STANNA. Ett projekt för ökat stöd och delaktighet i etablering i Gävleborgs, Jämtlands och Västernorrlands län

STANNA Ett projekt för ökat stöd och delaktighet i etablering i Gävleborgs, Jämtlands och Västernorrlands län Författare: Pia Persbo, Arbetsförmedlingen Sundsvall

Förord Arbetsförmedlingens målsättning är att skapa förutsättningar för en individ att så fort som möjligt kunna påbörja sin etablering och ta del av samhällets stöd- och hjälpinsatser. Personer med särskilda behov och inga eller mycket dåliga kunskaper i svenska får ofta vänta länge på nödvändiga insatser som krävs för att snabbt integreras i samhället. Personer som kommer till Sverige är inga oskrivna blad, de har kunskaper och erfarenheter i varierande grad precis som alla andra. Vad som däremot oftast är oskrivet är deras historik vad gäller funktionsnedsättningar. En etablerad svensk har oftast, när han/hon kommer till Arbetsförmedlingen, redan upparbetade kontakter med berörda instanser. Förutom detta är kunskaperna och kompetensen hos arbetsförmedlingens handläggare inom arbetslivsinriktad rehabilitering hög och upparbetade nätverk finns med berörda myndigheter. Det finns inget som tyder på att nyanlända som tillhör etableringen är friskare än den etablerade svensken, snarare tvärt om, undersökningar visar bland annat att ca en tredjedel av alla nyanlända har en hörselnedsättning. (Hörselkollen på Webben, Specialpedagogiska Institutet, bilaga 1, referenslista) Vi ser idag i Arbetsförmedlingens system att ca 1 % av alla nyanlända arbetslösa inom etableringsreformen, som har en funktionsnedsättning, får en funktionsnedsättningskod med dess fördelar. Detta ska jämföras med den etablerade svenska arbetslösa populationen där personer med dokumenterad funktionsnedsättning och därtill tillhörande kod ligger runt 15%. Projekt Stanna har visat att man med relativt enkla medel kan förbättra villkoren för denna målgrupp. Detta ställer dock kravet att Arbetsförmedlingen upparbetar och etablerar minst lika bra kompetens och kontaktvägar när det gäller nyanlända inom etableringen som för övriga funktionsnedsatta arbetssökande inom Arbetsförmedlingen. Sida 2 av 27

Innehållsförteckning 1 GENOMFÖRD PROJEKTVERKSAMHET 4 1.1 SYFTE 4 1.2 MÅLGRUPP 5 1.3 ARBETSSÄTT OCH METODER 5 1.3.1 KLARGÖRA DINA ARBETSFÖRUTSÄTTNINGAR 5 1.3.2 KARTLÄGGNINGSFORMULÄR VID PRESTATIONSFÖRMÅGEBEDÖMNING 7 1.3.3 DELAKTIGHETSFORMULÄR 7 1.3.4 ENKÄT TILL ARBETSFÖRMEDLARNA MED ETABLERINGSBEHÖRIGHET OCH SPECIALISTER 7 2 MÅLUPPFYLLELSE OCH UPPNÅDDA RESULTAT 11 2.1 PROJEKTMÅL 11 2.1.1 MÅL 1, UTVECKLA METODER FÖR ARBETSFÖRMEDLARE MED ETABLERINGSBEHÖRIGHET OCH SPECIALISTER 12 2.1.2 MÅL 2, ÖKA ANDELEN FUNKTIONSHINDERKODADE I MÅLGRUPPEN 12 2.1.3 MÅL 3, SKAPA ETT DELAKTIGHETSFORMULÄR 13 2.1.4 MÅL 4, KARTLÄGGA KRAVSTÄLLNINGAR 14 3 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING 15 3.1 PROJEKTORGANISATION 15 3.1.1 FÖRSLAG FRÅN UTVÄRDERARE 15 3.1.2 FÖRSLAG UTVÄRDERARE/ OPERATIVA GRUPPEN 16 4 ERFARENHETER 17 4.1 TILLGÅNGEN TILL ADEKVATA VERKTYG OCH ARBETSFÖRMEDLINGENS KRAV PÅ SKYNDSAMHET 18 4.2 VÅRDGIVARES ROLL I FÖRHÅLLANDE TILL MÅLGRUPPEN. 20 4.3 ARBETSFÖRMEDLINGENS ANSVAR FÖR ANPASSNING INOM ETABLERINGSUPPDRAGET OKLART. 22 4.4 AKTIVITETER INOM ETABLERINGSUPPDRAGET. 23 4.5 ANSVARET FÖR PERSONER MED ANLÄGGNINGSBOENDE OKLART. 24 4.6 VIKTEN AV LOKALA ÖVERENSKOMMELSER 25 5 SAMMANFATTNING 26 6 BILAGOR 27 Sida 3 av 27

1 Genomförd projektverksamhet 1.1 Syfte Arbetsförmedlingen behöver tidigt identifiera arbetssökande med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Därmed kan Arbetsförmedlingens stöd och individanpassning effektiviseras, vilket leder till att tiden fram till arbete kan förkortas. Projekt Stannas mål är att: utveckla metoder för arbetsförmedlare och specialister vid Arbetsförmedlingen som arbetar med målgruppen bidra till ökning av andelen i målgruppen som har en kodning av funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga, för att personen ska få rätt stöd i sin sökandeprocess och tillgång till insatser och program reserverade för målgruppen utveckla ett intervjuformulär som ökar delaktigheten i etableringssamtalen och förtydligar deltagarnas konkreta svårigheter under etableringsprocessen kartlägga kravställningar utifrån resultaten av den fördjupade kartläggningen av personens förutsättningar för att vid behov kunna erbjuda yrkesutbildningar eller förberedande utbildningar som är anpassade till målgruppen Detta för att underlätta och påskynda etableringen av nyanlända som tillhör etableringsreformen med någon form av funktionsnedsättning. Projekt Stanna har nått målen i varierande grad. Stanna har utvecklat metoder för arbetsförmedlare i form av ett frågeformulär som kan användas vid det utredande samtalet och projektet har ökat andelen personer som har en funktionsnedsättningskod. Stanna skapade ett intervjuformulär för att öka personens delaktighet i etableringen och projektet har lagt fram kravställningar på nya metoder och verktyg, som lett till ett nytt verktyg inom aktivitetsbaserad kartläggning av arbetsförutsättningar. Projekt Stanna har framförallt bidragit till att tydliggöra komplexiteten i arbetet med nyanlända inom etableringen som har någon form av funktionsnedsättning. Projektet har även lett till ett antal frågeställningar som bör studeras närmare: behovet av att avsätta speciella arbetsförmedlare som arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering inom etableringsreformen möjlighet att skapa team med arbetsförmedlare med etableringstillhörighet, arbetsförmedlare med fördjupad kunskap inom arbetslivsinriktad rehabilitering och Arbetsförmedlingens specialister (sjukgymnast/arbetsterapeut, psykolog och socialkonsulent) i arbetet med målgruppen skapa bättre samarbeten med externa aktörer såsom vårdinstanser, kommuner med flera genom lokala överenskommelser Sida 4 av 27

