Välkommen tillbaka till Skandias marknadsbrev!

maj 2009 Välkommen tillbaka till Skandias marknadsbrev! Förra marknadsbrevet blev mycket uppskattat av våra kunder. Den här månaden har vi samlat en ny laddning färska analyser och tips från några av marknadens skarpaste experter. Varje månad studerar vi våra kunders sparbeteende. Två tendenser var särskilt tydliga under april. Den överlägset mest populära fondkategorin var tillväxtmarknadsfonder samtidigt som räntefonder var den mest sålda fondkategorin. Dessa tendenser var oberoende av ålder. Vår tolkning är att de privatpersoner som är aktiva i sina placeringar nu är villiga att ta högre risker för att få en rejäl avkastning på sina investeringar och de satsar därför på mer riskabla placeringar. Det är tydligt att våra sparare är ivriga att ta igen förlorade pengar efter de senaste årens börsfall. Det intressanta är att det sker oavsett ålder! Eftersom tillväxtmarknadsfonder ökar i popularitet bland alla grupper av placerare har vi den här månaden valt att titta närmare på just den kategorin. Vi reder ut orsaker till varför dessa fonder har gått starkt under våren och vi ser hur den mest populära kategorin av tillväxtmarknadsfonder, Ryssland, har stått sig jämfört med en Sverigefond under en längre period. Dessutom visar vi att det kan vara en god idé att se över strukturen och riskprofilen i portföljen eftersom riskfördelningen lätt rubbas när det svänger på börsen. Fondstatistik april 2009: Mest nettoköpta fondkategorier privata investerare 1. Aktiefonder Tillväxtmarknad 2. Aktiefonder Sverige 3. Aktiefonder Asien exkl. Japan Mest nettosålda fondkategorier privata investerare 1. Räntefonder 2. Aktiefonder Japan 3. Aktiefonder Europa Mest nettoköpta fondkategorier professionella investerare 1. Aktiefonder Sverige 2. Aktiefonder Tillväxtmarknad 3. Aktiefonder Nordamerika Mest nettosålda fondkategorier professionella investerare 1. Räntefonder 2. Aktiefonder Bransch 3. Sist i detta brev presenterar vi kortfattat några intressanta nyheter i Skandia och Skandiabankens fondutbud under våren. Eftersom intresset för råvaror är mycket stort bland våra kunder lägger vi till en spännande råvarufond i sortimentet. För sparare som trivs med räntefonder, men som söker nya alternativ med högre risk, presenterar vi Nordea European High Yield. Läs mer om dessa fonder på sidan 7. Trevlig läsning! Jim Rotsman, Chef Investeringserbjudandet skandias marknadsbrev maj 2009 1

"Tänk på procenten" Att arbeta med kapitalmarknaden blir sällan långtråkigt eftersom villkoren förändras så snabbt. Börsåret 2008 var det sämsta sedan Affärsvärldens Generalindex började beräknas 1901. Fyra månader senare, april 2009, har vi haft den största börsuppgången under en enskild månad sedan november 1992. Min vän Simon Blecher fick alltså rätt när han i förra månadsbrevet skrev att vändningen på börsen kommer gå snabbt när den väl kommer. Vad var det då som hände under månaden? De främsta anledningarna till den senaste tidens börsuppgång tror jag går att finna i att förväntningarna på börsbolagens vinster har kommit ned till mer realistiska nivåer. I februari 2008 räknade aktiemarknadens aktörer med att börsbolagens sammanlagda vinster skulle öka med nästan tio procent under 2009. Idag räknar aktörerna med ett fall på mer än 25 procent. De svaga delårsrapporter som börsbolagen har släppt är därmed mer i linje med förväntningarna. Jag vill också påminna om att när börsen började sin kräftgång i mitten av 2007 rapporterade börsbolagen starka vinster i ytterligare sex kvartal. Det vill säga börsen tog i ett tidigt skede konjunkturnedgången