Fristående tillägg Tage Danielsson (1928-1985) Utan tvivel är man inte riktigt klok
Innehållsförteckning Inledning Det är en fars alltihop.. (april-14) En marknadsekonomisk mognadsprocess i baklås (mars-14) Välfärdens långsiktiga finansiering (feb-14) Tänk om västerlandet redan har fallit (jan-14) Allmänintressets försvarare (jan-14) Tjänsteffektens långsiktiga konsekvens (dec-13) Hur svenska entreprenörer tjänar miljarder på att rädda vår planet (dec-12) Hur ska vi kunna försörja våra familjer (okt-12) Politikerna är idioter (maj-12) Sjöbatterier (maj-12) En osynlig förvandling (april-12) Grundsatsen (maj-11) Om handelns komparativa fördelar (maj-11) Kolgruveeffekt (april-11) Bjälken i ditt eget öga (april-11) Ekonomernas växande inflytande (mars-11) John Maynard Keynes vs Lunds drätselkammare anno 1913 (mars-11) Alltmer privat riskkapital investeras i rummets primärsektorer (feb-11) El-industrins marginalkostnadsprissättning (feb-11) Geotermisk energi (feb-11) En lika ovetenskaplig som tankeväckande beräkning (feb-11) Historiska inlåsningseffekter (jan-11) Traditionella brev vs elektronisk post (jan-11) Varför finns det städer (jan-11) ROT- och RUT-avdrag (dec-10) Transnationella företag och transnationella medborgare (dec-10) Ger högre företagsvinster och sänkta löner ökad sysselsättning (dec-10) Anpassning under omvandling (nov-10) Sprängpunkten (nov-10) Självförvållad reduktionsarbetslöshet (okt-10) Den nödvändiga pendelrörelsen (okt-10) Ett avlyssnat samtal från framtiden (sep-10) En tankeväckande betraktelse (sep-10) Samhällets robotisering (aug-10) Tävlingsmänniskor (aug-10) Miljörörelsen riskerar att bli sin egen fiende (juni-10) Ett fördelningspolitiskt förtydligande (juni-10) Nationella och regionala språks upplösning (maj-10) Varumärken och symbolproduktion (maj-10) Kunskapssamhället (april-10) Övertidsexpansionen (april-10) IT-revolutionen (mars-10) En fördelningspolitisk paradox (mars-10) Lagen om anställningsskydd (LAS) (feb-10) Koldioxidsreduktion vs sysselsättning (feb-10) Aktiemarknaden (jan-10) Post festum (jan-10) Improduktivt vs produktivt arbete (jan-10) Julhandeln (dec-09) Den intellektuella utmaningen (nov-09) Den långa cirkelrörelsen (nov-09) Primärsektorernas negativa spiral vs företagens övervinster (nov-09) Ordlista Bilaga 1 Skolorna behöver rustas för miljarder Bilaga 2 Låt upphovsrätten vila i frid Bilaga 3 EU öppnar för att betala mer Bilaga 4 Engelskan - den nya svenskan? Bilaga 5 Livsstilsbubblan Bilaga 6 Jordbruksregleringen Bilaga 7 Revoltera mot elbolagen Bilaga 8 Ryktet om bidragsfusk hotar trygghetssystemen Bilaga 9 Money talks Bilaga 10 Hur kunde Sverige utarma sin lärarkår? Bilaga 11 Politiker har dolt välfärdens hotande finansieringskris Bilaga 12 De tar hem tillverkningen från låglöneländer 2009-2014 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / www.predictum.se 2
Inledning Detta är fristående tillägg inom skilda ämnesområden som anknyter till tidigare sammanställningar på www.predictum.se. Läsaren bör ha en god förståelse för de strukturer som ligger till grund för resonemangen eftersom författaren här väljer att associera fritt. Tilläggen är utformade oberoende av varandra varför läsaren rekommenderas att botanisera fritt. 2009-2014 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / www.predictum.se 3
Det är en fars alltihop.. (april-14) En arbetstagares kommentar: Jag har suttit i avdelningsmöte under hela förmiddagen tillsammans med en konsult från en grannkommun. Det var det fjärde och sista mötet och måtte vi aldrig se honom igen..! Det hela grundar sig på en personalenkät där det tydligt framkommit att samarbetet på avdelningen, mellan oss som arbetar där, inte är bra. Nu är det så att det huvudsakliga problemet är en ledningsfråga, men eftersom det inte går att diskutera, så tillsätter ledningen en konsult som ska få oss att arbeta bättre tillsammans. Vilket är så dumt så man bara baxnar. Vi har fått lära oss att säga en vänlig sak till varandra per dag. Och att hoppa när ledningen inte lyssnar på oss. Hoppa, förbättra våra argument och försöka igen. Vi framförde vid vårt första möte att vi har ett problem uppåt, med ledningen, men det slog konsulten ifrån sig omedelbart, med argumentet att Det har alla! Det är inget unik för er. Så ser det ut i alla enkäter! Det kan vi säga redan innan vi fått in enkätsvaren. Konsulten vill naturligtvis inte slå uppåt. Det är ju arbetsgivaren som betalar. Alltså slår han bara nedåt. Mot oss. Det är så dumt så det är inte klokt. Som tur är var det sista mötet med konsulten. Innan vi avslutade skulle vi sätta en siffra från 1 till 7 vad vi tyckte att vi uppnått under de fyra halvdagar som vi haft tillsammans. Jag ville sätta en etta men jag satte sju, bara för att få ett slut på alltsammans. Och så gjorde vi allihop. Vi satte sex och sju, när vi egentligen ville sätta ett och två. Konsulten blev galet lycklig. Han blev hur glad som helst. Och nu blir ledningen glad. För nu har dom gjort något. Herregud! Det är så skönt att det är över. Men ingenting har ju blivit bättre. Det är en fars alltihop. Konsulten har fått ytterligare en referens på bra genomför arbete, företagsledningen har fått ett bra resultat att visa för styrelsen och aktieägarna kommer att bli nöjda. Men egentligen har inget hänt. Allt är som förr. Det enda positiva är att vi slipper de meningslösa mötena med konsulten, mötestid som vi senare förväntas arbeta in. Selekteringsprocessen (2006) 1 Personalsamtal är riktade ner mot organisationen. Ledare förväntas med en viss frekvens genomföra personal- eller planeringssamtal med underställd personal där ledaren går igenom den anställdes situation och framtidsutsikter, skriver en kortfattad rapport som godkänns av båda parter, innan den arkiveras, oftast av personalavdelningen. Syftet med personalsamtalet är att lyfta fram den enskilde medarbetarens synpunkter och önskemål. Personalsamtalen har under de senaste tio - femton åren ofta följts upp av en årlig medarbetarundersökning där samtliga anställda fått en möjlighet att anonymt svara på en lång rad frågor om organisationen och den egna situationen. Resultatet har sammanställts och distribuerats till organisationens ledare för analys och diskussion. Tyvärr har båda dessa, i grunden positiva åtgärder, förfelats på ett sätt som gör att många medarbetare i det närmaste betraktar dessa aktiviteter som en social övning utan större innehåll. När personalsamtal och årliga medarbetarundersökningar inte medfört någon förändring till det bättre, så har medarbetare börjat ignorera dem. Varför slösa bort dyrbar tid som medarbetaren senare förväntas arbeta in utan ersättning?! Vad sker långsiktigt med ett samhälle när den enskilda medborgaren inser att det är meningslöst att ens försöka påverka utvecklingen? 1 Personalsamtal och medarbetarundersökningar 2009-2014 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / www.predictum.se 4
