Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende på



Relevanta dokument
Utarbetad av: Björn Timby vårdcentralen Skoghall. Carolyn Isaksson psykiatriska öppenvården Karlstad. Karin Bengtsson socialförvaltningen Hammarö

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer 18 år och äldre med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad

Vårdrutin. Riktlinjer för socialtjänsten, vårdcentralen och öppenvårdspsykiatrin för personer med riskbruk, skadligt bruk eller beroendeproblem

Styrdokument för socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroendeproblem i Kil och Forshaga

Vårdrutin. Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Grums

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Arvika, Eda och Årjäng

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Inledning

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Arvika, Eda och Årjäng

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Övergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård

Lagstiftning kring samverkan

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Styrdokument för socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroendeproblem i Kil och Forshaga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Maj Överenskommelse. Missbruks och beroendevården. Värmland

Riskbruk, missbruk/beroende, samsjuklighet.

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblem

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Giltighetstid:

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

LGS Temagrupp Psykiatri

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Överenskommelse/Styrdokument Missbruks- och beroendevården i Värmland

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Samverkansöverenskommelse

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Godkänd av: Lokal ledningsgrupp 1:a linjens chefer inom socialtjänst, vårdcentraler och öppenvårdspsykiatri

Övergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

HANDLÄGGNING AV VUXNA MISSBRUKARE SAMT VUXNA ANHÖRIGA OCH NÄRSTÅENDE

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Riktlinjer för missbruksvård

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuxna

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

SIKTA Process missbruk cannabis

Evidensbaserad praktik. Hur arbetar vi evidensbaserat i praktiken?

Stöd till kvinnor i fertil ålder/gravida som har, eller lever med person som har riskbruk/missbruk

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

SKL Handlingsplan år

Psykisk funktionsnedsättning

Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

Vad är nationella riktlinjer?

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Vision och uppdrag. Vårt uppdrag

Det nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem. Dvs spel om pengar Under remiss

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Lokal överenskommelse Karlstad, Hammarö, Forshaga och Kils kommun Barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Projektrapport Socialmedicinska mottagningar SAMLA - samverkan i Lerum och Alingsås

Screening och utredning av drogproblem

Beroendegruppen. våra tjänster. Senast reviderad:

Förslag till kvalitetsgaranti för vuxna som söker vård och behandling för missbruks- /beroendeproblem

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

LANDSTINGET I VÄRMLAND

Psykisk ohälsa under graviditet

Riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Klippan

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård

Transkript:

Gäller för: Godkänd av: Utarbetad av: Revisionsansvarig: Vårdcentralen Skoghall Vårdcentralen Lövnäs Psykiatriska öppenvården Karlstad Socialförvaltningen Hammarö Eva Bergqvist vårdcentralerna Karlstad/Hammarö Mari Engdahl Friberg psykiatriska öppenvården Karlstad Per Söderberg socialförvaltningen Hammarö Eva Bergqvist vårdcentralerna Karlstad Björn Timby vårdcentralen Skoghall Åsa Storm psykiatriska öppenvården Karlstad Karin Bengtsson socialförvaltningen Hammarö Eva Bergqvist vårdcentralerna Karlstad Björn Timby vårdcentralen Skoghall Åsa Storm psykiatriska öppenvården Karlstad Karin Bengtsson socialförvaltningen Hammarö Utgåva: Giltighetstid: Reviderad: 2 2012-12-31 2014-12-31 Utgåva 1: 2011-01-01 Utgåva 2: 2013 09 01 Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende på Hammarö Psykiatriska öppenvården i Karlstad Vårdcentralen Skoghall Vårdcentralen Lövnäs 1