1.2 Målgrupp Målgruppen för projekt Stanna är: nyanlända med rätt till etableringsplan enligt nya reformen behov av tolk behov av fördjupade insatser inom arbetslivsinriktad rehabilitering geografisk begränsning (Gävleborgs-, Jämtlands- samt Västernorrlands län) personer som vill vara delaktiga i projektet De 101 deltagarna i projektet kom framför allt från Eritrea, Somalia, Irak och Afghanistan. Personernas ålder varierade mellan 20 och 60 år där de flesta hade förgymnasial utbildning eller ingen utbildning alls och mindre än 1 års arbetslivserfarenhet. (målgruppsinformation Se bilaga 2) 1.3 Arbetssätt och metoder Projektet använde ett flertal av Arbetsförmedlingens befintliga metoder (metoder använda av Stanna se bilaga 3) och har även utvecklat ett nytt verktyg inom aktivitetsbaserad kartläggning av arbetsförutsättningar. Projektet har både synliggjort behovet av nya metoder men även behovet att vidareutveckla de metoder som står till Arbetsförmedlingens förfogande idag. 1.3.1 Klargöra dina arbetsförutsättningar Arbetssättet för den operativa gruppen i projekt Stanna var att, genom tjänsten Klargöra dina arbetsförutsättningar, använda metoden Utredande samtal för bedömning av arbetsförmåga i kartläggningen av den arbetssökandes tidigare arbetslivserfarenheter och aktuella situation. Handläggaren med etableringsbehörighet kunde vid behov komplettera kartläggningen genom att konsultera Arbetsförmedlingens specialister. För att förenkla processen för Arbetsförmedlingens ordinarie handläggare med etableringsbehörighet att komma i kontakt med Stannas operativa grupp (projektdeltagare se bilaga 4), var det enda kravet att meddela misstanke om eventuell funktionsnedsättning till denna. Projekt Stanna genomförde då ett utredande samtal med Stannas kartläggningsformulär (kartläggningsformulär se bilaga 5) som underlag. Utifrån resultatet av detta samtal beslöts att antingen överlämna sökande till ordinarie arbetsförmedlare med etableringsbehörighet utan åtgärd eller fortsatt utredning. Vid beslut om fortsatt utredning kontaktades Arbetsförmedlingens specialister. I dessa samtal framkom eventuella behov av andra specialistkontakter vilket i många fall ledde till en funktionshinderkodning. Sida 5 av 27

Förutom det utredande samtalet användes och utvecklades andra metoder i Projekt Stanna. Till dessa hörde konsultationer med interna specialister samt med externa instanser som kommuner och landsting. Under ett möte med chefer inom arbetslivsinriktad rehabilitering beslöts att modifiera ett verktyg, som används i en aktivitetsbaserad kartläggning av arbetsförutsättningar, för att kunna användas i arbetet med målgruppen. Verktyget är en montageinstruktion för en pall i bilder utan skrivna instruktioner (modifierad aktivitetsbaserad kartläggning av arbetsförutsättningar se bilaga 6). Sida 6 av 27

1.3.2 Kartläggningsformulär vid prestationsförmågebedömning Det finns i nuläget ingen specifik utbildning i arbetslivsinriktad rehabilitering inom etableringsutbildningen, vilket medför en osäkerhet i hur man arbetar med dessa frågor inom gruppen arbetsförmedlare med etableringsbehörighet. Ett av projekt Stannas mål var därför att skapa ett kartläggningsformulär med ett antal relevanta frågor att utgå ifrån. Formuläret utvecklades av Stannas operativa grupp med hjälp från Kris - och Traumaenheten i Jämtland. Kartläggningsformuläret upplevdes vara till mycket nytta för arbetsförmedlarna med etableringsbehörighet. De använder formuläret både i sina samtal med den nyanlände för att så snabbt som möjligt ringa in eventuella problem men även i samarbetet med specialist då formuläret används som ett underlag i frågeställning till densamma. 1.3.3 Delaktighetsformulär Ett av projektets ytterligare mål var att utveckla ett intervjuformulär (delaktighetsformuläret se bilaga 7)som ökar delaktigheten i etableringssamtalen och förtydligar deltagarnas konkreta svårigheter under etableringsprocessen. För att undersöka om deltagarna upplevde någon skillnad genomfördes ytterligare en intervju där samma frågor ställdes som vid första intervjun. Den andra intervjun skulle genomföras med de deltagare som varit i projektet minst 6 månader. 1.3.4 Enkät till arbetsförmedlarna med etableringsbehörighet och specialister Stannas styrgrupp beslöt att med hjälp av en enkät stämma av hur man bland annat såg på begreppet prestationsförmåga. Projektet anlitade därför Johanna Isidorsson, student på Mittuniversitetet, som utvecklade enkäten (enkät se bilaga 8) som vidarebefordrades till samtliga arbetsförmedlare med etableringsbehörighet och specialister inom Arbetsförmedlingen inom marknadsområde Södra Norrland. För att få en uppfattning om förändring efter en tids arbete med Stanna beslöts att samma enkätundersökning skulle genomföras ca 6-9 månader senare. Här svarade endast 2 specialister på enkäten varvid endast svaren från arbetsförmedlare med etableringsbehörighet finns redovisade från detta tillfälle. 1.3.4.1 Resultat av enkäterna Vid första enkätundersökningen svarade 31 av 48 arbetsförmedlare med etableringsbehörighet och vid den andra svarade 23 av 30. En bidragande anledning till den lägre svarsfrekvensen var att arbetsförmedlarna med etableringsbehörighet hade bytt arbetsuppgifter. Vid första enkätundersökningen svarade 12 av 45 specialister vid den andra svarade 2. Projektägaren uteslöt då dessa då de ansågs sakna relevans. Sida 7 av 27