En marknadsekonomisk mognadsprocess i baklås (mars-14) En viktig slutsats är att muskelkraftens värdeskapande förmåga, relativt sett, minskar när energikvoten ökar. Människans egen insats blir allt mindre värd ju mognare det marknadsekonomiska rummet blir. Samtidigt är muskelkraften, i en omogen marknadsekonomi, relativt sett, mera värd än i en mogen marknadsekonomi. Denna skillnad har verkat till fördel för flera utvecklingsländer. Den alltmer internationella ekonomin har underlättat omvandlingen från utvecklingsland till industriland. Vad händer i ett rum där den marknadsekonomiska mognadsprocessen ännu inte tagit fart samtidigt som muskelkraftens förmåga att konkurrera med den sjunkande enhetskostnaden riskerar att upphöra? Finns det en marknadsekonomisk återvändsgränd, då en regions eller ett lands marknadsekonomiska mognadsprocess går i baklås dvs. blir svår, eller rent av omöjlig, att starta? Den ekonomiska energiteorin 2 Det finns en teoretisk yttersta situation när muskelkraften blivit så fragmenterad att tekniken tagit överhanden och börjat konkurrera ut även den sämst betalda medborgaren. Teoretiskt skulle slutmålet för marknadsekonomin vara ett samhälle, så utomordentligt rationaliserat, och med en enhetskostnad så låg, att ingen människa längre kan konkurrera utan att riskera att svälta ihjäl. Karl Marx menade att en sådan utveckling var ofrånkomlig. Det finns stora likheter mellan dagens diskussion om Walmartiseringens effekter och den ödesteori som var allmänt spritt inom vänsterkretsar långt in på 1900 talet. Enligt marxismen/socialismen ackumuleras världens rikedomar alltmer till ett fåtals händer. I kapitalismens sista högst utvecklade stadium, leder arbetarklassens allt lägre ersättning och därmed avtagande efterfrågan till den marknadskollaps som slutligen förgör det kapitalistiska systemet. För tio år sedan (2004) diskuterades exporten av arbetstillfällen till låglöneländer. Traditionella industriländer ansågs inte längre kunna konkurrera med den billiga arbetskraft som många utvecklingsländer erbjöd. Der Spiegel Nr 44, 2004-10-04 2 Kapitel 2 Grundläggande teori, Anteriore och posteriore 2009-2014 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / www.predictum.se 5
Befinner vi oss nu, tio år senare, vid randen av en ny utveckling där industriproduktion flyttas tillbaka till traditionella industriländer därför att muskelkraftens värdeskapande förmåga i låglöneländerna inte längre klarar av den allt intensivare internationella konkurrensen? Som exempel nämns att Apple och Google har flyttat hem delar av tillverkningen till USA där den sköts av industrirobotar 3. Är detta exempel på att den moderna, andra maskinåldern 4, redan är i rullning? De tar hem tillverkningen från låglöneländer (2013) 5 Ett nytt monteringssystem gör det betydligt enklare för till exempel tillverkande företag i Sverige att konkurrera med låglöneländer. En omställning av ett monteringssystem för att producera nya typer av produkter som tidigare tog månader att genomföra kan idag göras på några timmar. Samma sak gäller när det är dags att komma igång med produktion. Att ta hem tillverkningen från låglöneländer är en av huvudpoängerna med den här nya tekniken. Kostnaderna för företag med produkter som "lever" bara ett par år är enorma. Konsekvensen är att man flyttar produktionen till låglöneländer där man kan arbeta manuellt till löjligt låga priser och under usla förhållanden, säger Mauro Onori, professor på avdelningen för Industriell produktion vid KTH. Tekniken går under namnet "Evolvable Production Systems", och är självkonfigurerande monteringssystem. Dessa består av enkla moduler som innehåller sina egna styrsystem. När man sätter ihop dem så löser modulerna hela konfigureringen helt själva. Systemen behöver alltså inte programmeras om, vilket bland annat innebär att produktionen inte behöver stå stilla när man ställer om den från en typ av produkt till en annan. Dessutom innebär monteringssystemet att det ställs mindre krav på operatörerna som arbetar med det. Kommer det att bli nödvändigt med program för internationell fördelningspolitik 6? 3 Expressen 2014-02-14 4 Se Ordlistan; Andra maskinåldern 5 2013-03-18 Pressmeddelande från KTH (Kungliga Tekniska högskolan); Se Bilaga 12 6 Se även Hur ska vi kunna försörja våra familjer (okt-12) 2009-2014 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / www.predictum.se 6
Välfärdens långsiktiga finansiering (feb-14) Inom de samhällssektorer där tjänsten huvudsakligen består av muskelkraft blir det svårt, för att inte säga omöjligt, att följa den allmänna höjningen av samhällets energikvot. En läkare eller en sjuksköterska kan inte ersättas helt av maskiner eftersom en så stor del av verksamheten bygger på mänskliga relationer. En brandman kommer sannolikt aldrig att kunna ersättas med en helautomatisk släckningsmaskin. En lärare kommer bara i en viss utsträckning att kunna ersättas med distansundervisning och datorer. Tjänsteeffekten 7 Tjänsteeffekten är en marknadsekonomisk konsekvens som uppstår när samhällssektorernas produktivitet utvecklas olika snabbt. Till det yttre kan det upplevas som att sjukvård, utbildning och polisväsende bedrivs alltmer ineffektivt, när kostnaderna ökar samtidigt som verksamheten reduceras och/eller kvalitetskraven sänks. Vilket bland annat leder till återkommande diskussioner och krav på privatisering av offentlig verksamhet. Det mogna marknadsekonomiska systemets effekter på tjänstesektorn uppträder långsamt och försåtligt som en konsekvens av den högre energikvoten, den kortare veckoarbetstiden och den solidariska arbetsmarknadspolitiken. Konsekvensen blir att muskelkraftsintensiva samhällsområden framstår som alltmer ineffektiva och alltmer kostnadskrävande. Vården försämras, egenavgifter inom sjukvård och äldreomsorg ökar samtidigt som skatterna förblir oförändrade eller höjs. I den allmänna debatten (2014) börjar nu tjänsteeffektens ofrånkomliga konsekvens att uppmärksammas. Det talas om en naturlig lägre produktivitetstillväxt. Politiker har dolt välfärdens hotande finansieringskris (2014) 8 Saco delar Konjunkturrådets bedömning att den naturligt lägre produktivitetstillväxten i offentlig