BAKGRUND OCH SYFTE 4 LOKALA AKTÖRER 4 ANSVARSFÖRDELNING OCH SAMVERKAN PÅ LOKAL NIVÅ 4 DET GEMENSAMMA ARBETSSÄTTET 5 GEMENSAMMA BEGREPP 5 PREVENTION OCH TIDIGA INSATSER 6 BEDÖMNING OCH DOKUMENTATION 7 1. Psykosociala screenings- och bedömningsinstrument 7 2. Biologiska markörer 7 Vårdcentralerna Skoghall/Lövnäs 7 Psykiatriska öppenvården 8 Socialtjänst Hammarö 8 ABSTINENSBEHANDLING 8 Allmänmedicin Vårdcentralen Skoghall/Lövnäs 8 Psykiatriska öppenvården 9 Slutenvård 9 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN 10 PSYKOSOCIAL BEHANDLING 10 Vårdcentralen Skoghall/Öppenvårdsenheten 10 Psykiatriska öppenvården 11 Socialtjänst Hammarö 11 LÄKEMEDELSBEHANDLING 12 Allmänmedicin 12 Psykiatriska öppenvården 12 LÄKEMEDELSASSISTERAD UNDERHÅLLSBEHANDLING 12 ANHÖRIGSTÖD 12 Psykiatriska öppenvården 12 Gemensam verksamhet 13 Socialtjänst Hammarö 13 Barn till föräldrar som har missbruks- eller beroendeproblem 13 2

Psykiatriska öppenvården 13 Gemensam verksamhet 13 GRAVIDA KVINNOR MED MISSBRUKS- ELLER BEROENDEPROBLEM 14 Vårdcentralen Skoghall/Lövnäs 14 Socialtjänst Hammarö 14 SAMSJUKLIGHET 15 NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER OCH MISSBRUK/BEROENDE 15 Allmänmedicin 15 Psykiatriska öppenvården 15 Socialtjänst Hammarö 15 LÄKEMEDELSBEROENDE 15 Allmänmedicin 15 Psykiatriska öppenvården 16 KÖRKORTSINTYG 16 Allmänmedicin 16 3

Bakgrund och syfte Värmlands läns Vårdförbund/Värmlands kommuner samt landstinget i Värmland har utarbetat ett gemensamt länsövergripande styrdokument för missbruks- och beroendevården. http://varmlandsvardforbund.se/kunskap-till-praktik/styrdokument/ Det är utformat i enlighet med befintlig kunskap om effektiva metoder och arbetssätt utefter Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vuxna. http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerformissbruks-ochberoendevard Syftet är att utifrån ett klient/patientperspektiv beskriva hur ansvarsfördelningen ser ut mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Karlstad och Hammarö och hur samverkan mellan dessa huvudmän är utformat Länsövergripande aktörer Värmlands läns Vårdförbund Beroendecentrum Värmland Landstinget och framförallt psykiatri och allmänmedicin Region Värmland Lokala aktörer Vårdcentralerna Skoghall/Lövnäs (allmänmedicinsk mottagning, mödra- och barnhälsovård, ungdomsmottagning och familjecentral) på Hammarö Psykiatriska öppenvården (allmänpsykiatrisk mottagning, behandlings- och rehabiliteringsenhet, psykosenhet och beroendeenhet) på Hammarö Socialtjänst (försörjningsstöd, barn och familj, socialpsykiatri, missbruks- och beroendevård) på Hammarö Ansvarsfördelning och samverkan på lokal nivå Socialtjänsten ska arbeta med tidig upptäckt och kort rådgivning baserat på MI (motiverande samtal) för personer med riskbruk av alkohol och narkotika. Vid missbruk eller beroende ska socialtjänsten utifrån ett helhetsperspektiv genomföra en kvalificerad utredning och bedömning av vårdbehov samt planera och genomföra insatserna i samråd med den enskilde och i förekommande fall med dennes anhöriga. 4