i beaktande vid prissättningen på marknaden. Vidare har den tidigare djupfrysta kreditmarknaden tinat något. Efter att det varit omöjligt att få finansiering för många bolag har läget förbättrats markant. Dessutom har räntesänkningar och stimulanspaket börjat märkas i konsumenternas plånböcker. "I Lannebo Småbolag ökade vi det cykliska innehållet i portföljen under slutet av 2008 för att positionera oss för en upp ån " Vad kan vi då vänta oss framöver? När börsen stod som lägst hade den fallit med nästan 50 procent sedan toppen i juli 2007. I skrivande stund har den rekylerat uppåt med 20 procent. Innebär det att uppgången är över för den här gången? "Tänk på procenten" är ett klassiskt uttryck som vi kan plocka fram. Som Simon skrev förra månaden så hade priset på en aktie som för två år sedan kostade 100 kronor sjunkit till 50 kronor vid förra månadsskiftet. Efter den senaste månadens uppgång på ca 20 procent så är priset för samma aktie idag 60 kronor. Visserligen är det ett högre pris än för en månad sedan, men det är fortfarande långt kvar till toppnivåerna. När det ekonomiska läget normaliseras borde vinstnivåerna närma sig historiska nivåer och då finns det uppsida i dagens börskurser. Jag tror dock att resten av 2009 kommer att vara svängigt och att det kommer att vara en resa med stor slagighet. Bolagen har hittills bara rapporterat två kvartal med fallande vinster och resten av året kommer inte visa på någon ljusning vinstmässigt. I Lannebo Småbolag ökade vi det cykliska innehållet i portföljen under slutet av 2008 för att positionera oss för en uppgång. Det gör att vi idag har en portfölj som innehåller en mix av stabila bolag som Securitas, Meda och Axfood i kombination med cykliska bolag som Höganäs, Alfa Laval och Seco Tools. De sistnämnda tre bolagen är bra exempel på företag som har starka globala marknadsandelar och som gynnas av den svaga svenska kronan. Johan Ståhl Förvaltare Lannebo Småbolag skandias marknadsbrev maj 2009 2

Makroekonomi Den senaste månadens makrostatistik visar att den globala konjunkturen fortfarande är mycket svag. Statistiken är dock inte lika entydigt negativ som tidigare. Det finns alltfler ljuspunkter i mörkret, speciellt gäller det Kina, men även i USA har en del statistik överraskat positivt den senaste månaden. I takt med att de rekordstora stimulanspaketen börjar verka, de rekordlåga räntorna får allt större effekt på den reala ekonomin och företagens lageravvecklingar är avklarade bör den globala ekonomin åter vända uppåt under andra halvåret 2009. Inköpsindex har vänt uppåt De nationella inköpsindexen betraktas som några av de viktigaste konjunkturindikatorerna världen över. Till viss del beror detta på att de presenteras före annan konjunkturstatistik. Den första vardagen i månaden presenteras föregående månads inköpsindex. Klart mest uppmärksamhet får det amerikanska inköpsindexet för tillverkningsindustrin, ISM index (där ISM står för Institute for Supply Management), som bevakas noga av de finansiella aktörerna. Ca 400 företag från 20 olika branscher svarar på fem frågor om hur orderingång, produktion, sysselsättning, lager och leveranstider har utvecklats under den senaste månaden. Svaren på dessa fem frågor vägs sedan samman till ett totalindex, ISM index. Inköpsindex från flertalet länder har under de senaste månaderna åter vänt uppåt efter det stora fallet under fjärde kvartalet 2008. Det bör dock påpekas att indextalen fortfarande ligger på en mycket låg nivå, vilket medför att det bör tolkas som att det fria fallet har upphört, men att industrikonjunkturen inte vänt upp