demonstrationsprojekt 9 fasadmonterad fjärrvärmecentral, sundsvall Forskning och Utveckling Demo Värmegles 2006:9 ISSN 1401-9264 Art nr 06-32
1. Beskrivning Den fasadmonterade fjärrvärmecentralen är resultatet av flera års utvecklingsarbete på Sundsvall Energi och innehåller en helt ny värmeväxlarmodul i form av en hellödd plattvärmeväxlare med ytmonterad styr- och övervakningsutrustning. Modulen som är utbytbar och väger 13 kg är ansluten till de yttre rörsystemen via ett snabbanslutningsblock med avstängningsventiler. De husinterna systemen är anslutna via två dubbelrörs kopparflexledningar. Inuti röret för tappvarmvatten ligger en koaxial vvc-ledning i ett 8 mm kopparrör. I den nya tekniken ingår en nyutvecklad självverkande ventilutrustning för tappvarmvattenberedning. Principen är att styra istället för att reglera och de aktiva styrparametrarna är tappvarmvattenflöde, temperatur på inkommande fjärrvärme- och kallvatten samt fjärrvärmens differenstryck. Även värmereglerutrustningen är ny och bygger på avkänning av innetemperaturen. En innedisplay ingår där önskade temperaturer kan ställas in och information finns om anläggningens status såsom momentanlast och förbrukningsuppgifter från värmemätaren. Utrustningen är 1
förberedd för uppkoppling via webbgränssnitt så att anläggningen i framtiden kan läsas av och kontrolleras via internet. När området Södermalm i Sundsvall skulle anslutas till fjärrvärme söktes via personliga kontakter en tänkbar grupp för provinstallation av den fasadmonterade fjärrvärmecentralen. Kravet var att det skulle vara en samlad grupp om minst tre hus vars ägare hade intresse för utvecklingsfrågor. Gruppen hittades i form av tre parhusägare och de fick ett specialerbjudande som de accepterade. Ett av husen har under sommaren 2006 försetts med den nya tekniken. De andra två husen kommer att anslutas under senhösten. Provhuset har även efter önskemål fått en separat fjärrvärmeledning dragen till fastighetens garage/förrådsbyggnad, vilket egentligen inte ingår i principen och fördyrar projektet. Entreprenadformen som använts för anslutning av provhusen är avrop på löpande räkning från ramavtalskontrakterade företag som varit involverade i anslutningen av hela området. Vid upphandlingen var kompetens, kapacitet, referenser och pris viktiga kriterier. Beställarens projektledare har haft det övergripande ansvaret för kontakter med de boende under arbetets gång. Mer information om den fasadmonterade fjärrvärmecentralen finns att läsa i den bifogade rapporten. 2
2. Sammanställning 1 a Namn på område Södermalm, 1 hus 1 b Ort Sundsvall 1 c Energiföretag Sundsvall Energi AB 2 a Anslutningsår 2006 2 b Byggår 1987 3 Typ av område Befintligt 4 Områdesarea 471 m² 5 Antal fastigheter 1 st 6 Antal anslutna fastigheter 1 st 7 Hustyp Parhus 8 Total boyta 116 m² 9 Försåld värme 15 MWh 10 Tillförd värme 17,2 MWh 11 Ledningslängd, stam & fördelning 13 m 12 Ledningslängd, serviser 26,5 m 13 Medeldiameter 43 mm 14 Rörmaterial Stål + koppar 15 Rörtyp Dubbelrör 16 Entreprenadform Annan 17 Antal rör 2 st 18 Köpta massor m³ 19 Genomsnittligt schaktdjup 0,4 m 20 a Kostnad områdescentral kr 20 b Kostnad nät 77000 kr 20 b i Rörmaterial 14000 kr 20 b ii Rörmontage + övrigt 18000 kr 20 b iii Markarbeten 45000 kr 20 c Kostnad fjärrvärmecentraler 17465 kr 20 c i Inköp 4880 kr 20 c ii Montage + övrigt 1610 kr 20 d Försäljningsomkostnader 1900 kr 20 e Övriga projektomkostnader 9175 kr 21 Kostnad nät 77000 kr/hus 22 Kostnad FC 17465 kr/hus 23 Kostnad övrigt 11075 kr/hus 24 Värmeleverans per hus 15 MWh/hus 25 Anslutningsgrad 100% 26 Linjetäthet 0,38 MWh/m 27 Andel fördelningsledning 33% 28 Värmeförluster 35,4% 29 Värmetäthet 31,8 kwh/m² 30 Effektiv bredd 11,9 m Kostnad för fjärrvärmecentral har uppskattats till ca 1000 kr mer än en konventionell fjärrvärmecentral, dvs 10975 kr enligt de uppgifter som har lämnats i demonstrationsprojekten. 3
3. Karta över området De utvalda provhusen ligger längst upp, andra och tredje parhuset från höger i bilden. 4
4. Måluppfyllelse Sundsvall 2006 Nuläge 2006 Mål värmegles INDATA 1 hus Värmeleverans per hus 15,0 22,8 20,0 MWh Anslutningsgrad 100% 69% 70% Linjetäthet 0,38 0,58 0,70 MWh/m Andel fördelningsledning 33% 56% 60% ANSLUTNINGSKOSTNADER Nät 77000 65332 36000 kr/hus exkl ställkostnad 59436 47769 18436 kr/hus Fjärrvärmecentral 17465 33518 16781 kr/hus Övrigt 11075 5153 5153 kr/hus Totalt 105540 104003 57933 kr/hus BYGGT NÄT Total ledningslängd per hus 39,5 39,2 28,6 m/hus Fördelningsledning 13,0 22,0 17,1 m/hus Servisledning 26,5 17,2 11,4 m/hus Snittkostnad för fördelningsledning 1927 1424 742 kr/m a. JUSTERING AV ANSLUTNINGSGRAD till 70 % motsvarande totallängd 45,1 38,7 28,6 m/hus motsvarande fördelningslängd 18,6 21,5 17,1 m/hus motsvarande servislängd 26,5 17,2 11,4 m/hus b. JUSTERING AV VÄRMELEVERANS till 20 MWh/år och c. JUSTERING AV LINJETÄTHET till 0,7 MWh/m Ny totallängd per hus 28,6 28,6 28,6 m/hus motsvarande fördelningslängd 11,8 15,9 17,1 m/hus motsvarande servislängd 16,8 12,7 11,4 m/hus Nollställd nätkostnad, inkl ställkost 62047 52349 36000 kr/hus Nollställd totalkostnad 90587 91020 57933 kr/hus MÅLUPPFYLLELSE 1% 0% 100% Alla projekt har räknats om till 2006 års kostnadsnivå. I tabellen utgörs Nuläge 2006 av ett medelvärde av 36 projekt (31 nät, 30 FC) där småhus har anslutits till fjärrvärme mellan åren 1996 och 2003. Nuläge 2006 är referensvärde och motsvarar utgångsläget noll procent av forskningsprogrammet Värmegles Fjärrvärmes uppsatta mål medan Mål värmegles 100 procent motsvarar att forskningsprogrammets mål är uppfyllda. Ställkostnaden uppgår till 17564 kr och kompenserar bristen på proportionalitet mellan längd och kostnad för ledningsnätet. Mer om bakgrund och metoder som används i utvärderingen av demonstrationsprojekten finns att läsa i rapporten Värmegles orientering 4: Demonstrationsprojekt (VG 2006:24d). 5
