Ungdomsrapport. Hur unga resonerar om framtiden och om vikten av att ha fler vuxna omkring sig

Ungdomsrapport Hur unga resonerar om framtiden och om vikten av att ha fler vuxna omkring sig

Mentor Sverige, 2014 2 Ungdomsrapport

Innehåll Innehåll... 3 Förord... 4 Sammanfattning och slutsatser... 5 Mentor Sveriges slutsatser... 7 En person kan inte göra allt men alla kan göra något. Bakgrund... 7 Sammanfattningar... 17 Metodbeskrivning... 20 Urval... 20 Referenser... 21 Bilaga 1... 22 Ungdomsrapport 3

Förord Karin Jordås, generalsekreterare Mentor Sverige När jag började jobba inom skolan på 80-talet fanns där skolvärdinnor, kuratorer, skolsköterskor, syokonsulenter, fritidsledare och psykologer. De försvann en efter en. Idag kretsar den politiska diskussionen kring lämplig ålder för betygssättning och begreppet elevhälsa har kokats ned till en kurator som besöker skolan en gång i veckan. Vad händer när allting snurrar fortare och vi inte riktigt har tid för våra unga? När lärare, politiker och näringslivet inte räcker till? När vuxna helt enkelt sviker och skolkar. Då måste vi synliggöra ungas situation och skapa nya och fler möjligheter där ungdomar prioriteras och vuxna faktiskt finns där. Ungdomarna som vi intervjuat i denna rapport belyser just behovet av fler vuxna omkring sig och vikten av att ha en plats utanför skolan där de kan träffa varandra och vettiga vuxna. Många av de ungdomar som vänder sig till oss på Mentor säger just att de saknar vuxna i sina liv. Vuxna som har tid att hitta på saker, vuxna som lyssnar och ja, vuxna som helt enkelt finns där. Många av dessa ungdomar mår psykiskt dåligt och upplever dålig självkänsla. Och trots att det kostar tid och engagemang så ser vi ett tydligt resultat. De ungdomar som får en extra vuxen i sina liv, en mentor, visar tydligt stärkt självkänsla och ökad studiemotivation. Istället för att älta 80-talet och hur skolan var bättre förr vill vi med den här rapporten blicka framåt och lyssna in. Vad är ungas erfarenheter, hur ser de på framtiden och hur kan vi vuxna prioritera om och finnas där för dem. Ungas välmående är hela Sveriges angelägenhet och vi vill att fler aktörer arbetar för att göra skillnad för Sveriges ungdomar. Karin Jordås, generalsekreterare Mentor Sverige 4 Ungdomsrapport

Sammanfattning och slutsatser I den här undersökningen har vi vänt oss till ungdomar som alla varit med i Mentors Sveriges mentorprogram och bett dem att dela med sig av sina erfarenheter till oss. Bland annat har vi frågat dem om deras framtidstro samt om de upplever att de får tillräckligt med stöd i skolan och hemmet. Totalt deltog sex ungdomar, tre tjejer och tre killar med olika förutsättningar och bakgrunder, i denna undersökning. Undersökningen visar: Att ungdomarna menar att de får stöd i skolan men att det inte är tillräckligt. Flera av de tillfrågade ungdomarna menar att det är mycket stora klasser i skolan vilket gör att det blir svårt för läraren att räcka till. De upplever även att den läxhjälp som erbjuds i skolan inte är tillräcklig, att den genomförs i för stora grupper och att möjligheten till läxhjälp ges för sällan. Att hälften av de tillfrågade ungdomarna är inte födda i Sverige och har därför begränsad tillgång till studiestöd från föräldrarna. Även de övriga tillfrågade belyser att deras föräldrar inte är tillräckligt insatta i studierna och därför inte kan hjälpa dem. Nästan alla ungdomar uttrycker en viss frustration i att inte få hjälp hemifrån samtidigt som de ändå uttrycker förståelse för situationen. Att ungdomarna menar att det är först och främst deras eget ansvar att klara av skolan. En av ungdomarna menar att det är rektorn som har huvudansvaret men att det givetvis är elevernas ansvar att se till att de förstår undervisningen. Samtliga ungdomar tycket att de har ett ansvar att se till att deras skolgång går bra. Att fyra av de tillfrågade ungdomarna trivs mycket bra i skolan då de känner sig omtyckta av vänner och trivs med sina lärare. Två av ungdomarna har tidigare blivit utsatta för mobbing varav ena ungdomen fick hjälp så att den upphörde medan den andre bytt skola ett flertal gånger, vilket skapat mycket oro. Samtliga ungdomar belyser vikten av att ha vänner och lärare som förstår dem, vilket ökar upplevelsen av trivseln i skolan oavsett deras studiegång. Att samtliga ungdomar önskar att samhället/politikerna kunde skapa flera utrymmen där ungdomar kan umgås och träffa andra vuxna. De ungdomar som har organiserad fritidsaktivitet som de deltar i uttrycker starkt hur viktigt den är för dem och att de inte skulle veta vad de skulle ta sig till om den försvann. Den ungdomen som lever i Sverige utan sina föräldrar uttrycker stor saknad av aktiviteter, såsom bokklubb, eller andra samtalsformer utanför ordinarie skoltid. Det finns här en önskan om att dessa aktiviteter skulle äga rum i skolans lokaler tillsammans med andra vuxna. Att de elever som haft/har mentorer via Mentor Sveriges mentorprogram uttrycker stor tillit till deras mentorer samt att de fått mycket stöd genom att få träffa en vuxen som inte tillhör skola eller hem, som gett dem mycket stöd och inspiration. Nyckeln verkar vara att mentorerna inte har en koppling till skolan eller övriga vänner. Sammanfattningsvis är det flera av respondenterna som belyser behovet av att ha flera vuxna i skolan, både i och utanför klassrummet. Samtliga ungdomar uttrycker att framtidstron varierar från dag till dag och ovissheten över vad som kommer att hända i framtiden gör att de kan Ungdomsrapport 5

uppleva oro, eller ha mycket tankar kring framtiden. Ungdomarna har visioner och mål men vet inte alltid hur de ska gå tillväga för att nå dem. 6 Ungdomsrapport

