MINNESANTECKNINGAR FRÅN GYMNASIESAMVERKAN I ENTREPRENÖRSREGIONEN 13-14/10 2003 Dag 1 leddes av projektledare Sara Palm: Målsättning Påbörja diskussion kring 1. definition entreprenörskap 2. framtids samverkansformer handlingsplan Samverkan vad innebär det? Ge och ta Frivillighet Nätverk Förtroende Respekt Synergi Idéer Partnerskap (ej samordning) Entreprenörskap Ledarskap Vad vill politikerna ha ut av Gymnasiesamverkan? Grundtanken i E-regionen är förankrad sedan lång tid tillbaka. Även projektplan och mål med Gymnasiesamverkan är förankrade politiskt. Detta är ett långsiktigt arbete som just påbörjats. I flera kommuner säger politikerna att de vill se alla möjliga spännande lösningar med ekonomisk vinning och intressegemenskap. Även önskemål om att utöka frågorna inom andra områden som äldreomsorg, räddningstjänst m.m. Det är bara att ösa på så får politikerna ta ställning sedan. De menar att vi ska gå in i detta väldigt öppet och göra vad vi kan för att hitta bra lösningar, inte att skapa en organisation utan att främst samverka. Politikerna har förtroende för sina tjänstemän och vill inte detaljstyra när tjänstemännen har kompetensen. Förväntningarna är stora på detta arbete. Öppenhet bland politiker och tjänstemän har blivit bättre och det handlar inte om att stjäla idéer utan att ge och ta och stötta varandra. Definition av Entreprenörskap Älmhult (kursbeskrivning entreprenörskunskap) En person som skapar verksamheter och/eller i en verksamhet vidareutvecklar den och får gehör för nya idéer. En person som kan slussa sin verksamhet genom olika grader av osäkerhet och komplexitet. En person som kan lyssna av förändringar och ta beslut utifrån detta avlyssnande. En person som tar initiativ och visar handlingskraft. Samlad bild av de 10 kommunerna Sara har försökt kartlägga kommunerna och skissat på en mall för att ta in uppgifter om de olika Gymnasieskolorna. Diskussion i grupper om vad som är relevant att ha med. Ge förslag och gör tillägg. Sara sammanställer sedan och skickar ut till kommunerna, som får svara på frågorna. 1
Gruppdiskussion 1. identifiera/föreslå ett antal aktiviteter - vad vem ska delta 2. diskutera områden för kartläggning 3. diskutera definition entreprenörskap Synpunkter från gruppdiskussionen: Se arbetslivsinstitutets hemsida, där finns mycket om entreprenörskap. Förhållningssätt öppenhet genomsyrar E-regionen. Elevutbyte mellan skolorna. IB-elever information och marknadsföring. Hur blir vi kända för varandra inom regionen, vad finns på de olika skolorna. Bilda en grupp för detta? IB-elever perfekt för att hjälpa till att marknadsföra E-regionen internationellt. Bli varandras vänorter t.ex. idrottsprogammen ordnar ES (Entreprenörsspelen). Skapa en tillhörighet till E-regionen, utan att stänga dörrarna för omvärlden. Förankra tillhörigheten ute i verksamheten elev/lärare. Flödet av elever mellan kommunerna idag intervjua eleverna - varför de går i annan kommun? Kartläggning vad som får folk att välja andra kommuner. Sara gör en bild av vad hon får in från kommunerna. Studievägledarna är en viktig målgrupp. Mötesform för dessa? Programväljare för hela E-regionen? Programväljaren är bara en informationsplats. Programvara för administrationen vid intagningsförfarandet Halmstad har ett års erfarenhet av IST Dexter. Demonstration av programmet i november. Hur fixar man att ge eleven valmöjlighet? Framtiden inför 8 vägar skolledarnätverk? Möten i olika grupper rektorer, SYV, kvalitetsansvariga, programansvariga, politiskt, lärargrupper t.ex. ämnesvis. Kompetensutveckling. Nyckelfråga trygghet mellan kommunerna ekonomi måste vi byta pengar på denna nivå? Avsikten är att skapa förutsättningar för att