verksamhet jämfört med i näringslivet leder till att den relativa kostnaden för offentligt finansierade välfärdstjänster ökar kontinuerligt över tiden om lönerna i offentlig sektor antas öka i samma takt som i näringslivet. Saco delar också Konjunkturrådets bedömning att det är troligt att hushållen kommer att kräva en högre kvalitet på välfärdstjänsterna i takt med att hushållens inkomster ökar över tiden. Under dessa förutsättningar går det att visa att efterfrågan på offentligt finansierade välfärdstjänster inte kan tillåtas öka i samma takt som hushållens inkomster. Det kommer helt enkelt inte att vara praktiskt möjligt att finansiera denna ökning via ett kontinuerligt höjt skatteuttag. Privata försäkringar anses bli nödvändiga komplement för att klara inkomsttryggheten vid sjukdom, arbetslöshet och ålderdom om den offentligt finansierade verksamheten i vård, skola och omsorg ska kunna hålla tillräckligt hög kvalitet dvs ett större inslag av egenfinansiering som toppar upp de skattefinansierade bastjänsterna. Medborgarna förväntas ta ett allt större privatekonomiskt ansvar och betala mer ur egen ficka 9. Vi har diskuterat detta tidigare 10. 7 Kapitel: Tjänsteeffekten 8 DN Debatt 2014-01-31; Robert Boije, samhällspolitisk chef Saco; Se bilaga 11 9 Se Bilaga 11 10 Se även Primärsektorernas negativa spiral vs företagens övervinster (nov-09); Tjänsteffektens långsiktiga konsekvens (dec-13) 2009-2014 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / www.predictum.se 7
Betraktelsen 11 Paradoxalt nog kan de politiska systemen komma att överge den skattefinansierade fördelningspolitiken eftersom de fördelningspolitiska medlen från ett växande skattetryck stabiliseras eller rent av minskar 12.Det går helt enkelt inte att höja skatten hur mycket som helst, varför skatteuttaget istället kan komma att sänkas, i en förhoppning att de fria marknadskrafterna, på något sätt, ska lösa fördelningsproblemet. Den avgörande frågan blir om dagens och morgondagens politiker / kommer att kunna / är beredda att / försvara allmänintresset och upprätthålla de offentligt finansierade välfärdstjänsterna i framtiden. Det bör understrykas att tjänsteffektens konsekvens kommer att fortskrida alldeles oberoende av vilket beslut som fattas. Betraktelsen 13 Konstruktionen av ett fördelningspolitiskt ramverk som garanterar det civiliserade samhällets fortskridande, utan att underminera den marknadsekonomiska mognadsprocessen, är en av framtidens största politiska utmaningar. Det är hög tid att acceptera tjänsteeffekten och ta dess långsiktiga samhällspåverkan på allvar. 11 Den fördelningspolitiska utmaningen 12 Det kan tyckas som att skattebasen växer när antalet läkare, sjuksköterskor, poliser och brandmän fördubblas, men det resonemanget leder till ett cirkelbevis, eftersom en skattefinansierad verksamhet omöjligt kan finansiera sig själv genom egna skatteuttag. 13 Den fördelningspolitiska utmaningen 2009-2014 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / www.predictum.se 8
Tänk om Västerlandet redan har fallit (jan-14) Peter Englund (1957 - ); Tystnadens historia och andra essäer (2003) 14 När föll egentligen Rom? Inför den frågan skulle väl de flesta av oss svara 476 e.kr. Det är i alla fall det årtal som anges i läroböckerna, det är det årtal jag har bränt in någonstans i hjärnan. 476. Det var då som den germanske legoknektsanföraren Odovakar lät störta den siste västromerske kejsaren, en liten gosse vid namn Romulus Augustus. Det är ett årtal som likt en brandgata mellan två epoker, då allt vände, då en marmorskulpterad antik vänder in i mörk medeltid. Men ändå inte. För när historiker låter något börja eller sluta med ett visst årtal, finns det alltid ett mått av godtycke med i spelet. Inte sällan görs ett visst årtal till ett emblem för en hel utveckling, och för många korsade sammanhang 1492, 1789, 1914, 1917, 1968, 1989, etc. - utan att man bekymrar sig om vad som egentligen hände. Den bild vi har av romarrikets fall och imperiers fall över huvud taget är inte sällan mer dikterat av grällt historiemåleri från 1800-talet och Hollywoodska storfilmer i cinemascope än av den historiska verkligheten. Det ska vara rök på kaotiska gator, där togaprydda personer skrikande myllrar kors och tvärs genom sammanstörtande pelargångar, alltmedan bredskäggiga barbarer med svärd i hand krossar allt vad vackert och fint är. Så här gick det givetvis inte till 476. Det var nog få människor som alls märkte att romarriket föll det året. I stor utsträckning och med betydande framgång sökte människorna i Rom istället att leva som vanligt. Detta blev än mer tydligt efter det att goterhövdingen Teoderik tagit makten och livet av gamle Odovakar: i staden är äretitlarna och ämbetena desamma som förr, där förekommer samma processioner och samma utdelade av bröd och kött, samma musik, pantomimer och gladiatorspel som förr. Kanske bara lite malätet och varje år ett lite grand mindre och sämre än det föregående. Men vem bryr sig? Med stor övertygelse bebor människorna sina ruiner. För dateringen 476 är tveklöst korrekt. Det kan vi se så här efteråt. Då sker en vändning. Det är bara det att det dröjer innan människorna vill erkänna faktum. De lever hellre kvar i fiktionen. Även sedan Östrom gått i gruset 1453 så har Rom en fortsatt nominell existens, i form av Det heliga romerska riket av tysk nation, som inte föll förrän 1806. Det var nära 1 400 år efter faktum. Detta är intressant. Och det på flera vis. Västerlandet har alltid degenererat, har alltid stått inför sin undergång. Det Nära Förestående Fallet är en uråldrig europeisk tankefigur och utan tvekan en del av förklaringen till Europas måttlösa framgångar genom seklerna. Det är nämligen så att bara den civilisation som ser sig hotad av undergången kan undgå den: få saker gör en så sårbar som känslan av att ej vara det. Samtidigt: tänk om frågan om när Västerlandet kommer att falla är fel ställd. Tänk om det redan fallit? Likt innevånarna i 476 års Rom har vi bara inte märkt det än. Kanske kommer framtida människor att sitta där om låt oss säga tusen år och skaka en smula medlidsamt på sina huvuden åt oss, som storstilat fortfor att leva kvar ibland alla ruiner och minnen som om nästan inget hade hänt. Få ting är så bedrägliga som den mänskliga förmågan till anpassning, särskilt om den paras med vår drift till normalitet. Den verkar då vara nästan gränslös. Vi vänjer oss vid det mesta, är jag rädd. Utbrott av politiskt våld som tidigare skulle ha gett världskrigsrubriker är nu förpassat till tidningarnas sidospalter eller förträngs. Olika 14 Om en vandring i Hilbertrummet 2009-2014 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / www.predictum.se 9