Mentor Sveriges slutsatser Vi på Mentor Sverige vill uppmana allmänhet, företag, organisationer och andra vuxna i samhället att ta mer ansvar. Ungdomars välmående är allas angelägenhet. Mentor vill satsa på förebyggande arbete för barn och ungdomar. Eftervård är oftast oerhört dyrt, både i pengar och i mänskligt lidande. Många föräldrar saknar den ekonomiska möjligheten att erbjuda sina barn dyra fritidsaktiviteter. Genom att satsa på fler gemensamma utrymmen för ungdomar kan vi skapa en meningsfull fritid för fler ut av dem. Det behövs mer övrig personal i och utanför skolan. Det är helt orimligt att en lärare ska lyckas tillgodose alla individers behov i en klass på trettio elever. Ungdomar mår bra av att kunna vända sig till andra vettiga vuxna utöver föräldrar och lärare. Elevhälsan i skolan bör ses över och rustas upp. Skolsjuksköterskor och kuratorer bör finnas tillgängliga för elever. Dessa kan ofta fungera som en preventiv insats och ett första steg i att uppmärksamma ifall något går fel. Skolsjukslöterskor och kuratorer är också en vuxenkontakt som kan lyssna och slussa vidare en ungdom i behov av stöd. Vi på Mentor tror på att kunna förse alla ungdomar med möjligheten till en extra vuxen att prata med. Rapporter från Bris visar att många unga saknar vuxna att vända sig till. Förutom föräldrar behöver ungdomar fler positiva förebilder när de frigör sig. Det finns många goda exempel på kommuner och privata initiativ som jobbar aktivt med mentorskap för unga. Ge föräldrastöd till dem som behöver, särskilt tonårsföräldrar. Föräldrarna är de viktigaste förebilderna för unga och de som främst kan påverka sina barn till sunda värderingar och självkänsla. Tonårstiden är en osäker och vilsen tid då många upplever det extra svårt att vara en bra förälder. Näringslivet bör ta ett större ansvar för ungdomars tillvaro. Inte enbart genom ekonomiska bidrag utan även genom att dela med sig av tid, kompetens och nätverk. Företag bör vara proaktiva i att koppla skola närmare arbetsliv och på så sätt öka ungas studiemotivation. De bör även på subventionerad arbetstid låta sina anställda fungera som mentorer åt en ung person. En person kan inte göra allt men alla kan göra något. Ungdomsrapport 7

Bakgrund Ungdomar i Sverige har det allt svårare att träffa vuxna utanför hemmet eller i skolan. En rapport som från Stadsmissionen 1 visar att av de ungdomar som mår psykiskt dåligt så är det hela trettio procent som inte har någon vuxen att prata med. Samtidigt så stängs allt fler mötesplatser ner där ungdomar ges möjlighet att träffa vuxna utanför skolan och familjen. Närmare 300 ungdomsgårdar har stängts ner sedan mitten av 1990-talet 2 skriver socialisationsforskaren Leif Berggren. Vidare poängterar han vikten av att ha flera vuxna att samtala med då den vuxne kan innebära skillnaden mellan en bra och en dålig väg in till vuxenlivet. 2010 fanns det 1109 fritidsgårdar i landet jämfört med 2006 då det fanns 1349 3 och tyvärr verkar inte trenden minska. 40 procent av de tillfrågade flickorna i årskurs 9, 14 procent av pojkarna, uppger i Stockholmsenkäten, 2014 att de ofta känner sig ledsna och deppiga utan att veta varför. Livet för tonåringar kan vara oerhört tufft, speciellt då det är år som präglas av att hitta sin egen identitet, skolgång, betyg och där många val kring kommande yrkes- och studieliv måste göras. Det är inte konstigt att ungdomar upplever oro. Denna oro kan få orimliga proportioner om de inte ges möjlighet att ventilera detta med andra vuxna omkring sig. Lärarna har idag ett stort ansvar för Sveriges unga och ibland utgör skolpersonalen de enda vuxna som unga kommer i kontakt med utanför familjen. Samtidigt har lärarna allt mindre tid för den enskilda eleven vilket enkätundersökningen tydligt visar. Även om lärarnas sociala uppdrag är betydelsefullt så finns det en gräns för hur mycket en lärare ska och kan göra utanför klassrummet och under sin arbetstid. I elevintervjuerna vill vi ta fasta på hur elevernas framtidstro ser ut samt om de anser sig få tillräckligt med stöd i skolan. Vad anser ungdomarna att de behöver mer av utanför skolan? Hur känner eleverna inför framtiden och vad saknar de från samhället och andra vuxna? I samarbete med Lärarnas Riksförbund har vi tagit fram ett projekt där vi, Mentor Sverige intervjuar ungdomar som finns inom våra olika program och där Lärarnas Riksförbund, genomför en enkätstudie bland deras medlemmar som är lärare på högstadiet och gymnasiet. Resultaten från lärarenkäten visar bland annat att hela fyrtio procent av lärarna anser att föräldrarna inte är tillräckligt engagerade i deras barns skolgång. 71 procent av de tillfrågade lärarna uppger att det händer ofta eller mycket ofta att de upplever att en elev behöver stöd som de i sin roll som lärare inte kunnat ge vilket kan skapa en känsla av otillräcklighet hos lärare. Resultaten från ungdomsrapporten visar bland annat att ungdomar saknar gemensamma aktiviteter utanför skoltid där de kan träffa andra ungdomar och vuxna. Ungdomarna känner även att de trivs i skolan men att de inte hinner få det stöd de önskar under lektionstid då det är omöjligt för en lärare att hinna med 30 elever. Resultaten från båda rapporterna skall diskuteras vid fyra olika rundabordsamtal i olika orter i Sverige under början av 2015. Till samtalen bjuder vi in olika deltagare, såsom ungdomar, rektorer, lärare och politiker, för att gemensamt diskutera resultaten från rapporterna. Förhoppningen är att vi gemensamt tar fram en konkret handlingsplan för att kunna skapa bättre förutsättningar för våra ungdomar. Frågan lärare, politiker, näringslivet och resten av samhället måste ställa sig är; hur kan vi skapa flera möjligheter där ungdomar har flera vuxna att vända sig till utöver skolan och familjen? Hur kan vi se till att våra ungdomar har fler vuxna att vända sig till när de mår dåligt? 1 Stockholms Stadsmissions ungdomsrapport #1, 2013, sid 5 2 Mötesplatser för unga, aktörerna, vägvalen och politiken. Ungdomsstyrelsen. 2008:2 Sid 140 3 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/forslag/motioner/fritidsgardar_h102kr225/?text=true 8 Ungdomsrapport