ännu. Diagrammet nedan visar att inköpsindexen i USA, EMU länderna och Sverige har börjat stiga de senaste månaderna. Mest påtaglig är uppgången i USA, där inköpsindexet steg från 36,3 till 40,1 mellan mars och april. Det var första gången sedan september 2008 som detta index gick över 40 nivån. Det var främst delindexet för orderingång som bidrog till indexuppgången, medan delindexet för lager fortfarande visar på en mycket låg nivå. Detta tolkades som att det rekordstora orderfallet håller på att plana ut trots att lagren fortsätter minska i mycket snabb takt. Med andra ord verkar det som att den underliggande efterfrågan börjar komma tillbaka, men att företagen möter efterfrågan genom att dra ned på lagren istället för att öka produktionen. När väl lageravvecklingen är klar finns det således goda chanser för att även produktionen åter börjar öka. Historiskt har lageromslag haft mycket stora effekter på upp och nedgångar i den amerikanska konjunkturen. skandias marknadsbrev maj 2009 3

Mest positiv statistik från Kina Den mest positiva makrostatistiken kommer från Kina. Här verkar det som att det stora stimulanspaketet och de sänkta räntorna redan har fått en påtagligt positiv effekt på tillväxten. Utlåning till företag har tagit fart under årets första månader, vilket bl.a har medfört att investeringarna ökade med över 30 procent i årstakt under mars. Det är en betydligt starkare uppgång än under andra halvåret 2008. Samtidigt har bilköpen åter börjat öka efter svackan i slutet av 2008. I mars registrerades över 1 miljon bilar (se diagram), vilket är den klart största försäljningen någonsin under en enskild månad. Under de senaste månaderna har det köpts mer bilar i Kina än i USA: Så sent som år 2000 såldes det åtta gånger fler bilar i USA än i Kina. De senaste månadernas konjunkturuppgång i Kina har främst påverkat länderna i Sydostasien positivt. Under den senaste månaden har det kommit alltfler tecken på att industriproduktion och export har börjat öka efter att ha fallit mycket kraftigt under det senaste halvåret. I huvudsak tycks det bero på att leveranserna till Kina har ökat. Krafti a reallöneöknin ar trots lå konjunkturen Den senaste kvartalsbarometern från Konjunkturinstitutet visade att den svenska konjunkturen var rekordsvag under årets första kvartal. Det fanns knappast några ljuspunkter alls. Industriföretagen räknar dock med att orderfallet kommer att upphöra under andra kvartalet och en liten majoritet av företagen räknar med ökad orderingång mellan första och andra kvartalet 2009. Efter en viss uppgång under början av året så sjönk hushållens konfidensindikakor oväntat mellan mars och april. Diagrammet nedan visar att pessimismen om Sveriges ekonomi (makroindex) ökat påtagligt, men att synen på den egna ekonomin (mikroindex) inte alls är lika pessimistisk. Det senare beror troligen på att den låga inflationen och skattesänkningen vid årsskiftet ( jobbavdraget) medfört kraftiga reallöneökningar för de flesta löntagare. men Europa och Sveri e fortfarande sva t Makrostatistiken från Europa, inklusive Sverige, är dock fortfarande mycket svag. Inköpsindexen har visserligen börjat stiga något, men ligger på en lägre nivå än i USA och Kina. Det mest positiva är att de finansiella aktörerna i Tyskland räknar med en betydligt starkare konjunktur om ett halvår, vilket visas i den s.k. ZEW indikatorn som stigit mycket kraftigt de senaste månaderna. Om detta uppfylls så är det givetvis positivt för den svenska exportindustrin eftersom Tyskland är Sveriges största exportmarknad. Sven Arne Svensson Chefekonom Erik Penser skandias marknadsbrev maj 2009 4