5. Slutsatser och resultat En fasadmonterad fjärrvärmecentral har installerats i ett småhus i området Södermalm i Sundsvall. Inom kort kommer ytterligare två hus att anslutas med denna nya teknik. Projektet utfördes som en del av ett större projekt då 36 småhus anslöts med konventionell fjärrvärmeteknik. Det anslutna provhuset har en ganska låg energiförbrukning och lång ledningslängd. Den långs ledningen kan till viss del förklaras av att även garaget är anslutet. Men linjetätheten blir låg liksom den effektiva bredden trots att värmetätheten är lite högre än medel. De beräknade värmeförlusterna är relativt höga. Måluppfyllelsen är knappt högre än Nuläget 2006 men då ingår en extra kostnad för fjärrvärmeledningen till garaget samt att kostnaden för fjärrvärmecentralen uppskattats till tusen kr mer än en konventionell fjärrvärmecentral. Att den faktiska kostnaden för fjärrvärmecentralen inte kan redovisas beror på att den fasadmonterade fjärrvärmecentralen fortfarande tillverkas i enstaka exemplar med specialdesignade delar och kostnaderna för detta anses inte vara representativt. I framtiden när den nya tekniken tillverkas i större upplagor förväntas kostnaden ligga på en tusenlapp mer än en konventionell central. Även kostnaderna för nätet samt de övriga kostnaderna är höga men det torde vara en post som går att påverka om fler hus ansluts samtidigt. 6
6. Sundsvall Energis egen slutrapport 6.1. Förord Att det skulle ta så lång tid och kräva så mycket för att nå de mål som sattes upp i Sundsvall Energis Projekt Villa var det nog ingen som anade när det drogs igång 1996. Nu, när det mesta trots allt borde ligga bakom oss, känns det som att vi har rätt att utbrista: ÄNTLIGEN! Många företag, i och utanför nätverken, har genom att ställa sin kunniga personal och sina resurser till förfogande för projektet, på ett förtjänstfullt sätt bidragit till den status det har i dag. När de konkreta sakerna skulle hända i projektet har det i regel dessutom varit väldigt bråttom. Ni förtjänar alla ett från hjärtat sprunget förbehållslöst STORT TACK! Det är ändå oundvikligt att inte lyfta fram vissa personer i nätverken utan vars insats projektet inte skulle ha nått dit det är i dag. Tanken faller då i kronologisk ordning på: Leif Carlsson, konstruktionschef hos MMA, som med sin breda kompetens med liv och lust deltagit i alla nätverken och dragit ett tungt lass och som alltid kunnat skapa sig tid för allt som har behövt uträttas i projektet. Börje Nilsson, prototypmakare hos MMA, som med en teknisk kompetens av Guds nåde och en makalös klurighet alltid kunnat lösa de allra svåraste utmaningar. Lasse Brunell, dåvarande försäljningschef på ABB Metering AB, som fram till sin bortgång och trots ansatthet av svår sjukdom, aldrig missade att delta i projektets framdrift. Ove Edström, VD i dåvarande Kista Applications AB, som med sitt vidsträckta kontaktnät och sin kompetens och förtroendeskapande personlighet lyckades öppna till synes helt igenbommade dörrar och i ett fastkört läge på nytt få igång projektet. Mikael Ericsson, VD i Mariteknik i Sundsvall AB och Elteknik Svenska AB, som till att börja med lyckades med att på ett fastare sätt knyta en värmeväxlarkompetens till nätverket och som därefter, med sig själv och sina anställda, med ständigt omritade sjökort men med en stadig blick på kompassen och både fasta och flinka händer, mest bildlikt men också bokstavligt, fört projektet fram mot sitt mål. Lars Persson, VD i EP Technology AB och Tau Power AB, som genom sitt genuina utvecklingsintresse delat med sig av sin imponerande kompetens och sin för projektet erforderliga fabrik och som därmed lyckades hjälpa projektet upp ur diket. Jan Spjut, montör hos Elteknik Svenska AB, som när det krånglat till sig som mest med detaljerna visat prov på en aldrig sinande problemlösningsförmåga och arbetsvilja. Trots att projektet ägs av Sundsvall Energi och drivs inom professionen passar jag ändå på att, i egenskap av den som inom företaget arbetat mest med projektet och dessutom är rapportförfattare, ta mig friheten att med ett STORT TACK! tillägna rapporten min fru Kerstin. Detta för att hon fortfarande efter alla år med projektet - ibland kortare och ibland under längre perioder - står ut med en frånvarande gubbe djupt insjunken i sin egen lilla värld i funderingar och arbeten. Samtidigt vill jag också tacka min familj för det stöd jag fått och, inte minst min dotter Emma, som när hon våren 1997 såg den första modellen i trä och papp kläckte projektets arbetsnamn, Värmeklossen! 7
På sin plats känns också vara att, sist men inte minst, till ledningen för Sundsvall Energi och styrgruppen som aldrig sviktat i tron på projektet och alltid tagit erforderliga beslut för dess framdrift rikta ett STORT OCH VARMT TACK! Med tillönskan om en god och intressant läsning! Sören Ullberg 6.2. Sammanfattning Rapporten skildrar det utvecklingsarbete kring effektivisering av process, teknik och förvaltning av fjärrvärmeanslutning av småanläggningar som Sundsvall Energi bedrivit sedan 1996. Rapporten beskriver också genomförandet och erfarenheterna av den första av tre planerade provinstallationer av fasadmonterade fjärrvärmecentraler för småhus. Den ursprungliga och fortfarande bärande grundtanken är att fjärrvärmen, med sina höga tryck och temperaturer, tätningsproblematik genom grundmurar under mark m.m. helst inte ska dras in i en bostad som t.ex. in i en villa. Önskemålet har dock varit att trots en sådan begränsning ändå kunna bibehålla den höga distributionseffektivitet som ligger i att låta energin transporteras av primärvärmevattnet ända fram till varje kund. Insikten om att ägare av mindre anläggningar normalt inte kan tillföra något väsentligt i utrustningens drift och förvaltning, eftersom det ställer krav på särskild kompetens som de i regel inte har, gör samtidigt att praktiska förutsättningar också måste skapas för t.ex. energileverantören att i stället äga och förvalta själva tekniken för omvandlingen till värme och varmvatten. Allt detta ställer nya krav på tekniken vilket samtidigt också kan ge ett bättre och mer ändamålsenligt gränssnitt mellan kundens och energiföretagets anläggningar och åtagande. Utifrån dessa grundtankar och insikter har utvecklingsarbetet bedrivits i omgångar inom nätverk av flera samverkande företag. Måluppfyllelsen i det senaste utvecklingsoch prototyparbetet är mycket hög. Bortsett från ett eller annat smärre resterande utvecklingssteg är det enda som rent tekniskt återstår innan en marknadsintroduktion kan ske att produktifiera den nu i alltför många