Ungdomsrapport 9

Undersökning Sex elever har intervjuats och delat med sig om hur de känner och tänker inför framtiden. I intervjuerna har fokus även legat på huruvida eleverna upplever tillräckligt stöd från skolan och hemmet. Samtliga har intervjuats enskilt där intervjun spelats in. Innan intervjun startades blev ungdomarna informerade om att detta var frivilligt och att de kunde avbryta när som helst utan att ange en anledning. De kunde också välja att inte svara på en fråga om de inte ville. Deras namn har ändrats i texten. Deltagande ungdomar Johan är en kille som precis börjat första året på gymnasiet. Johan går en IT-linje och bor med båda föräldrarna. Johan har en sjukdom som gör att han behöver extra stöd i skolan och han har under sitt liv spenderat mycket tid på sjukhus. På grund av sin sjukdom behöver han längre tid på sig att studera då han har svårt att koncentrera sig i klassrum med för stora grupper. Johan känner att det var ett mycket stort glapp mellan högstadiet och gymnasiet. I högstadiet fanns lärarna mer tillgängliga jämfört med på gymnasiet där det är mycket mer eget ansvar. I övrigt så gillar Johan att spela dataspel och umgås med vänner. Stella är en tjej som sätter skolan främst och har höga ambitioner. Skolan är ett viktigt medel för att lyckas i framtiden för att få ett bra jobb. Stella bor med båda sina föräldrar och en lillebror och hon kan ibland önska att hennes föräldrar kunde förstå hur svårt det är att få högsta betyg i skolan. Föräldrarna vill att Stella ska satsa på skolan så att hon kan bli något som ger ett bra jobb och ekonomisk säkerhet. Om Stella fick dagdrömma skulle hon vilja bli dansare men helst vill hon bli psykolog. Emanuel flyttade till Sverige med sin mamma för 6 år sedan och tycker att det fortfarande är en konstant kulturkrock och att det har varit tufft. Emanuel har bytt skola många gånger de senaste åren på grund av bland annat mobbing och upplevt att han inte alls fått det stöd han hade velat ha. Idag går han i en skola där han trivs väldigt bra. Han har stort förtroende för lärarna och kuratorn på skolan som stöttar honom. Emanuel har svårt att koncentrera sig och känner att han ofta hamnar efter då han spenderar mycket tid utanför skolan i form av samtal och behandlingar på sjukhus och andra institutioner som inte är skolan. Emanuel har stort stöd från sin mamma men upplever ibland frustration eftersom hon inte kommit in i samhället och har haft svårt att förstå systemet med all byråkrati. Emanuel drömmer om att arbeta med reklam och PR i framtiden. Arash är nyanländ till Sverige från Iran och lever utan sin familj. Arash trivs i skolan och är en ungdom som sysslar med mycket olika aktiviteter med vänner efter sin skoltid. Arash saknar gemensamma utrymmen där vuxna finns och önskar att det fanns fler aktiviteter som han kunde delta i. Arash har många vänner och känner stark gemenskap med dem. Han upplever att skolan är svår men att han har stöd från lärarna. Arash saknar förebilder och vet inte alls vad han vill bli när han blir äldre men tycker att högskola och universitet är ett måste. Han vill också resa och lära sig bättre engelska. Nellie drömmer om att bli artist och sång och musik är oerhört viktigt för henne. Nellie förlorade sin pappa när hon bara var några få månader gammal och hon är uppvuxen med sin mamma som är hennes största förebild. Nellie har många vänner omkring sig. Många av hennes vänner har inte de bästa förutsättningarna och Nellie menar att det är viktigt att samhället plockar upp ungdomar som inte alltid mår bra. Nellie uppträder när hon får tillfälle och vill utbilda sig men vet inte riktigt till vad. 10 Ungdomsrapport