Fråga nr 1 Är tiden på 24 månader som de särskilda etableringsinsatserna får pågå en skälig tid för deltagare med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga tillräcklig utifrån uppdragets mål att underlätta och påskynda den nyanländes etablering på arbetsmarknaden? Svar: 70 % (och 83 % vid mätpunkt 2) av arbetsförmedlarna med etableringsbehörighet svarade nej. Motsvarande för specialisterna var 40 %. Möjligen ett resultat av att specialisterna inte är med i hela etableringsprocessen och ser där för inte heller dess komplexitet. Kommentarer från arbetsförmedlarna med etableringsbehörighet/specialist: Min erfarenhet är att främst de med psyksiska funktionsnedsättningar, eller ett varierat psykiskt mående, behöver ha bra stöttning runt omkring sig som det tar tid med innan allt är på plats, t.ex kontakt med sjukvård, god man, boendestöd för att därefter kunna tillgodogöra sig/ta till sig aktiviteter i etableringsplanen i en större utsträckning. De kan även i viss utsträckning behöva ta en sak i taget vilket gör att etableringen tar tid. Fråga 3 Anser du att vi inom Arbetsförmedlingen har de verktyg som krävs för att göra en adekvat prestationsförmågebedömning? Svar: Där har arbetsförmedlarna med etableringsbehörighet svängt i frågan, tidigare tyckte 53 % att man hade verktyg nu tycker endast 30 % detsamma. En anledning till detta kan vara att projekt Stanna kunnat påvisa svårigheterna med att arbeta med de verktyg som finns att tillgå idag. Av specialisterna tyckte 15 % att det fanns adekvata verktyg. Kommentarer från arbetsförmedlarna med etableringsbehörighet/specialist: Arenor, möjlighet till arbetsträning, det saknas aktiviteter Fråga 4 Ser du några svårigheter med att genomföra prestationsförmågebedömningar med tolk? Svar: 57 respektive 70 % av arbetsförmedlarna med etableringsbehörighet svarade att de såg svårigheter, motsvarande för specialisterna var 15 %. Svårigheter enligt arbetsförmedlarna med etableringsbehörighet var: kulturella svårigheter, bristande kommunikation mellan deltagare/tolk/ arbetsförmedlarna med etableringsbehörighet följt av bristande kompetens hos tolk. Av specialisternas ansåg drygt 80 % att det fanns svårigheter att bedöma prestationen med tolk. Specialisterna tryckte på: kulturella svårigheter, kompetens hos Arbetsförmedlingens personal samt bristande kommunikation mellan deltagare/tolk/ arbetsförmedlarna med etableringsbehörighet. Sida 8 av 27

Kommentarer från arbetsförmedlarna med etableringsbehörighet/specialist: Jag som handläggare vet inte om tolken ställer frågorna rätt och tolkar rätt. Kvinnoproblem vill de inte tala om till manlig tolk. För personen som hör och ser dåligt är det jättesvårt för både förmedlaren och tolken. Har upplevt att tolken blir stressad. Fråga 6 Anser du att nyanlända med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga får samma tillgång till Arbetsförmedlingens insatser och program när det gäller arbetslivsinriktad rehabilitering som övriga arbetssökande? Svar: 47 respektive 70 % av arbetsförmedlarna med etableringsbehörighet svarade att de inte ansåg det. Av specialisterna tyckte 75 % att det inte fick samma tillgång till insatser och program. Även här ser vi en förändring över tid hos arbetsförmedlarna med etableringsbehörighet som kanske har sin bärighet i att Stanna har funnits och tydliggjort detta faktum. Kommentarer från arbetsförmedlarna med etableringsbehörighet/specialist: Jag tror nog ändå att svaret är ja på frågan, när funktionsnedsättningen väl är identifierad. Tror däremot att tiden fram till konstaterad nedsättning är längre. Fråga 7 Om det är fastställt att den nyanlände har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, anser du då att vi inom Arbetsförmedlingen kodar enligt handläggarstödet som för övriga arbetssökande? Svar: 73 respektive 52 % av arbetsförmedlarna med etableringsbehörighet tycket att Arbetsförmedlingen kodar enligt handläggarstödet. 50 % av specialisterna tyckte detsamma. Även här kan förklaringen vara att projektet Stanna kunnat påvisa svårigheterna med att arbeta med målgruppen. Kommentarer från arbetsförmedlarna med etableringsbehörighet/specialist: Här är det oklara direktiv, vem kodar vad? Det behövs mer utbildning inom det här. Om vi har kommit så långt så gör vi det, problemet är att vi kommer inte dit så ofta. Sida 9 av 27

Fråga 8 Har du tillräcklig kunskap att möta nyanlända som lider av psykisk funktionsnedsättning? Svar: Nej svarade 80 respektive 78 % av arbetsförmedlarna med etableringsbehörighet. 75 % av specialisterna tycket inte att de hade tillräckliga kunskaper. Kommentarer från arbetsförmedlarna med etableringsbehörighet/specialist: Behöver utbildning. Jag önskar främst mer kunskap om posttraumatiskt stresssyndrom och kunskap om att möta människor i kris. (För resultaten av hela enkäten och dess kommentarer enkät nummer 1 se bilaga 9, enkät nummer 2 se bilaga 10) Vid de flesta frågor framkom att både arbetsförmedlarna med etableringsbehörighet och specialister saknar en del kulturkompetens. På styrgruppsmötet 20121219 informerades styrgruppen om att det finns en websida på internet, www.landguiden.se, som ger en övergripande bild över de flesta länder. En styrgruppsmedlem åtog sig att undersöka om det fanns möjlighet för myndigheten att köpa in en fördjupad information om respektive land vilket kräver ett abonnemang. Detta undersöks vidare. Sida 10 av 27

2 Måluppfyllelse och uppnådda resultat Initialt var målet 30 deltagare med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och som leder till en funktionshinderkod vid projektets slut. I samband med förlängningen av projektet höjdes målet till minst 60 deltagare. Resultatet visar att av 101 personer som har deltagit i projektet har 43 en eller flera funktionsnedsättningskod/er. 4 personer har efter Stannas utredning tillskrivits en prestationsförmåga under 25 % och 3 inväntar läkarutlåtanden (och därefter en förmodad funktionsnedsättningskod). 52 personer har, efter utredning av Stanna, inte bedömts vara i behov av någon funktionshinderkod. (för Typ av funktionsnedsättningskod se bilaga 11) Majoriteten av personer som fått en funktionshinderkod i de 3 länen, Jämtland, Västernorrland och Gävleborg är gjorda inom projekt Stanna. 2.1 Projektmål Projektmål Mål 1 Mål 2 Mål 3 Mål 4 Projektet ska utveckla metoder för arbetsförmedlarna och specialister vid Arbetsförmedlingen som arbetar med målgruppen samt öka kunskaperna om deltagarnas uppfattning av etablering genom intervjuer. Projektet ska bidra till att öka andelen i målgruppen som har en kodning av funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga. Projektet ska utveckla ett intervjuformulär som ökar delaktigheten i etableringssamtalen och förtydligar deltagarnas konkreta svårigheter under etableringsprocessen Kartlägga kravställningar utifrån resultaten av den fördjupade kartläggningen för att vid behov kunna erbjuda yrkesutbildningar eller förberedande utbildningar som är anpassade till målgruppen Indikatorer Projektet ska ta fram ett intervjuformulär för deltagarna så att specialister och arbetsförmedlare kan ta del av deltagarnas behov och uppfattning av Af:s service för att med det som utgångspunkt kunna anpassa befintliga metoder till målgruppen och skapa metoder som är anpassade för målgruppen i projektet. Intervjuformuläret ska sedan presenteras för styrgruppen för beslut om det ska implementeras i hela organisationen. Specialisterna/arbetsförmed larna som jobbar i projektet har rekommenderat individuellt anpassade åtgärder för alla deltagare i projektet som fullföljt sin planering. Åtgärderna kan handla om stöd i form av arbetstekniska hjälpmedel för att kunna delta i utbildning eller praktik. Det kan också varit att se till att deltagaren får annat stöd än det Arbetsförmedlingen kan erbjuda som sjukvård eller terapistöd genom Kommunen eller Landstinget. Ett urval av deltagarna har genomförts och minst 45 deltagare kommer att delta i intervjuer tillsammans med personal ur den operativa gruppen tidigt i processen. Med tidigt menas senast det tredje mötet. För att se om deltagarna upplever någon skillnad ska det även genomföras ytterligare en intervju där vi kommer att ställa samma frågor som vid första intervjun. Den andra intervjun ska genomföras med de deltagare som varit i projektet minst 6 månader. När intervjuerna har genomförts och sammanställts ska resultatet spridas av projektledaren internt inom Arbetsförmedlingen samt till berörda projektpartners. Sammanställning av projektets resultat och kravställning på nya insatser ska göras. Dessa kravställningar kan handla om anpassning av arbetspsykologisk utredning samt andra typer av kvalitetssäkrade utredningar inom ramen för Arbetsförmedlingens tjänsteutbud som beskrivits under punkt 1. Det kan även vara kravställningar på nya insatser i form av tester och uppföljningsverktyg. De kravställningar som framkommer ska dokumenteras i slutrapporten och presenteras för projektets styrgrupp och samverkanspartners för att kunna implementeras i hela organisationen. Sida 11 av 27