stycken handgjorda och därmed dyra tekniken så att den kan tillverkas med rätt kvalitet på ett rationellt sätt och till konkurrenskraftiga priser. Sammanfattat i punktform har arbetet hittills visat att det är möjligt att: totalintegrera en hel fjärrvärmecentral med all funktionalitet i en lödd plattvärmeväxlare pålitligt och stabilt styra, i stället för att reglera, tappvarmvattenberedningen med en självverkande utrustning göra en fjärrvärmecentral som en snabbt utbytbar modul med minimala mått och låg vikt inrymma och montera all omvandlingsteknik i ett minimalt skåp mot en villas fasad åstadkomma en användarvänlig och energieffektiv kommunicerbar värmeregulator med massor av intressant och nyttig kompletterande funktionalitet ha fjärrvärmecentralerna uppkopplade för effektiv övervakning och statuskontroll Sammantaget kan konstateras att projektet Värmeklossen, med fasadmonterad fjärrvärmecentral har visat att det går att skapa ett nytt och långt mycket bättre gränssnitt mellan kund och energiföretag än vad traditionell teknik medger. 8
Vidare har visats att konceptet tillfredställer de allra högsta krav på rationalitet och kostnadseffektivitet i anslutning och förvaltning samt också ger utrymme för en långt större flexibilitet i möjliga anslutningserbjudanden till kunderna än vad traditionell teknik gör. 6.3. Inledning Sundsvall Energi inbjöds och accepterade 2005 att delta i det branschgemensamma projektet Värmegles med ett demonstrationsprojekt för fasadmonterade fjärrvärmecentraler för småhus. Avsikten var att projektet skulle innefatta tre prototypinstallationer som skulle inlemmas i ett pågående utvecklingsarbete för lägenhetsvisa fjärrvärmecentraler och skulle genomföras under våren 2006. Av olika skäl, framförallt uppkomna förseningar i den gemensamma teknikutvecklingen för de lägenhetsvisa och fasadmonterade fjärrvärmecentralerna, kunde den första installationen utföras först i mitten av juli 2006 och de resterande två installationerna kommer att utföras under senhösten 2006 när all, för hela projektet planerad, teknikutveckling är klar. Föreliggande rapport skildrar den mer konkreta delen av det arbete som Sundsvall Energi hittills bedrivit, och fortfarande bedriver, kring utveckling av anslutningen och tekniken för mindre objekt och fjärrvärmecentraler samt beskriver genomförandet och erfarenheterna av den första av de tre planerade provinstallationerna av fasadmonterade fjärrvärmecentraler för småhus. Parallellt med det mer konkreta arbetet ingår i projektet ett omfattande immaterialrättsligt arbete som inte redovisas här. Möjligen kan det framstå som överord men det måste ändå sägas, och varför inte då redan i inledningen, att det skulle vara förvånande om inte hela, eller åtminstone delar av, konceptet som redovisas i rapporten så småningom kommer att sätta en ny standard för den teknik som inom några år används för anslutning av små objekt liksom för enskilda produkter inom teknikområdet för små fjärrvärmecentraler. Med viss tillfredsställelse kan faktiskt noteras att de mest basala tankarna i det idéarbete som lagts till grund för projektet implementerats i teknik som redan nu finns tillgänglig som, eller i, standardprodukter på marknaden, i vissa fall t.o.m. P-märkta. 6.4. Bakgrund När trepartiuppgörelsen om energipolitiken stod klar 1996/97 och fjärrvärme gavs en framskjuten roll i energiomställningen startade Sundsvall Energi ett projekt för utveckling av anslutningen av fjärrvärme till villor, Projekt Villa. Projektet med tillhörande tekniska delar presenterades första gången för branschen vid Fjärrvärmemässan i Sollentuna 1998. Under hand har projektet, via deltagande i en teknikupphandlingstävling, utvidgats till att även innefatta fjärrvärme till enskilda lägenheter i flerfamiljshus. Projektets gemensamma fjärrvärmecentralstekniska del går under arbetsnamnet Värmeklossen. De första funktionsprototyperna presenterades för branschen vid dåvarande Svenska Fjärrvärmeföreningens årsmöte i Sundsvall 2002. Utöver att försöka förbättra och anpassa vissa teknikdelar och få dem mer rationella och därmed få ner dess kostnader ingår i projektet även ett övergripande önskemål om att få tillgång till ett nytt, tydligare och bättre gränssnitt mellan energiföretagets och kundens anläggning och som ger energiföretagen en större flexibilitet i möjliga erbjudanden till kunderna. 9
Ett av önskemålen med ett nytt bättre gränssnitt är dessutom att de olika ingående arbetsmomenten i samband med installationen tydligare ska kunna gå att separera och kunna utföras var för sig med för respektive arbete rätt krav på kompetens och därmed mer korrekta kostnader för hantverkare för arbetet. Det har då förutsatts att det högre kravet på kompetens som gäller för arbetet med primärledningar, t.ex. licenssvetsning/lödning, genererar ett högre timpris än de lägre krav gör som gäller för arbeten med den sekundära anslutningen. Detta förhållande accentueras av att det ofta råder stor brist på kompetenta licenssvetsare/lödare. Det har också förutsatts, som förhållandena i regel är, att allt rörinstallationsarbete för en fjärrvärmecentral, FC, oavsett det avser den primära eller sekundära sidan, traditionellt hittills utförts av en och samma personal med det högre kravet på kompetens. 6.5. Idéarbete Det huvudsakliga idéarbetet med inriktning mot villor startades som sagt redan 1996 och var klart under 1997. Till grund för idéarbetet lades en probleminventering vilken åtföljdes av en analys och en kravspecifikation. En inspirationskälla var i sammanhanget det underlag för fasadmonterade fjärrvärmecentraler som togs fram av dåvarande Svenska Fjärrvärmeföreningens abonnentcentralskommitté 1994. I inventeringen/kravspecifikationen konstaterades bland annat att det borde finnas en stor potential för att effektivisera den dåvarande FC-tekniken samt även för att rationalisera villaprocessen, d.v.s. anslutningen och dess efterföljande förvaltning. I många fall kunde tekniken t.o.m. upplevas som enbart en mer eller mindre smart sammansättning av universalprodukter på marknaden i form av en nedskalning i storlek av en större anläggning. Möjliga anpassningar och integrationer i utrustningens uppbyggnad ansågs inte ha tagits tillvara. Även