öka flödet på elever mellan kommunerna. Vår uppgift är att tänka som entreprenörer och inte administratörer, att vågar bryta och gå in i nya mönster. Vågar vi tänka stort? Gymnasiereform/elevnedgång ska vi behålla alla de fasta strukturerna? Mer samarbete med de stora tunga yrkesutbildningarna i framtiden. Måste alla skolor ha slöjdsal te.x. DAG 2 RUNDTUR I GGVV GISLAVEDS GYMNASIUM Gislaveds Gymnasium har ca 2000 studerande, varav 1500 på ungdomsgymnasiet. Sedan fyra år tillbaka jobbar man i fem tematiska sektorer, vilket gör det lättare för eleverna att byta mellan programmen. Sektorerna är uppdelade på: Teknisksektor TE EC IP BP FP Ekonomisksektor HP SP SPE SPEE SPFG Natur- samhälls- och vårdsektor SP SPH SPS NV OP BF Skapandesektor MP ES IV Vuxensektor 2
Organisationen har, förutom Gymnasiechef och fyra rektorer, en administrativ chef som har personalansvar för administrationen, sköter schemaläggning och har lokalansvar. Det finns också en ekonom på skolan. Administrationen har nyligen genomgått en organisationsförändring, vilket har gjort att det blivit en bättre samordning och bättre back up för varandra. I anslutning till skolan finns kommunbibliotek, is-, sim-, sport- och tennishall. IV-programmet Det som diskuterats mest i Gymnasiekommitténs betänkande är IV-programmet och detta jobbar man mycket med på Gislaveds Gymnasium. Man har tagit på sig ett jättearbete och träffar alla elever i år 9 som ev. inte blir behöriga att söka till gymnasiet, tillsammans med deras föräldrar och lärare. Utifrån elevernas önskemål har man jobbat fram speciella program för IV-eleverna. I en enkätundersökning har 81 % av IV-eleverna svarat ja på frågan om det här året varit till nytta för mig. Lärarna för IV-eleverna är handplockade och många av dem kommer från grundskolan år 7-9. Företagargymnasiet (FG) På Samhällsprogrammet kan man välja två inriktningar i år 2 och 3, Europa ekonomisk gren och Företagargrenen. Företagargrenen, som har ca 40 elever/årskurs, samarbetar man med en stiftelse, Företagsam, som bildades 1994. Det är 50 skolor i landet som har denna typ av utbildning och samarbete med näringsliv och arbetsgivarorganisationer. Gislaveds Gymnasium var med som pilotprojekt redan från början och har nu en kontinuerlig samverkan med näringlivet. Eleverna får en modern ekonomiutbildning med verklighetsanknytning och får lära sig: Projektarbete i fadderföretaget Utnyttjande av modern IT-teknik Fritt arbetssätt Frihet under ansvar Skolan har löpande kontakt med stiftelsen och det ordnas gemensamma studiedagar för lärarna i hela landet och även regionalt. Funderingar finns på att gå vidare med detta arbetssätt i Teknikprogrammet, skulle även kunna plantera detta i IP, HP och BF. Det krävs förstås mycket av ekonomilärarna som får lägga ner mycket tid, bl.a. med att ordna fadderföretag. Eleverna är på företaget en eftermiddag i månaden och det brukar var två elever/företag. Det är inte meningen att de ska arbeta i företaget utan intervjua olika personalkategorier för att lära sig hur företaget fungerar. De brukar också få följa med på mässor o.dyl. Många har sedan fått jobb i sitt fadderföretag efter studietiden. Kvalitetsrapport Skolan jobbar mycket med Pedagogiskt bokslut. Varje arbetslag sätter sina mål och visar på vad de ska uppnå. Detta sammanställs till ett gemensamt pedagogiskt bokslut så alla på skolan har möjlighet att få inblick i varandras arbete. 3