Allmänmedicin ska arbeta med tidig upptäckt och kort rådgivning baserat på MI (motiverande samtal) för personer med riskbruk av alkohol samt erbjuda möjlighet till poliklinisk avgiftning för människor med alkoholmissbruk, alkoholberoende eller läkemedelsberoende. Vid läkemedelsberoende ska allmänmedicin upptäcka och ta ställning till möjlighet till poliklinisk nedtrappning utifrån principen att den vårdgivare som startat en medicinering också primärt ansvarar för att försöka avsluta denna. Om detta ej är möjligt ta ställning till remittering. När det gäller narkotika finns ett ansvar när det gäller att upptäcka och remittera. Psykiatriska öppenvården ska arbeta med tidig upptäckt och kort rådgivning för personer med riskbruk av alkohol och narkotika. Detta innebär inte att utredning och behandling alltid erbjuds utan där hänvisas till den överenskommelse som finns mellan allmänmedicin och psykiatri. För patienter med missbruk eller beroende av narkotika erbjuda utredning och ställningstagande till ev. behandling. För personer med komplexa vårdbehov/samsjuklighet på grund av psykisk störning och missbruk finns ett uppdrag av att utreda, diagnostisera och behandla. Det gemensamma arbetssättet Utmärkande för det gemensamma arbetssättet ska vara samverkan såväl internt som med vårdgrannar och andra samarbetsaktörer. Konsultation och kompetensstöd i enskilda ärenden ska erbjudas vårdgrannar och andra myndigheter. Former ska finnas för ett samlat ansvarstagande för personer som har behov av insatser från flera aktörer. Gemensamma begrepp Utifrån kommunicering och samarbete/samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård förutsätter det användning av gemensam terminologi, definitioner och skattnings- och bedömningsinstrument. Avgiftning ska benämnas abstinensbehandling (avgiftning/nedtrappning samt behandling av abstinenssymtom) Missbrukare ska benämnas personer med missbruks- eller beroendeproblem Riskbruk - är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där missbruk eller beroende inte förekommer Dubbeldiagnoser ska benämnas samsjuklighet dvs. personer med missbruks- eller beroendeproblematik och samtidig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom Hälso- och sjukvården använder ICD 10 som diagnosinstrument http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/sokdiagnoskodicd-10-se/ Socialtjänsten använder inte diagnosinstrument. 5

Prevention och tidiga insatser Strävan är att alla verksamheter ska arbeta med tidig upptäckt av riskbruk/missbruk/beroende. Som hjälp för att identifiera riskfylld alkoholkonsumtion/drogkonsumtion skall den personal som ansvarar för att möta patienter/klienter ha kompetens för att använda och analysera resultatet av bedömningsinstrument som anvisas av socialstyrelsens riktlinjer (AUDIT/DUDIT). Motiverande samtal (MI) som förhållningssätt ska användas vid alla samtal kring levnadsvanor och återkoppling av resultat från AUDIT/DUDIT. Följande riskområden skall särskilt beaktas inom socialtjänst Parrelaterade problem och våld inom familj Försummelse av barn Kriminalitet, t ex. rattfylleri och stöld Upprepade eller långvariga ekonomiska problem Känt missbruk hos närstående Följande riskområden skall särskilt beaktas inom psykiatri och allmänmedicin Depression (t ex utmattningsdepression och sömnstörning) Upprepat självdestruktivt beteende Olika slag av ångestsymtom Olycksfall Hjärtarytmi Högt blodtryck Bukspottskörtelinflammation Mag- och tarmbesvär Leversjukdomar Olika cancerformer Våld i nära relationer Känt missbruk hos närstående 6

Kriminalitet Upprepade eller långvariga ekonomiska problem Särskild uppmärksamhet ska inom alla verksamheter ges till att förebygga och upptäcka riskbruk/missbruk hos gravida kvinnor. Se bilaga 1 Flödesschema nationella riktlinjer Bedömning och dokumentation 1. Psykosociala screenings- och bedömningsinstrument För att kunna följa effekterna av insatserna för enskilda klienter och patienter inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården är det viktigt att insatserna och resultaten av dessa är systematiskt dokumenterade. Kvalitetssäkrade och standardiserade biologiska och psykologiska test ökar sannolikheten för att bedömningen av problem blir likartad oberoende av var man söker hjälp. På Hammarö skall personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård kunna använda nedanstående bedömningsinstrument; AUDIT/DUDIT - screening för bedömning av riskbruk, missbruk och beroende. Gäller socialtjänst och hälso- och sjukvård ASI (addiction severity index) - bedömning av problemtyngd och hjälpbehov samt uppföljning av insatser. Gäller specialiserad verksamhet för missbruk/beroende Medicinska prover /biologiska markörer. Gäller hälso- och sjukvård (i viss mån även socialtjänst) 2. Biologiska markörer Vårdcentralerna Skoghall/Lövnäs Utandningsprov CDT, ASAT/ALAT, MCV, GT 7