Förväntat resultat Ett fungerande frågeformulär för handläggare och specialister Ökat delaktighet av sökanden Nya metoder och verktyg Faktiskt utfall Ja Ja Ja/nej ja 2.1.1 Mål 1, utveckla metoder för arbetsförmedlare med etableringsbehörighet och specialister Stannas operativa grupp har tillsammans med Kris - och Traumaenheten i Jämtland utvecklat ett kartläggningsformulär för att underlätta arbetet för arbetsförmedlare med etableringsbehörighet i sitt arbete med att klargöra den sökandes prestationsförmåga. Kartläggningsformulär upplevdes vara till mycket nytta för arbetsförmedlarna med etableringsbehörighet. Formuläret används både i samtal med den nyanlände och i samarbetet med specialist för att så snabbt som möjligt ringa in eventuella problem och svårigheter. 2.1.2 Mål 2, öka andelen funktionshinderkodade i målgruppen För att säkerställa att projektet uppnådde målet, att öka andelen i målgruppen som har en funktionsnedsättningskod, genomfördes tre mätningar under projekttiden, 110503, 120507 och 121215. Stanna använde sig av Norrbotten och Västerbotten som jämförelse län vid de tre tidpunkterna för mätningarna. Efter ett styrgruppsmöte beslöts att även studera Södertälje i detta avseende då de hade en hög andel personer med en funktionsnedsättningskod utan projekt liknande Stanna. 2.1.2.1 Södertäljes arbete med funktionsnedsatta inom etableringsreformen Stanna besökte Södertälje, som hade den största andelen funktionshinderkodade i Stockholms län, för att ta del av deras arbetsmetoder. Den största skillnaden i arbetet med målgruppen mellan projekt Stannas 3 län och Södertälje var att Södertälje hade ett väl fungerande team med arbetsförmedlare med etableringsbehörighet, arbetsförmedlare med kompetens inom arbetslivsinriktad rehabilitering och specialister. Man arbetade med gemensamma ärendegenomgångar och kunde snabbt slussa personer till rätt åtgärder. Sida 12 av 27

2.1.2.2 Statistik över antalet funktionshinderkodade i Stanna projektet Län Västernorrland Jämtland Gävleborg Västerbotten Norrbotten Stockholm Datum 110503 Nyanlända 0,8 % (14 av 1746) 0,4 % Utrikesfödda 5,7 % (28 av 5030) Födda i Sverige 15 % (2438 av 16300) 120507 Etablering 2,9 % (24 av 842) 0,8 % (3 av 372) 2,8 % (26 av 916) Nyanlända 2 % (27 av 1341) 1,7 % (20 av 1196) 2 % (128 av 6519) Utrikesfödda 10,4 % (289 av 2789) 2,1 % (17 av 824) 13,9% (2732 av 19651) Födda i Sverige 18,8 % (2550 av 13577) 18 % (3859 av 21384) 121215 Etablering 3,7 % (43 av 1159) 1 % (5 av 464) 3,1 % (47 av 1515) Nyanlända 3,1 % (74 av 2356) 1,6 % (21 av 1294) 2,1 % (173 av 8177) Födda i Sverige 15,2 % (3001 av 19744) 16,6 % (2226 av 13423) 12,9 % (6591 av 51248) 2.1.3 Mål 3, skapa ett delaktighetsformulär Projektet skulle utveckla ett intervjuformulär som ökade delaktigheten i etableringssamtalen och förtydligar deltagarnas konkreta svårigheter under etableringsprocessen. Delaktighetsformuläret skapades av Stannas operativa grupp och genomfördes 2 gånger per deltagare, en i början av processen och en 6 månader senare. Totalt genomfördes 47 intervjuer med formuläret. Resultat visade att ett delaktighetsformulär inte var rätt sätt att få information huruvida deltagaren var nöjd med etableringsprocessen eller inte. Deltagarna påvisade en positivitet till Arbetsförmedlingen och dess medarbetare som inte stod i paritet med Arbetsförmedlingens insats. Anledningarna till denna positivism kan vara varit flera: Personen var inte närvarande mentalt i processen, formuläret var för komplicerat utformat mm. Beslut togs att avbryta intervjuerna med delaktighetsformuläret. Sida 13 av 27

2.1.4 Mål 4, kartlägga kravställningar Utifrån den fördjupade kartläggningen framkom att deltagarna inte var redo för yrkesutbildningar eller förberedande studier. Projektet beslöt då att fokusera på indikatorn att krav ställa nya insatser med inriktning rehabilitering. Vid ett möte med chefer inom arbetslivsinriktad rehabilitering beslöts att modifiera ett verktyg som används i en aktivitetsbaserad kartläggning av arbetsförutsättningar så att den kunde användas i arbetet med målgruppen. Verktyget är en montageinstruktion för en pall i bilder utan skrivna instruktioner. Denna är nu färdigställd. Under projektets gång har det även framkommit att specialisterna (och då främst psykologerna) behöver fler verktyg i arbetet med nyanlända. En upphandling pågående men i dagsläget oklart om vilka tester det kommer att röra sig om. I och med att andelen funktionshinderkodade nyanlända ökar visualiserar och aktualiserar detta behovet av nya/modifierade metoder och insatser som i förlängningen förhoppningsvis leder till bättre möjligheter till etablering. Sida 14 av 27

