Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 och 2003

Ura 2002:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 och 2003 Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura som utges av AMS Utredningsenhet

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 och 2003 Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING...1 UPPFÖLJNING AV TIDIGARE PROGNOSER...7 INTERNATIONELL ÖVERSIKT...9 SVENSK EKONOMI... 13 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT... 26 SYSSELSÄTTNINGEN... 33 NÄRINGSGRENAR... 41 JORD- OCH SKOGSBRUK...41 INDUSTRI...43 BYGGNADSVERKSAMHET...54 PRIVATA TJÄNSTESEKTORN...59 OFFENTLIGA TJÄNSTER...69 UTBUDET AV ARBETSKRAFT... 77 ARBETSLÖSHET... 83 UNDERSYSSELSATTA... 88 ARBETSMARKNADSPOLITISKA PROGRAM... 90 REGIONAL UTVECKLING...103

1 Sammanfattning Sysselsättningen stiger med 26 000 personer år 2003 Efter en svacka i sysselsättningstillväxten tilltar ökningen under år 2003. Nästa år räknar vi med att sysselsättningen ökar med 26 000 personer. Det skall jämföras med vår bedömning att sysselsättningen stiger med 7 000 personer under år 2001. Vi står fast vid vårt budskap i förra prognosen om att svackan i sysselsättningsutvecklingen blir temporär. Arbetslösheten förutses stanna vid 4,0 procent år 2002 för att sjunka till 3,8 procent år 2003. Sammantaget kommer arbetslösheten plus antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program att uppgå till 6,6 procent 2002 och 6,1 procent år 2003. Förbättringar över hela landet nästa år Arbetsförmedlingen har under februari och mars intervjuat drygt 10 000 arbetsställen och resultaten speglar en förhållandevis optimistisk framtidsbild. Det innebär att Länsarbetsnämnderna presenterat genomgående ganska positiva prognoser. Detta år tycks visserligen bli ett svagt år ur sysselsättningssynpunkt men samtliga län ser med tillförsikt på sysselsättningsutvecklingen för nästa år. För innevarande år tror fem län på en minskad sysselsättning och fem län förutspår en oförändrad sysselsättning, däribland Stockholm. Elva län tror på en viss ökning under året, främst under andra halvåret. Vissa län har drabbats hårt av uppsägningsvarsel och för arbetsmarknaden påfrestande företagsnedläggningar. Länsarbetsnämnderna i de särskilt berörda länen gör dock den bedömningen att omställningsprocessen för den arbetskraft som drabbas kommer att flyta relativt väl utan att arbetslösheten ska påverkas i någon större omfattning. Många län är försiktiga i sin bedömning över arbetskraftsutbudet. De flesta län räknar med en begränsad utbudsökning vilket innebär att arbetslösheten och obalanstalet kommer att minska vid den sysselsättningsökning som väntas. Många län varnar också för att tillgången på arbetskraft kan bli en begränsande faktor för sysselsättningstillväxten vid en uthållig konjunkturuppgång. Bristen på arbetskraft är redan idag stor inom bl a vården och skolan och det finns inga märkbart stora potentialer av möjligt tillskott av arbetskraft. En oroande utveckling som är särskilt allvarlig i vissa län är den utslagning av arbetskraft som är på väg att ske genom långtidssjukskriv- 1