själva tillverkningsprocessen av utrustningen ansågs i en del fall bedrivas på ett föråldrat och orationellt sätt, t.ex. var det inte alltid givet att det gick att se om en utrustning byggts upp av lösa delar på plats i en anläggning eller om den var fabriksgjord. Med utgångspunkt i kravspecifikationen togs de allra tidigaste kontakterna med fjärrvärmecentralsindustrin redan runt årsskiftet 1996/97. I probleminventeringen/analysen konstaterades att normalkunden inte hade någon egentlig nytta av att äga sin fjärrvärmecentral eftersom han/hon, på grund av fjärrvärmens höga tryck och temperatur, starkström, elektronik m.m. inte hade kompetens för att kunna tillföra något i dess drift och förvaltning. Centralen borde därför kunna ägas av energiföretaget som då samtidigt tog ansvaret för dess förvaltning. Ett sådant erbjudande krävde för en rationell hantering bl.a. ständig tillgång till utrustningen för energiföretaget. En rationell förvaltning ställde vidare krav på att minimera tidsåtgången för både statusbedömning och felavhjälpning. Kravet på en ständig åtkomst av utrustningen, liksom ett nytt bättre gränssnitt för villor, kunde lösas med en fasadmontering. Möjligheterna till en effektiv statusbedömning kunde lösas genom att ha centralerna uppkopplade. På så vis ansågs att en hel del av kundernas tidsstöld från servicepersonalen i form av att det inte ovanliga och påtvingade sociala inslaget i felsökningen ute hos kund kunde undvikas liksom onödig bilåkning. Kravet på en snabb felavhjälpning kunde lösas genom att göra all väsentlig teknik av plugg-in typ med underkravet att tidsbehovet ute på plats för servicepersonalen att lösa uppgiften skulle vara begränsat till högst 5 minuter. 10
För att få acceptans för fasadmontaget skulle tekniken för FC-utrustningen komprimeras och göras så liten att allt kunde rymmas i ett litet och diskret fasadskåp som också borde kunna vara estetiskt tilltalande. Den tyngsta delen, hjärtat i centralen, värmeväxlaren med tillhörande armatur m.m., skulle inte få väga mer än högst 20 kg för att frekvent kunna få hanteras av servicepersonal. Lösningen för själva värmeväxlardelen blev därför, samt för en rationellare tillverkning, en nykonstruerad superkompakt hellödd plattvärmeväxlare med alla anslutningar samlade mot ett snabbanslutningsblock. Integrerat med värmeväxlaren och på dess gavelytor ska all utrustning för styrning och övervakning m.m. vara infästa via ett s.k. ytmontage till en komplett FC som en fullständig funktionsmodul. Anslutningsblocket ska ha inbyggda ventiler med samordnade spakar för snabb avstängning, bortkoppling och utbyte av modulen. Det egentliga underhållet liksom service och uppgradering av modulerna tänktes i stället för ute i fält, som gäller för traditionell teknik, ske i en korrekt utrustad och för ändamålet rationell verkstadsmiljö enligt ett s.k. swap and repair -system. Åtgärdade moduler läggs upp i lager som reservmoduler och en utbytesplan kan t.ex. samordnas med mätarbytena. För att förbättra stabiliteten och tillförlitligheten i tappvarmvattenberedningen samt för att passa ihop med det nya konceptet för fjärrvärmecentralen togs även idén till en helt ny typ av tappvarmvattenregulator fram vilken byggde på en ny strategi, styrning i stället för reglering. Regulatorn skulle i huvudsak styra beredningen med hänsyn tagen till parametrarna önskad varmvattentemperatur, tappvattenflöde, temperaturerna på inkommande kall- och fjärrvärmevatten, värmeväxlarens karaktäristik samt rådande differenstryck. För att minska risken för elolyckor skulle all elektrisk utrustning på funktionsmodulen och i skåpet drivas av svagström, 24 V. Matningen skulle ske från transformator inne i huset placerad t.ex. vid elcentralen. Tanken med hela det nya konceptet var att det skulle passa både för hus med källare och för hus med platta på mark samt vara särskilt användbart vid konvertering av hus med direktverkande elvärme där befintligt pannrum saknades. Efterhand har vissa modifieringar av konceptet genomförts varav de senaste så sent som under innevarande år. 6.6. Utvecklingsprojekt Utvecklingsarbetet har pågått från 1997 och gått framåt i en blandning av perioder med hög aktivitet och stiltje och har hela tiden skett inom ramen för ett nätverk av samverkande företag. En av de största svårigheterna i projektnätverket var länge att i någon fastare form knyta någon tillräckligt intresserad tillverkare av lödda plattvärmeväxlare till projektet, vilket är en av huvudanledningarna till den långa projekttiden. I det första embryot till projektnätverk, 1997-98, som drevs av Sundsvall Energi medverkade, förutom ett antal leverantörer, följande företag: Alfa Laval Sverige AB, Tumba /Cetetherm, Ronneby, projektledning AB Markaryds Metallarmatur, MMA, Markaryd Sundsvall Energi AB, Sundsvall Utvecklingsarbetet tog ett stort skutt framåt i och med framtagandet av två prototyper i samband med en teknikupphandlingstävling för lägenhetsvisa fjärrvärmecentraler som utlystes år 2000 av Stockholms stads LIP-kansli. 11
Tyvärr tvingades så småningom projektägaren inse att den tillgängliga tiden, i praktiken för projektnätverket endast ca 4 månader, var alltför kort för att klara ett så pass omfattande arbete med att ta fram de båda prototyperna och alla ingående utvecklingsdelar fram till full funktionalitet. Trots vissa funktionella ofullkomligheter möttes konceptet av ett mycket stort intresse av tävlingsjuryn och arrangörsdeltagande Familjebostäder ville gå vidare och pröva konceptet i ett eget bostadsprojekt. I detta det andra projektnätverket, 1999-2003, som drevs av Sundsvall Energi medverkade, förutom ett stort antal leverantörer, följande företag: Kista Applications AB, Upplands Väsby, projektledning AB Markaryds Metallarmatur, MMA, Markaryd SWEP International AB, Landskrona ABB Metering AB, Kista North Node AB, Stockholm Frontyard Energy AB, Solna Bravida Nord AB, Sundsvall Sundsvall Energi AB, Sundsvall Nästa skutt i utvecklingsarbetet kom som ett resultat av tävlingen när Familjebostäder 2004 beställde 25 prototypenheter för lägenheter, som underhand ökat till 31. I grova drag kan sägas att det utvecklings- och konstruktionsarbetet har pågått från 2004 fram till försommaren 