3 Uppföljning och utvärdering 3.1 Projektorganisation Projektorganisation bestod av projektägare Arbetsförmedlingen Bollnäs, en projektgrupp/operativ grupp, styrgrupp, projektpartners samt en extern utvärderare. Som extern utvärderare anlitades PwC. Processutvärderaren var närvarande vid de fysiska möten som den operativa gruppen genomförde en gång i månaden. Projektpartners var Länsstyrelsen i Jämtlands län, Västernorrlands län, Gävleborgs län, Söderhamns kommun, Sandvikens Kommun, Åre Kommun och Sundsvalls Kommun. Samtliga projektpartners bidrog kompetens inom området och genom spridning av information om projektet till berörda aktörer, främst genom deltagande i olika seminarier och nätverksträffar men även via löpande möten mellan handläggare vid olika myndigheter under projekttiden. 3.1.1 Förslag från utvärderare Utvärderaren skulle bedöma projektet utifrån indikatorerna om projektet nått sina mål samt bedöma i vilken utsträckning projektet bidragit till att arbetet med nyanlända med särskilda behov har utvecklats. Vid utvärderarens delrapportering rekommenderades att projektet skulle fokusera på (förutom de uppställda målen) sju frågeställningar som projektet kunde arbeta vidare med. Dessa frågor var: begreppet prestationsförmåga, ett oklart begrepp placeringen i glesbygd problematiskt vårdgivarens roll i förhållande till målgruppen tillgång till adekvata verktyg ansvaret för anpassning inom etableringsuppdraget oklart ansvaret för personer med anläggningsboende oklart aktiviteter inom etableringsuppdraget Det beslutades att den operativa gruppen skulle arbeta vidare med fyra av dessa frågor: vårdgivarens roll i förhållande till målgruppen, tillgång till adekvata verktyg, ansvaret för anpassning inom etableringsuppdraget oklart samt aktiviteter inom etableringsuppdraget. Se vidare punkt 4. Sida 15 av 27

3.1.2 Förslag utvärderare/ operativa gruppen Den operativa gruppens arbete med de uppställda målen och utvärderarens frågeställningsförslag har bidragit till att tydliggöra komplexiteten i arbetet med nyanlända inom etableringen som har behov av klargöra sina arbetsförutsättningar. Projekt Stanna har visat på att man med relativt små medel kan öka andelen nyanlända personer med funktionsnedsättning inom etableringen som får en funktionshinderkod med dess fördelar genom att framför allt utbilda arbetsförmedlare med etableringstillhörighet i arbetslivsinriktad rehabilitering som får tid och möjlighet att arbeta med ett fåtal individer. Projektet har visat på att bättre samarbete, både inom Arbetsförmedlingen (arbetsförmedlare-specialist) och utanför Arbetsförmedlingen (Arbetsförmedlingen och kommuner, landsting m.fl.), skulle underlätta arbetet med målgruppen avsevärt. För att utveckla arbetet vidare inom detta område bör Arbetsförmedlingen: avsätta speciella arbetsförmedlare med fördjupad kunskap inom arbetsinriktad rehabilitering inom etableringsuppdraget få tillstånd ett nära samarbete mellan arbetsförmedlare med etableringsbehörighet och specialister genom bland annat ärendekonsultationer och kompetensöverföring få tillstånd lokala överenskommelser för att förenkla och förtydliga ansvaret mellan myndigheter utbilda arbetsförmedlare med etableringsbehörighet i beställarkompetens när det gäller beställning av läkarutlåtanden skapa regionala enheter inom Arbetsförmedlingen där kompetens finns för att kunna göra adekvata bedömningar av prestationsförmåga/aktivitetsförmågan inom etableringsreformen klargöra Arbetsförmedlingens ansvar vid anpassning inom etableringsuppdraget få tillgång till prövningsplatser för att utreda prestationsförmåga/aktivitetsförmåga Sida 16 av 27

4 Erfarenheter De kunskaper och erfarenheter den operativa gruppen har erhållit under projekttiden har löpande spridits vidare vid olika seminarier och träffar. Utifrån den operativa gruppens arbete med sökanden har olika behov/frågeställningar uppkommit. Dessa frågeställningar har bland annat utmynnat i PwCs rekommendation att projektet skulle fokusera på ett antal frågeställningar att arbeta vidare med. Det beslutades att den operativa gruppen skulle arbeta vidare med fyra av dessa frågor: vårdgivarens roll i förhållande till målgruppen tillgång till adekvata verktyg ansvaret för anpassning inom etableringsuppdraget oklart aktiviteter inom etableringsuppdraget Den operativa gruppen har under projekttiden även funnit andra frågor att belysa: ansvaret för anläggningsboende oklart vikten av lokala överenskommelser. För att beskriva dessa erfarenheter på ett överskådligt sätt är frågorna belysta var för sig och resultatet grupperat i 3 delar: 1 Vad är problemet/frågan? 2 Exempel 3 Lärdomar Sida 17 av 27

4.1 Tillgången till adekvata verktyg och Arbetsförmedlingens krav på skyndsamhet Problem/fråga Med adekvata verktyg menas arbetsförmedlare, arbetsförmedlare med etableringsbehörighet och specialisters metoder som används vid en aktivitetsbaserad utredning av arbetsförutsättningar/arbetsförmåga för att klargöra prestationsförmågan i reell miljö. Erfarenhet och forskning om migrationsstress säger att det tar tid att utreda prestationsförmågan vilket står i konflikt mot kraven från reformens skyndsamhet. Forcerat utredningsförfarande kan slå tillbaka till regression och befästa traumatiseringen. Tiden är ett viktigt verktyg. Verktygen, som står specialister till buds, och som har till uppgift att pröva prestationsförmåga, arbetsförmåga samt klargöra arbetsförutsättningar är inte anpassade efter målgruppen nyanlända. De test- och bedömningsmetoder Arbetsförmedlingen använder är utformade utifrån ett västerländskt förhållningssätt. Det blir svårt att avgöra i vilken grad andra kulturella och religiösa faktorer påverkar resultaten. Vad är/blir psykologens roll inom Arbetsförmedlingen? Behövs andra yrkesgrupper inom rehabilitering för att kunna genomföra dessa tester? Nödvändigheten att använda tolk påverkar även tillförlitligheten. Arbetsförmedlaren har ingen kontroll över hur tolken uttycker sig. Resultaten måste tolkas genom ytterligare ett steg, själva tolken. Inom Arbetsförmedlingen rehabilitering finns verktyg att testa den fysiska förmågan med men väldigt få om ens några att testa den psykiska förmågan. Exempel A.M.I, man född -75, från Somalia Gjorde inga framsteg på sin utbildning i svenska för invandrare utan blev utskriven från utbildningen efter 6 månader. Mannen påbörjade då en praktik. Sjukgymnast genomförde en utvärdering på arbetsplatsen samt en 2 dagars aktivitetsbaserad kartläggning av arbetsförutsättningar. Detta visade att mannen bl.a. hade svårt att ta till sig ny information. Arbetspsykolog fick då i uppdrag att genomföra en arbetspsykologisk utredning. Resultatet visade på specifika inlärningssvårigheter, men med tanke på testets brister när det gäller kulturella, religiösa och språkliga utformning, samt tolkens tolkande, så tillskrev man testet en tillfällig giltighet som grund för funktionshinderkodning med reservation att man bör göra en ny bedömning om ett år. Sida 18 av 27