Kristina går i första året på gymnasiet och läser natur med inriktning biomedicin. Hon har höga ambitioner och vill fortsätta studera efter gymnasiet. Kristina kom till Sverige för nio år sedan med hennes föräldrar och tycker det är svårt med föräldrar som inte är fullt insatta i det svenska systemet. Kristina tycker om att studera och satsar på att få höga betyg vilket kräver mycket studietid. Efter skoltid önskar hon att det fanns mer att göra där hon kunde träffa andra ungdomar och göra roliga kreativa saker. Kristina tycker att samhället har ett stort ansvar och kan inte skylla på ungdomarna om att de är lata och bortskämda eftersom de är en produkt av det samhället som de vuxna skapar för dem. Kristina saknar inspiration från flera vuxna och önskar att hon kunde få mer information om framtiden och om alla möjligheter som finns. Stöd i skolan Ungdomarna som har intervjuats har fått svarat på frågor kopplat till stödet som de kan få från skolan och sina lärare. Det har fått resonera kring om de tycker att de har fått det stöd de behöver från lärarna för att nå de resultat de vill uppnå i skolan. Johan känner att han inte får det stöd han skulle önska ifrån skolan och lärarna. Han saknar lärare som har tid att fråga om hur han mår och om han hänger med. På grund av sjukdom så halkar han lätt efter och saknar stödet han upplevde i högstadiet. Stella upplever att lärarna finns där för henne och att de stöttar henne. Stella känner att hon vet vad som krävs av henne och hon känner att det går mycket bra i skolan. Däremot så går hon i en klass på 30 elever och det är svårt att hinna få hjälp av läraren de gånger hon känner att hon behöver extrahjälp. Emanuel upplever att han får stöd i skolan igenom sin kurator som i sin tur har pratat med lärarna. Emanuel har nyligen bytt skola och trivdes inte alls i förra skolan, nu upplever han trivsel och känner att han har bra förutsättningar i skolan. Arash upplever att skolan är svår men att han får stöd. Han har inte så mycket att säga i denna fråga. Nellie upplever att hon får det stöd hon behöver från skolan och funderar inte särskilt mycket på det. Kristina upplever däremot att hon inte får den hjälp hon önskar från skolan. Kristina menar att hon tidigare inte haft svårt för kemi men nu när hon har en lärare hon inte riktigt trivs med så har hon det mycket svårare att hänga med i undervisningen. Dessutom går hon en rätt svår linje och påpekar att det är märkligt att familjer lägger så otroligt mycket pengar på studdybuddies eller andra läxhjälpsorganisationer, då det är skolans ansvar att ordna läxhjälp eller studiehjälp. Kristina nämner också att det finns läxhjälp på skolan hon går i men att läxhjälp en gång i veckan under trekvart inte räcker långt då det är många elever som har större behov av hjälp. Stöd från föräldrar De ungdomarna som intervjuats har fått svarat på frågor kopplat till stödet hemifrån från föräldrar/vårdnadshavare. De har fått resonera kring om de tycker att de får tillräckligt med stöd hemifrån gällande skolarbetet och läxor. Ungdomsrapport 11

Johan upplever att han får det stöd han behöver från sina föräldrar men att han möjligen skulle kunna bli bättre på att fråga mer om hjälp. Johan upplever även att hans föräldrar intresserar sig för hans skolgång. Stella önskar att hennes föräldrar var mer positiva till hur mycket hon kämpar med skolan. Stella anser att hennes föräldrar inte förstår hur svårt det är att få högsta betyg (A) och vill höra oftare att de är stolta över henne istället för att få frågan varför hon inte nådde högsta betyget. Hon har försökt få hjälp med matten från sin pappa men hon tyckte inte att de kunde hjälpa henne särskilt mycket då pappan inte behärskade just den matten de höll på med i skolan just då. Stella sätter sig istället i biblioteket där det finns läxhjälp. Emanuel upplever att det varit svårt med kulturkrocken i Sverige. Emanuel flyttade till Sverige med sin mamma 2008 och har lärt sig mer om systemet och språket än vad hans mamma gjort vilket gör det svårt för Emanuel att få det stöd han behöver. Emanuel upplever att hans mamma intresserar sig för Emanuels skolgång och vill engagera sig men att hon inte alltid vet hur hon ska göra det. Arash kom till Sverige utan sina föräldrar och i den familjen han bor i nu så arbetar de väldigt mycket och har inte tid att hjälpa Arash. Men de intresserar sig och frågar hur han trivs. Arash verkar omedveten om hans rättigheter till stöd i skolan och han vet inte vem eller vart han ska vända sig när han behöver extra studiestöd eller annan stöttning. Nellie upplever att hennes mamma är intresserad och påminner Nellie ofta om läxor och andra skolrelaterade uppgifter. Nellie har sin mamma som förebild och vill bli som henne när hon blir äldre. Hon upplever att hennes mamma är stark och att hon har en jättestark familj med vänner och släktingar. Kristina har bott i Sverige i 9 år och därför behärskar hennes föräldrar inte det svenska språket fullkomligt vilket gör det svårt om Kristina vill ha hjälp med skoluppgifter. Hon känner att hon måste stötta sina föräldrar mycket eftersom de inte riktigt har integrerat sig. Kristina önskar ofta att hennes föräldrar kunde stötta henne mer i skolarbetet. Hon har många vänner vars föräldrar är välutbildade och som kan hjälpa sina barn mer med skolarbetet. Vems ansvar är skolarbetet? Ungdomarna som har intervjuats har fått svara på frågor kring vem som bär ansvar för skolarbetet och för deras studiegång. Johan anser att ansvaret ligger på alla inblandade. Han menar dock att det till största del är rektorn och lärarna som ska undervisa honom men att det även är upp till honom att se till att han förstår uppgifterna. Stella anser att det är hennes ansvar att klara skolan. Stella menar att all information finns och att det är upp till henne att studera så att hon klarar av proven. Emanuel menar att det är hans eget ansvar men att även skolan måste se till att miljön i skolan är sådan så alla elever får de bästa förutsättningarna för att trivas. Skolresultaten påverkas av hur en individ mår menar Emanuel. Det finns stunder då Emanuel mått dåligt och inte kunnat prestera på topp i skolan. Då har han upplevt att det varit jobbigt att möta lärarna för att han skämts. Arash menar att det är främst hans eget ansvar att klara av skolan. Nellie är tydlig med att det är hennes ansvar att klara skolan, samtidigt som hon ändå anser att hennes mamma bör stötta och hjälpa till samt att skolan också bär ett ansvar. 12 Ungdomsrapport