2006, parallellt med viss tillverkning. Resterande tillverkning och leveranser av de beställda lägenhetsvisa fjärrvärmecentralerna kommer att pågå under sensommaren och hösten 2006. Värmeglesprojektet med de tre fasadmonterade fjärrvärmecentralerna lades 2005 in som en parallell gren i det då redan pågående projektet för lägenhetscentralerna. I det tredje från 2004 fortfarande levande projektnätverket, som för Sundsvall Energis räkning drivs av Sundsvall Utveckling AB, Sundsvall, medverkar, förutom ett stort antal leverantörer, följande företag: Marinteknik i Sundsvall AB, Sundsvall, projektledning AB Markaryds Metallarmatur, MMA, Markaryd Epsilon Industrikonstruktioner AB, Växjö/Avalon Technology AB, Växjö EP Technology AB/Tau Power AB, Malmö Elteknik Svenska AB, Sundsvall Datamatic AB, Hökerum Sundsvall Energi AB, Sundsvall 6.7. Projektstatus Ett resultat av det första projektnätverkets arbete blev bl.a. en prototyp av ett fasadmonterat villaaggregat som visades i Alfa Lavals monter på Fjärrvärmemässan 1998. Projektet avslutades under senhösten 1998. Resultatet av det andra projektnätverkets arbete blev bl.a. att två prototyper togs fram för lägenheter och som användes i samband med ovan nämnda teknikupphandlingstävling. Prototyperna var avsedda för utanpåliggande väggmontage i t.ex. trapphus i flerfamiljshus. Projektet överfördes 2004 till en fortsättning i det tredje projektnätverkets arbete. 12
I det tredje och pågående projektnätverkets arbete har själva värmeväxlardelen vidareutvecklats till att bli en totalintegrerad hellödd plattvärmeväxlare som fungerar som en utbytbar fjärrvärmecentralsmodul. I det utvecklingsarbetet, fram till en 100% pålitlig produkt, återstår i inledningen av hösten 2006 fortfarande för projektet ytterligare en del arbete med förfiningar av själva lödtekniken. En komplett uppsättning armatur, filter, pumpar m.m. har tagits fram för montage i portarna på gavlarna på värmeväxlarna så att de efter armatureringen blir till kompletta fjärrvärmecentralsmoduler. I den framtagna armaturuppsättningen ingår även ett komplett snabbanslutningsblock för de tre kretsarna fjärrvärme, radiatorvärme och tappvarmvatten. Som möjligt tillval har även tagits fram utrustning för drift av utrustningen med VVC-krets. En ny komplett demonstrationsprototyp för montage i schakt och avsedd för lägenheter har tagits fram och under försommaren 2006 levererats till Familjebostäder i Stockholm för ett av deras projekt i Fruängen. Leverans och viss återstående tillverkning/komplettering pågår sensommaren/hösten 2006 av de beställda totalt 31 enheterna. För villaapplikationen är en fasadmonterad prototyp tillverkad, levererad och inkopplad 2006-07-12 på ett parhus i Sundsvall. Tillverkning av två ytterligare prototypenheter för villor pågår. De kommer att levereras och inkopplas under senhösten 2006. För att förbättra och göra regleringen av värmekretsen enklare att hantera för kunden och mer energieffektiv togs redan till enheterna i tekniktävlingen fram en reglerutrustning som för sin funktion inte kräver någon givare för utetemperatur och kurvinställningar, bara en angivelse av önskad rumstemperatur. Inom ramen för det pågående utvecklingsprojektet har denna värmeregulator implementerats i den nyutvecklade styr- och övervakningstekniken. På så vis har regulatorn, som har funktioner för pumpstyrningar, nattsänkningar och bortavarotemperatur, samtidigt gjorts kommunicerbar. Till styr- och övervakningstekniken hör en lägenhetsdisplay med mängder av funktionaliteter bl.a. visning av momentana och loggade temperaturer, mätarställningar, värmekostnad m.m. Displayen, som via M-bus kommunicerar med mätaren, har även en hastighetsmätare som grafiskt anger det momentana effektuttaget. I planerna finns att även förse utrustningen med en funktion för visning av om tappning av varmvatten pågår eller inte. Utvecklingsarbetet för den nya varmvattenregulatorn har varit krävande och tagit längst tid i projektet men vid genomförda provningar hos SP har prototyperna i gengäld uppvisat en högklassig grundfunktionalitet. Den inkopplade villaenheten har levererats med en provisorisk enbart termiskt verkande tappvarmvattenregulator. Regulatorn ska ersättas under senhösten 2006 när de nyutvecklade regulatorerna enligt kravspecifikationen är färdigtillverkade. Eftersom den monterade fjärrvärmecentralen är försedd med en i tappvarmvattenledningen koaxialt arrangerad VVC-krets tycks den provisoriska regulatorn ändå klara uppgiften med god komfort. Den monterade villaenheten har också levererats med en provisorisk inomhusdisplay som ska ersättas med en större med ovan nämnda grafikpresentation när den blir levererad från tillverkaren under hösten 2006. Som nämnts ovan är styr- och övervakningsutrustningen kommunicerbar. Uppkopplingen sker via egna individuella IP-adresser hos varje enhet. I det levererade utförandet ligger dock ett par begränsningar i form dels av att ingen 13
inloggningsfunktion finns och dels att endast momentana värden kan avläsas. Det samma gäller för åtkomsten av de loggade värdena i utrustningen liksom att via uppkoppling kunna ändra inställningarna i värmeregulatorn. Utvecklingsarbetet med att implementera en högre funktionalitet i dessa i dag begränsade funktioner är påbörjat men kommer att behöva pågå under ytterligare en tid innan det är färdigt. För serviceändamål finns dock redan nu en möjlighet att hämta hem en logg för att studera hur reglerfunktionen fungerar. I den monterade provanläggningen har undantag från kravspecifikationen gjorts för strömförsörjningen av energimätaren som än så länge inte går att få med svagströmsförsörjning annat än med renodlad batteridrift. Tills vidare transformeras strömförsörjningen av energimätaren upp tillbaka till 230 V via en transformator i fasadskåpet. 