ekonomiska prognoser som låter som en dödsringning över vår välfärd noteras i förbigående eller bortförklaras. Kanske tror vi inte att det är någon fara, att vi inte kan falla förrän vi åter ser ett brandröksmelerat myller av togor på våra gator. Men tyvärr: imperier faller nästan alltid i ultrarapid Varje år är det ett litet grand sämre än det föregående. Men det sker lagom fort så att man hinner vänja sig. Så småningom städar dock någon historiker upp i bråten och upptäcker ett litet årtal som befinns lämpligt att hänga upp fallet på. Och sedan, till sist, kommer någon förläst ruinromantiker och beskådar de övervuxna lämningarna på Haiti, i Rom eller i en skog i Uppland och undrar förbryllad vad det var som månne gick förlorat här. USA:s skulder har mer än fördubblats mellan 2006 och 2013. Och här talar vi om ofattbart många miljarder dollar. Det finns en underliggande oro bland amerikanska politiker att det inte kan fortsätta. Att det måste få ett slut. I svenska medier beskrivs USA:s budgetkris som framprovocerad, en strid mellan demokrater och republikaner som inte har mycket med ekonomi att göra 15. Man varnar för att följderna kan bli värre än efter Lehman Brothers konkurs 2008. Om USA skulle sluta låna, dvs inte höja skuldtaket, så skulle konsekvenserna för världsekonomin bli stora, kanske alltför stora. Ingen tycks riktigt veta. Världen efterlyser besinning och ansvar, dvs att USA:s redan höga skuldtak höjs ytterligare. USA:S BUDGETKRIS (2013) 16 Ekonomisk katastrof hotar världen om USA slår i lånetaket. USA är illa ute redan nu, men snart hotar ett finansiellt kaos där hela världen drabbas. Det är visserligen besvärligt att inte ha någon federal budget. Ändå är följderna måttliga, jämfört med om ekonomin slår i skuldtaket och USA tvingas ställa in betalningarna. 15 Exempelvis Aftonbladet 2013-09-30 16 DN 2013-10-02; Johan Schück 2009-2014 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / www.predictum.se 10
Ett växande avstånd mellan det samlade kapitalets storlek och potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad kan leda till att det marknadsekonomiska systemet riskerar att brista. Eller kanske har det redan brustit? Tänk om Västerlandet redan har fallit men att vi bara inte märkt det än Den ekonomiska energiteorin 17 Den snabba sänkningen av enhetskostnaden under 50 och 60 talet, när det industrialiserade samhället befann sig i anteriore, skapade ett utrymme för en utbyggnad av den allmänna välfärden. Barnomsorg och sjukvård byggdes ut. Socialförsäkringssystemen förstärktes. Bostadsstandarden höjdes. Kontrasterna mellan 30 talet och 60 talet är stora, och ändå skiljer det bara några decennier. Industrinationernas ekonomiska anteriore avbröts tvärt 1973, när oljepriset plötsligt chockhöjdes. Det inleddes en klappjakt på nya energikällor som kunde balansera det växande oljeberoendet från Persiska viken. Idag befinner sig stora delar av den industrialiserade världen i posteriore. Företagen reducerar antalet anställda. Medarbetare rekommenderas att arbeta hemma. Barnen förväntas ta ett större ansvar för sina pensionerade föräldrar. Robotisering 18 och rotationseffekten 19 slår ut allt fler arbetstagare från arbetsmarknaden. Energiskatterna höjs i en strävan att minska samhällets energibehov. Samtidigt visar offentliga utredningar att pensionsåldern bör höjas eftersom fler medborgare bör kvarstanna på arbetsmarknaden för att samhällsekonomin ska gå ihop. Många industrinationer har höjt, eller planerar att höja, pensionsåldern samtidigt som allt fler medborgare blir förtidspensionerade eller erbjuds avtalspension före sextio års ålder. Dagens ungdomar börjar yrkesarbeta allt senare och får allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. 20 Skedde vändningen år 1973? Bebor vi idag i våra ruiner, lever vi i en fiktion? Likt innevånarna i 476 års Rom har vi kanske bara inte märkt det än. Kommer framtiden att jämföra år 476 e.kr. med år 1973 e.kr.? Är det bara så att det dröjer innan vi kommer att erkänna faktum? Och kan börja förändra vår situation. 17 Kapitel 2 Grundläggande teori; Sysselsättningen 18 Ledarstil med syfte att minska kreativiteten till fördel för mekaniska moment/processer. 19 När konsekvensen av att High flyer gjort det generella ledarskapet till en egen profession genom delegering som princip, leder till ett ökat utbud av ledare och därmed avtagande löner. Det märkliga resultatet av High flyers egen strävan att frigöra sig från den operationella verksamheten blir till en robotisering vars konsekvens leder till försämrade ekonomiska villkor. 20 Arbetslösa akademiker; Sverige 2006 var andelen nyutexaminerade akademiker utan jobb 20 procent 2005 var 26 procent utan jobb 2004 var 20 procent utan jobb 2003 var 16 procent utan jobb 2002 var 12 procent utan jobb 2001 var 8 procent utan jobb Källa: Jusek; Metro 2006-05-03 2009-2014 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / www.predictum.se 11
Allmänintressets försvarare (jan-14) Sveriges politiska partier har tappat mer än hälften av sina medlemmar under de senaste tjugo åren och stora väljargrupper som unga och utrikes födda är underrepresenterade i de folkvalda församlingarna. Regeringen har nu (2013) tillsatt en ny demokratiutredning med uppgift att minska avståndet mellan beslutsfattare och väljare 21. En tröja med texten FRA den enda myndighet som faktiskt lyssnar på dig 22 uppmärksammas i vintermörkret 23. Göran Rosenberg (1948 - ) 2013 24 Jag röstar, men det är inte med samma energi som förr. Politiken har blivit alltför mycket av medieskådespel och PR-verksamhet. Skrapar man lite grann på partierna så upptäcker man dessutom att skillnaderna bakom retoriken i praktiken är små. Man vet ganska väl, att vilka partier som än kommer till makten så kommer de inte att kunna genomföra vad de lovat. De yttre villkoren för politiken har blivit så hårda, vilket i sin tur har gjort att jag blivit alltmer misstänksam mot politiker som sådana. Jag tror inte att idéer längre är en bärande drivkraft, jag tror att allt fler går in i politiken för att göra karriär, skaffa sig fördelar. Därmed tror jag vi har fått en felrekrytering in i politiken, det är inte längre the best and the brightest, inte de vi helst skulle vilja ha. Om jag hårdrar det så är vi på väg att få en negativ rekrytering till politiken, en ny klass av idébefriade mediepolitiker som drillats att le mot journalister och