FINNVEDENS GYMNASIUM, VÄRNAMO Finnvedens Gymnasium genomgick en stor renovering 1998 och fick då tre miniaulor och har även fått mer öppna ytor. Det har blivit mycket lugnare på skolan efter ombyggnaden, vilket också beror på schemaläggningen, alla har inte rast samtidigt. Finnvedens Gymnasium arbetar i tre sektorer med en biträdande rektor för varje sektor. Det finns 12 nationella program. BP, OP, HR, ES. El, FP, NV, TE. HP, BF, SP, MP. Man har också en bitr.rekt/organisationschef som har hand om administration, vaktmästeri och matsal, samt en samordnare för gymnasiesärskolan. Verktygslåda På SP-programmen arbetar man med Verktygslåda. Ett arbetslag bestående av samhällsoch svensklärare har arbetat fram denna verktygslåda. Lärarna har gemensamt gått igenom olika rutiner och dokumenterat på max en A4 sida. Dessa samlas sedan i en pärm som eleven får med sig när de slutar i trean. Verktygen kan t.ex. vara: konsten att samarbeta, metoder för källhänvisningar, det finns ett 70-tal olika verktyg. Verktygen kan också användas separat i andra program t.ex. på Bygg används enstaka verktyg. Det finns tre huvudnivåer för att underlätta framväxten av detta arbete: Personligt intresse kombinerat med kunskap och lyhördhet för vad vi håller på med. Pedagogiskt förtroende, frihet under ansvar att arbeta som vi vill. Att ha möjlighet att frigöra tid för att syssla med detta. Att idéer som kommer underifrån tillåts växa fram. Tjänstefördelning, schemaläggning. Att cheferna har det administrativa modet att ta den kritik som kommer från andra. Arbetssättet underlättar för de elever som sedan ska in på Högskola, Behövs även till yrkesförberedande programmen. Man har jobbat med detta arbetssätt i fyra år och det håller fortfarande på att utvecklas. Eleverna frågar efter fler och fler verktyg. FENIX KUNSKAPSCENTRUM, VAGGERYD Fenix Kunskapscentrum är ett småskaligt gymnasium med ca 380 gymnasieelever med ca 250 vuxenstuderande samt SFI, Uppdragsutbildning och högskolestudier på hemmaplan. Skolan invigdes 1996. Gymnasiet erbjuder åtta nationella program, ett lokalt inom stoppmöbelteknik samt det Individuella programmet. Entreprenörskap är en av de profileringar som Fenix Kunskapscentrum verkar för. Alla elever har praktik eller arbetsplatsförlagd utbildning under sin gymnasietid. På Fenix tillämpas ett elevaktivt arbetssätt. Den goda IT-kompetensen och IT-tekniken samt att varje elev alltid har tillgång till datorer möjliggör problembaserat lärande. Utrusningen är modern med både PC/nätverkslaboratorium och filmredigering. 4
Framtida rekrytering av medarbetare Skola Näringsliv Näringslivet kräver att vi ska leverera färdigutbildade arbetare. Skolans resurser Ungdomarna ställer större krav på utbildning. Detta ska matchas till våra resurser. Elevens önskemål Näringslivs behov Viktiga frågor i utvecklingen Måste medarbetarna vara färdigutbildade när de kommer ut i näringslivet? Hur samverkar näringsliv och skola? Vilka signaler ger företagen till skolan? Hur ska arbetslivet se ut? Hur skapar man attraktion för arbetslivet hur ska de presentera sig och ge en bild av utvecklingsmöjligheter? Vad kan vi göra i närmiljön? Det är ett måste att omvärlden kan stödja oss. Spetskompetens Omvärlden Baskompetens Fenix Framtidens medarbetare Praktik formen Lära att lära Profileringspaket på Fenix 2003/2004 skräddarsy dina studier välj de ämnesområden som passar ditt studiebehov bäst spetsutbilda dig genom gränsöverskridande ämnesval 5