Drogtest i urin i enlighet med Socialstyrelsen meddelandeblad mars 2008 (se länk nedan). http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-1-3 Psykiatriska öppenvården Vid psykiatrisk utredning och behandling kan följande biologiska markörer användas; Utandningsprov, CDT, ASAT/ALAT, MCV, GT Drogtest i urin i enlighet med Socialstyrelsen meddelandeblad mars 2008 (se länk nedan). Drogteststickor vid behov av snabba svar http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-1-3 Socialtjänst Hammarö Vid anmälan, vid eget eller föräldrars önskemål Under pågående utredning jml SoL Under pågående öppenvårdsinsats kan följande biologiska markörer användas; Drogtest i urin med drogteststickor. Utandningsprov med alkometer. Drogtest utförs enligt Socialstyrelsens meddelandeblad mars 2008, (sid 3 provtagning, transport och förvaring) http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-1-3 Verifierar positiva svar via laboratorium, Vårdcentralen Skoghall Abstinensbehandling Allmänmedicin Vårdcentralen Skoghall-Lövnäs Behandling för alkoholabstinens sker på Vårdcentralen Skoghall. Vårdcentralen har en psykiatrisjuksköterska anställd. Dit vänder sig personer med riskbruk eller personer med missbruks- eller beroendeproblem. Till psykiatrisjuksköterskan kan patienten söka själv. En läkare är ansvarig för den medicinska delen av verksamheten. Evidensbaserade metoder som används MI (motiverande samtal) 8

Psykiatriska öppenvården Abstinensbehandling av alkohol ges endast när det finns en psykiatrisk sjukdom i grunden. Det gäller då patienter som har en måttlig abstinens och inte är i behov av sluten vård. Om så är fallet hänvisas patienten till psykiatriska jourmottagningen för bedömning. Nybesök Psykiatriska Jourmottagningen 054-61 56 03 (vid akuta ärenden) Remiss till Bedömningsgruppen inom psykiatriska öppenvården. Adress Psykiatriska öppenvården Bedömningsgruppen Centralsjukhuset 651 85 Karlstad Remissen kan skrivas av personal på vårdcentralen, socialtjänsten, frivården eller annan som har behandlings eller stödkontakt med patienten. Patienten kan även skriva en egenremiss I remissen ska finnas med uppgift om typ av missbruk. hur länge det pågått, social och ekonomisk situation, pågående eller planerade insatser av den som remitterar samt patientens egen motivation. Känd sedan tidigare direktkontakt med tidigare behandlare inom psykiatriska öppenvården via vårdgrannetelefon nummer 070-210 70 09 Se vidare länk nedan överenskommelse division allmänmedicin/division psykiatri http://www.liv.se/sidkat/2802/psykiatri/vårdrutin%20samverkansöverenskommelse%20divisi on%20allmänmedicin%20och%20division%20psykiatri%202009-06-08).pdf Slutenvård Beroendecentrum är en gemensam resurs Landstinget i Värmland och Värmlands Läns Vårdförbund. Beroendecentrum ansvarar för abstinensbehandling när behovet av slutenvård är aktuellt. Beroendecentrum erbjuder medicinsk abstinensbehandling, samt psykiatriska och psykosociala bedömningar. Abstinensbehandlingen är på ca tre veckor, kan vara kortare eller längre tid, beroende på socialtjänstens uppdrag. Beroendecentrum tar emot klienter/patienter från Värmland via ett biståndsbeslut från socialtjänstens vistelsekommun. Ansökan om plats sker via en Vårdbegäran (se länk nedan). http://varmlandsvardforbund.se/beroendecentrum/ 9

Samordnad Individuell plan När det inom kommun eller landsting upptäcks att det finns behov av insatser från den andra huvudmannen ska man initiera till en kontakt och påbörja arbete med en samordnad Individuell plan. http://varmlandsvardforbund.se/kunskap-till-praktik/dokument/ Arbetet med planen ska påbörjas skyndsamt, så snart behov av en plan har upptäckts. I normalfallet inom några dagar, men ibland kan det vara nödvändigt med en omedelbar planeringsinsats från kommun och landsting. (ref: s 15 Överenskommelse missbruks- och beroendevården i Värmland) Se bilagor 3. Samordnad Individuell plan 4. Faxmall samordnad Individuell plan Psykosocial behandling Med psykosocial behandling avses metoder som syftar till att förändra eller bearbeta den enskildes problembeteende och som riktar sig både mot den enskildes missbruk och eventuellt andra problem som kan ha funnits före eller är konsekvenser av missbruket. Systematiska och teoretiskt grundade tekniker eller metoder som används för att hjälpa enskilda individer att komma från sitt missbruk eller beroende. (Nationella riktlinjer för missbruks och beroendevård, 32). Man skiljer på psykosocial behandling och psykosocialt stöd och poängterar att psykossocial behandling ska ha ett uttalat fokus på missbruk eller beroende. När båda huvudmännen har motsvarande resurser inom psykosocial behandling regleras ansvaret i den samordnade individuella planen. Vårdcentralen Skoghall-Lövnäs Vårdcentralen har en psykiatrisköterska anställd. Hon erbjuder personer med riskbruk eller personer med missbruk- eller beroendeproblem samtalsstöd. En läkare är ansvarig för den medicinska delen av verksamheten. Evidensbaserade metoder som används är MI (motiverande samtal) 10