tala PR-språk men som knappast ens själva tror på vad de säger. Värderingar 25 Om individen inte är beredd att försvara allmänintresset så kommer allmänintresset obevekligen att försvagas i relation till egenintresset eftersom allmänintresset, till skillnad från egenintresset, inte försvaras av sig själv. En demokratisering av selekteringsprocessen är, i likhet med de demokratiska parlamentariska systemen, ett verktyg som syftar till att stärka allmänintressets inflytande över egenintresset, vilket paradoxalt nog, långsiktigt även gynnar egenintresset. Det är i det perspektivet som allmänintressets förakt för maktens egenintresse, även som uttryck för allmänintresset, riskerar att hota sig själv. När individen i kollektivet börjar förakta den makt som med nödvändighet måste utövas i syfte att upprätthålla allmänintresset och därmed skydda individen i kollektivet mot ett alltför stort egenintresse, uppstår en konflikt som riskerar att bli till ett hot. Harry Schein (1924-2006); Makten 26 De som ogillar makten som sådan är samma personer som ogillar pornografi. De ogillar sin egen upphetsning. Det är de som enligt Olof Palme upphöjer suppleanten i hästuttagningsnämnden till pamp. Då kan man distansera sig från honom, kritisera honom för den makt man själv saknar. I själva verket finns det en direkt motsägelse mellan individen i kollektivet som försvarar allmänintresset, tar avstånd från makten, och samtidigt föraktar dem som 21 SvD 2013-12-18 22 Text på motsvarande tröja i USA: The NSA: The only part of government that actually listens; FRA Försvarets Radioanstalt 23 Metro 2013-12-20 24 Micke Leijnegard; Var blev ni av, ljuva drömmar (2013) 25 Slutsatsen 26 Kapitel 10 Makten 2009-2014 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / www.predictum.se 12
innehar den. Det parlamentariska systemet och fackföreningarna är i själva verket exempel på de fåtal instrument allmänintresset förfogar, för att kunna balansera egenintressets inflytande. Är en fri och oberoende media den enda garanti som återstår när politiken alltmer blivit medieskådespel och PR-verksamhet? Är den undersökande journalistiken allmänintressets sista möjlighet att bilda opinion? Ska vi förlita oss på Uppdrag granskning 27 och Maciej Zaremba 28 i hopp om att de ska avslöja (skapa opinion mot) mutskandaler och ett utbildningssystem i fritt fall 29? Men kommer allmänintresset verkligen att kunna förlita sig på journalisternas lojalitet långsiktigt i en tid när allmänintresset intresse att stödja, betala/finansiera, fri och oberoende media minskar? Kommentar på nätet i okt-2011 30 Efter att Aftonbladet sparkat över 100 journalister följer nu systerbolaget i Svenska Dagbladet i samma fotspår och varslar 29 anställda när man lägger hela sitt prenumerationssäljkontor i Stockholm. Är "gammelmedia" påväg att dö ut? Och vad händer om vi får en ogynnsam rekrytering inom gammelmedia, en ny klass av anpassningsbara journalister som drillats att förbise ledarskiktets snedsteg och skaffa sig fördelar, även om de själva inte tror på det de skriver? Pierre Schori (1938 - ) 2013 31 När vi var i opposition första gången, 1976, varnade Olof Palme för järntriangeln. När makten inom politik, ekonomi och medier finns koncentrerad i samma händer så är självaste demokratin hotad. Det gällde då och det gäller nu. 27 SvT 28 Journalist på DN 29 Se bilaga 10 30 https://www.flashback.org/t1684455 31 Micke Leijnegard; Var blev ni av, ljuva drömmar (2013) 2009-2014 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / www.predictum.se 13
Tjänsteffektens långsiktiga konsekvens (dec-13) Tjänsteeffekten är den smygande effekt som uppstår när personalintensiva samhällssektorer utsätts för ett generellt hårdare direkt kostnadstryck därför att endast en mindre del av muskelkraften kan ersättas med andra energikällor. Resultatet blir ett ständigt högre produktivitetstryck på den enskilda medarbetaren som tvingas öka sin produktivitet och/eller sänka sin ekonomiska ersättning. Men det finns en bortre gräns för hur mycket den enskilda medarbetarens produktivitet kan öka och/eller sänka den ekonomiska ersättningen, vilket pressar fram andra produktivitetshöjande åtgärder. Operahusens publik räcker inte längre till. Numera direktsänds operor från bl.a. Metropolitan, Kungliga Operan och Göteborgsoperan på flera av landets biografer. Detta är bara början. Tjänsteeffekten är en ofrånkomlig konsekvens av den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Fristående tillägg 32 Under den industriella revolutionen på 1700 talet lärde vi oss, inte helt utan smärta och ångest, att människans fysiska arbete, hennes muskelkraft, kunde ersättas med andra energikällor. Ett faktum som under 1800-talet blev allmänt accepterat och som idag är en naturlig del av samhällsutvecklingen. Vi ler idag åt ludditernas symboliska oförstånd när de riktade sin aggression mot döda ting, maskinerna, och inte mot de levande varelser som kunde tänkas bruka maskinerna i strid med deras intressen. Frågan är hur samhället kommer att reagera när motsvarande förändring sker inom traditionellt skyddade områden som t.ex. forskning & utveckling, arkitektur och juridik? När datorer i stora kluster samverkar och finner lösningar både snabbare och effektivare än någon människa eller grupp av människor klarar av. En dator har tillgång till tusenfalt större faktadatabaser än en mänsklig hjärna någonsin kan memorera. Även om människans hjärna än så länge är överlägsen på vissa områden som mönsterigenkänning och intuitiv känsla, är det sannolikt att framtidens datorer även kommer att införliva dessa egenskaper i programvaran. Det är inte längre en fråga om det inträffar utan när det inträffar. Den ekonomiska energiteorin siar att den Nya ekonomin kommer att börja accelerera 2015 2020 33 när 90 talets unga intar rollen som beslutsfattare och utvecklar samhället med full kraft. En utveckling, som med stöd av IT, kommer att förändra strukturerna i stora delar av dagens etablerade samhälle. Det talas nu om en kommande digital tsunami. Billiga nätkurser hotar svenska högskolor (2013) 34 DIGITALISERAD AKADEMI Musikbranschen, Hollywood, bokförlagen och tidningshusen. Alla har de känt av den revolution som digitaliseringen har inneburit. Nästa på tur kan vara högskolor och universitet. Se upp! Var beredda! Snart kommer ännu en digital tsunami, ännu en våg som dränker något som många har vant sig vid och tycker om. Cd-skivan försvinner allt mer. Det ödet kommer även att drabba den fysiska boken och den fysiska tidningen och kanske även den högre utbildningen. Det vi ser är slutet på universiteten, i den form vi har lärt känna dem, säger Per Ödling, professor i telekom vid Lunds universitet. 32 Den intellektuella utmaningen (nov-09) 33 Se IT-revolutionen (mars-10) 34 SvD 2013-12-18 2009-2014 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / www.predictum.se 14