6.8. Provhuset Valet av hus för provinstallationerna gjordes under 2005 med det starkast styrande kriteriet, näst efter belägenheten, att det skulle vara fastighetsägare som är positiva, fördragsamma personer som var beredda att både ta en osäker väntan på när fjärrvärmen skulle bli indragen och att ta riskerna av att störningar skulle kunna uppkomma, allt för att bidra till teknikutvecklingen genom att ställa upp som försökskaniner med sina hus. Faktauppgifter om provhuset: 1 ½-plans parhus på plintbalkgrund byggår 1987, fristående pargarage/frd. Uppvärmd lägenhetsyta 116 m 2 exkl. garage Tidigare uppvärmning med frånluftsvärmepump (havererad våren 2006) Energiförbrukning el ca 16 000 kwh/år inkl. hushållsel Eneriförbrukning el till VP ca 10 000 kwh/år (uppskattad) Kommande förbrukning fjv ca 7 kw, 15 MWh/år (uppskattad) Själva husen, deras byggnadssätt och markförhållandena uppmärksammades inte vid valet. Det visade sig först långt senare att husen var byggda på torpargrund med betongbalkar på plintar och att grundläggningssättet hade valts sent under uppförandeskedet för att man skulle slippa risken för sprängning av berg för grunden. Det förhållandet, i kombination med att rummet mellan platsen för fasadskåpet och befintliga pannan i klädvårdsrummet var ett renoverat nykaklat badrum, komplicerade anslutningen av FC:n till de husinterna systemen. Till saken hör att husägarna, som en form av kompensation för att de ställde upp i försöket, blivit lovade en sekundär kulvert för utbyte av den direktverkande elvärmen i garagen framför husen. Sammantaget blev alltså provhusen långt ifrån ideala men det kanske i slutändan även kan visa sig vara värt en del att direkt få utprovat något av ett sämsta fall. 6.9. Nyanlagda ledningar Utifrån omständigheterna fanns bara ett möjligt alternativ och det var att överge den ursprungliga tanken på att förlägga sekundärledningarna genom ryggen på fasadskåpet direkt genom husväggen eller sockeln för att i stället gå in i och ut ur det minimalt tilltagna fasadskåpet med sammanlagt fyra kulvertledningar: en primär serviskulvert en sekundärkulvert ut till garaget en sekundär värmekulvert ner in i torpargrunden och upp under huset 14
en sekundär kulvert ner in i torpargrunden och upp under huset för varmt och kallt vatten Att detta blev en utmaning förstår nog de flesta som någon gång brottats med en flexkulvert. För att om möjligt öka genomförbarheten togs för ändamålet i all hast fram ett helt nytt bockverktyg för kopparflexkulvert med en minimal bockningsradie, ca 250 mm. Den sålunda ändrade lösningen förutsatte ett normalt schaktdjup, ca 500-600 mm, för kulvertledningarna. Detta visade sig heller inte kunna innehållas på grund av att marken var bemängd med andra mycket grunt förlagda ledningar som för el, tele, dräneringar och takavvattningar. Schakterna blev i stället bara ca 400 mm djupa för de nya ledningarna vilket skulle komma att försvåra införingen och anslutningen i fasadskåpets sockeldel. Tänkt lösning med en utvändig uppdragning utefter garageväggen och genomföring ovan mark av den sekundära värmeledningen till garaget ändrades också under arbetets gång enligt önskemål från fastighetsägaren till ett snedinstick genom grundplattan. Markentreprenören hade inte förberett sig på det och det tog tid att få fram borrutrustning m.m. Den grunda schakten gjorde sedan dessutom införingen av kulverten genom hålet in i garaget besvärlig och tidsödande. Faktauppgifter om nya ledningar: Primär servisledning kopparflex 2x22/90, längd ca 27 m. Servisledningskostnad totalt ca 35 000 kr exkl. moms. Sekundär värmeledning till garage kopparflex 2x22/90, längd ca 10 m. Sekundär värmeledning till hus kopparflex 2x22/90, längd ca 4,5 m. Sekundär kall- och varmvattenledning till hus kopparflex 2x22/90, längd ca 4,5 m. Sekundär koaxial VVC-ledning i VV-ledning in till hus av kopparrör dy 8 mm, längd ca 4,5 m. 6.10. Nya installationer När så sockeldelen för fasadskåpet skulle sättas och kulvertarna var lagda och markentreprenören gjort kväll visade det sig att varken det erforderliga schaktdjupet, ca 700 mm, för botten på sockeldelen eller den korrekta placeringen i sidled, mitt under befintligt fasadelskåp, gick att åstadkomma på grund av att en oförutsedd bergsklack fanns nere i marken intill husgrunden. Återstod bara ett sätt och det var att kapa till och anpassa sockeldelen så att den åtminstone kunde sänkas till rätt höjd över marken. När väl sockeldelen kommit på plats och rören blivit tillkapade och försedda med kopplingsmuttrar, klämringar och stödhylsor gick skåpmontaget både enkelt och snabbt, möjligen med undantag för de inre två av de fyra sammanbindningsbultarna för skåpdelarna. Snabbt och enkelt gick också elanslutningen när elektrikern fick utrymme och möjlighet att utföra det jobbet. Arbetet som påbörjades med ledningsschakterna ca kl. 08.00 på morgonen kunde avslutas med igångkörning av värmen och varmvattnet först långt in på småtimmarna på kvällen. Mycket tid hade då, utöver att hantera de överraskningar som omnämns ovan, förbrukats dels för att vänta på varandra för de olika inblandade kompetenserna dels för att skaffa fram utrustning som verktyg, materiel m.m. för att klara av att utföra de många nya och ovana momenten som man ställdes inför. En viss tid åtgick också tyvärr för att åtgärda ett antal uppkomna smärre läckage i den nya utrustningen. 15
Faktauppgifter om nya installationer: Frånluftsaggregat PBH-produkters PBA. FC: Värmeklossen, fasadmontage, villaprototyp med inomhusdisplay. Utbytbar värmeväxlarmodul: HxBxD= 520x85x118 exkl. utr. Vikt ca 13 kg inkl.all utr. Styr- och övervakning: MMA/Datamatic/Elteknik Svenska AB, kommunicerbar Fasadskåp: Elkapsling AB, HxBxD; Sockel 900x450x274, Skåp 980x450x300 invändigt isolerat med 10 mm Armaflex-skiva. I att utföra montage-, installations- och kulvertarbetet deltog sammanlagt 10 personer enligt nedan inklusive undertecknad som inspiratör. Två personer från markentreprenören utförde markarbetet och håltagningen i garaget för kulvertledningarna och schakterna och återfyllningen gjordes med en minigrävare. Två personer från driftorganisationen utförde grovtillkapning, bockning och utläggning av kulvertledningarna samt skötte avstängning och påsläpp av fjärrvärmevattnet. Två personer från rörinstallatören utförde demontering och utforsling av i huset befintlig havererad frånluftsvärmepump, håltagning genom bjälklag och införing och anslutning av sekundärkulvertarna inne i huset mot befintliga system för värme, kallt och varmt vatten, montaget av fasadskåpets sockeldel, inpassning, infästning och tillkapning av kulvertar med rör i