Återtå för tillväxtmarknadsfonder Efter en dyster höst och vinter för tillväxtmarknadsfonder är det utan tvekan just den kategorin som är de senaste månadernas vinnare. Bäst har det gått för Rysslandsfonderna. Frågan många ställer sig är hur man som sparare ska förhålla sig till den här svängiga marknaden. Magnus Runberg, investeringsspecialist på Skandia, reder ut orsakerna till varför tillväxtmarknadsfonderna har rusat den senaste tiden. Det finns flera förklaringar till det. Den tydligaste har att göra med att aktiemarknaden i stor utsträckning styrs av investerarnas vilja att ta risk. Under våren har det börjat träda fram försiktiga tecken på att nedgången i ekonomin börjar avta och från vissa håll talas det dessutom om en vändning. I ett sådant läge blir marknadsaktörerna mer riskvilliga och flyttar kapital till mer riskabla marknader och som följd stiger börserna, i vissa fall kraftigt, förklarar Magnus Runberg. Bland Skandias kunder finns ett stort intresse för Rysslandsfonder just nu. Dessa rasade kraftigt i värde under hösten, men har tagit ordentlig revansch under våren. JP Morgans Rysslandsförvaltare, Oleg Biryulyov, är en av dem som har lyckats bäst. Hans fond har stigit 57 procent* hittills i år, och Biryulyov räknar med att den ryska marknaden ska fortsätta att överträffa etablerade. Historiskt har det lönat sig för investerare med en horisont på tre till fem år att köpa Ryssland på dessa attraktiva nivåer. De närmaste tre åren förväntar vi oss att till växt aktierna ska överträffa aktier på utvecklade marknader. Till skillnad från i mitten av 1990-talet är många av de stora tillväxtmarknaderna strukturellt starkare idag och har större kapacitet att stimulera sina ekonomier, säger Oleg Biryulyov. När tillväxtmarknadernas börser rusar är det lätt att bli ivrig att hoppa på tåget. I det läget kan det vara värt att påminna om hur utvecklingen har sett ut i ett lite längre tidsperspektiv. Diagrammet här intill illustrerar hur svängningarna skiljer sig mellan en traditionell Sverigefond (i det här fallet Skandia Sverige) och en Rysslandsfond (JPM Russia). Trots de enastående uppgångarna för Rysslandsfonden under våren, är fondens utveckling fortfarande en bra bit under nivån för Sverigefonden. De här jämförelserna understryker vikten av att ha en god riskspridning i sin portfölj. Tillväxtmarknadsfonder har en given plats i de flesta portföljer, men bör inte ta för stor plats. En god idé kan vara att sprida ut den del av innehavet som är placerat på högriskmarknader mellan olika fonder för att öka riskspridningen ytterligare, säger Magnus Runberg. Grafen visar jämförelse mellan JP Morgan Ryssland och Skandia Sverige 3 år tillbaka i tiden, maj 2006 maj 2009. *Fram till 090506. skandias marknadsbrev maj 2009 5

Hur ser risknivån i din portfölj ut ida? Många sparare reflekterar inte över att risknivån i portföljen förändras i takt med att börsen svänger. Anledningen är att när börsen sjunker, och aktiefonder förlorar i värde, minskar även aktiefonders procentuella del av den totala portföljen. Om detta sker samtidigt som räntefonder i portföljen ökar i värde kan risknivån i sparandet förskjutas rejält. På Skandia betonar vi ofta vikten av att den strategiska allokeringen, fördelningen mellan aktier och räntor, stämmer överens med din riskprofil. Kunder som för två år sedan satte upp en portfölj där fördelningen mellan aktieoch räntefonder var 50/50 har under de gångna två åren fått se andelen som utgörs av aktier sjunka, medan räntedelen har vuxit. En större andel räntor i portföljen bör förvisso ha dämpat