2 ning och förtidspensionering, något som håller på att urholka arbetskraftstillgången på ett mycket negativt sätt. En annan faktor som håller tillbaka utbudets ökning är demografins förändringar. Neddragningen av utbildningsplatser inom vuxenutbildningen i och med att Kunskapslyftet fasas ut kommer dock temporärt att utmynna i att fler kommer ut på arbetsmarknaden. Dessutom kommer volymen av arbetsmarknadspolitiska program att minska under år 2003, vilket också höjer arbetskraftsutbudet något. Antalet personer i programmen beräknas till 114 000 år 2002 och till 100 000 år 2003. Vi beräknar mot denna bakgrund en ökning av arbetskraften med ca 9 000 personer i år och med ca 20 000 nästa år. Tillväxten stiger Enligt våra beräkningar ökar BNP med 1,5 procent i år och med 2,7 procent nästa år. Prognosen innebär att BNP-tillväxten tar fart under andra halvåret 2002 och förstärks ytterligare år 2003. Resultet i vår intervjuundersökning visar att företagens kapacitetsutnyttjande av personal har minskat något sedan hösten 2001, men fortfarande är nivån hög. En stor del av företagen utnyttjar sin personalkapacitet nästan fullt ut. Nästan 22 procent av företagen kan inte utöka produktion/försäljning utan att utöka personalstyrkan och 36 procent kan endast öka aktiviteten obetydligt innan rekryteringar blir nödvändiga. Endast 17 procent av företagen har en stor ledig personalkapacitet. Det innebär att relativt små ökningar av efterfrågan på varor och tjänster leder till behov av fler anställda. Industrin tror på konjukturuppgång Industriföretagen i vår intervjuundersökning ser framtiden an med tillförsikt och de räknar med att efterfrågan ökar i tilltagande takt under de närmaste åren. Anledningen till att industrikonjunkturen försvagats så pass kraftigt de senaste två åren är en svag global konjunktur och inte minst dess kraftiga återverkning på telekomindustrin. Den branschen har med sin storlek en avgörande betydelse för hur industrin i dess helhet utvecklas. Exkluderas telekomindustrin har industrikonjunkturen endast försvagats måttligt. Sysselsättningen har minskat kraftigt inom industrin och från slutet av 2000 fram till våren 2002 har ca 40 000 sysselsättningstillfällen förlorats. Det finns dock tecken på 2

3 att nedgången har bromsat upp under inledningen av innevarande år och det mesta talar för att antalet industrivarsel minskar framöver. Hittills i år har 8 500 personer varslats om uppsägning inom industrin, varav elektroindustrin svarat för 30 procent. Enligt vår undersökning har inte industriföretagen någon stor ledig personalkapacitet, även om den har ökat. Ca 37 procent uppger att de har ingen eller en liten ledig personalkapacitet för att möta en ökad produktion och 38 procent uppger att de har stor ledig personalkapacitet. Talen bekräftar också att delar av industrin går bra medan andra har problem. Det betyder att efterfrågan kan öka inom vissa delar av industrin relativt mycket innan företagen behöver rekrytera medan motsatsen gäller inom andra delar. Enligt våra beräkningar minskar industrisysselsättningen med 18 000 personer mellan 2001 och 2002. Nästa år planerar företagen att anställa fler och vi beräknar att utvecklingen vänder mot en ökning av sysselsättningen med 3 000 personer. Byggaktiviteten på väg upp Byggföretagen är mer optimistiska i sin framtidsbedömning än vad de var i höstas. Drygt vart tredje enkätföretag ser fram emot en ökad tillströmning av order det närmaste året. En viktig anledning är fortsatt ökat bostadsbyggande. Under 2001 påbörjades 20 700 lägenheter. Under innevarande år beräknar vi ett byggande på ca 23 000 lägenheter och nästa år på ca 24 000. Uppgången faller till huvuddelen på flerbostadshus. Bostadsbyggandet är störst i storstads- och högskoleregioner, där det på många håll råder svår bostadsbrist och där en ännu större bostadsproduktion egentligen skulle vara önskvärd. Detta har länge gällt för Stockholms län, men det senaste året har bristen på bostäder ökat särskilt starkt i Skåne och Västra Götalands län. Mer än var fjärde kommun i landet har nu utbredd bostadsbrist, mot knappt var sjätte för två år sedan. Även aktiviteten inom anläggningssektorn är på väg att öka påtagligt, vilket tydligt märks i vår intervjuundersökning. Tillväxttakten kommer att ungefär fördubbas mellan innevarande år och nästa år. Flera stora infrastruktursatsningar är på väg att generera ny sysselsättning och medföra betydande arbetskraftsbehov från och med år 2003 och framåt. Bl a kommer Botniabanebygget att behöva tillföras allt större arbetskraftsresurser de kommande åren. Andra omfattande projekt är Citytunneln i Malmö, utbyggnaden av Arlanda (som dock delvis blivit skjuten på framtiden), återupptagandet av tunnelbygget genom Hallandsåsen och ett antal större vägbyggen. Ett 3