Psykiatriska öppenvården Inom öppenvården ges psykosocialbehandling med fokus på missbruk eller beroende. Metoder som används är MI (motiverande samtal) eller KBT (kognitiv beteendeterapi). Arbetet syftar till att påverka patientens motivation, beteende, attityder, tankar och känslor för att bryta sitt missbruk. Vid tillfällen för läkemedelsadministration finns även möjlighet till korta samtal. Ett viktigt hjälpmedel för både patient och berörda behandlare är att skriva en samordnad individuell plan, särskilt i de fall där flera behandlare är inblandade. Socialtjänst Hammarö Öppenvården Personalen arbetar med att förändra inlärda beteenden/föreställningar när det gäller alkohol och droger. Fokus är att ge möjlighet till tidiga insatser och att medverka i kartläggning och bedömning som kan leda till insatser för den enskilde. Detta kan innebära samverkan med socialtjänst, sjukvård, arbetsgivare, arbetsförmedling, frivården. På öppenvården arbetar en boendestödjare och en alkohol- och drogterapeut. Verksamheten är riktad till personer med missbruks eller beroendeproblem. Även anhöriga till personer med missbruks eller beroendeproblem kan vända sig dit. Det finns möjlighet till att få 3-4 samtal med alkohol- och drogterapeut utan beslut från socialtjänst. För att få en strukturerad öppenvårdsbehandling eller för att få boendestöd krävs beslut från en socialsekreterare. Efter utredning med beviljad insats, ska socialsekreteraren lämna skriftligt uppdrag till öppenvården. Evidensbaserade metoder som används vid Öppenvården MI - Motiverande samtal CRA Community Reinforcement Approach 12-steg Återfallsprevention HAP Haschavvänjningsprogram http://www.hammaro.se/sv/stod-och-omsorg/missbruk-och-beroende2/oppenvard2/ IFO vuxengrupp Via ansökan eller anmälan kommer personer i kontakt med socialtjänsten. En kvalificerad utredning med ASI som bas genomförs. För att därefter bedöma vårdbehov. 11

Utredningsprocessen genomför med den enskilde och ofta tillsammans med Öppenvården, ibland finns även anhöriga med i processen. Evidensbaserade metoder som används vid Biståndsenheten; MI (motiverande samtal) HAP (haschavvänjningsprogram) CRA (Community Reinforcement Approach) Läkemedelsbehandling Allmänmedicin Behandling med Antabus, Campral och Revia tillsammans med medicinsk rådgivning, stöd och noggranna medicinska uppföljningar. Psykiatriskjuksköterskan på Vårdcentralen ansvarar för läkemedelsutdelning. Förskrivning av recept utan denna kontakt ska ej göras. Patienten ska inte själv sköta sin antabusmedicinering. Psykiatriska öppenvården Behandling med Antabus, Campral och Revia tillsammans med medicinsk rådgivning, stöd och noggranna medicinska uppföljningar Läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende Laro-mottagningen För patienter med opiatmissbruk och som önskar att bryta sitt missbruk skrivs remiss till Laro-mottagningen. Adress Laro-mottagningen Centralsjukhuset 651 85 Karlstad Den kan skrivas av personal på vårdcentralen, socialtjänsten, frivården eller annan som har behandlings eller stödkontakt med patienten. Patienten kan även skriva en egenremiss. I remissen ska finnas med uppgift om typ av missbruk, hur länge det pågått, social och ekonomisk situation, pågående eller planerade insatser av den som remitterar samt patientens egen motivation. Anhörigstöd Psykiatriska öppenvården 12

