Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut



Relevanta dokument
Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2016

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2018 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Luleå tekniska universitet

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2014

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej

KONKURRENSVERKET. Redovisning av miljöledningsarbetet år Konkurrensverket överlämnar härmed redovisning av miljöledningsarbetet för år

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Tillväxtverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Högskolan Väst

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet

Hyresvärd är Stiftelsen Clara, vars enda uppgift är att försörja Södertörns högskola med lokaler.

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Tillväxtverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Riksgäldskontoret

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Stockholms konstnärliga högskola

Mötesdatum Rektors beslutsmöte

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Uppsala universitet

Redovisning samt följebrev bifogas

Miljöledning i staten 2016

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Uppsala universitet

Stöd- och hjälptexter i webbformuläret för miljöledningsrapportering

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Mälardalens högskola

ÅRSREDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET VID SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA 2012 TILL REGERINGSKANSLIET OCH NATURVÅRDSVERKET

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Göteborgs universitet

Årlig redovisning av Försäkringskassans miljöledningsarbete

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Sjöfartsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Riksantikvarieämbetet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sjöfartsverket

Sjöfartsverkets redovisning av arbetet med miljöledning 2011

Redovisning av miljöledningsarbetet 2018 Försäkringskassan

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Rapport från Läkemedelsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Uppsala universitet

Byråns interna miljöarbete

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Göteborgs universitet

Sida: 2 av 20 Redovisning av Miljöledningsarbetet Avdelningen Infrastruktur Enheten Strategi

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Uppsala universitet

Läkemedelsverkets miljöarbete 2013

Läkemedelsverkets miljöarbete 2014

Extern redovisning av miljöledningsarbetet vid Mälardalens högskola 2015

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Uppsala universitet

Miljöhandlingsplan 2012

RUTIN FÖR ÖVERVAKNING OCH MÄTNING - INTERNT FÖRBÄTTRINGSARBETE

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Linnéuniversitetet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Göteborgs universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Rapport från Läkemedelsverket

Sjöfartsverkets redovisning av miljöledningsarbetet 2009

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Högskolan i Halmstad

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Högskolan i Borås

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Uppsala universitet

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola

Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2010

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Rapport från Läkemedelsverket

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014

INFÖR RAPPORTERINGEN AV 2017 ÅRS MILJÖLEDNINGSARBETE

Del 1 Miljöledningssystemet

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2015

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Högskolan i Borås

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Högskolan i Gävle

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Linnéuniversitetet, Kalmar/Växjö

Ma l, ma luppfyllelse och resultat fo r fo rsta halva ret 2014

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Hyresvärd är Stiftelsen Clara, vars enda uppgift är att försörja Södertöms högskola med lokaler.

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Högskolan Väst

;2CI ;2 ll -c2~ w Beslut delges för åtgärd skolchefer Förvaltningschef Vice rektor Hållbar utveckling Miljö- och byggnadsavddningen

MILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA

Redovisning av miljöledningsarbetet Dnr: 2014/99-1.2

Transkript:

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är certifierad enligt ISO 14001. Miljöpolicy SMHI ska bidra till en hållbar utveckling genom att med sin kompetens kring klimat- och miljöhänsyn vara en resurs i samhället och att i den egna verksamheten vara ett föredöme. SMHIs miljöarbete präglas av ständiga förbättringar där miljöhänsyn är en naturlig och väl integrerad del i alla SMHIs aktiviteter. Verksamhetens konsekvenser för miljön ska uppmärksammas och analyseras med syfte att reducera negativ inverkan. Verksamhetens resultat ska sträva mot att bidra till positiva indirekta miljöaspekter i samhället. Lagstiftning och samhällets övriga krav ska uppfyllas och kunders efterfrågan ska tillfredsställas. Medarbetarna ska erbjudas en kunskapsbas som möjliggör att miljöaspekter beaktas i det dagliga arbetet. Medarbetarnas aktiva engagemang i miljöarbetet ska uppmuntras. Vid upphandling av varor och tjänster samt vid val av resandeform ska miljöpåverkan beaktas med prioritet. SMHIs interna arbete präglas av miljöhänsyn där ersättning av miljöfarliga ämnen, sparsamhet med resurser och kretsloppstänkande är kännetecken. Aktivt arbete ska kontinuerligt leda till minskade koldioxidutsläpp. SMHI ska som helhet klimatkompensera resterande utsläpp. Miljöarbetet ska finnas dokumenterat och vara tillgängligt för alla intressenter inom och utom institutet. SMHIs miljöledningssystem ska vara certifierat enligt ISO 14001.