4 problem som kommer att tillta inom hela bygg- och anläggningssektorn är bristen på arbetskraft. Vi bedömer att sysselsättningen ökar med 4 000 i år och med 5 000 nästa år. Privat tjänstesektor i en svacka Den privata tjänstesektorn har efter flera år av stark tillväxt tappat fart. Sysselsättningsökningen har stannat upp under början av 2002 och det finns tecken på att sysselsättningen viker något under året. Vi räknar med att antalet sysselsatta minskar med 3 000 i år, vilket kan jämföras med uppgången på 58 000 år 2001. En viktig anledning till den tydliga uppbromsningen är att tillväxten av nya jobb upphört inom en av de mest expansiva delarna av sektorn, IT-konsultbran-schen. Denna har fått vidkännas en minskning av sysselsättningen under ca ett års tid. Minskningen tycks ha tilltagit under innevarande år, vilket för övrigt gäller hela IT-branschen. Det har även skett en dämpad tillväxt av jobb inom en annan starkt expansiv del av privata tjänstesektorn, nämligen företagstjänster. Till detta kommer en försvagad sysselsättning inom mediabranschen. Nedgången inom IT- och mediabranscherna har drabbat Stockholm och östra Mellansverige särskilt hårt. I Syd- och Västsverige har dock jobben ökat något. Därutöver har det skett en försvagning av sysselsättningen inom partihandeln, transporter, post, tele och bank. Utsikterna för prognosperioden andas emellertid ökad tillförsikt inom de tjänsteproducerande företagen. I vårens näringsenkät angav 47 procent av de tillfrågade tjänsteföretagen att orderingången ökar det närmaste året, jämfört med 40 procent i höstenkäten 2001. Optimismen är särskilt påtaglig för slutet av året och för nästa år. Vi beräknar att sysselsättningen kan öka i storleksordningen 12 000 personer nästa år. Tillkomsten av arbetstillfällen sker främst inom företagstjänster, men även inom ITkonsultbranschen, handeln, hotell och restaurang samt personlig service kan det ske ett visst tillskott av sysselsatta. Sysselsättningen bedöms fortsätta att minska inom post- och telekommunikation. Det föreligger även en viss risk för minskning av sysselsättningen inom transportnäringen pga. de strukturförändringar som sker bl.a. inom flyget. Uppgången reduceras inom offentlig sektor Antalet sysselsatta inom offentlig verksamhet fortsätter att öka. Uppgången faller till stor del på privat huvudman. Under 2001 uppgick ökningen till 34 000 personer, 4

5 och under årets första tre månader steg sysselsättningen ytterligare vilket indikerar en fortsatt god tillväxt av arbetstillfällen inom sektorn. Under 2002 bedömer vi att sysselsättningen ökar med 25 000-30 000 personer, men nästa år förväntas expansionstakten avta och uppgången stanna vid ca 10 000 personer. Anledningen är att kommunernas ekonomi försämras och att det föranleder arbetsgivarna att vara återhållsamma på utgiftssidan. Ökningen faller i huvudsak inom äldre- och handikappomsorgen samt skolan. Bristen på utbildad arbetskraft är mycket stor och huvuddelen av kommunerna uppger att de har haft rekryteringsproblem. I flertalet fall löstes dessa genom att vakanstiden förlängdes och att anställningskraven sänktes. Arbetskraftsbristen inom den kommunala sektorn får en rad konsekvenser. Den vanligaste är att personalen måste arbeta mera. Arbetstrycket på den befintliga personalen höjs successivt i takt med att bristen på arbetskraft ökar och denna problematik kan säkerligen också kopplas till de ökade sjuktalen inom delar av den kommunala verksamheten. Det är även en hög andel av arbetsgivarna som anger att kvalitén i servicen till allmänheten försämrats. Detta svar kan också sammanlänkas med att många kommunala arbetsgivare tvingas att sänka rekryteringskraven och anställa arbetskraft som saknar erforderlig yrkesutbildning. En annat konsekvens av bristsituationen är att lönerna höjs. Arbetslösheten har hållits i schack bland svaga grupper Arbetslösheten har hållits väl i schack bland många grupper som traditionellt brukar ha en svag ställning på arbetsmarknaden, vilket också bekräftas av att antalet personer med långa inskrivningstider vid Arbetsförmedlingen har minskat ytterligare. Anledningen är riktade insatser inom arbetsmarknadspolitiken samt olika former av intensifierade omställningsinsatser i samband med stora personalnedskärningar. Indirekt kan arbetslösheten även ha påverkats av utflödet av personer från arbetsmarknaden till förtidspension. Arbetslösheten bland ungdomar 20-24 år har ökat under det senaste året, och uppgången berör båda könen. Ungdomsgruppen kommer att känna av den försämrade arbetsmarknaden även under innevarande år men nästa år förutser vi en förbättring på arbetsmarknaden i takt med att konjunkturen förstärks. En viktig förutsättning är att de skaffat sig en gångbar utbildning. Det finns en grupp ungdomar som har svårt 5