Kristina påpekar att ansvaret är ju egentligen hennes eget men att föräldrar kan pusha och stötta. Skolan kan inspirera och se till att eleverna är motiverade men utöver det är det individuellt ansvar som gäller menar Kristina. Trivsel i skolan Ungdomarna som har intervjuats har fått svara på frågor kopplat till deras trivsel i skolan. De har även fått berätta om vad som gör att de trivs samt om de saknar något för att kunna trivas mer. Johan trivs i skolan för det mesta men upplever att det är för hög ljudnivå i klassrummet med prat som stör hans koncentration. Johan trivs i övrigt med lärare och klasskompisarna. Stella trivs i skolan och har vänner där. Stella har en lärare hon brukar anförtro sig åt och som alltid har tid till att prata. Miljön i skolan är varm och hon stortrivs. Emanuel menar att han både trivs och inte trivs i skolan. Emanuel berättar att han har visst drag av autism vilket gör att han ibland har svårt för sociala relationer och sociala koder vilket gör att han upplever att skolan tidvis kan vara svår. Då Emanuel också har mycket olika läkartider under dagtid så halkar han efter i skolan. Emanuel önskar att vården kunde ta hänsyn till hans skolgång. Emanuels kurator har hjälpt honom att kommunicera till lärarna att han behöver mycket stöd, har svårt att koncentrera sig och behöver kunna röra sig friare än andra elever ut och in i klassrummen. Den svenska skolan och hur klasserna är uppbyggda är inte anpassade för elever som har särskilda behov av stöd eller inte tillhör den homogena gruppen menar Emanuel. Arash trivs i skolan med mycket trevliga lärare och uttrycker ett behov av flera aktiviteter med lärare utanför klassrummen. Nellie går musiklinjen och trivs jättebra i skolan. Hon har fantastiska vänner och går en linje i skolan som hon verkligen älskar. Kristina trivs i skolan och har många vänner där som hon känt länge. Dessutom trivs Kristina på sin linje och tycker att skolan är stimulerande och rolig. Någon att anförtro sig åt Ungdomarna som intervjuats har fått svara på frågor huruvida de har någon i sin direkta omgivning som de kan anförtro sig åt om de har några tankar eller funderingar. Johan vänder sig främst till sina kompisar när han vill anförtro sig, i annat fall så vänder han sig till sin pappa för att det känns naturligt. Johan har flera vänner han känner stort förtroende för. Det händer att Stella vänder sig till sin favoritlärare som stöttar henne och är trevlig annars har Stella vänner hon vänder sig till när hon har något att berätta. Det händer också att Stella vänder sig till den mentor hon har fått igenom Mentor Sverige. Stella menar att det ibland är svårt att prata med sina föräldrar eftersom de är från en annan generation och inte alltid tänker i samma banor som henne själv. Emanuel anförtror sig till olika personer beroende på vad det gäller. Ibland hans mamma och ibland till sin Mentor som han har genom Mentor Sverige. Mentorn kan relatera till mycket av vad Emanuel går igenom. Det har varit en stor hjälp för Emanuel då Mentorn är ute i arbetslivet och kan hjälpa Emanuels mer än vad hans mamma kan. Ungdomsrapport 13