sockeldelen, inlödning av servisventilerna mot primärkulverten i sockeldelen samt monterade fasadskåpet med FC:n mot sockeldelen och husväggen och anslöt rörkopplingarna mot servisventilerna och övriga kulvertrör samt förde in en koaxial kopparrörsledning i varmvattenkulvertledningen och anslöt mot VVC-kopplingen i fasadskåpet. En person från rörinstallatörens elentreprenör utförde elektrisk demontering av frånluftsvärmepump, monterade och anslöt nytt frånluftsaggregat på både luft- och elsida, tog hål genom bjälklag för elrör till fasadskåpet och lade ut elrör som följerör utefter en av sekundärkulvertarna från klädvårdsrummet ut till fasadskåpet, monterade transformator i klädvårdsrummet och drog ut 24 V- ledningar till fasadskåpet, monterade värmeregulatorns inomhusdel med manöverdel och informationsdisplay, drog mångledarkabel mellan inomhusdelen och fasadskåpet och anslöt i båda ändar samt anslöt energimätaren via transformator i fasadskåpet och kopplade in dess M-bus-kommunikation till styr och övervakningsboxen i fasadskåpet. Två personer från vår rörentreprenör för nätet utförde ihopkopplingen av fjärrvärmeservisen mot nätet i gatan med skarvning av mediarör, larmtrådar och mantel samt utförde skumning av mantelskarven. 6.11. Erfarenheter från provhusinstallationen Vid anslutningen och montaget av fasadskåpen i de återstående två provhusen förutsätts att inte samma tidspress kommer att gälla. Därtill kommer semesterperioden att vara över och arbetet kommer att kunna delas upp i flera steg till att utföras under minst två skilda dagar. Slutsatserna utifrån vunna erfarenheter från installationen i det första provhuset är att: 16
Schakterna för kulvertledningarna och skåpets sockeldel bör utföras för sig någon dag före installationen och ska vara utförda på ett godkänt sätt till acceptabla djup innan installationen påbörjas. Grovtillkapning, bockning och utläggning av kulvertar bör vara klart när rör- och elinstallatören anländer för att göra sin insats. En fixtur för inpassning och tillkapning av rören i kulvertarna i sockeldelen liksom för inlödningen av servisventilerna bör tillverkas som ger korrekta fasta givna mått och lägen i sida, djup och höjd utan att någon inmätning behöver ske av varje rör för sig. Ett kalibreringsdon bör införskaffas av rörinstallatören för kalibrering av kulvertarnas kopparrör till rätt mått för att passa för inlödningen av servisventilerna och i övrigt mot klämringskopplingarna på de fabricerade rören i fasadskåpet. FC:n bör som helhet vara noggrannare funktions- och täthetskontrollerad före utleveransen till installationsplatsen. Möjligheterna för ett enklare och snabbare montage av de inre sammanbindningsbultarna för de två skåpdelarna bör undersökas. 6.12. Slutsatser och förväntningar på tekniken Om, som grundtanken med konceptet är, inte fasadskåpet behöver belamras med massor av sekundära kulvertledningar utan bara innehålla en primär, och möjligen högst en sekundär, sådan anslutning anser involverade entreprenörer att montaget kommer att kunna ske både snabbt och enkelt. Rörinstallatören anser att hela montaget inte kommer att behöva ta längre tid att utföra än en konventionell inomhusinstallation av en FC gör idag, d.v.s rör ca 8 mantimmar och el ca 3 mantimmar, eventuellt kanske det t.o.m. kan gå något snabbare. En indikation på det kanske går att få redan i samband med nästa provhus. Det är möjligt att hela skåpmontaget liksom den primära inkopplingen kan utföras av rörentreprenören för nätet. Dessa utför i dag alltid montaget av servisventilerna vid konventionella anslutningar och dessutom numera på villor ofta utvändigt. De senare byggs in via montage av ett täckande skåp mot fasaden. Utförandet kan anpassas så att skillnaden i arbete endast kommer att vara marginell, däremot inbesparas en kostnad för servisventilskåpet om i storleksordningen 1 500 kr. När konceptet blivit utprovat och känns tryggt kan även de separata servisventilerna uteslutas som av säkerhetsskäl monterats på prototypen. Detta skulle ge en inbesparing om ca 650 kr/st. Den sekundära inkopplingen kan ske vid en senare tidpunkt av personal som inte behöver ha kompetens för licenssvetsning/lödning. Kanske kan ett sådant arbete i vissa fall utföras själva av kunniga och händiga villaägare. Detta kan gälla i synnerhet om ett nytt, komplett, lättarbetat, färdigisolerat och idiotsäkert gör-det-själv-system för de sekundära ledningarna skulle kunna utvecklas, t.ex. i form av färdiga rektangulära rörkassetter. Sammantaget borde i normalfallet konceptet kunna leda till avsevärt mycket mindre spring i husen av olika kategorier hantverkare eftersom åtminstone anläggarna av fjärrvärmenätet inte egentligen har något ärende in i husen. En annan parallell fördel är att primärsidan kan driftsättas omedelbart efter att fjärrvärmen är inkopplad eftersom en varmhållningsventil för ca 40 o C redan finns inmonterad i värmeväxlaren. Någon separat rundgång behöver därför inte inmonteras på servisen, även det en inbesparing om mellan 250-500 kr/st. 17
Fördelarna med konceptet kanske mest kan komma till sin rätt vid konvertering av hus med direktverkande elvärme. I de husen saknas ju ofta något lämpligt utrymme för montaget av en konventionell FC. Även i samband med nyproduktion av villor framstår lösningen som mycket intressant eftersom ingen byggyta behöver avsättas för FC:n. Värdet av detta kan för en byggherre uppskattas till minst mellan 10 000 till 15 000 kr. En konventionell FCinstallation har då antagits uppta en golvyta om bara ca 1 m 2 men som i normalfallet, inklusive serviceutrymme, i verkligheten torde handla om betydligt mer. I en nyproduktion borde det dessutom vara fullt möjligt att integrera fasadcentralen i ytterväggskonstruktionen på samma sätt som görs med dagens konventionella fasadmätarskåp för elen. 6.13. Tänkbar framtidsmodell för villaanslutning I det grundläggande idéarbetet och det framarbetade konceptet med Värmeklossen som fasadmonterad på villor har förutsatts att en omfördelning ska kunna ske i åtagandena mellan kund och energiföretag. Tanken är då att energiföretaget ska köpa in och på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt montera, äga och förvalta fjärrvärmecentralerna. För den