Utvecklingsområden/lärdomar/förslag Stanna började genomföra egna konsultationer med specialisterna bara för nyanlända och arbetsförmedlarna inom etableringsuppdraget varannan vecka. Där det fungerade ledde det till lättare planering och snabbare process. Konsultationen skapade också en arena för kunskapsöverföring mellan handläggare och specialist. Detta samarbete sker i varierande grad i de 3 länen men är något som både arbetsförmedlarna med etableringsbehörighet och specialister anser bör utvecklas än mer. Från specialisternas sida framkommer önskemål om att metoder och kriterier för funktionsnedsättningskod behöver utvecklas för att matcha målgruppen och dess behov. Både specialister och arbetsförmedlare med etableringsbehörighet efterfrågar en tydlig arbetslivsinriktad funktion inom etableringen, detta för att arbetsförmedlarna med arbetslivsinriktad kompetens enbart ska behöva ha fokus på klargöra-processen. Risken är annars att arbetsförmedlaren med etableringsbehörighet drunknar i det dagliga arbetet. Antalet ärenden bör även maximeras för arbetsförmedlaren. Tydlighet efterfrågas också vad gäller ansvarsområden, vem gör vad när det gäller till exempel kontakter med utbildningsanordnare för svenska för invandrare, socialtjänsten, sjukvården mm. Projekt Stanna har testat aktivitetsbaserad bedömning av arbetsförmåga, aktivitetsbaserad kartläggning av arbetsförutsättningar, arbetspsykologisk utredning, arbetssocial utredning samt hjärnskadeutredning via arbetspsykolog. Då testerna inte är utformade för målgruppen har resultaten blivit mer av indikerande karaktär. Tillsammans med andra bedömningar har dock kunnat fastställas prestationsförmåga och arbetsförutsättningar. Inventering av specialisternas metoder som prövats utanför Arbetsförmedlingen och ta lärdom av dessa för att utarbeta verktyg anpassade utifrån målgruppen. Tillvara erfarenheter från andra aktörer som har arbetat med målgruppen. Sida 19 av 27

4.2 Vårdgivares roll i förhållande till målgruppen. Problem/fråga I Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare 3 står Arbetsförmedlingen ska samordna etableringsinsatser enligt denna lag och vara stödjande och pådrivande i förhållande till berörda parter. Idag saknas upparbetade samarbetsformer mellan Arbetsförmedlingens etableringsfunktion och sjukvården. Arbetsförmedlingen har fått extra resurser i form av personal, utbildning av personal, tid, pengar, mm för detta uppdrag, detsamma har inte gällt för vården vilket bland annat har lett till att sjukvården på lokal nivå sällan känner till varken etableringsreformen eller det nya begreppet prestationsförmåga. Detta leder till problem då Arbetsförmedlingen ibland behöver läkarutlåtande för att föra sina ärenden framåt skyndsamt. Sjukvården har ingen skyldighet att svara på Arbetsförmedlingens förfrågan, och det kan ta upp till ett år att få ett utlåtande (allt medan tvåårsperioden tickar på för den enskilde). Exempel En kommentar från en läkare på en hälsocentral: Det är omöjligt att bedöma graden av prestationsförmågan, den är ju olika i olika aktiviteter. Det kräver stor kännedom om patienten som är svårbedömt så tidigt i etableringsprocessen. Detta resulterade i att läkaren bara var beredd att i det aktuella läget skicka en journalkopia, inte uttala sig om prestationsförmågan. Läkaren lovade att längre fram skicka en bedömning (detta var i april 2012, i december 2012 har den ännu inte inkommit). F.S, kvinna född 53, från Iran En kvinna som har problem med lungor, syn och minne, hon är dessutom orolig för sin dotter som är kvar i Iran. 111214 begär Arbetsförmedlingen ett läkarutlåtande för att få hennes fysiska och psykiska mående bedömt. 120307 är kvinnan på Arbetsförmedlingen för en uppföljning. Hon mår fortfarande dåligt och hon hade inte fått någon tid hos hälsocentralen. 120403 begär Arbetsförmedlingen ytterligare ett läkarutlåtande. 121211 har ännu inget läkarutlåtande kommit. Under denna tid har F 100 % etableringsplan. Sida 20 av 27

Utvecklingsområden/lärdomar/förslag Arbetsförmedlingen måste upparbeta bättre samverkan med hälsocentralerna för att ge ökad effektivitet och använda mer av tre-partsmöten, man bör använda koordinatorerna på ett strukturerat sätt. Arbetsförmedlingen behöver bli en bättre beställare av läkarutlåtanden. Allt för ofta får arbetsförmedlingen ett intyg i stället för begärt läkarutlåtande varvid Arbetsförmedlingen måste begära in kompletterande uppgifter. Sjukvårdens behov av resurser för att svara upp till nyanländas behov måste mötas. Det gäller allt från att ge mer tid åt besöken, mer kunskap om hur prestationsförmågebegreppet ska användas, kunskap om migrationsstress och posttraumatisering till att tillgodose behovet av tolkar mm. Sjukvården har inget krav att svara på förfrågningar om läkarutlåtande från Arbetsförmedlingen men det vore önskvärt om det fanns en maxtid för hälsocentralernas handläggning av Arbetsförmedlingens begäran om läkarutlåtande. Det finns förslag på ett projekt inom arbetsmarknadsområdet om att stadigvarande knyta till sig läkarkompetens med specialistkompetens inom bland annat kris och trauma för att kunna göra adekvata prestationsförmågebedömningar för att ytterligare snabba på etableringsprocessen. Sida 21 av 27