6 att finna en lösning på sina arbetsmarknadsproblem oavsett konjunkturläget och anledningen går ofta att koppla till ett misslyckande i skolsystemet. Det finns en tendens till ökning av antalet inskrivna utomnordiska medborgare, och uppgången faller på åldrarna under 50 år. Dessutom har antalet inskrivna arbetshandikappade fortsatt att öka i åldrarna 55-64 år. Vi befarar att arbetslösheten generellt kan komma att öka i åldrarna 55-64 år under prognosperioden pga att det finns en tidseftersläpning innan deras arbetslöshet påverkas när en konjunktursvacka inträffat. Nyckeltal Tusental personer Förändring Utfall Prognos Utfall Prognos 1998 1999 2000 2001 2002 2003 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Arbetskraften 4255 4309 4362 4414 4423 4443-9 +54 +53 +52 +9 +20 Sysselsatta 3979 4068 4159 4239 4246 4272 +57 +89 +91 +80 +7 +26 Arbetslösa 276 241 203 175 177 171-66 -35-38 -28 +2-6 Procent av AK 6,5 5,6 4,7 4,0 4,0 3,8-1,5-0,9-0,9-0,7 0-0,2 Arb.markn politiska program 173 142 113 112 114 100-18 -31-29 -1 +2-14 Procent av AK Obalans i procent av AK 4,1 3,3 2,6 2,5 2,6 2,3-0,4-0,8-0,7-0,1 0-0,3 10,6 8,9 7,2 6,5 6,6 6,1-1,9-1,7-1,6-0,7 +0,1-0,5 6

7 Uppföljning av tidigare prognoser Viss nedrevidering av sysselsättningen Svensk arbetsmarknad har nu flera år av mycket stark utveckling bakom sig, och uppgången i sysselsättning mellan 1997 och 2001 är den snabbaste i modern tid. Till följd härav har arbetslösheten kunnat nedbringas avsevärt, och därvid har regeringens målsättning om högst 4 procents öppen arbetslöshet gått i uppfyllelse. Under senare delen av 2001 dämpades emellertid den goda arbetsmarknadsutvecklingen allt mer, vilket kommer att slå igenom i olika arbetsmarknadstal för år 2002. AMS förutsåg i vårprognosen 2001 en sysselsättningsökning med 94 000 personer. Med tanke på de oförutsedda världspolitiska händelserna under hösten 2001 blev det ofrånkomligt att revidera förändringstalet i höstprognosen. Denna förutsade en ökning med 82 000, vilket ligger mycket nära det faktiska utfallet på 80 000. Arbetslöshetsprognosen stämde exakt I vårprognosen 2001 beräknades den öppna arbetslösheten uppgå till i genomsnitt 4,0 procent. Denna förutsägelse bekräftades i höstprognosen, och detta blev också det slutgiltiga utfallet. Ökningen av arbetskraftsutbudet prognosticerades våren 2001 till 66 000 personer. Detta tal skrevs i höstprognosen ned till 56 000. Dämpningen av utbudet mot slutet av året blev emellertid överraskande kraftig, och det slutliga utfallet av ökningen stannade på 52 000. 7