Miljöutredning Miljöutredningen uppdaterades 2013. Aktiviteter med betydande direkt och indirekt miljöpåverkan Tjänsteresor Personalens bidrag Miljökrav vid upphandling El- och energianvändning Avfallshantering Pappersförbrukning Miljöbedömningar remisser och produkter/tjänster Interna miljömål Positiva indirekta miljöaspekter i samhället Göra miljöbedömning för SMHIs externa leveranser Minska verksamhetens direkta miljöpåverkan Öka andelen gröna anskaffningar och fasa ut miljöfarliga ämnen. Minska miljöbelastning från resor i tjänsten. Minska förbrukning av energi och andra resurser. Väl fungerande miljöledning Säkra att alla anställda har tillräcklig kunskapsnivå Säkerställa klimatneutral verksamhet Handlingsplan och åtgärder Utökat videokonferenssystem och web-konferensklienter för att öka andelen resefria möten. Introduktionsutbildning hålls kontinuerligt. Vidareutbildning sker efter behov via avdelningarnas miljösamordnare och på möten för avdelningar/enheter. Klimatkompensation genomförs via CDM-projekt. Norrköpingskontoret har diplomerats som Grönt Kontor i ett steg att engagera medarbetarna. Regionkontoren kommer att anpassas i bästa mån till Norrköpingkonorets arbetssätt.

Måluppfyllelse Positiva indirekta miljöaspekter i samhället: För samtliga nya produkter från tex affärsverksamheten görs miljöbedömningar. Minska verksamhetens direkta miljöpåverkan: Uppföljning och metodöversyn görs årligen gällande kemikalier vid oceanografiska laboratoriet samt i verkstaden. Det totala resandet har minskat med ca 15 % vilket är över förväntan. Det beror bland annat på att antal resefria möten har ökat till följd av bättre teknik. Resandet för SMHIs personal beror dock även på karaktären av SMHIs verksamhet. Kortare resor styrs i möjligaste mån till tåg. Energianvändningen ökade under 2014 jämfört med 2013 vilket var förväntat bla till följd av ombyggnation och utökning av totala lokaytan. Mer exakta värden ger också ett uppföljningsunderlag som speglar verkligheten på ett bättre sätt. Totala kontorspappersanvändningen har minskat som förväntat till en följd av att tex mer digitalisering och teknikanvändning. Väl fungerande miljöledning: Arbete med att centralisera inköpsenheten samt att utbilda personal för att på ett bättre sätt kunna ställa miljökrav vid upphandling börjar ge resultat. Här ses en ökning de senaste åren vilket har varit förväntat. Personalens medvetenhet och engagemang har ökat i och med att SMHI Norrköping blev Grönt Kontor. Ny presentation för vidareutbildning har tagits fram och visas på de olika avdelningarna med jämna mellanrum. Kunskap och utbildning Utbildning är ett obligatoriskt inslag för nyanställda och vidareutbildning sker med jämna mellanrum via avdelningarnas miljösamordnare och på möten för olika avdelningar/enheter. För vidareutbildning har en ny presentation tagits fram. Norrköpingskontoret är diplomerat som Grönt Kontor enligt Norrköping kommuns kriterier vilket engagerar och ger medarbetarna den kunskap de behöver i sitt dagliga arbete. IT för minskad energianvändning Resefria möten ökar till följd av bättre teknik och mognad hos personalen. Virtuella servrar ger effektbesparing på 46MWh/månad.