Arash träffar en kurator utanför skolan och anförtror sig till henne. Arash har även en lärare i skolan som han vänder sig till då han litar på henne. Nellie vänder sig främst till vänner och familj. Hon upplever även att hon kan vända sig till lärare men att hon gör det allt mer sällan. Händer det saker under skoltid vänder hon sig till den lärare hon litar på mest. Normalt vänder sig inte Kristina till lärarna när hon har problem, i första hand vänder hon sig till sin mamma och annars till någon nära vän. Kristina har även en mentor genom Mentor Sverige som hon kan vända sig till om allt och där blir hon dessutom behandlad som en vuxen person vilket Kristina tycker är skönt. Organiserad fritidsaktivitet Ungdomarna som har intervjuats har fått svara på frågor om huruvida de deltar i någon organiserad aktivitet utanför skoltid. Johan tränar på gym och dömer fotbollsmatcher. Att vara domare innebär att han befinner sig i en social miljö med lagen och fotbollsspelarna men domaruppdraget innebär ändå att han ibland kan känna sig ensam. Stella dansar tre gånger i veckan och trivs med det. Annars pluggar hon mestadels efter skolan. Emanuel tränar på fritiden och jobbar på restaurang, går en sångkurs och en cirkuskurs, så utöver skolan är det ofta fullt upp. Arash gör ofta saker efter skolan, spelar fotboll, pingis, badminton och umgås mycket med vänner. Han är sällan med vuxna utan enbart med kompisar. Nellie lägger mycket tid på musik och på att sjunga. När hon inte går i skolan så är hon på Vägen ut vi unga 4 där man träffar andra ungdomar, spelar in musik och får möjlighet att uppträda. Där finns det också vuxna som närvarar. Kristina är med i en musikorganisation där hon dessutom är ordförande vilket tar lite tid under veckorna. Vad önskas mer av i skolan? Ungdomarna som har intervjuats har fått svara på frågor om de saknar något i skolan eller om de skulle vilja ha mer av något i skolan. Johan önskar att lärarna kunde ta mer ansvar och skapa en bättre miljö i klassrummen. Han önskar att det skulle vara lite mer som i högstadiet där det fanns fler lärare tillgängliga. Stella är nöjd och anser att hon får all den hjälp hon behöver från skolan. Emanuel känner sig otroligt nöjd över lärarteamet och skolan, och känner att han får det personliga stöd som han behöver. Emanuel uttrycker stort missnöje över hur hans tidigare skolor inte tog tag i att han blev utsatt för mobbing. Arash önskar att det fanns fler aktiviteter där ungdomar har möjlighet att träffa fler vuxna utanför skoltid. Arash skulle uppskatta en bokklubb eller annat som inte är direkt kopplat till skolan eller undervisningen. 4 Vägen ut vi unga, Studieförbundet Vuxenskolan, ideell organisation som erbjuder ungdomar att genom musiken få ett positivt sammanhang 14 Ungdomsrapport

Nellie vet inte riktigt vad hon önskar mer av i skolan. Kristina önskar att lärarna tog vara på elevers önskemål i större utsträckning än vad de gör idag. Ibland upplever Kristina att lärarna inte engagerar sig tillräckligt under lektionstid för att få eleverna att verkligen ska förstå. Vad önskas av samhället? Ungdomarna som har intervjuats har fått svara på om de saknar något i samhället för ungdomar. De fick också svara på frågan om vad de önskade att politikerna kunde göra för ungdomar. Johan önskar att det skulle finnas jobb till alla ungdomar när de gått klart skolan. Han tror också att det är av stor vikt att skapa fler platser där ungdomar kan mötas för att umgås. Vidare påpekar Johan att det måste finnas fler vuxna att vända sig till i? efter? skolan. I hans skola går det ca 300 elever och de har endast tillgång till en specialpedagog, vilket är för lite för att alla ska hinna få adekvat hjälp. Stella påpekar att hon upplever att samhället klagar på att ungdomar förstör så mycket men att den kritiken är obefogad. Hon tycker att det borde skapas fler utrymmen där ungdomar kan få vara med på olika aktiviteter istället för att beskyllas för att vara lata och utan ambitioner. Emanuel poängterar att samhället borde satsa mer resurser på skola och omsorg. Han har slussats runt i både skolor och olika vårdanstalter och fått vänta länge i kö för samtal med barn och ungdomspsykiatrin. Emanuel efterfrågar fler resurser i form av kuratorer och skolpedagoger. Arash är orolig över att SD tagit sig in i Riksdagen och menar att samhället borde göra mer för att minska främlingsfientlighet. Arash menar att han tappar förtroende för samhället. Nellie anser att samhället och politiker borde satsa mer på ungdomar i förorten. Skapa fler platser där ungdomar känner sig trygga. Nellie menar att Vägen ut vi unga har hjälpt henne att utvecklas som person och att det är fantastiskt att få umgås med vänner och vuxna. Kristina önskar att samhället satsade mer på ungdomar eftersom de är framtiden. Det borde skapas fler jobb för de som känner att de inte vill studera vidare. Samhället borde inspirera och skapa fler ytor där ungdomar kan mötas. Vidare anser Kristina att samhället borde censurera media i viss utsträckning då det är många tjejer i hennes omgivning som blir deprimerade och påverkas av mediebilden av hur en tjej ska vara. Kristina funderar ofta på hur media framställer ungdomar som bråkstakar i samhället. Hon tycker det är orättvist hur ungdomar behandlas. Samhället borde istället fundera på hur ungdomar påverkas av medieklimatet och ta mer ansvar för hur det kan medföra att ungdomar mår dåligt. Framtidstro Ungdomarna som har intervjuats har tillfrågats om de är hoppfulla inför deras framtid och om hur de resonerar kring framtidstro. För det mesta är Johan hoppfull men ibland känns det tufft. Tillfällen då han känner att det är tufft är när han inte hinner med skolan, eller om hans föräldrar tjatar om hans sjukdom. Stella känner stark framtidstro. Hon vill bli psykolog och har höga ambitioner. Stella vill nå framgång genom att studera och få ett bra jobb när hon blir äldre. Ungdomsrapport 15