Han anser att högskolorna är på väg in i en situation som liknar läget för varvsindustrin och textilbranschen efter kriget och som ledde till genomgripande strukturomvandlingar. Under de två senaste åren har marknaden för universiteten förändrats radikalt. Mängder av studenter jorden runt läser idag sina högskolekurser på datorn, diskuterar digitalt med lärare och kurskamrater, skriver sina uppsatser och gör sina prov på nätet, samt får eventuella betyg och diplom i ett mejl, till exempel från EdX, Udacity eller Coursera. Dessa tre amerikanska företag når cirka tio miljoner konsumenter, och expanderar med en imponerande kraft. Det är lätt att förstå varför. Deras kurser är gratis eller synnerligen billiga. Nyligen gjorde det amerikanska elituniversitetet Georgia Institute of Technology reklam för en kommande MA-examen i datorvetenskap. Utbildningen sätter i gång i januari, förmedlas via Udacity och kostar cirka 36000 kronor, medan den på campus ligger på över 300000 kronor. En annan fördel handlar om att dessa kurser alltid är tillgängliga, det räcker med att vara uppkopplad, och att det alltid är lätt att nå andra i klassen. I ett reportage i New York Times förklarar några studenter hur viktigt det är för dem att få kontakt med andra kurskamrater, och hur enkelt det är. Tusentals andra läser ju exakt samma kurs, och någonstans i världen finns alltid någon som är vaken och redo att svara på frågor eller chatta. Flera som SvD talar med menar att just den aspekten är extra viktig: Den digitala kontakten kan återskapa en del av det som studenterna går miste om genom att inte vara på ett campus. En tredje fördel rör lärarna. Udacity, Coursera och edx samarbetar med några av världens förnämsta universitet, som Harvard, Princeton och Yale, och erbjuder undervisning på mycket hög nivå, med en och annan Nobelpristagare i lärarkåren. Kan vi i Sverige konkurrera? Jag tror inte det, säger Ödling. Vi har haft tio år på oss för att agera, och inget har hänt. Svenska universitet är för det mesta trögrörliga och obenägna till förändring och samarbetar ogärna med varandra. Han förutspår att antalet europeiska universitet kommer att minska drastiskt, genom sammanslagningar och nedläggningar. Merparten av dagens 800 blir tvungna att stänga och Sverige får kanske nöja sig med ett enda, statligt och med bas i Stockholm. Om cirka fem år börjar man avskeda i stor skala, och det pågår sedan i fem år till. Därefter ser utbildningslandskapet helt annorlunda ut, vare sig vi vill eller inte. Sverker Janson, forskningsledare vid forskningsinstitutet Swedish institute of computer science, SICS, är mer optimistisk och menar att vi fortfarande har chans att bli en självständig aktör, istället för att bli utkonkurrerade av utländska företag. Vi äger flera unika tillgångar som att vi är världens mest datormogna nation, som att inget land har en lika utvecklad digital infrastruktur. Vi skulle kunna bli bättre än USA på att producera nätkurser, för oss själva och för världen och i det senare finns ett uppdrag: Sverige skulle kunna bli det stora kunskapslandet, ett digitalt Sida som förser jordens fattiga med gratis utbildning. Men det kräver en samlad nationell satsning. Som Janson ser det finns ekonomin, organisationerna och tekniken redan på plats. Det som saknas är politisk vilja. Nyligen ingick han i en delegation som uppvaktade 2009-2014 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / www.predictum.se 15
statssekreterare Peter Honeth på utbildningsdepartementet som visade nyfikenhet men inte mer. Henrik Blomgren är lektor i industriell ekonomi vid KTH, har länge följt frågan och vill komplettera bilden: Också något annat viktigt saknas. Vi i Sverige är totalt ovana vid att se på högre utbildning som en kommersiell produkt och att vara på en marknad. Våra universitet äger inte den marknadskompetens som krävs. Å andra sidan, bristen på affärskunnande kan uppvägas av att vi har världens bästa utbildningssystem, och därmed ett globalt varumärke. Staten skulle spara betydande belopp på att börja producera egna nätkurser, säger Ödling. Som det nu är utvecklar tio lärare tio olika kurser i samma ämne, som sedan ges parallellt på tio olika platser. Man måste fråga sig om alla dessa är tillräckligt bra eller tillräckligt olika för att få vara kvar i systemet. Längre fram kanske det bara ska finnas en kurs, inspelad med den absolut skickligaste läraren. Ödling jämför framtidens nätuniversitet med musikföretaget Spotify som har cirka 1000 anställda. Om fler kunder ansluter sig, eller om de som redan prenumererar börjar lyssna på fler låtar, gör det ingen skillnad och betyder inte att man måste utöka personalen. Med andra ord, i ett framtida nätuniversitet spelar det ingen roll om kursen lockar tio studenter eller 10000. På utbildningsdepartementet följer man noga denna utveckling, förklarar Peter Honeth, som ser fenomenet som ett intressant experiment. Men det är alldeles för tidigt att ha en hållning och att hävda att så här kommer framtiden se ut. En viktig fråga för Honeth gäller kvaliteten; den måste garanteras. En annan rör vad som förloras om campus försvinner. Att gå på universitet handlar inte enbart om att skaffa sig kunskap, utan också om att uppnå social mognad, något som bland annat kommer från den fysiska samvaron med studenter och lärare. Att till exempel bli lärare eller läkare kräver mycket mer än studier. Flera som jag talar med menar att departementet inte förstår hur snabb den digitala utvecklingen är, och hur genomgripande. De betonar att det inte finns tid för ännu en tvåårig statlig utredning. Så dags har den digitala tsunamin redan dragit förbi. Och detta är förmodligen bara början. Framtidens kvantdatorer förväntas bli betydligt kraftfullare än dagens konventionella datorer. Det finns forskare som hävdar att kvantdatorer kommer att kunna utföra flera parallella beräkningar än det finns atomer i hela universum 35. 35 Technology Review 2013-05-16 In principle, quantum computers could prove extraordinarily much faster than normal computers for certain problems because they can run through every possible combination at once. In fact, a quantum computer with 300 qubits could run more calculations in an instant than there are atoms in the universe. 2009-2014 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / www.predictum.se 16
