Sammanfattning av Standard & Poor s kriterier för rating av Local and Regional Governments



Relevanta dokument
Beräkning av S35-indikatorn

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Analysmetod och bedömning

Finansiell profil Falköpings kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Jämförelse mellan förslag och gällande finanspolicy

Finansiella riktlinjer i Flens kommun

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen

Överenskommelse om skuldankare, nytt överskottsmål och förstärkt uppföljning

Finansiell analys - kommunen

Granskning av delårsrapport

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA)

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

RIKTLINJER. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Kvartalsrapport januari mars 2016

Finanspolicy. Vara kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Finansiell analys kommunen

Budgetprognos 2004:4

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Markaryds Sparbank. Riktlinjer/Strategier för hantering av likviditetsrisker

Finansiell analys kommunen

Finansiell profil Salems kommun

Kvartalsvis information om kapital, likviditet och bruttosoliditet

Delårsrapport Q3 jan-mar 2018

Finansiell profil Falköpings kommun

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45

Jan-juni 2010 Jan-juni 2009 Förändring 2009

Eslövs Inciustrifastigheter AB

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Översiktlig granskning av delårsrapport 2015

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Finanspolicy i Flens kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Delårsrapport januari-september 2006

Bokslutskommuniké 2017

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Consensus. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Yttrande om regeringens utkast till lagrådsremiss Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning

5 De budgetpolitiska målen

Bank of America / Merrill Lynch

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna

Rapportering av likviditetsrisk

Finanspolitiska rådets rapport Statskontoret 3 juni 2015

Denna placeringspolicy är fastställd på styrelsemöte den 19 april 2013 och skall omprövas årligen.

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Regeringens proposition 2008/09:73

Granskning av delårsrapport 2014

Koncernbanken Detaljbudget 2018

ÅRLIG INFORMATION OM KAPITALTÄCKNING, RISKHANTERING OCH ERSÄTTNINGSSYSTEM I DNB ASSET MANAGEMENT AB 31 DECEMBER 2014

Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak

Översiktlig granskning av delårsrapport 2016

Delårsrapport januari-juni 2014 Apotek Produktion & Laboratorier AB, APL

Finanspolicy och finansiella riktlinjer för Göteborgs Stad

Finansiering av infrastruktur - Riksgälden lånar alltid billigast

God ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015

FINANSPOLICY. Hörby kommun. Beslutshistorik. Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

Fondallokering

Granskning av delårsrapport 2017

Delårsrapport per DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK -

Riktlinjer/Strategier för hantering av likviditetsrisker

ANALYS ALINGSÅS KOMMUN PRISÄTTNING INTERNLÅN

Finanspolicy i Hällefors kommun

Medfinansiering av transportinfrastruktur

1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik

Finanspolitiska rådets rapport 2015

Granskning av delårsrapport

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Att läsa och förstå finansiell rapportering

Granskning av delårsrapport

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Kassaflöde möjliga analyser. Presentation av Henrik Berggren Maj 2019

ABCD. Ekonomiskt utfall. Kommentarer. Bostadsrättsföreningen Brinckan-Lehusen. KPMG AB 14 maj 2012 Antal sidor:!1

Offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Delårsrapport januari juni 2014

Ny beräkning av konjunkturjusterade

Finansiell profil Munkedals kommun

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Policy kring likviditetsrisker. Uppdaterad

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version

Sammanställd redovisning i förgrunden eller bakgrunden En kartläggning av Skånes kommuners årsredovisningar EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET

Juli-September Computer Innovation i Växjö AB (publ) Delårsrapport

Granskning av delårsrapport 2014

Computer Innovation i Växjö AB (publ)

Case Asset Management

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Viktig information för dig som sparar i Swedbank Robur Action och Swedbank Robur Solid

Investerarinformation Sundsvalls kommun. Vi gör det goda livet möjligt!

Bokslutskommuniké 2014 Apotek Produktion & Laboratorier AB, APL

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Delårsrapport januari-juni 2013

Delårsrapport januari-september 2013 Apotek Produktion & Laboratorier AB, APL

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Finansinspektionens författningssamling

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

Transkript:

Sammanfattning av Standard & Poor s kriterier för rating av Local and Regional Governments Denna artikel utgör en översiktlig introduktion till Standard & Poor s metodik för att åsätta rating/kreditbetyg på Local and Regional Governments (LRG). Läsare bör notera att detta endast är en sammanfattning och att de fullständiga kriterierna framgår av artikeln Methodology For Rating International Local And Regional Governments publicerad den 20 september 2010. Kriterierna tillämpas globalt vid rating av LRG och kan således appliceras på ett vitt spektrum av LRG i olika länder såsom exempelvis kommuner, landsting, regioner, provinser, delstater, kommunalförbund samt för LRG belägna i länder med olika typer av statsskick. Undantaget från dessa kriterier är dock amerikanska LRG som istället analyseras enligt i särskild ordning utveckade kriterier. Local and Regional Governments i ett internationellt perspektiv Standard & Poor s åsätter rating för LRG i mer än 30 länder. Av naturliga skäl så skiljer sig olika LRG åt i omfånget av sina aktiviteter men har dock det gemensamma syftet och ansvaret att tillhandahålla publika tjänster och möjliggöra utveckling av den lokala infrastrukturen. Verksamheten är vanligtvis direkt eller indirekt finansierad via de skatter och avgifter som utkrävs av invånarna alternativt via transfereringar från stat eller andra LRG i samma land. Enligt vår mening har LRG ett ansvar att finansiera dessa tjänster och infrastruktursprojekt ur de intäktskällor som står till buds och i vissa fall genom upptagande av lån. I takt med att rating av LRG expanderar till fler länder observerar vi att analysen av LRG har blivit alltmer komplex. Med ett växande analysunderlag observerar vi större risker hänförliga till likviditet, finansiell styrning, och åtaganden utanför balansräkningen. Dessutom noterar vi stora skillnader i olika länders institutionella ramverk och skillnader i offentlig sektors redovisningssystem. Sida 1/7

Analytiskt Ramverk Det analytiska ramverket för rating av LRG utgörs av våra ratingkriterier innehållande såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter och som utifrån en mängd infallsvinklar påverkar en LRGs kreditvärdighet. Vi grupperar dessa faktorer i undergrupperna: 1. Institutionellt ramverk 2. Lokal makroekonomisk och demografisk struktur 3. Ledarskap och styrning 4. Finansiell flexibilitet 5. Finansiellt resultat 6. Lånebörda 7. Likviditet 8. Åtaganden utanför balansräkningen Inom var och en av dessa undergrupper sätts delomdömen baserat på kvalitativa och kvantitativa bedömningar. Merparten av de åtta faktorerna rankas på en femgradig skala, från 1 (det starkaste betyget) till 5 (det svagaste). Faktorn Institutionellt ramverk är däremot betygsatt på en sexgradig skala från 1 (förutsebar och stöttande) till 6 (volatil och underfinansierad). Vår metodologi skiljer mellan å ena sidan bedömningen av det institutionella ramverket i det land/jurisdiktion där en LRG verkar och å andra sidan den aktuella LRGs individuella kreditprofil. Bedömingen av det institutionella ramverket kombineras med LRGs individuella kreditprofil för att bestämma ett matrisresultat, vilket i sin tur ger en initial indikation om LRGs rating. I merparten av fallen förväntar vi oss att den slutgiltiga ratingen hamnar inom en ratingnotch (upp eller ner) i förhållande till den ratingindikation som ges enligt matrisresultatet. Denna finjustering, baseras på LRGs position i relation till lämpliga jämförelseobjekt med liknande rating. Vi har identifierat ett antal möjliga undantag, så kallade överordnade faktorer, som kan leda till större avvikelser (än en ratingnotch) från matrisresultatet. Dessa överordnade faktorer inkluderar: Landets rating, vilken i de flesta fall utgör en övre gräns för LRGs rating. Mycket låg likviditet ( 5 i betyg) och/eller ett mycket svagt ledarskap och styrning ( 5 i betyg) Refernsvärden betydligt sämre än referenspunkten för det sämsta delbetyget Lånenivåer högre än 1,5 gånger nivån för ett betyg på 5 Kassaflöde efter investeringar visar ett underskott som är mer än 1,5 gånger nivån för ett betyg på '5' Åtaganden utanför balansräkningen uppvisar egenskaper som i väsentlig mån överstiger (i negativ mening) referenspunkten för ett betyg på 5 Sannolik åtkomst till extraordinärt omedelbart stöd från annan part inom den offentliga administrationen i vissa exceptionella fall. Sida 2/7