4.3 Arbetsförmedlingens ansvar för anpassning inom etableringsuppdraget oklart. Problem/fråga Ett av projektets övergripande mål är att öka samverkan mellan de aktörer som är involverad i etableringsprocessen såsom sjukvården och kommunerna. För nyanlända med funktionshinder som deltar i en etableringsplan ska anpassning av aktiviteterna ske så att man så långt som möjligt kan ha en etableringsplan på heltid. Den aktör som står för aktiviteten är ansvarig för att aktiviteten anpassas även för funktionshindrade. Idag kan Arbetsförmedlingen endast gå in med resurser och anpassning när det gäller Arbetsförmedlingens egna program och insatser. Svenska för invandrare är en reguljär utbildning och Arbetsförmedlingen kan då inte gå in med resurser utan ansvaret åligger anordnaren för svenska för invandrare. Vissa aktiviteter är kortare insatser och andra varar mycket längre. Är det rimligt att varje anordnare ska tillhandahålla dessa hjälpmedel? Exempel B.M.T. man född -58, från Eritrea En man med grav synnedsättning och stora psykiska funktionshinder, som gör att han inte kan delta i klassundervisning på svenska för invandrare. ABF erbjöd sig att ge mannen anpassad undervisning i svenska. Arbetsförmedlingens synpedagoger har provat ut nödvändiga hjälpmedel. Problemet är att det inte finns pengar att bekosta anpassning i form av enskild undervisning. Han måste sitta i eget rum och i stort sett alltid ha en lärare vid sin sida. Arbetsförmedlingen har via projekt Stanna beslutat om särskilt personligt biträde, för att kunna bidra med en del av den extra kostnad man har på ABF för denne man. Utvecklingsområden/lärdomar/förslag Kan Arbetsförmedlingen stå för personliga hjälpmedel och särskilt personligt biträde inom ramen för etableringsreformen? Det svar som ges från Arbetsförmedlingens organisation är att frågan bör lyftas, åtminstone när det gäller enskild individs behov av anpassning/hjälpmedel. Däremot bör miljön för svenskaundervisningen vara anpassad så att alla kan delta i sin svenska utbildning. I etableringsplanen sker insatser via flera aktörer, svenska för invandrare, Meritportfölj, lots, praktik mm parallellt, under vilka förutsättningar kan/ska Arbetsförmedlingen så för kostnaden för den personliga utrustningen inom etableringsreformen? Stanna efterfrågar tydlighet i rollerna, vem gör vad. Sida 22 av 27

4.4 Aktiviteter inom etableringsuppdraget. Problem/fråga Det finns en otillräcklighet vad gäller aktiviteter, dvs. lämpliga sysselsättningar för att undersöka deltagarnas kompetens/prestation. Det råder brist på arenor och företag där det finns möjlighet att testa olika praktiska sysslor samt utveckla språket. Det finns en glesbygdsproblematik som är påtagligt för den aktuella gruppen när det gäller bland annat svenskaundervisningen. Det finns ett antal personer från små orter som måste pendla i fyra timmar varje dag till och från sina undervisningslokaler för att få lära sig svenska under 2 timmar, är det rimligt? Exempel S.O.M, kvinna, född 69 från Sudan Kvinna som har drivit ett café i mer än 10 år i det flyktingläger hon och hennes son har bott i under 30 år. Hon har aldrig gått i skolan. Utifrån hennes allmäntillstånd skickas en begäran om läkarutlåtande. Där konstateras att allmäntillståndet är bra. Läkaren rekommenderar att gå vidare med Kris - och traumaenheten då hon är frisk i övrigt. Enligt Kris - och Traumaenheten lider hon av en stark psykosomatisering, hon mår bra av att vara ute i aktivitet och skulle klara ett anpassat arbete/praktik. Att delta i en kommunal arena skulle vara bra för henne. Något som inte finns tillgängligt idag. Utvecklingsområden/lärdomar/förslag Arenor behövs där flyktingarna har möjlighet att komma utanför hemmets väggar, för att bryta isoleringen, för social samvaro, för att lära sig svenska, för att lära sig vår kultur på en arbetsplats och prova på olika arbetsuppgifter. Från våren 2013 planeras två nya insatser i arbetsförmedlingsverksamheten: dels arbetsträning med handledning i upp till 6 månader, dels ett praktiskt basår för dem som är äldre än 30 år och har mindre än 9-årig utbildning. Under praktiskt basår ska arbetsträningen med handledning på en arbetsplats kombineras med arbetsmarknadsutbildning i upp till 12 månader. Båda insatserna ska kombineras med svenskaundervisning vid behov. Dessa nya insatser kommer att underlätta målgruppens etablering avsevärt. Samarbete bör ske med ideella krafter för arbetet med aktiviteter och resurser bör avsättas för detta. Det ger en mycket god avkastning att lyckas engagera den ideella sektorn/sociala ekonomin. Om resurser frigörs från Arbetsförmedlingen till att hitta dessa ideella organisationer finn möjlighet att bygga upp aktiviteter både för att undvika passivitet men även för att få en möjlighet att bedöma prestationsförmåga. Sida 23 av 27

4.5 Ansvaret för personer med anläggningsboende oklart. Problem/fråga En person som bor på Migrationsverkets anläggningsboende där man inte lyckats hitta någon mottagande kommun eller där individen inte accepterat anvisad kommun blir kvar i sitt anläggningsboende och ska då erbjudas att delta i en etableringsplan. För personer med grava funktionsnedsättningar där det krävs insatser i form anpassning i hemmet, ledsagning, hemtjänst, färdtjänst mm, har det ibland tagit mycket lång tid att få till en samverkan med kommunen då kommunen avvaktat i väntan på kommunplacering. Detta har fördröjt möjligheten till aktiviteter inom etableringsplanen. Exempel B.M.T, man född -58, från Eritrea Man som påbörjade aktiviteter i sin etableringsplan men som inte kunde fortsätta på grund av svår psykisk ohälsa. Läkare bedömde mannen vara i behov av sjukvård. Arbetsförmedlingen hade 2012 ett överlämningsmöte med handläggare från Migrationsverket. Migrationsverket påpekade då att man bara hade ansvar för att finna en kommunplacering men inga möjligheter att bevaka etableringsprocessen eller rehabiliteringsprocessen. Utvecklingsområden/lärdomar/förslag: Det behövs förtydligande i: var går gränsen för kommunernas ansvar för utrustning/anpassning i ett anläggningsboende? vem stödjer en anläggningsboende som erbjudits en kommunplacering men som tackat nej och då ska avhysas från sitt boende i att hitta ett eget boende, när den nyanlände är så sjuk att han eller hon helt saknar förutsättningar och förmåga till detta? Sida 24 av 27

4.6 Vikten av lokala överenskommelser Problem/fråga Arbetsförmedlingen uppdrag innebär att arbeta för en etablering på arbetsmarknaden, men det finns fortfarande många andra delar av livet som behöver falla på plats innan för att fokus ska kunna läggas på arbete och försörjning. Det behövs väl upprättade och självklara vägar till andra aktörer för att undvika att behöva uppfinna hjulet vid varje ny kontakt. Exempel H.T,. man född -89, från Eritrea Man med grav synnedsättning. Varit anläggningsboende sedan 2010. Arbetsförmedlingens socialkonsulent har lagt ner ett stort antal timmar för att få till insatser från kommunen beslut om god man, insatser från syncentralen för utrustning i hemmet m.m. Kommunen har hela tiden hänvisat till att mannen kommer att kommunplaceras någon annanstans och därmed är det inte den nuvarande kommunens ansvar att tillgodose mannens behov. Utvecklingsområden/lärdomar/förslag: För att samarbeten med andra aktörer ska fungera krävs en vilja att samverka, ett engagemang och en insikt om vinsterna av samarbete. Här har cheferna på de lokala Arbetsförmedlingarna ett stort ansvar. Projektet har visat att i det fall det har funnits lokala överenskommelser har det också fungerat bra. Skriftliga lokala överenskommelser kan vara till stor hjälp vid formaliseringen av dessa samarbeten så att ansvaret läggs på en organisatorisk nivå och inte som det ofta gör idag på handläggarnivå. Skriftliga lokala överenskommelser kan exempelvis formalisera: vem som gör vad för att utrusta/anpassa ett anläggningsboende som har behov av hemtjänst, ledsagning, färdtjänst mm gemensamma planeringar med personal inom svenskautbildningen för invandrare samverkansrutiner vid treparts- samtal med hälsocentraler rutiner för beställning av läkarutlåtanden i samråd med sjukvården Sida 25 av 27