Emanuels framtidstro varierar från dag till dag. Ibland känner han sig oövervinnerlig men ibland känner han sig liten och önskar att han kunde få tillbaka många av de sista åren då han har haft personliga problem. Emanuel har svårt att knyta kontakter då han varit utsatt för mobbing och känner sig lite rädd för sociala kontakter. Han vill jobba med reklam när han blir äldre och vill studera vidare. Emanuels framtidstro har ökat för att han kan vända sig till sin mentor och för att han numera trivs i skolan. Han önskar att den långa processen kunde ha varit kortare så att han hade kunnat må bättre tidigare. Arash säger att livet är upp och ner men att han är hoppfull. Han är orolig över att han inte ska klara av skolan. Arash vill ha bättre betyg men känner att lektionerna är svåra. Han vill bli pilot i framtiden. Nellie har oftast ljus framtidstro men ovissheten över att inte veta hur framtiden kommer att bli kan oroa henne ibland. Nellie vill studera vidare för att ha en annan plan om hon inte lyckats slå igenom som artist. Kristina känner en stark framtidstro då hon känner att det går bra i skolan och att hon lyckats nå höga betyg. Dagar då hon känner att det är tuffare är när hon inte lyckats lika bra i skolan eller när hennes föräldrar känner sig besvikna på att hon inte kan prestera mer. Stora förväntningar på henne från föräldrarna kan skapa prestationsångest hos Kristina. Men mestadels känner hon stor tilltro till sig själv. Hon känner sig ibland orolig över framtiden då hon inte vet hur hon ska gå tillväga med studier och annat. Hon oroar sig över de ungdomar som inte har tillgång till inspiration eller information och önskar att det fanns fler kanaler att nå information på. 16 Ungdomsrapport

Sammanfattningar Sammanfattning stöd i skolan Sammanfattningsvis verkar fyra av sex ungdomar uppleva att de får tillräckligt med stöd i skolan. De två som inte upplever att de får tillräckligt med stöd poängterar att det är för stora klasser och att detta kan kopplas till att det individuella stödet uteblir i klassrummet. Att Arash är tämligen nöjd trots att han upplever skolan som svår kan tyda på att Arash trivs i skolan men att han möjligen inte är medveten om hans rättighet som elever. I synnerlighet då Arash är relativt nyanländ och är i Sverige utan föräldrar. Sammanfattning stöd från föräldrar Sammanfattningsvis önskar tre av sex att de hade mer stöd från sina föräldrar, men som inte är möjligt på grund av språkbrister. I de fall där föräldrarna inte kan hjälpa till med själva skolarbetet så upplever ungdomarna uppmuntran och förståelse från föräldrarna som tillräckligt stöd. Kombinationen av både höga krav och oförmåga hos föräldrar att hjälpa till med skolarbetet är särskilt tuff. Tre ungdomar uttrycker att de tar större ansvar hemma då deras föräldrar inte behärskar det svenska språket eller systemet. Sammanfattning vems ansvar är skolarbetet? Samtliga av de intervjuade ungdomarna, förutom Johan, menar att huvudansvaret för deras skolarbete vilar på dem själva. Däremot är det en komplex fråga. Många av ungdomarna belyser vikten av att skolans miljö gör det möjligt för eleven att trivas och för eleven att ta sitt ansvar för skolarbetet. Johan anser att huvudansvaret ligger på rektorn, men även han anser att det är upp till eleven själv att se till att han/hon förstår uppgifterna. Rektorn är ju den som bär ytterst ansvar för skolmiljön för eleverna. Sammanfattning trivsel i skolan Samtliga av de tillfrågade trivs i skolan, både med lärare och med vänner. En ungdom upplevde att han inte trivdes i skolan mycket för att han på grund av läkartider missar en del av skolarbetet samt att han ibland upplever det svårt med sociala relationer i skolan. Sammantaget verkar alla ungdomar trivas i skolan även om de tidigare nämnt att de ibland upplever skolan som svår och att de inte får tillräckligt med individuell hjälp vilket kan betyda att ungdomarna särskiljer på trivsel gällande skolmiljön och annat som är förknippat med själva undervisningen och skolarbetet. Sammanfattning någon att anförtro sig åt I första hand verkar de tillfrågade vända sig till vänner i den mån det går. Fyra av sex ungdomar upplever ändå att de kan prata med sina föräldrar. Tre nämner att de har en mentor som de har stort stöd ifrån då de kan vända sig till en person som inte är kopplad till vänner, skola eller föräldrar. En ungdom vänder sig varken till vänner eller föräldrar utan i första hand till en kurator samt lärare på skolan. Sammantaget har samtliga tillfrågade några i sin omgivning, unga som vuxna, att vända sig till om de vill anförtro sig om något de bär på men de föredrar vänner. Dessa ungdomar verkar kunna samtala med sina föräldrar vilket är positivt. Däremot tillfrågades inte ungdomarna mer detaljerat om just vad de anförtror sig Ungdomsrapport 17

med. Detta kan ju förmodligen skilja sig åt beroende på vem de väljer att anförtro sig åt. Möjligen hade svaren blivit annorlunda om de blivit tillfrågade mer specifikt om olika ämnen. Sammanfattning organiserad fritidsaktivitet Samtliga av de tillfrågade visar att de ägnar sig åt någon organiserad aktivitet flera gånger i veckan där de har möjlighet att träffa andra jämnåriga och andra vuxna. En ungdom agerar domare vid fotbollsmatcher och nämner att det kan vara ensamt då han egentligen inte deltar i själva aktiviteten utan bedömer spelet. De ungdomar som har aktiviteter belyser att de inte skulle veta vad de skulle göra om de inte hade dessa. Detta borde rimligtvis tyda på att aktiviteterna är av stor vikt för dem och att de värdesätter detta högt. En ungdom som har flera aktiviteter i veckan efterfrågar trots detta fler tillfällen i skolmiljö med lärare. Denna ungdom lever inte med sina egna föräldrar och är relativt nyanländ i Sverige vilket kan förklara hans behov av flera vuxna omkring sig. Sammanfattning vad önskas av samhället? Samtliga ungdomar nämner flera förslag på vad de önskar av samhället. Tre ungdomar efterfrågar utrymmen där ungdomar kan mötas och umgås utanför skolan. Aktiviteter att delta i efterfrågas av flertalet. En ungdom efterfrågar mer resurser inom vård och omsorg då han själv upplevt mycket lång väntetid. En av ungdomarna är orolig över valmöjligheterna för de ungdomar som inte vill studera vidare. Det måste skapas fler jobb! Sammantaget är det en stark efterfrågan på fler utrymmen och flera aktiviteter där ungdomar kan mötas och utvecklas. Sammanfattning framtidstro Sammantaget visar samtliga tillfrågade en stark framtidstro men som inte alltid är stabil. Tillfällen då det sviktar beror oftast på ovissheten över framtiden som gör att det kan kännas motigt eller svårt. Många valmöjligheter gällande studieval, många olika yrkesmöjligheter gör att det kan kännas tufft. Flera ungdomar som har mentorer genom Mentor Sverige vittnar om hur de uppskattar deras mentor trots att de inte tillfrågades om mentorn under själva intervjun. Framförallt så verkar Emanuel uppskatta sin mentor väldigt mycket då hans mamma inte behärskar det svenska språket fullständigt och inte heller kanske kan stötta Emanuel i det han genomgår privat. 18 Ungdomsrapport

