 1 605 elever i sjunde klass (13 år) från 18 skolor i Stockholmsområdet Att föräldrarna svarade att de tillåtit sina barn att dricka alkohol i hemmet (de som svarade en klunk ibland är ok, en liten mängd alkohol är ok vid särskilda tillfällen som exempelvis bröllop, det är ok ibland vid t.ex. storhelger eller andra familjehögtider och det är nästa alltid ok så länge en förälder är med ) Alkoholkonsumtion i hemmet (hur många glas alkohol man druckit hemma senaste veckan), alkoholkonsumtion utanför hemmet (hur många glas alkohol man druckit utanför hemmet senaste veckan) och alkoholkonsumtion tillsammans med föräldrar (hur många gånger barnen har druckit alkohol tillsammans med föräldrar senaste månaden) De som svarade ja på frågan Har du någon gång blivit erbjuden spritdrycker/vin/öl/cider av dina föräldrar? Alkoholkonsumtion i hemmet, alkoholkonsumtion utanför hemmet, problematisk alkoholkonsumtion (baserat på 18 påståenden, t.ex. på grund av alkoholkonsumtion fick du svårt att göra hemläxan ) Intensivkonsumtion vid minst ett tillfälle (en konsumtion av sex mellanöl, fyra starköl, fyra starkcider, en vinflaska eller en halv spritflaska vid ett och De barn som fått alkohol från sina föräldrar (enligt föräldrarnas egen utsago) vid 12 års ålder hade en förhöjd risk för att under de två följande åren ha druckit sig berusade och intensivkonsumerat alkohol. Även risken för att ha druckit alkohol under det senaste året var förhöjd. Alkoholkonsumtion i hemmet ökade risken för alkoholkonsumtion utanför hemmet under uppföljningsperioden på två år, och vice versa. Både alkoholkonsumtion i och utanför hemmet ökade risken för senare problematisk alkoholkonsumtion. Om barnen drack tillsammans med föräldrarna hemma eller inte påverkade inte utfallet. Förhöjd risk (OR 1,80, KI 1,18 2,75) för intensivkonsumtion vid minst ett tillfälle i livet bland flickor, uppföljning efter två år (15 år) från då de angav att 3

Livingston m.fl., 2010, USA McMorris m.fl., 2011, USA och Australien 449 unga kvinnor med en medelålder på 18,1 år och deras mödrar 1 888 elever, 14 år (ca hälften från Washington och hälften från Victoria) och deras föräldrar Tre kategorier: unga kvinnor som inte fick dricka alkohol i hemmet för sin mor, de som fick dricka alkohol hemma i samband med familjemiddagar men inte tillsammans med vänner, samt de som fick dricka alkohol i hemmet tillsammans med vänner. (OBS! Mödrar som lät sina döttrar dricka alkohol behöver inte nödvändigtvis ha gett dem alkoholen) Möjlighet att dricka alkohol i närvaro av vuxen (baserat på frågan hur många gånger under det senaste året som eleven har druckit alkohol vid en middag eller ett särskilt tillfälle med vuxens närvaro, eller under en fest med vuxens närvaro). samma tillfälle) Intensivkonsumtion av alkohol (frequency of heavy episodic drinking) Baseras på två frågor: hur ofta personen dricker fyra eller fler dricker vid samma tillfälle och hur ofta personen dricker sig berusad. Hur ofta eleven dricker alkohol (baserat på frågan om hur många tillfällen under det senaste året som eleven har druckit mer än några klunkar av t.ex. öl, vin eller spritdryck) samt skadligt alkoholbruk (baserat på förekomst av oönskade konsekvenser av alkoholkonsumtion, t.ex. sociala konflikter, skada/olycka, haft sex med någon som man ångrat etc.). deras förälder hade erbjudit dem alkohol Konsumtionen ökade i alla tre grupper. Från början var konsumtionen liknande i gruppen som inte alls fick dricka alkohol och gruppen som fick dricka hemma vid middagar (de som fick dricka hemma tillsammans med vänner hade en högre konsumtion). Vid uppföljningen efter ett halvår var konsumtionen i gruppen som fick dricka hemma vid middagar signifikant högre än i gruppen som inte alls fick dricka hemma. Statistiskt säkerställd data som visar att alkoholbruk i närvaro av en vuxen ökar risken för alkoholkonsumtion och skadlig alkoholkonsumtion ett år senare. 4

Referenser Danielsson, A.-K., Romelsjö, A., & Tengström, A. (2011). Heavy episodic drinking in early adolescence: gender-specific risk and protective factors. Substance Use and Misuse, 46(5), 633-643. Komro, K. A., Maldonado Molina, M. M., Tobler, A. L., Bonds, J. R., & Muller, K. E. (2007). Effects of home access and availability of alcohol on young adolescents' alcohol use. Addiction, 102(10), 1597-1608. Leifman, H. (Ed.). (2013). Skolelevers drogvanor 2012. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Livingston, J. A., Testa, M., Hoffman, J. H., & Windle, M. (2010). Can parents prevent heavy episodic drinking by allowing teens to drink at home? Addictive Behaviors, 35(12), 1105-1112. Ljungdahl, S., & Bremberg, S. (2010). Högre alkoholkonsumtion hos barn som får dricka alkohol tillsammans med sina föräldrar. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Lundborg, P. (2002). Young people and alcohol: an econometric analysis. Addiction, 97(12), 1573-1582. Lundborg, P. (2007). Parents' willingness to provide alcohol and adolescents' alcohol use Evidence from Swedish data. Vulnerable Children and Youth Studies, 2(1), 60-70. McMorris, B. J., Catalano, R. F., Kim, M. J., Toumbourou, J. W., & Hemphill, S. A. (2011). Influence of family factors and supervised alcohol use on adolescent alcohol use and harms: similarities between youth in different alcohol policy contexts. Journal of studies on alcohol and drugs, 72(3), 418. Ryan, S. M., Jorm, A. F., & Lubman, D. I. (2010). Parenting factors associated with reduced adolescent alcohol use: a systematic review of longitudinal studies. Australian and New Zealand Journal of Psychiatry, 44(9), 774-783. Vorst, H. v. d., Engels, R. C., & Burk, W. J. (2010). Do parents and best friends influence the normative increase in adolescents' alcohol use at home and outside the home? Journal of studies on alcohol and drugs, 71(1), 105. 5