Hur svenska entreprenörer tjänar miljarder på att rädda vår planet 36 (dec-12) Carl Hall, Miljökapitalisterna (2012) 37 I ett kapitalistiskt samhälle är det konsumenten som bestämmer. Och som konsumenter vill vi att så lite som möjligt ska förändras. Vi vill fortsätta att äta god och proteinrik kost, bo i ljusa och temperaturreglerade bostäder och kunna åka på semesterresor. Helst vill vi också hela tiden få det bättre och billigare. Vi som konsumenter kommer helt enkelt inte att acceptera att få en sämre levnadsstandard. Därför blir det upp till oss i vår andra roll, som producenter, att kunna leverera den livsstil vi vill ha som konsumenter. Men i framtiden med allt mindre och mindre resurser i termer av material och energi. Därför är det vår roll som producenter, det vill säga på jobbet, som effekterna av resursknappheten kommer att märkas tydligast. Den som lyckas inrikta sin karriär mot den miljökapitalistiska trenden kommer att få ett roligare och mer utvecklande jobb och dessutom lyckas bättre i löneförhandlingen. Carl Hall, Miljökapitalisterna (2012) 38, Frivillighet är bra, tvång är bättre Det har talats mycket den senaste tiden om att konsumenter och företag ska ta sitt miljöansvar. Corporate social responsibility (CSR) har blivit ett modeord och tusentals produkter lanseras som ekologiska eller miljömässiga. Jag är säker på att mycket av det här är i bästa välmening, men tyvärr fungerar det inte. Vi såg under finanskrisen 2008 hur företagen skar kraftigt i sina CSR-budgetar. Vi ser konsumenter som i undersökningar påstår att de vill ha miljömässiga varor och sedan väljer andra produkter i butiken om de sparar ett par kronor på det. Ett bra exempel är miljöbilar. De blev en framgång först när det fanns ekonomiska incitament: miljöbonus, billigare bränsle, undvikande av trängselskatt och så vidare. Ingen kan väl på allvar mena att en barnfamilj med trängd ekonomi ska köpa en miljöbil om den blir tusentals kronor dyrare per månad för familjen? Poängen är att det måste bli dyrare att vara miljöbov och billigare att vara miljövän. Och det måste ske genom tvång som vi gemensamt beslutar om i demokratiska processer. Frivilliga initiativ är jättebra men de skrapar bara på ytan. Genom frivillighet har vi inte en chans att åstadkomma de stora förändringarna som krävs för att skapa ett hållbart samhälle. En annan viktig aspekt av detta är att vi slipper snålskjutsproblematiken varför ska jag handla dyrare miljömässiga tvättmedel när ingen annan gör det? Tvång gör att vi alla måste vara med och hjälpa till. För att motivera allmänintresset att skapa det ekonomiska utrymme som egenintressets miljökapitalister behöver, använder egenintresset ett vi begrepp som syftar till att uppmuntra allmänintresset, att genom lagstiftning om avgifter och subventioner, skapa det ekonomiska utrymme som bildar den grund med vilken framtidens miljökapitalister kan rädda världen och tjäna miljarder. Avgifter på varor och tjänster (vars kostnader finansieras av allmänintresset 39 ) och subventionerade varor och tjänster (vars kostnader sänks med skattemedel) förväntas få samhällets låg- och medelinkomsttagare att ändra sitt beteende (eftersom de inte har råd att slösa med ekonomiska medel) vilket leder till en bättre värld. I praktiken är det (främst) samhällets sämst ställda (för vilka kostnadsbegreppet är betydligt känsligare än för bättre bemedlade medborgare), genom av allmänintresset stiftade lagar om avgifter och subventioner, som erbjuds en möjlighet att rädda världen 36 Rubriken är tagen ur titeln till Carl Halls bok Miljökapitalisterna 37 Kapitel 14, Hur du själv blir en miljökapitalist 38 Kapitel 16, Hur vi gör samhället miljökapitalistiskt 39 Genom högre alternativkostnader 2009-2014 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / www.predictum.se 17
(vilket samtidigt skapar förutsättningar för nya miljökapitalister att tjäna miljarder). Tvång gör att den som inte har råd tvingas att hjälpa till. Carl Hall, Miljökapitalisterna (2012) 40, Politikerna sätter spelreglerna entreprenörerna gör jobbet Miljökapitalismen skapar inte sig själv. I mångt och mycket är det brister i den kapitalistiska modellen som skapat miljöproblemen. Därför har våra folkvalda och vi som väljer dem en oerhört viktig uppgift att skapa spelregler för miljökapitalism. Men det är viktigt att det är just spelregler. Politiker och byråkrater kommer aldrig att uppfinna nya energiformer och göra dem ekonomiskt gångbara. Det kan bara kreativiteten och effektiviteten hos oss alla när vi jobbar tillsammans som konsumenter och producenter på en marknad göra. Därför är det viktigt att vi sätter långsiktiga spelregler som kan utgöra grundval för långsiktiga beslut. Beslut som: vilken karriär ska jag satsa på? Är det värt att investera i en ny biogasanläggning? Är det lönsamt att energieffektivisera mitt hus? Men det är viktigt att politikerna inte lägger sig i teknikvalen eller försöker detaljstyra. Till exempel är subventioner till vindkraft, som ju riktar sig till en specifik lösning, inte bra. Däremot är koldioxidskatter och utsläppsavgifter bra eftersom de träffar alla verksamheter lika oavsett teknikval. Avgifter och subventioner finansieras av allmänintresset och syftar till att förändra ett beteende genom en justering av enhetskostnaden. Avgifter (t.ex. biltullar) leder till att ekonomiskt svaga grupper avstår konsumtion eller väljer ett billigare (men före avgiftens införande dyrare alternativ); subventioner (t.ex. rabatt på miljöbilar) leder till att (främst) ekonomiskt svaga grupper väljer den (av allmänintresset) subventionerade varan eller tjänsten. Av allmänintresset finansierade avgifter och subventioner skapar därmed det ekonomiska incitament med vilket egenintresset entreprenörer förväntas tjäna miljarder och rädda vår planet 41. Fristående tillägg 42 och när miljöpartiets språkrör försvarar flygpendling mellan Stockholm och Helsingfors med att hon miljökompenserar genom att köpa utsläppsrätter, så säger även miljörörelsen att 'om du har pengar, om du är rik, så äger du rätt att köpa dig fri från ansvar'. Har du pengar kan du flyga och köra bil hur mycket du vill. Men är du fattig och inte har råd att miljökompensera så får du låta bilen stå och resan till Thailand ska du helt förtränga. Och det är ytterligare exempel på hur allmänintresset och egenintresset ingått en ohelig allians utifrån olika motiv där allmänintresset till slut kommer att förlora... 40 Kapitel 16, Hur du själv blir en miljökapitalist 41 Miljöfrågornas behov av ekonomisk tillväxt diskuteras bland annat i sammanställningen Betraktelsen 42 En osynlig förvandling (april-12) 2009-2014 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / www.predictum.se 18
