2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska elsystemet efter 2020 och fram mot 2050? Fokusera i första hand på hur den faktiska produktionen, distributionen och användningen av el bör förändras, snarare än på vilka styrmedel som krävs. Vilka utmaningar och vägval behöver hanteras, vilka problem behöver lösas, vilka möjligheter finns? Inom ett antal år kommer flera av Sveriges kärnkraftreaktorer att börja bli uttjänta. Det är inte säkert att dessa ersätts av nya reaktorer, bl.a. eftersom det kommer att kräva mycket stora investeringar som ska ske på marknadens villkor. Om kärnkraften fasas ut, helt eller delvis, vilka utmaningar och möjligheter skulle det innebära för det svenska elsystemet? Energimyndigheten dokumenterade diskussionerna i varje grupp, och har baserat på denna dokumentation kunnat urskilja ett antal punkter som återkom vid flera bord. Detta är vår tolkning av huvudbudskapen från seminariedeltagarna: Det krävs långsiktiga politiska beslut och en tydlig vision för det framtida hållbara elsystemet. Man måste enas om vad som är hållbart och hur klimat, trygghet och ekonomi ska vägas samman och leda i en och samma riktning. I den gemensamma visionen ska användaren och tjänsten vara i fokus och inte vilken mängd el som behövs. Om befolkningen ska kunna ändra sitt beteende kring elanvändning så krävs tydliga mål och incitament. Här krävs information då kunskap ökar människors förståelse. Målen måste vara tydliga både när det gäller utsläppshalter och andel förnybart. Om politiker ska peka ut vilka teknikval man ska satsa på inför framtiden finns det olika uppfattningar om. Hur ska en marknad se ut för att utvecklingen ska gå i rätt riktning utifrån uppsatt mål? Idag styr subventioner utvecklingen och utbyggnaden i stor utsträckning istället för marknaden. Det är en utmaning att få både marknaden och vanliga människor att själva agera utan olika slags subventioner. Det blir viktigt med styrmedel som tillåter prisvariationer och inte förstör marknaden. Ska Sverige sikta på att vara självförsörjande eller ska vi tillåta oss att bli beroende av resten av Europa? Självförsörjning kan leda till suboptimering i Europa, vilket kan skapa en obalans. Vi behöver expandera perspektivet på elsystemet och se bortom Sveriges gräns hållbarhet och omställning är inte en svensk/nordisk fråga utan en europeisk, och till viss del även global. Ambitionsnivåerna för länder som handlar med el mellan sig, kan EM4000 W-4.0, 2010-11-17
2014-06-04 2 (5) inte vara för olika då det även påverkar elpriserna och därmed handeln. Just en europeisk elmarknad verkar inte vara trolig just nu då kapacitetsmarknader blir fler och fler. Det kan också finnas en risk för en förnybartinfarkt i Europa då många länder satsar på energislag som i nuläget inte går att effektstyra. Nätförstärkningar krävs antingen för att exportera ett överskott eller för att importera sig ur ett underskott men inte heller det är hela lösningen. Utmaningar med ett elsystem utan kärnkraft Kärnkraften har inte en roll i ett framtida hållbart energisystem. Att investera i ny kärnkraft är dessutom väldigt dyrt. Däremot lyftes att vi bör använda den kärnkraft vi har tills den är uttjänt det behövs för att klara klimatmålen. De väderberoende kraftslagen kommer att öka och tillsammans med avsaknaden av kärnkraft kommer det uppstå problem i transmissionsnätet. Man bör bygga vindkraft där det blåser bra och därefter nätförstärka så att elnätet klarar av den ökade vindproduktionen. Fler överföringar behövs både mellan elområden och till Europa. Tillförseln av el kommer att öka, antingen genom ökad produktion och/eller ökad elimport. Elnätet kommer att bli smartare, så att en minskad tillförsel kan kompenseras med en flexiblare elanvändning. En annan uppfattning som framfördes var att det inte finns några egentliga problem med ett elsystem utan kärnkraft. Det enda hindret för ett system utan kärnkraft är den höga initiala kostnaden för att investera i förnybar energi. Här bör man göra kostnadsjämförelser mellan ny kärnkraft och ny förnybar energi för att få en rättvisande bild av investeringskostnaderna som krävs. Mer kunskap samt kunskapsspridning om kärnkraftens goda effekter i elnätet behövs för att kunna förstå vad som måste ersättas. Kärnkraften finns idag i SE3 som redan idag är ett underskottsområde. Vi behöver någon del planerbar kraft men hur stor den delen är råder det delade meningar om. Kraftvärmen lyfts fram som ett kraftslag viktig både för balans och för stabilitet i nätet. Elnätets struktur är anpassad utifrån stora centrala anläggningar och denna infrastruktur är i behov av underhåll. Ska vi fortsätta att satsa på den typen av infrastruktur och bygga stora off-shore parker för att ersätta kärnkraftanläggningarna? Eller gå mot en utveckling med decentraliserad produktion med isolerade öar med produktion, lagring och användning? Eller kanske en variant av båda alternativen för att kunna transportera el till och från platser beroende på väder? Vattenkraftens reglerförmåga blir viktigare utan kärnkraft. Vattenkraften kommer att behöva köras på annat sätt med större variationer i vattennivåer för att klara att reglera mer varierande kraft. Det är viktigt att ta hänsyn till att vattenkraftens förmåga troligen kommer att påverkas i