Graf 1: Analytiskt ramverk för rating av Local and Regional Governments Bedömning av Institutionellt ramverk Standard & Poor's baserar sin bedömning av det institutionella ramverket för LRG i ett visst land på en förståelse av det legala och regelstyrda ramverket, lokala sedvänjor samt politiska procedurer och prejudikat. I enlighet med Standard & Poor s övergripande tillvägagångssätt vid åsättande av rating görs en framåtblickande analys som inbegriper förväntade förändringar som kan förstärka eller försvaga det institutionella ramverket. Nyckelfaktorer för analys av det institutionella ramverket inkluderar: Förutsägbarhet Frekvens och omfattning av reformer av system som påverkar relationen mellan olika nivåer av offentlig sektor. Sannolikheten för införande av olika typer av reformer beaktas liksom LRGs medel för att påverka eller motsätta sig planerade förändringar i det institutionella ramverket Sida 3/7

Förmåga för LRG att uppbära tillräckliga intäkter för att täcka sina kostnader. Detta kan uppnås via en tillräcklig intäktsautonomitet, statssubventioner, utjämningssystem alternativt ett finansiellt ramverk som innefattar noggranna limiter avseende LRGs skuldnivåer och budgetbalans Transparens och tydlighet i ansvarsfördelning. Transparens och institutionalisering av budgetprocess, rapportering och redovisningspraxis för finansiell rapportering inom LRG sektorn. Kontrollfunktioner och tillförlitlighet i informationsgivning. Systemstöd. Omfattningen av ett eventuellt kontinuerligt stöd från andra instanser inom offenlig sektor (tex stat) för att möjliggöra grundläggande service och infrastruktur. Dessutom studeras omfattningen och sannolikheten för extraordinärt stöd under exceptionella omständigheter (tex naturkatastrofer, kritiska infrastukturprojekt, utdragna och djupa perioder av ekonomisk recession). Bedömning av individuell kreditprofil Vid bedömning av en LRGs individuella kreditprofil fokuserar vi på sju huvudskliga ratingfaktorer, nämligen; Lokal makroekonomisk och demografisk struktur, Ledarskap och styrning, Finansiell flexibilitet, Finansiellt resultat, Lånebörda, Likviditet och Åtaganden utanför balansräkningen. Lokal makroekonomisk och demografisk profil Syftet med denna analysfaktor är att klargöra och mäta hur makroekonomiska och demografiska faktorer bedöms kunna påverka en LRGs intäktsgenereringskapacitet, kostnadstryck och i slutändan dess förmåga att klara att betala på sina lån i det medelfristiga och långa perspektivet. För att bedöma en LRGs malroekonomiska styrka analyseras bland annat följande faktorer: Förmögenhet och inkomstnivåer Diversifieringsgrad på den lokala makroekonomiska strukturen Demografisk profil Tillväxtpotential. Ledarskap och styrning Denna analysfaktor mäter hur kvaliteten på en LRGs politiska och tjänstemannaledning bedöms påverka dess vilja och förmåga att infria skuldförbindelser över tiden. Bedömningen är tänkt att vara relativ LRGs rating, dvs om ledarskapet har en mycket positiv, neutral eller mycket negativ påverkan på ratingen. Vi har identifierat egenskaper indelat i nio kategorier för att analysera hur en LRGs ledarskap, policies, organisationskultur och politiska egenskaper kan påverka kreditprofilen. Dessa egenskaper omfattar: Sida 4/7

Transparens och ansvarsförhållanden Budgetering Långfristig finansiell planering Intäkts- och kostnadsstyrning Skuldförvaltning Likviditets- och tillgångsförvaltning Förvaltning av ägda bolag och andra government-related entities Styrka på ledarskap (politiskt och tjänstemanna) Risk management.av externa risker Utöver bedömningen av delfaktorn Ledarskap och styrning kan vissa av ovanstående faktorer även ha en negativ påverkan på den totala bedömningen av LRGs rating. Detta sker i fall då någon av faktorerna Transparens och ansvarsförhållanden, Skuldförvaltning, Likviditets- och tillgångsförvaltning eller Styrka på ledarskap tilldelas det svagaste omdömet ( mycket negativt ). Finansiell flexibilitet Analysen av finansiell flexibilitet syftar till att mäta hur mycket en LRG vid behov skulle kunna öka sina intäkter eller reducera kostnader för att bibehålla förmågan att kunna göra betalningar på sina finansiella skulder. Finansiell flexibilitet avser förmågan att reagera på plötsliga externa förändringar i LRGs intäkts- och/eller kostnadsbas. En LRGs flexibilitet avseende intäkter och kostnader beror enligt vår mening primärt på följande: Förmågan att höja skatter, avgifter eller tariffer Politisk (o)vilja och/eller ekonomiska begränsningar som skulle kunna dämpa användandet av denna flexibilitet Potentiella intäkter via försäljning av tillgångar Vilja och förmåga att skära i rörelsekostnader. Finansiellt resultat Bedömningen av finansiellt resultat syftar till att mäta nivån och volatilitet på en LRGs kassaflöden från rörelsen och kassaflöden efter investeringar för att klargöra framtida förmåga att betala på skuldförbindelser. Analysen påvisar även graden av efterlevnad och följsamhet med LRGs finansiella policies. Vi intar ett framåtblickande perspektiv med fem års genomsnitt för att analysera en LRGs finansiella resultat. Vid behov genomför vi även interna justeringar av LRGs budgetar i enlighet med våra egna prognoser och scenarier. I huvudsak analyseras två olika nyckeltal: Rörelseresultat i procent av justerade intäkter Resultat efter investeringar i procent av justerade totala intäkter. Sida 5/7