Stöd kan ges för vuxna/närstående i begränsad omfattning. Kontakt tas med patientens ordinarie behandlare som förmedlar stödet. Vårdcentralen Skoghall-Lövnäs Vid Vårdcentralen Skoghall-Lövnäs erbjuds anhörigstöd i form av individuella samtal hos psykiatrisköterska. Socialtjänst Hammarö Anhörigstöd erbjuds inom Öppenvården, både i form av enskilda samtal och gruppverksamhet. Barn till föräldrar som har missbruks- eller beroendeproblem Hälso- och sjukvården har en skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd och ska på socialnämndens initiativ, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2004/2004-101-1 http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/barnsomfarilla/anmalanarbarnfarilla Psykiatriska öppenvården Inom psykiatriska öppenvården finns ett anhörig/närstående program där vikten av att uppmärksamma barnens situation poängteras. Riktlinjer gällande barnperspektivet finns inom den psykiatriska verksamheten. När det finns behov ska anmälan göras till socialtjänsten. Information ska även ges om de stödgrupper som finns. Gemensam verksamhet Familjecentralen Mörmogård Ansvarig för Mörmogård är både Socialförvaltningen och Vårdcentralen Skoghall-Lövnäs. Familjecentralen Mörmogård finansieras genom samverkan mellan Hammarö Kommun, Landstinget i Värmland och Hammarö Församling. På familjecentralen finns många olika verksamheter under ett och samma tak, såsom öppen förskola, barnhälsovård, barnmorskemottagning, ungdomsmottagning, och fritidsgård. Andra exempel på verksamheter är föräldrautbildningar, samt grupper för barn till missbrukande föräldrar. Här finns även möjlighet till kontakt med kurator och psykolog. http://www.hammaro.se/barn-och-utbildning/familjecentralen2/ 13

Gravida kvinnor med missbruks- eller beroendeproblem Vårdcentralen Skoghall-Lövnäs Mödravården har vid inskrivning av gravida kvinnor ett särskilt ansvar och uppdrag att utföra screening (AUDIT) av de blivande föräldrarna. Identifieras ett riskbruk ska kort rådgivning initieras enligt metoden motiverande samtal / MI. Om screeningen visar på mer omfattande problematik ska kontakt tas med socialtjänsten. Socialtjänst Hammarö När socialtjänsten kommer i kontakt med gravida kvinnor med missbruks- eller beroendeproblem inleds utredning. Bistånd kan ges i form av motiverande samtal, återfallsprevention och psykosocialt stöd. Samarbete med vårdcentralen, MVC, påbörjas. En samordnad Individuell plan upprättas. Om kvinnan motsätter sig hjälp måste socialtjänsten fortsätta att försöka motivera kvinnan till stöd med tanke på det ofödda barnet. Beslut om omedelbart omhändertagande eller beslut om ansökan om vård med stöd av LVU kan inte fattas innan ett barn har fötts. Endast om kvinnans situation är sådana att det finns förutsättningar för ingripande mot henne med stöd av LVM eller LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) kan tvångsåtgärder användas. Samsjuklighet Med samsjuklighet menas att en klient/patient med missbruk- och beroendeproblem samtidigt uppfyller diagnostiska kriterier för ett psykiatriskt och/eller somatiskt tillstånd. Detta samband är relativt vanligt. Personer med missbruks- och beroendeproblem har ofta psykiatriska symptom och somatisk ohälsa. Om socialtjänsten misstänker att en klient med missbruks och beroendeproblem har psykisk problematik eller somatisk sjukdom ska, med klientens samtycke, omedelbar kontakt tas med allmänmedicin eller psykiatriska öppenvården för bedömning. Om hälso- och sjukvården misstänker att patient med psykiatrisk problematik och/eller somatisk ohälsa har missbruks och beroendeproblem ska, med patientens samtycke, omedelbar kontakt tas med kommunens socialtjänst. För lämplig behandling vid samsjuklighet är det viktigt att behandlingen för båda problemen sker samtidigt och i samordnande former efter den första akuta insatsen. Rutinen för individuell plan mellan socialtjänsten Hammarö/Karlstad och allmänmedicin/psykiatriska öppenvården används när samsjuklighet är identifierad Då påverkan av alkohol och droger kan uppvisa psykiatriska/somatiska tillstånd skall hänsyn tas till detta då diagnos fastställs. 14