Prognosstyrning används med hyresvärden för att styra uppvärmningsbehovet i lokalerna. IT för minskat antal tjänsteresor Videokonferenssystem och andra typer av web-konferensklienter används för resefria möten. Tekniken har mognat och spridit sig. Användare som inte har videokonferensklienter installerade eller Linux-användare som inte har stöd för videokonferenssystem kan nu genom ny teknik kopplas samman och delta i resefria möten. 2014 installerades ytterligare ett videokonferenssystem på SMHI.

Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter Antal årsarbetskrafter: 567 Antal kvadratmeter lokalyta: 19 790 1. Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid Kg CO 2 Totalt Kg CO 2/årsarbetskraft 2014 2013 2012 2014 2013 2012 Flygresor under 50 mil 17 118 18 713 56 328 30 33 98 Bilresor 51 000 53 000 44 069 90 93 77 Tågresor 2,80 2,70 1,00 0,005 0,005 0,002 Bussresor Maskiner och övriga fordon Sammanlagt ovan 68 121 71 716 100 398 120 126 175 Flygresor över 50 mil 372 575 457 440 433 676 657 807 757 Beskrivning av insamlat resultat Både flygresor under och över 50 mil har minskat 2014. Kortare flygresor har sannolikt fortsatts att ersättas med resefriamöten eller tågresor. I det senare ser vi en liten ökning jämfört med 2013. Även användandet av bil i tjänsten har minskat något under 2014. Statistik för taxiresor ingår inte i underlaget. Vi följer inte heller upp bussresor, men bedömer att det rör sig om ett mycket litet antal. Idag finns inga planer på att börja följa upp vare sig taxiresor eller bussresor. Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller, Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen Emissioner från tågresor fås från SJ, emissioner från flygresor fås från RESIA och emissioner från hyrbilsresor fås från AVIS. Tjänsteresor med privatbil tillhandahålls internt och emissionerna beräknas med hjälp av Naturvårdsverkets schablonlista.

2. Energianvändning Energianvändning i lokaler kwh totalt 2014 2013 2012 Verksamhetsel 2 842 000 2 034 000 3 154 000 Fastighetsel 670 000 768 000 855 000 Värme 2 927 000 2 303 000 2 599 000 Kyla 0 Totalt 6 439 000 5 105 000 6 608 000 kwh/årsarbetskraft kwh/m 2 2014 2013 2012 2014 2013 2012 Verksamhetsel 5 012 3 587 5 504 144 104 161 Fastighetsel 1 182 1 354 1 492 34 39 44 Värme 5 162 4 062 4 536 148 118 133 Kyla 0 0 Totalt 11 356 9 004 11 532 325 261 338 Energianvändning utanför lokaler kwh totalt 2014 2013 2012 El 1 026 000 880 000 899 000 Normalårskorrigering Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. Förnybar energi 2014 2013 2012 Verksamhetsel 65 % 94 % 87 % Fastighetsel 95 % 94 % 92 % Värme 78 % 75 % 76 % Kyla % % 0 % Utanför lokaler 100 % 61 % 63 % Totalt 78 % 82 % 81 % Beskrivning av insamlat resultat 2014 har SMHI fått mer exakta uppgifter från fastighetsägaren angående el och värme. Värmeförbrukningen är klimatkorrigerad detta år vilket det inte var 2013. Mer leverantörsuppgifter har gett mer exakt förbrukning vilket även påverkar andelen förnybart.

El och värme har ökat 2014, vilket delvis kan förklaras med en ombyggnation till följd av en omorganisation samt installation av komfortkyla. SMHI har även utökat den totala lokalytan med 242 kvm. För 2014 fås även mer korrekta värden för observationsnätet tack vare nytt kontrakt med endast en leverantör till de flesta anläggningar, i de fall där elen ingår i hyran beräknas medelförbrukning/anläggning vilket gör att den totala förbrukningen kan uppskattas med tämligen god precision. Tidigare schablonberäkningar av elförbrukning för tre av fyra regionkontor har från 2014 ändrats till två av fyra regionkontor, innebär avlästa värden för två regionkontor och beräkningar som stämmer mer överens med verkligheten för de resterande två. När det gäller värmeförbrukningen görs schablonberäkningar för samtliga kontor. Hur uppgifterna är framtagna Leverantörsuppgifter, Uppskattning (förklara på vilket sätt) Schablonberäkningar för regionkontor. Verksamhetsel mäts inte separat utan har räknats fram genom att utgå från normalfördelning enligt Energimyndigheten.