5 Sammanfattning Målsättningen med projektet var att förbättra och effektivisera arbetet med arbetslivsinriktad rehabiliteringen internt på Arbetsförmedlingen för att kunna förbättra mottagandet av nyanlända med särskilda behov som har rätt till etableringsplan samt skapa samsyn och synergier mellan Arbetsförmedlingen, kommuner och länsstyrelser. Projekt Stanna har bidragit till att åskådligöra målgruppens svårigheter att få adekvat hjälp när det gäller arbetsinriktad rehabilitering. Stanna har visat på ett antal områden att arbeta vidare med, bland annat: utbilda arbetsförmedlare som arbetar med etableringsuppdraget i arbetslivsinriktad rehabilitering skapa team med arbetsförmedlare med etableringstillhörighet, arbetsförmedlare med fördjupad kunskap inom arbetslivsinriktad rehabilitering och Arbetsförmedlingens specialister i arbetet med målgruppen utbilda arbetsförmedlare med etableringsbehörighet i beställarkompetens när det gäller beställning av läkarutlåtanden tydliggöra arbetsrollerna för arbetsförmedlare med etableringsbehörighet och Arbetsförmedlingens specialister utveckla möjligheterna till att göra adekvata prestationsförmågebedömningar skapa förutsättningar för lokala överenskommelser med andra myndigheter klargöra Arbetsförmedlingens ansvar som samordnare med andra myndigheter få tillgång till prövningsplatser för att utreda prestationsförmåga/aktivitetsförmåga Sida 26 av 27

6 Bilagor 1 Referenslista 2 Målgruppsinformation 3 Metoder använda av Stanna 4 Projektdeltagare 5 Kartläggningsformulär vid prestationsförmågebedömning 6 Modifierat verktyg inom aktivitetsbaserad kartläggning av arbetsförutsättningar 7 Delaktighetsformulärformulär 8 Enkät till arbetsförmedlarna med etableringsbehörighet och specialist 9 Resultat och kommentarer enkät 1 10 Resultat och kommentarer enkät 2 11 typ av funktionsnedsättningskod gjorda i Stanna Sida 27 av 27

STANNA Ett projekt för ökat stöd och delaktighet i etablering i Gävleborgs, Jämtlands och Västernorrlands län Bilaga 1 Referenslista Genomgång av bakgrundsmaterial inför och under arbetet i projekt Stanna: Hörselboken på webben, Specialpedagogiska Institutet Nyanlända flyktingar och hälso- och sjukvården, Bengt-Erik Ginsburg,Transkulturellt Centrum Stockholms län Utrikes föddas hälsa - en kunskapsöversikt, Ramböll (Arbetsmarknadsdepardimentet) Hur tar vi emot nyanlända med medicinska behov, Ylva Sjölin (Europeiska flyktingfonden) Migration och dess verkan på individ och familjestruktur, presentation av Dr. Riyadh Al- Baldawi (Orienthälsan Stockholm) Arbetspsykologisk utredning av traumatiserade flyktingar av Ingvar Staffans (Arbetsförmedlingen Rehabilitering) Utan hälsa, ingen etablering, Länsstyrelsen Stockholm (Europeiska socialfonden och flyktingfonden) Som vilket barn som helst, David Rosenberg, Malin Bolin och Joakim Drejare (Europeiska flyktingfonden) Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare

STANNA Ett projekt för ökat stöd och delaktighet i etablering i Gävleborgs, Jämtlands och Västernorrlands län Målgrupps information Bilaga 2 Födelsenation Antal personer Ålder Antal personer Eritrea 38 18-25 10 Somalia 19 26-30 18 Irak 17 31-35 11 Afghanistan 14 36-40 9 Sudan 4 41-45 20 Kongo 4 46-50 7 Iran 2 51-55 17 Burma 1 56-60 9 Etiopien 1 Uzbekistan 1 Kön Utbildning Kvinna 57 Ingen utbildning 36 Man 44 Förgymnasial 52 utbildning Gymnasial utbildning 10 Eftergymnasial utbildning 3 Kan läsa Arbetslivserfarenhet Ja 75 Mindre än 1 år 43 Nej 24 1-5 år 9 6-10 år 17 Kan skriva Mer än 10 år 24 Ja 75 Nej 24

STANNA Ett projekt för ökat stöd och delaktighet i etablering i Gävleborgs, Jämtlands och Västernorrlands län Metoder använda av Stanna Metoder Jämtland V Norrland Gävleborg Totalt Utredande samtal 21 32 49 102 Begärt läkarutlåtande (LU) 8 13 47 68 LU - som inte inkommit 2 10 3 (4) 15 Ärendekonsultation diskuterar ett ärende 32 26 58 tillsammans med alla tre specialisterna psykolog, socialkonsulent, sjukgymnast Konsultation arbetspsykolog 10 10 Konsultation sjukgymnast eller arbetsterapeut. 1 23 24 Konsultation socialkonsulent 9 8 17 Konsultation specialist syn/hörsellaget 1 1 6 7 Trepartssamtal sjukgymnast/arbetsterapeut 7 7 Bilaga 3 Trepartssamtal arbetspsykolog 5 5 Trepartsamtal socialkonsulent 3 3 6 Trepartssamtal syn/hörsellag. 5 5 Utredning arbetspsykolog 2 2 Utredning socialkonsulent 3 2 5 Utredning sjukgymnast eller arbetsterapeut 1 6 7 Utredning syn/hörsellaget 1 1 4 6 Arbetsanalys 1 1 ABB/ABU aktivitetsbaserad bedömning upp till 4 v. 2 1 3 AKA, 2-3 dagars bedömning 2 2 ARB arbetsprövning/bedömning 1 1 prestationsförmåga Konsultation annan myndighet (SFI, socialtjänst, sjukvård) 7 7 14 Trepartsmöte annan myndighet (Sjukvård, SFI, socialtjänst) 2 16 18 APU arbetspsykologisk utredning 2 2 ASU arbetssocial utredning socialkonsulent 2 2 Utredning via KA kompletterande aktör