Det finns ingen evidensbaserad behandling för samsjuklighet specifikt, men inget talar emot att använda metoder som idag är effektiva för missbruks och beroendeproblem respektive psykiatriska problem Neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk/beroende Allmänmedicin Vårdcentralerna medverkar när patienten har behov av medicinsk utredning och/eller behandling som inte ligger inom psykiatrins ansvarsområde. Se ovan Samsjuklighet Psykiatriska öppenvården För patienter med neuropsykiatrisk problematik och ett missbruk eller beroende av narkotika skrivs remiss till bedömningsgruppen psykiatriska öppenvården Centralsjukhuset 651 85 Karlstad för bedömning. Den kan skrivas av personal på vårdcentralen, socialtjänsten, frivården eller annan som har behandlings eller stödkontakt med patienten. Patienten kan även skriva en egenremiss. I remissen ska finnas med uppgift om typ av missbruk, hur länge det pågått, social och ekonomisk situation, pågående eller planerade insatser av den som remitterar samt patientens egen motivation. När bedömning och eventuell utredning gjorts påbörjas behandling. Socialtjänst Hammarö När socialtjänsten misstänker/upptäcker att en person med missbruks- eller beroendeproblematik även har neuropsykiatriska funktionshinder ska Socialtjänstens utredningsgrupp kontakta allmänmedicin när det gäller alkohol. Psykiatriska öppenvården kontaktas när det gäller narkotika. Remiss faxas till allmänmedicin, se bilaga 5 kontaktlista alternativt skickas till bedömningsgruppen psykiatriska öppenvården Bryggaregatan 1, 653 40 Karlstad för bedömning. Remissen kan skrivas av personal som har behandlings eller stödkontakt med klienten. Klienten kan även skriva egenremiss. Gällande innehåll i remissen se skrivning ovan (Psykiatrisk öppenvård) Fax ska skickas till allmänmedicin alternativt psykiatriska öppenvården för upprättelse av ett samarbete i form av en samordnad individuell plan. Läkemedelsberoende Allmänmedicin Principen är att den vårdgivare som startat medicineringen också primärt ansvarar för att försöka avsluta denna. Det handlar om att upptäcka ett missbruk/beroende och ta ställning till en poliklinisk nedtrappning. Då det finns behov ska det finnas möjlighet till somatiskt 15

omhändertagande. Det kan också i vissa fall handla om att vårdgivaren utreder ett eventuellt behov av abstinensbehandling. Psykiatriska öppenvården Patienter med läkemedelsberoende ska i första hand skötas i den verksamhet som initierat medicineringen. Inom allmänmedicin bedöms och görs en nedtrappning när det är möjligt. Därefter remitteras patienten till psykiatriska öppenvården om beroendet är komplicerat enligt överenskommelse med allmänmedicin För personer med mer komplex problematik där behov av insatser finns från socialtjänsten görs en samordnad Individuell plan. Körkortsintyg Allmänmedicin Personer som fått sitt körkort ifrågasatta, av olika anledningar, eller indragna på grund av rattfylleri, hänvisas till psykiatrisjuksköterskan på Vårdcentralen Skoghall-Lövnäs. Patienten erbjuds läkarbesök, samtalskontakt, provtagning som underlag för utfärdande av intyg. Psykiatrisköterskan har ofta en kontinuerlig kontakt med patienten i 2-2,5 år. Bilagor 1. Flödesschema nationella riktlinjer 2. Kontaktlista 16

Bilaga 1 Flödesschema nationella riktlinjer 17

Bilaga 2 Kontaktlista Hammarö Vårdcentralen Lövnäs Fax nr 054-52 52 82 Vårdcentralen Skoghall Fax nr 054-61 84 44 Psykiatriska öppenvården Vårdgrannetelefon 070-210 70 09 Psykiatriska Jourmottagningen Tel 054-61 56 03 (akut) Bedömningsgruppen Psykiatriska öppenvården Bedömningsgruppen Centralsjukhuset 651 85 Karlstad Fax 054-15 38 25 Socialtjänsten Hammarö IFO - vuxen Tel 054-51 51 85 Mörmovägen 8 Vxl 054-51 50 00 Fax nr 054-51 51 80 Öppenvården Tel 054-51 53 31 Familjecentralen/Mörmogård Tel 054-51 50 00 Mörmovägen 5, Skoghall Grupp för barn till personer med missbruk eller beroende Tel 054-51 51 73 eller 054-51 52 65 18