3. Miljökrav i upphandling Antal upphandlingar med miljökrav Antal st 2014 2013 2012 Anskaffningar med miljökrav 17 9 5 Anskaffningar totalt 40 27 16 Andel anskaffningar med miljökrav 43 % 33 % 31 % Värde av upphandlingar med miljökrav Värde kr 2014 2013 2012 Anskaffningar med miljökrav 23 811 000 8 799 000 8 650 000 Anskaffningar totalt 32 347 000 33 867 000 35 000 000 Andel anskaffningar med miljökrav 74 % 26 % 25 % Beskrivning av insamlat resultat Miljökrav ställs i 100% av de upphandlingar som det är relevant/möjligt att göra det. Det kan vara i ramavtal (hyrbilar, flyg, tåg, fruktleveranser, blomsterservice, städning, kontorsmaterial, inredning, hotellnätter och konferenser mm), eller det kan vara i direkta avtal (kylsystem, ombyggnad, elarbeten, radarer, oceanografiska bojar, mätsystem, servrar etc). Det finns även tillfällen när det inte är relevant att ställa miljökrav (programvaror, licenser etc.). Många av anskaffningar vid SMHI görs som avrop från egna eller andras ramavtal. I de upphandlingar som görs förekommer ofta avrop under en kommande tidsperiod, vilket gör det svårt att säga utfallet av ett ramavtal som sträcker sig över flera år. Likaså är det svårt att ange antalet upphandlingar då avrop sker från ramavtal. Idag endast de anskaffningar som har handlagts av inköpsenheten. SMHI arbetar med att centralisera inköpsfunktionen vilket kommer att ge en bättre samordning av totalt antal anskaffningar. 11 avrop från statliga ramavtal gjordes 2014, här kan inte SMHI påverka kravställningen på miljökrav. Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem

4. Frivilliga frågor Frågor om policy Har myndigheten ett internt styrande dokument för IT och miljö? Frågor om IT-anskaffning Andel IT-anskaffningar där miljökrav ställs av det totala antalet ITanskaffningar per år. 2014 2013 2012 Andel (%) 50 % % % Värde (Skr) 5 342 000 Skr Skr Skr Hur är dessa uppgifter framtagna? Eget uppföljningssystem Vilken typ av miljöhänsyn har tagits vid IT-anskaffningar? Krav som motsvarar miljöcertifiering Hur är dessa uppgifter framtagna? Eget uppföljningssystem Frågor om energianvändning Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt och per årsarbetskraft uppdelat på kwh kwh/årsarbetskraft 2014 2013 2012 2014 2013 2012 PC-arbetsplats Skrivare Servrar och Serverrum 1 126 824 1 987 Hur är dessa uppgifter framtagna? Eget uppföljningssystem

Frågor om resfria möten Antal resfria möten totalt och per årsarbetskraft Antal Antal/årsarbetskraft 2014 2013 2012 2014 2013 2012 Resfria möten 476 1 Hur är dessa uppgifter framtagna? Eget uppföljningssystem Frågor om förklaring till resultatet Beskriv insamlat resultat Trenden för resefria möten bedöms vara stigande. Det beror på att tekniken mognar och sprids. Under 2014 installerades tex ett nytt videokonferenssystem samt en tjänst som gör att även användare kan kopplas samman som inte har videokonferensklienter installerade och att de kan användas av Linux-användare som tidigare har haft sämre stöd. Arbete pågår med att centralisera inköpsenheten för att på så sätt kunna följa upp på ett bättre sätt. Under året är det även prioriterat att utbilda personal för att på ett bättre sätt kunna ställa miljökrav vid anskaffningar. När det gäller resefriamöten så saknar ett antal system statistik vilket medför luckor i statistiken. Exempel på sådana system är Lync, Skype, Projektplatsen, WebEx, telefonkonferens och övriga Web-konferenssystem.