Likviditet Likviditetsbedömningen syftar till att mäta hur en LRGs interna och externa likviditetskällor som förväntas påverka dess förmåga att klara framtida betalningar på sina skuldförbindelser. Vår likviditetsanalys beaktar med andra ord faktorer som likvida medel och omedelbart säljbara värdepapper, bekräftade bankfaciliteter, åtkomst till penning och kapitalmarknaderna samt prognosticerade kassaflöden inom kommande tolv månader inklusive säsongsmässiga variationer. Vid analys av likviditetssituationen fokuseras vi på: Betydelsen av det nationella ramverket Kapacitet att generera interna kassaflöden Extern likviditet via bekräftade bankfaciliteter och marknadsåtkomst Användande av stresstester i fall där LRGs utsätts för betydande marknadsturbulens. Vid stresstest görs en analys inbegripande ett hypotetiskt scenario där vi antar att tillgången till ny extern finansiering stryps under en period på tre till sex månader. Lånebörda Bedömningen av LRGs lånebörda mäter hur våra antaganden om nivå, struktur och stabilitet i belåningen förväntas påverka dess framtida skuldbetalningsförmåga. En LRGs skuldbörda spelar en viktig roll vid vår rankning i förhållande till andra jämförbara LRGs. Däremot är det enligt vår mening inte ett mått i absoluta termer av en LRGs kreditvärdighet. Vi har observerat att LRGs i investment grade kategorierna i genomsnitt har mycket högre skuldnivåer än LRGs i speculative grade kategorierna. Detta förklaras av att investment-grade LRGs generellt drar nytta av en bättre åtkomst till likviditet, en mer förutsägbar intäkts- och kostnadsstruktur och en bättre finansiell flexibilitet vilket möjliggör en högre uthållighet vid hög skuldsättning. Vid studier av extrema fall visar historiken att LRGs som ställt in betalningar oftast har haft relativt låga skuldnivåer. I ett givet sammanhang och allt annat lika inkluderande institutionellt ramverk, ledning, likviditetsåtkomst och lokal makroekonomisk struktur så har dock en LRG med högre skuldsättning i regel en lägre rating än en jämförbar LRG med lägre skuldsättning. Med detta i åtanke fokuseras vår analys av skuldsättningen på följande faktorer: En framåtblickande utvärdering av skuldstock och räntebörda Potentiell volatilitet i lånekostnad via exponering mot marknadsrisker En utvärdering av andra långfrisitga skulder, huvudsakligen ej fonderade pensionsskulder. Åtaganden utanför balansräkningen Denna analys kvantifierar och mäter risker utanför balansräkningen och hur dessa i relativa termer kan förväntas skada LRGs kapacitet att återbetala sina finansiella skulder på medelfristig och lång sikt. Åtaganden utanför balansräkningen motsvarar explicita eller implicita skyldigheter som en LRG kan komma att åtaga sig under vissa betingelser och som kan ha en påverkan på dess finansiella position för det fall att dessa skyldigher Sida 6/7

måste infrias. Dessa åtaganden är vanligtvis ofta inte upptagna i LRGs balansräkning eller angivna som poster inom linjen, även om nogräknade LRGs i vissa fall planerar in någon form av finansiell täckning för dessa risker i form av finansiell buffert eller reserveringar. De mest frekventa typerna av åtaganden utanför balansräkningen som vi noterat för LRGs i olika länder är icke-finansiella LRG-ägda bolag verksamma inom mer eller mindra riskabla sektorer, OPS-projekt, värdepapperiseringar, rättstvister, försäkringsåtaganden och garantier. Kontaktuppgifter: Carl Nyreröd; +46 8 440 5919; carl_nyrerod@standardandpoors.com Sida 7/7