värdeminskningen i portföljen under perioden eftersom räntefonder faktiskt har stigit i värde under börsfrossan. Problemet uppstår snarare om man som sparare tror på en stigande börs framöver. Om börsuppgången vi har sett den senaste månaden håller i sig riskerar många sparare att gå miste om mycket av uppgångarna om risknivån i portföljen har blivit för låg. Det är därför hög tid att se över och eventuellt justera fördelningen i fonddepån, säger Jim Rotsman, chef för Skandias investeringserbjudande. En vanlig strategi som man kan tillämpa någon gång per år, eller när det har skett tvära kast på börsen, är att justera innehavet i portföljen så att risknivån återställs, så kallad rebalansering. Cirkeldiagrammet nedan illustrerar hur fördelningen har förändrats på två år i en portfölj bestående av Skandia Sverigefond och Skandia Penningmarknad 1). Från början var uppdelningen mellan de två fonderna 50/50 i portföljen. Två år senare utgjorde aktiefonden 38 procent av innehavet och räntefonden resterande del. För att balansen ska återställas måste aktiefonden öka med hela 67 procent i värde (om vi antar att räntefonden står still i värde). Om utvecklingen i din portfölj påminner om exemplet ovan kan du genom att återställa risknivån till 50/50 bättre positionera dig för en återhämtning på börsen. Om du istället tror att börsen ska vända ned igen kan det vara en god idé att ligga kvar med den lägre riskprofilen ett tag till. 1) Avser perioden 20070430 20090430. Skandia Sverigefond sjönk 35,8 %, medan Skandia Penningmarknad ökade 7,2 % under perioden. Portfölj 30/4 2007 Portfölj 30/4 2009 Aktier Räntor skandias marknadsbrev maj 2009 6

Nyheter i Skandias investerin serbjudande! Ny fond i Skandias fondutbud Nordea European High Yield Nordea European High Yield är en typ av räntefond där placeringar sker i obligationer som är utgivna av företag med lägre kreditvärdighet. Till följd av finanskrisen har räntorna på denna typ av högriskobligationer stigit till mycket höga nivåer eftersom investerare kräver större kompensation för den risk de tar. Räntorna på statsobligationer är samtidigt mycket låga, vilket gör Nordea European High Yield till ett intressant placeringsalternativ. Risknivån kan beskrivas som mittemellan vanliga räntefonder och en traditionell aktiefond. Ny fond i Skandias fondutbud Mor an Stanley Commodities Active GSLE Morgan Stanley Commodities Active GSLE ger dig som kund tillgång till den högintressanta marknaden för råvaror. Det finns många olika sorters råvarufonder. Vanligast är fonder som investerar i råvarubolag, en enskild råvara eller i en grupp av råvaror. Morgan Stanley Commodities Active GSLE placerar istället direkt i råvarucertifikat, vilket gör att du som sparare slipper aktiemarknads- och bolagsrisken. Den breda inriktningen på flera olika råvaror skapar samtidigt en naturlig riskspridning. Förändrin ar i fondsortimentet: RREEF Global Real Estate Securities ersätter Henderson Pan European Property Fastighetsmarknadsfonden Hendersen Pan European Property har inte levt upp till Skandias förväntningar och ersätts därför av RREEF Global Real Estate Securities. Förvaltarteamets mångåriga erfarenhet från fastighetsbranschen ger dem ett informationsövertag över konkurrenterna och möjlighet att upptäcka undervärderade investeringsmöjligheter. Förvaltarstilen kombinerar ett makroperspektiv på regionnivå med aktiespecifik analys i sin urvalsprocess. Schroder US Small & Mid-Cap Equity ersätter F & C US Smaller Companies Nästa förändring består i att F & C Smaller Companies, efter utvärdering, utgår ur Skandia Links sortiment. Kunder