En dag/vecka i år 3 kan eleven välja ett ämne i profileringspaketet. Valbara paket individuellt val = 250 p. t.ex. ledarskap friluftsliv idrott, turism fördjupning, entreprenörspaket, design träteknik, miljökunskap, estetisk och skapande verksamhet, mediepaket rörliga bilder/mediekunskap/filmkunskap. Kurserna är lätt att skapa utifrån Skolverkets vida begrepp. Vad kännetecknar en småskalig gymnasieskola? småskolor kräver breda kompetenser mer konjunkturkänslig Stark/möjligheter Sårbar/hinder Definitionen av stark: - bred kompetens hos flertalet lärare - skolan kan erbjuda bredd trots småskalighet - större beredskap vid inre och yttre påverkan Entreprenörskap: - vilka möjligheter? - vilka krav ställer detta på organisation/organiserandet? - vad innebär detta för mig som ledare? Ansvar för elevernas studieresultat Ped.möjligheter Arbetslaget Skolledarrollen Organisation Lokalt avtal Ekonomiska möjligheter Ombyggnation Hur bygger man elevaktivt? - arbetspassens längd - klassrum möblering - tillgång till arbetsrum - tillgång till datorer/internet - prioritera biblioteket - organisera sig i arbetslag med gemensamma elevs som grund istället för ämnesvisa arbetslag för att främja elevaktiv arbetssätt NV-programmet: Arbetslaget för NV-programmet består av fem personer med olika bakgrund/kompetenser, vilka täcker kärn- och karaktärsämnena till största delen. Det finns ca 70 elever på NVprogrammet. Arbetsdagen är fördelat på två pass per dag, d.v.s. två ämnen per dag, fyra dagar/vecka. Den femte dagen har eleverna sitt individuella val. 6
1. Utgångspunkt 2. Fria associationer 8. Redovisning Utvärdering 3. Sortera 7. Bearbeta 5. Precisera inlärningsmål 4. Problemformulera 6. Inhämta kunskaper GNOSJÖANDANS KUNSKAPSCENTRUM Gnosjöandans Kunskapscentrum (GKC) invigdes 1997 och har nu 48 anställda, 270 gymnasieelever, det finns dessutom Vux, KY, HPH, Uppdragsutbildning, Kurs och konferens. Man arbetar i arbetslag och laget har gemensamt arbetsrum. På GKC finns Entreprenörsanda = Gnosjöanda. Tidigare hade man samarbete med IUC och önskar nu återuppta detta. Däremot har samverkan med Industriföreningen börjat bli riktigt bra. Strategier - föräldrainflytande - stöd till elever med särskilda behov - integration av elever från andra kulturer (25%) - kontinuitet i verksamheten - goda arbetsmiljöer för inlärning - samverkan med näringslivet - övriga arbetslivet GKC har svårt att få behöriga sökande till HP, IP, OP. Man har specialutformat program i ekonomi/försäljning och teknik. Det finns också fotbollsgymnasium där Smålands fotbollsförbund är med vid uttagningen. VUX - kärnämnen - samhällsvetenskaplig utbildning - ekonomis utbildning - naturvetenskaplig utbildning - industriteknisk utbildning - handelsutbildning - omvårdnadsutbildning 7
HPH - ekonomi - språk - projektledning/ledarskap - vård och omsorg - beteendevetenskap - kommunikation - data - teknik - miljö - juridik KY 2-årig högskoleutbildning hel- och halvfart - produktionsteknik 80p - datateknik med inriktning datasäkerhet 80p - verktygskonstruktion 40 p Uppdragsutbildning (skräddarsyr utbildningar som passar företagens behov) - data - ritningsläsning - språk SFI Lärare åker ut till Hillerstorps Trä och undervisar 25 elever i svenska. Kvalitetsarbete i Gnosjö skolor Broschyren En liten presentation om Kvalitetsarbetet i Gnosjö skolor delades ut. Gnosjö gör kvalitetsmätningar sedan fyra år tillbaka med en anpassad modell av metoden Balanserad styrning. Modellen innebär att man fastställer Vision, Strategier och Framgångsfaktorer för verksamheten. Metoden vägen in både eleverna sociala utveckling och kunskapsutveckling samt personalens arbetsmiljö. Dessa olika perspektiv balanseras både för alla skolor i kommunen och för varje skola. Vid kvalitetsmätningar sker en uppdelning i perspektiven: Elev, Verksamhet, Personal och Resurs. Under varje perspektiv fastställs för varje år de styrtal och de framgångsfaktorer som ska mätas. Detta sker genom enkätundersökningar till elever, föräldrar och personal samt genom användandet av nyckeltal, betygsstatisk m.m. Varje perspektiv får ett värde i skala 1-10 som sedan vägs ihop i ett helhetsvärde och ett balansvärde. Elisabeth Johansson 8