utökade tjänsten som då tillhandahålls kunderna ska de naturligtvis betala ett pris som kommer att vara något öre högre per kwh, säg 2,5-5 öre, alternativt en årsavgift om 500-1000 kr, utöver det "ordinarie" fjärrvärmepriset för en villakund. På så vis fås en finansiering av investeringen och driften av Värmeklossarna. Med sin högre funktionalitet kan antas att själva fjärrvärmecentralen kommer att betinga ett något högre pris än vad en konventionell standardcentral gör i dag men i ett sådant upplägg kommer inte kostnaden för själva FC:n att bli så avgörande även om den skulle visa sig bli någon tusenlapp dyrare i inköp. Den kostnad som kunden skulle stå för i samband med installationen skulle med konceptet Värmeklossen kunna reduceras till i huvudsak enbart den sekundära inkopplingen eller åtminstone till bara den husspecifika kostnaden. Med husspecifika kostnaden avses de värden som byggs in i anslutningen som, utöver själva servisledningen, inte går att återvinna om abonnemanget upphör. Vad en sådan kan tänkas komma att landa på är svårt att veta och blir naturligtvis beroende både på förutsättningarna i huset och på vem som utför arbetena. Om man utgår från köpta tjänster för konvertering av ett "normalhus" med källare och med den befintliga pannan kvar mitt i huset så kommer det i vart fall att handla om montage och inkoppling av ca 4x4 m sekundära rör. Ett sådant tänkt fall illustreras i nedanstående tabell där kostnaderna med och för den nya tekniken har uppskattats. Kostnaderna bygger på de priser mm som Sundsvall Energi har i dag. De investeringskostnader som kunden tar är markerade med K och de som energiföretaget tar är markerade med EF. Vissa av de som kunden tar med den traditionella tekniken har han antagits ta även med den nya, men inte alla. 18
6.14. Tabell över kostnader med traditionell teknik och Värmeklossen Prestation Traditionell Betalare Värmeklossen Betalare teknik Projektering o 2500 K 2500 K proj.ledn. Montage av 200 EF Ingår i skåpmont. - servisventiler Mont. av rundgång m 250 EF Ingår i FC - mtrl. Montage av servishuv 700 EF Ingår i skåpmont - Håltagning, 1100 (2 st 40 EF 1200 (4 st 30 mm) K återställning mm) Mont. o ansl. av - - 900 EF fasadskåp Dem o install.arb FC, 4300 K 2100 ( pannan K Rör kvar) Dem o install.arb FC, 1500 K 1000 ( pannan K El kvar) Skötselanvisningar 500 K 250 EF Besiktning 500 K 500 EF Material Servisventiler 650 EF Ingår i FC - Servishuv med passbit 1500 EF Ingår i skåpet - Fjärrvärmecentral 9000 K 10000 EF Installationsmtrl mm, 3200 K 4400 K Rör Installationsmtrl mm, 300 K 200 K El Värmemätare 1600 K 1600 K Fjärravläsning m 2000 EF Ingår i styrbox - inkoppl. Adm. kostnader o övrigt Marknadsföring mm 1900 K 1900 K Garantiåtgärder, 1000 K 500 EF felsökn mm Upph., mtrl.lager, 1700 K 1700 EF räntor mm Totalt exkl. 34400 K+EF 28750 K+EF moms Totalt exkl. 6400 Energif. 13850 Energif. moms Totalt exkl. moms 28000 Kund 14900 Kund Servisledningen fram till utsida grundmur(servisventiler) är inte alternativskiljande och har därför inte tagits upp i tabellen. Av tabellen framgår att totalkostnaden med den nya tekniken bedöms kunna sjunka med 5650 kr plus moms per anläggning. Eftersom kundens initialkostnad bedöms kunna sjunka med Värmeklosslösningen, i Sundsvall Energi:s fall från ca 35.000 kr till ca 18.600 kr inkl. moms, och blir så låg så 19
skulle det kanske kunna finnas utrymme för uttag av en engångsavgift i form av en servis- eller anslutningsavgift. Engångsavgiften måste då, åtminstone tills vidare p.g.a. nuvarande bidragsregler, döpas om till något annat än just anslutningsavgift. Utöver ovanstående kan ju kunden naturligtvis tänkas vilja välja till tillval som allehanda demonteringar m.m., precis som det brukar finnas möjlighet till i de flesta energiföretags traditionella erbjudanden. Kostnadsjämförelsen avser enbart sådana kostnader som kan betraktas som investeringskostnader. Med anslutningen uppkommer också löpande kostnader hänförliga till tekniken. Även om fjärrvärme som uppvärmningsform redan med traditionell teknik är trygg och pålitlig finns trots allt ett visst servicebehov, om inte annat måste mätningen hanteras. Om jämförelsen ska bli fullständig borde skillnaden mellan koncepten även i dessa delar ha vägts in men det kanske kan räcka med att peka på några av dessa. Småkundernas felanmälan baseras för det mesta på funktionella brister i tekniken, men kan också handla om behov av supportkaraktär. Oavsett vilket, och oavsett hur servicen är organiserad, så genererar varje felanmälan i regel alltid i en utryckning för distributionspersonal för att kontrollera att den primära fjärrvärmeleveransen är fullgod. I samband med denna kontroll är det ofrånkomligt att samtidigt en felsökning också görs på FC:n, om det finns en funktionell brist. Denna "gratisservice" till småkunderna kostar säkert energiföretagen en hel del pengar. Med konceptet Värmeklossen är det självklart att i avgiften för tekniken också inrymma den servicekostnaden. Detta ökar energiföretagets kostnadstäckning och servicen behöver inte belasta fjärrvärmepriset, vilket stärker konkurrenskraften mot alternativen. Samtidigt ger konceptet, med "uppkopplade" anläggningar, förutsättningar att bedriva ett synnerligen rationellt och kostnadseffektivt support-, service- och underhållsarbete avseende komfort, mätning och FC-teknik. 6.15. Slutord Förhoppningsvis ger de genomförda och pågående provprojekten så småningom ett svar på vad tekniken står och går för. I bästa fall kan kanske också en indikation fås på hur intressant konceptet kan bli och vara för marknaden. Om proven med prototyperna utfaller lyckosamt och en tydlig känsla uppstår av att möjliga framgångar på marknaden väntar om hörnet kan projektet komma att, till att börja med, överföras i en produktifieringsfas som därefter kommer att efterföljas av produktion och marknadsintroduktion. Om, hur och när projektet kan överföras i de nya faserna är i dagsläget oklart och beror, som säkert alla förstår, inte bara på utfallet i prototypproverna. Om alla erforderliga bitar snabbt skulle falla på plats är bedömningen att det kanske kan finnas en möjlighet att tekniken skulle kunna lanseras tidigast i anslutning till Fjärrvärmemässan 2007. 20