8 Prognoser över arbetslösheten enligt olika bedömare 92 1 93 2 94 1 95 1 96 1 97 1 98 1 99 1 00 1 01 02 Nordbanken 4,1 6,7 8,9 7,2 7,3 8,4 6,7 6,1 5,0 3,9 4,5 Handelsbanken 5,0 6,5 8,1 7,4 8,2 7,6 7,5 5,7 4,8 3,8 4,4 Industriförbundet 4,5 6,9 8,0 7,0 8,0 8,0 6,8 6,1 4,9 4,1 4,2 TCO 4,0 8,2 8,8 7,3 7,9 7,7 6,9 5,4 4,2 3,9 4,3 3 LO 3,5 7,7 8,4 7,2 7,2 8,1 6,7 5,5 4,7 4,2 4,2 Finansdep 3,8 6,8 8,0 6,8 7,2 7,9 6,7 5,7 4,6 3,9 4,3 Konjunkturinst 3,5 6,5 8,0 7,4 7,5 8,3 6,7 5,9 4,7 3,9 4,3 OECD 4,1 7,1 8,8 7,7 7,3 7,4 7,3 6,2 4,8 4,1 4,1 AMS 5,0 8,4 8,3 7,2 8,1 8,4 6,6 5,8 4,9 4,0 4,3 Utfall 4,8 8,2 8,0 7,7 8,1 8,0 6,5 5,6 4,7 4,0 1 Lagda prognoser i början av resp. år. 2 Lagda prognoser fram till våren 1993 (omräknat till ny AKU-definition 1993). 3 Lagd prognos december 2001. 8

9 Internationell översikt Konjunkturen är på väg upp Under de senaste månaderna har det kommit flera signaler om att den globala konjunkturnedgången bottnat och att en återhämtning är nära förestående. Fortfarande finns flera osäkerhetsmoment men ändå är den internationella konjunkturbilden något säkrare än vad som var fallet i slutet av förra året. Det som ger smolk i bägaren är att utvecklingen inom telekombranschen förblir svag och att en mer tydlig vändning har skjutits fram till 2003. Det är i USA som återhämtningsprocessen tycks ha påbörjats, men fortfarande bygger den nästan enbart på en stark privat konsumtion och förutsättningen för en stegrad BNP-tillväxt framöver är att den privata konsumtionen växer ytterligare. Omdömena från näringslivet har dock blivit alltmer optimistiska och det kan tala för att även investeringarna kommer att ge ett gott bidrag till BNP-tillväxten under de närmaste åren. Till detta kommer att lageravvecklingen slutförts och det mesta talar för en viss lageruppbyggnad. Arbetslösheten har dock fortsatt att öka och uppgick till 6 procent i april, vilket tillsammans med en instabil börs kan ge en svagare utveckling än väntat. Trots allt har alla internationella prognosmakare skruvat upp förväntningarna för USA och BNP-tillväxten beräknas till drygt 2,5 procent i år och till drygt 3 procent 2003. USA återigen konjkunkturlokomotiv Det är alltså återigen USA som alla hoppas ska komma att bli konjunkturlokomotivet och utvecklingen där ska sedan påverka övriga länder gynnsamt. Bakom utvecklingen i USA ligger en offensiv penning- och finanspolitik. Den amerikanska centralbanken (FED) har sänkt sin styrränta kraftigt och i skrivande stund uppgår den till endast 1,75 procent. Till detta kommer sänkta skatter och ökade transfereringar. Inflationen har ökat men det har inte föranlett centralbanken att höja räntan. Det mesta talar för flera räntehöjningar under prognosperioden, men det troliga är att centralbanken avvaktar till konjunkturåterhämtningen kommit på trygg mark. 9