som sparar i fonden kommer därmed att föras över till Schroder US Small & Mid-Cap Equity, som vi bedömer har större potential för framtida avkastning. Fonden fokuserar på att hitta bra investeringsmöjligheter bland små och medelstora bolag i USA utifrån tre kriterier; företag med undervärderad tillväxt, företag med stabil tillväxt och företag som kan komma att omstruktureras. Lannebo Fonder tar över förvaltnin en av SGF Swedish Growth Lannebo Fonder har tagit över mandatet att förvalta fonden SGF Swedish Growth från Carnegie. Förändringen görs med anled ning av att den ansvariga förvaltaren, Magnus Matstoms, går från Carnegie till Lannebo. Att Lannebo tar över mandatet påverkar inte fondens strategi och inriktning. Skandia Liv sänker arantiräntan Skandia Liv sänker garantiräntan från 2,75 till 2,00 procent. Räntesänkningen påverkar endast nya inbetalningar, alltså inte premier som redan betalats in. Sänkningen berör kunder som har sparförsäkringar med förvaltning i Skandia Liv där garantiräntan för nya premier inte är avtalad för hela försäkringstiden. Nya fonder i Skandiabankens fondutbud Under april har 17 nya fonder från 7 fondförvaltare inklu derats i Skandiabankens fondutbud för sparande i depå (värdepappersdepå eller kapitalförsäkringsdepå). Odin Global SMB Odin Global Odin Europa Odin Europa SMB Odin Finland Odin Maritim Odin Norge Odin Offshore Odin Sverige Fortis Obam Eq World Acc FIM Green Energy Acc Henderson Industries of the Future Naventi Aktiv Förvaltning Balans Naventi Aktiv Förvaltning Offensiv Mobilis Fokus Mobilis Kapital Aktiv SEB Choice High Yield SEK Lux Ack skandias marknadsbrev maj 2009 7

Marknadsuppdaterin i lokal valuta 2009-05-07 Procentuell förändring i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år Sverige OMXS30 20% 4 % 13 % 15 % -22 % -25 % 17 % Norden FTSE, NOREX 30 16 % 5 % 16 % 13 % -28 % -27 % 23 % Europa STOXX 50 Index -2 % 1 % 11 % 2 % -38 % -38 % -13 % USA S&P 500 0 % 4 % 11 % 4 % -35 % -31 % -17 % Japan Topix Nikkei, 225 6 % 5 % 10 % 18 % -32 % -45 % -13 % Global MSCI, All Countries 4 % 4 % 11 % 8 % -35 % -32 % -7 % Kina FTSE Xinhua 25 24 % 11 % 17 % 27 % -32 % 26 % 129 % Indien S&P Nifty Index 21 % 6 % 13 % 26 % -28 % 0 % 104 % Ryssland CSFB ROS 45 % 11 % 22 % 70 % -60 % -52 % 32 % Asien MSCI Asia All Countries 26 % 8 % 17 % 30 % -36 % -14 % 43 % Valutor Procentuell förändring i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år EUR/SEK 10,5-3 % -1 % -3 % 1 % 13 % 13 % 16 % USD/SEK 7,9 1 % -3 % -4 % -2 % 30 % 7 % 3 % Räntor Procentenheter i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år Kortränta 3 mån SSVX Sverige 0,4-0,9 0,1 0,2-0,7-3,6-1,6-1,6 Långränta 10 år Statsobligation Sverige 3,6 1,1 0,3 0,3 0,5-0,6-0,4-1,2 Källa: Thomson Reuters EcoWin Fonderna med högst avkastning i april Fonderna med lägst avkastning i april i Skandiabankens sortiment i Skandiabankens sortiment 1. Danske Fonder Sverige Fokus 1. Pictet Biotech 2. Danske Fonder Sverige 2. SEB Bioteknikfond 3. Swedbank Robur Export 3. Salus Alpha Absolute Return SA VT 4. Kaupthing Swedish Growth 4. BlackRock World Gold 5. Lannebo Sverige 130/30 5. Naventi Aktiv Förvaltning Offensiv Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på Skandias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att Skandia distribuerar information om förändringen. Skandia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankommer på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen. Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns i ngen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad. skandias marknadsbrev maj 2009 8