Ungdomsrapport 19

Metodbeskrivning Respondenterna intervjuades enskilt mellan 23 september och 25 september 2014. Varje Intervju tog cirka 30 minuter. Innan intervjun startades blev respondenten informerad om att intervjun spelades in och att de när som helst utan någon anledning kunde avbryta eller välja att inte svara på någon fråga. Urval Respondenterna från denna elevundersökning var ett urval av ungdomar som finns representerade i Mentor Sveriges mentorprogram, där de fått en egen mentor och som de träffat efter skoltid regelbundet i ett års tid. De ungdomar som först svarade på till frågan blev utvalda. Totalt blev 20 ungdomar kontaktade och 6 ungdomar medverkade i intervjun, varav hälften var tjejer och hälften pojkar. 20 Ungdomsrapport

Referenser Stockholms Stadsmissions ungdomsrapport #1, 2013 Ungdomsstyrelsen (2008:2) - Mötesplatser för unga, aktörerna, vägvalen och politiken. Riksdagens hemsida- 1 https://www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/Forslag/Motioner/Fritidsgardar_H102Kr225/?text=true Stockholms stad (2014) Stockholmsenkäten 2014, Stadsövergripande tidsserier Ungdomsrapport 21

Bilaga 1 Intervjumall ungdomar I denna intervju kommer du få svara på frågor om bland annat din skolgång, hur du trivs i skolan och hur du ser på din framtid. Resultaten kommer att användas i en undersökning som genomförs av Lärarnas Riksförbund och Mentor, som kommer att presenteras i höst under rundabordsamtal där vi bjuder in olika aktörer för att diskutera på vilket sätt vi kan stötta ungdomar. Du kan närsomhelst avbryta intervjun om du skulle vilja. Du behöver inte heller svara på frågor om du inte vill. Vi behöver målsmans godkännande för att kunna använda resultatet av intervjun. Nu spelar jag in! Kunskap 1. Upplever du att du får det stöd du behöver från dina lärare för att nå de resultat du vill uppnå i skolan? 2. Upplever du att du får det stöd du behöver från dina föräldrar för att nå de resultat du vill uppnå i skolan, genom exempelvis läxhjälp? 3. Intresserar sig dina föräldrar för din skolgång? 4. Vems ansvar är det att du klarar av skolan? Trivsel i skolan 1. Trivs du i skolan? 2. Vad är det som gör att du trivs? 3. Vad är det som gör att du inte trivs? 4. Vad skulle du behöva för att trivas? 5. När du har ett problem som inte är relaterat till skolarbete händer det att du vänder dig till en lärare för stöd? Trivsel utanför skolan 6. Om du skulle känna orolig, vem vänder du dig helst till för stöd? 7. Varför vänder du dig till just den personen? 8. Vad krävs av en vuxen för att du ska få förtroende för den? 9. Har du en vuxen som du ser upp till i din nära omgivning? 10. Varför ser du upp till den personen? 11. Har du en förebild som du inte känner? 22 Ungdomsrapport

12. Hur många gånger i veckan i genomsnitt ägnar du dig åt en organiserad fritidsaktivitet? Med organiserad fritidsaktivet menas en aktivitet som du ägnar dig åt efter skolan utanför hemmet som är organiserad av någon annan eller dig tillsammans med andra. Exempelvis sport, musik, dans, fritidsgård eller liknande etc. 13. Om inte, varför inte? Framtidsfrågor 14. Hur ser du på din framtid? Ljust/mörkt? Varför? 15. Har du en eller flera vänner som du känner att du kan anförtro dig åt om du vad som helst? 16. Vad tror du att du gör om 10 år? Varför? 17. Vad hoppas du att du gör om 10 år? Varför? 18. Vill du studera på universitet/högskola? Varför ja/varför inte? 19. Vad skulle du vilja att dina föräldrar gör mer/mindre av? 20. Vad skulle du vilja att dina lärare gör mer/mindre av? 21. Vad tycker du att samhället/politiker borde satsa mer på för ungdomar? 22. Har du provat någotsommar/helgjobb? 23. Vad brukar du göra på dina lov? 24. Vad skulle du vilja göra på dina lov? 25. Vad behöver du för att du ska känna ljus framtidstro? Varför? Ungdomsrapport 23

Nu är intervjun slut! Tack för din medverkan! 24 Ungdomsrapport