Hur ska vi kunna försörja våra familjer (okt-12) Afrika är en stor kontinent, till ytan mer än tre gånger så stor som Europa, och med en befolkning på nära en miljard 43. Sverige har en BNP på 39 000 dollar/år per capita medan de flera afrikanska länder har en BNP under, eller långt under, 1 000 dollar/år per capita. Sverige har långt utvecklade koncept för miljövänlig produktion och har dessutom ett gott renommé på den Afrikanska kontinenten. Sverige bör därmed ha goda förutsättningar att ta marknadsandelar inom det Afrikanska miljö- och energiområdet under de kommande decennierna. Ghana lär av svensk återvinning (2011) 44 Det är stor skillnad på återvinningen i Sverige och i Ghana. Agbogbloshie market i Accra är den största soptippen/återvinningsplatsen. Där återvinns mycket, men kanske på fel sätt. Det ankommer runt 100 containrar i veckan. Ghana har blivit en marknad där Europa och USA dumpar sina produkter. Platsen är fylld med gamla bildäck, vitvaror, elektronik och en rad andra trasiga varor. En svart giftig rök ligger tät över platsen eftersom kablar eldas hela dagarna för att få bort plasten så att det går att komma åt metallen inuti. Intill ligger den största matmarknaden. Allt sker manuellt. Det sitter folk med hammare och försöker slå sönder tv skärmar och datorer. De har inga skyddsglasögon eller annan skyddsutrustning. Dessvärre är det också en hel del barn på området som plockar upp småbitar som de försöker sälja. Uppskattningsvis arbetar 3 000 personer på Agbogbloshie market. Samtidigt som skräpet är en påfrestning på miljön skapar det arbetstillfällen. Man ska komma ihåg att folk är väldigt nöjda. De har ett jobb, de kan försörja en familj. Man skulle kunna sätta dit en modern anläggning. Men då skulle folk bli utan jobb. Det är svåra avvägningar. Man kan sponsra maskiner men skapar då kanske samhällsproblem i slutänden. Skrothandlarna är välorganiserade och ghananerna är nöjda över att de kan försörja sig på skrothandeln. Här uppstår ett dilemma. Ur miljö- och hälsosynpunkt är situationen i Agbogbloshie bäst beskriven som katastrofal. Utifrån ett moraliskt perspektiv kan Europas och USA:s agerade anses förkastligt. Men utifrån de 3 000 personer som erbjuds en försörjning är situationen trots allt bra. "Med stabil tillgång till starkström och modern teknologi kan man bedriva en rationell och ekologiskt långsiktigt hållbar verksamhet i Agbogbloshie market med femtio personer. Fler anställda behövs inte" kommenterar en Global Account manager för ett återvinningsföretag i maj 2012. Detta är egentligen samma dilemma som vi finner i västvärlden 45. Men i Accra blir frågeställningen så mycket tydligare. I Agbogbloshie, utan utbyggt socialt skyddsnät, etablerade institutioner och ett etablerat fördelningspolitiskt program blir samhällets robotisering brutal. Hur får samhället 2 950 personer att medverka i en positiv process som leder till att de förlorar sin försörjning? 43 Afrikas area är 30,2 miljoner km2; Europas area är 10,1 miljoner km2. Afrika har en befolkning på över 900 miljoner uppdelat på 55 stater; Europa har en folkmängd på 712 miljoner uppdelat på 45 stater (Europas area, folkmängd och antal stater inkluderar bl.a. Ryssland fram till Ural-bergen). 44 Fritt omskrivet baserat på två artiklar i NKP 2011-08-24 samt 2011-11-23 45 "Politikerna är idioter" (maj-12) 2009-2014 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / www.predictum.se 19
Frågan är utomordentligt relevant och svaret av central betydelse för den marknadsekonomiska mognadsprocessens fortskridande i länder med låg BNP per capita. Men den är inte ny. Frågan har ställts många gånger tidigare under vår historia. Fristående tillägg 46 Under den industriella revolutionen på 1700 talet lärde vi oss, inte helt utan smärta och ångest, att människans fysiska arbete, hennes muskelkraft, kunde ersättas med andra energikällor. Ett faktum som under 1800-talet blev allmänt accepterat och som idag är en naturlig del av samhällsutvecklingen. Vi ler idag åt ludditernas 47 symboliska oförstånd när de riktade sin aggression mot döda ting, maskinerna, och inte mot de levande varelser som kunde tänkas bruka maskinerna i strid med deras intressen. Det enkla svaret är att skylla ifrån sig. Det är någon annans fel att jag förlorar min försörjning. Deras fel. Den globala ekonomin/storfinansen/europas och USA:s egoism/den utbredda korruptionen i Afrika/de omättliga storbankerna/den bakåtsträvande religionen/de naiva politikerna/de rika/det finansiella systemet.... Eller varför inte allt och alla på en gång. Allting hänger ihop. Det går inte att diskutera en enskild soptipp i Agbogbloshie!! Därför måste man protestera. Säga NEJ till allting!!! En möjlighet är att lyfta hela frågeställningen; att detta inte bara berör en soptipp i Agbogbloshie, inte ens en soptipp i Ghana, utan även Indien, Vietnam och många andra ekonomier varför detta är en betydligt större fråga som måste diskuteras utifrån andra infallsvinklar som EU och storfinansen. Visst. Man kan hävda att EU och USA bör ta hand om sitt eget elektroniska avfall istället för att dumpa det i Agbogbloshie. Men vi bör påminna oss att Sverige importerar sopor från Brasilien som används i den svenska energiproduktionen. Således är det inte en orimlig tanke att Ghana skulle kunna göra detsamma; återvinna metaller och andra råvaror från kasserad elektronisk utrustning. Ett mera komplicerade svar är att det är allas vårt fel. Om det nu är något eller någons fel överhuvudtaget? Ständiga produktivitetsökningar leder till att allt färre människor behövs i värdeskapande processen. I Agbogbloshie kommer 2 950 människors muskelkraft att ersättas med andra energikällor. Lastmaskiner, robotar och datorer övertar deras försörjningsmöjlighet. Så vad gör vi? Vad är lösningen? Vad är svaret på frågan? 46 Den intellektuella utmaningen (nov-09) 47 I den industriella revolutions barndom utspelades en episod, som fått symbolisk betydelse för förhållandet mellan maskin och människa. En skara arbetare i Nottingham förstörde de nya mekaniska vävstolarna i protest mot den maskinella konkurrensen om arbetsplatserna. Efter sin ledare, Ludd, fick demonstranterna namnet ludditer. 2009-2014 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / www.predictum.se 20