2014-06-04 3 (5) och med kommande vattendomar. Det är inte bara Sverige och Norden som kommer att behöva reglerkraft. Det behöver föras en diskussion om att ta de orörda älvarna i anspråk även om det inte är direkt önskvärt. Även möjligheten att öppna upp gamla vattenkraftverk lyftes fram. Viktigt med en vision utifrån användarens perspektiv Det är viktigt att inkludera användaren i den långsiktiga visionen om ett hållbart elsystem. Beteendeförändringar kan ta oss långt när det gäller att nå balans i ett system med mer varierat utbud. När det inte blåser får vi helt enkelt minska vår användning. Privatpersoner behöver få möjlighet att styra sin användning. Här krävs smarta elsystem där användningen förflyttas efter behov. Vi är idag omedvetna om vår elkonsumtion, vilket gör att vi inte kan göra aktiva val utan slösar med elen. Vi behöver identifiera energitjuvar och frånvaroenergi, samt visualisera användningen för konsumenterna. Det är viktigt att se att behoven och möjligheterna ser olika ut hos olika användare. Små prisskillnader gör inte att kunderna flyttar sin förbrukning då det inte alltid är priset som styr viljan och förändringen. För att få med konsumenter är det viktig med lättförståelig information. Det är viktigt att en förändring görs på alla nivåer i samhället och det gäller att få med alla yrkesgrupper, inte bara de som arbetar med energi. Nya affärsmodeller bör utvecklas och här är det viktigt att få med kunder och kundernas beteende. Det är viktigt att det blir fördelar för bägge parter i avtalet för att skapa engagemang. Tydliga incitament och prissättning är viktiga faktorer för att få en aktiv kund. Elanvändningen kan mycket väl bli större än idag. Idag utgår debatten från dagens elanvändning och att den kommer att minska genom effektiviseringar. Vi behöver också ta höjd för att elanvändningen kan öka genom att elektrifieringen av transportsektor och delar av industrin är nödvändig för att klara dessa sektorers omställning. Nya industrier kan även skapas och befintliga ska kunna växa. El till uppvärmning måste däremot försvinna. Vi bör utnyttja den värme vi har idag på ett effektivare sätt. Minskad energianvändning genom beteendeförändringar är viktigast. Viktigt att använda elen till rätt saker och använda värme där det går. Elpriset kan inte vara för högt, och tillgängligheten är viktig för att industrierna ska kunna finnas kvar i Sverige. Elintensiva industrier är behov av el dygnet runt, året om och stänger sällan ner processer under timmar eller dygn med högre pris. Blir priset högre tar man den extra kostnaden då det kostar alldeles för mycket att stänga ner. Många processer kan man dessutom inte stänga av. Stora industrier måste ha stabil el och ser helst att kärnkraften finns kvar, i alla fall fram till dess att det finns en annan ny stabil baskraft. Skulle man ersätta kärnkraften med
2014-06-04 4 (5) t.ex. gaskraft skulle elpriset kunna bli alldeles för högt med risk att den tunga industrin flyttar från Sverige. Många olika energilösningar måste till för att lösa utmaningarna Olika typer av lösningar kommer att behövas, vilket gäller både produktion och användning. Solpaneler kan ses som det kraftslag med minst miljöpåverkan men effektiviteten minskar norrut i Sverige. Vindkraft kan ersätta vissa delar av kärnkraftproduktionen och teknik för effektiv lagring kommer att behövas. Kundsidan är inte bara ett problem utan även en nytta som kan växa, men inte till hela lösningen. Det finns mycket ny teknik i dagsläget men frågan är vem som kommer att ta den ekonomiska kostnaden när det inte är lönsamt att producera från dessa anläggningar då elpriset är så lågt. En utmaning är också att se till att 70 TWh kärnkraft inte behöver ersättas med 70 TWh annan kraft. Effektivisering är en del av lösningen då det reducerar det totala effektbehovet. Vi kommer troligtvis ha ett mycket mer decentraliserat elsystem i framtiden. Egenproduktion av el uppmuntras men det finns även vissa risker med det. Dels kan det finnas risk för infarkt i elsystemet när alla ska producera sin egen el vilket ställer högre krav på smarta system som kan reglera nätet. Finns också en oro för slit- och slängmentaliteten, ny respektive gammal teknik och ett bristande engagemang bland privatpersoner. De investeringar som människor gör idag i t.ex. solpaneler görs i tron om att systemet och tekniken är hållbar i 20-30 år. Kommer man att vara intresserad av att hålla sin teknik i trim efter 10-15 år när nya effektivare och billigare tekniker tagits fram? Lagringsfrågan är den stora centrala frågan. Här finns det många möjligheter med att kombinera olika energisystem så som fjärrvärmenät och elsystem. Har vi överskott på el så kan det buffras som värme. Kraftvärmen kan också ses som ett energilager. Kraftvärmeverken är flexibla i produktion och när nätet laddats med värme kan de fokusera på att producera el och vice versa. Kraftvärmens bränsleflexibilitet är även den ett energilager. När det gäller minskningen av efterfrågan av effekt i nätet är utvecklingen av lager avgörande. På sikt ser vi andra typer av energilager, exempelvis vätgas eller andra energibärare och bränsleceller. Överskott på el är inget problem utan man måste istället skapa lösningar som utnyttjar energin. Ett exempel skulle kunna vara ökad produktion av kvävegödsel för att möta ett ökande livsmedelsbehov globalt (sådan produktion kan då startas när elpriset når under en viss nivå), men även pumpkraftverk och värmelagring. Producenter och konsumenter måste få incitament till förändring. Timprissättning skulle kunna vara en lösning. Sverige bör ta lärdom från erfarenheterna från andra länder, bla energiomställningen i Tyskland, när nya lösningar ska tas fram. Här bör man även ta hänsyn till kärnkraftens
betydelse i de olika länderna. I Sverige står kärnkraften för 40 % av elproduktionen och i Tyskland för 25 %. 2014-06-04 5 (5)