10 Den europeiska konjunkturen är förhållandevis svag Den europeiska konjunkturen har uppvisat en svag utveckling och det gäller i synnerhet länder med ett stort inslag av telekom. Till skillnad mot i Nordamerika har den privata konsumtionen varit svag i Europa och förhoppningarna står främst att finna i en förbättrad export. Dock räknar de flesta med att den privata konsumtionen förbättras under de närmaste åren. Tillväxten inom EU-området bedöms dock till svaga 1,3 procent i år, vilket ändå förutsätter en förstärkt konjunktur under andra halvåret 2002. För nästa år är tongångarna mer positiva då BNP beräknas öka med drygt 2,5 procent. Sysselsättningen som ökat under senare år bedöms komma att minska varvid arbetslösheten ökar något. Den europeiska centralbanken har sänkt sin styrränta till 3,25 procent men förhållningssättet är dock betydligt stramare än den amerikanska. Det sammanhänger med att den europeiska känsligheten för inflation är större än den amerikanska vilket kan ha historiska förklaringar. Till detta kommer att den amerikanska valutan flyter fritt. Det mesta talar dock för att ECB inte höjer sin styrränta under innevarande år, men under 2003 räknar vi med flera höjningar. Klen utveckling av den privata konsumtionen i Tyskland Hushållens konsumtion, som utvecklades förhållandevis gynnsamt under första halvåret 2001, försvagades tydligt under senare delen av året. Detta var särskilt påtagligt i Tyskland. Det finns ingen enkel förklaring till att de tyska hushållen hållit igen konsumtionen trots stora skattelättnader. En är naturligtvis att arbetsmarknaden försvagats snabbt. Sysselsättningen har minskat och arbetslösheten överstiger 8 procent. Det mesta talar för att den tyska ekonomin endast förbättras svagt i år och BNPtillväxten beräknas till svaga 1 procent. Nästa år bedöms den ekonomiska aktiviteten komma att ta fart och BNP-tillväxten beräknas då till 2,3 procent. Britterna är goda konsumenter Den brittiska ekonomin har gått relativt bra och drivkraften under det senaste året har varit en stark inhemsk efterfrågan, vilket motverkat den globala ekonomiska nedgången. Arbetslösheten är förhållandevis låg jämfört med flera andra EU-länder och det talar för att den privata konsumtionen förblir tillfredställande under prognosperioden. Det finns även tecken på att den brittiska ekonomin kommer att påbörja en återhämtning, men fortfarande är den bedömningen förknippad med en ganska stor 10

11 osäkerhet. BNP-tillväxten beräknas till strax under 2 procent i år och till 2,7 procent nästa år. Telekom drar ned den ekonomiska aktiviteten i Sverige och Finland Förutsättningarna mellan de nordiska länderna varierar. Sverige och Finland är starkt beroende av telekomindustrin och de har drabbats hårt av krisen inom teleproduktindustrin. Skillnaden mellan länderna är att Finland har en mycket hög arbetslöshet eller ca 10 procent. Danmark har klarat sig relativt bra, vilket sammanhänger med att den danska industrisektorn är mindre konjunkturkänslig. Den består av många små företag och är inriktad mot livsmedel och läkemedel. Norges ekonomi bygger på en stark inhemsk efterfrågan delvis genererad från oljesektorn. Norge går bra Drivkraften i den norska ekonomin har varit en stark privat konsumtion. En stark arbetsmarknad arbetslösheten uppgår till endast 3,6 procent och en expansiv finanspolitik bedöms leda till en fortsatt stark inhemsk efterfrågan och BNP-tillväxten beräknas till drygt 2 procent i år och till närmare 2,5 procent nästa år. Danmarks mindre konjunkturkänsliga näringsliv leder till att draghjälpen utifrån blir mindre när aktiviteten i den globala ekonomin ökar. Den danska BNP-tillväxten är något mer utslätad över konjunkturcyklarna än vad som är fallet i många andra EU-länder. Ökade hushållsinkomster och en ganska låg arbetslöshet (5 procent) bedöms ge en god utveckling av den privata konsumtionen under de närmaste åren. BNP-tillväxten beräknas till 1,6 procent i år och till 2,5 procent nästa år. Den starka nedgången inom ITK 1 -sektorn har haft en mycket negativ inverkan på den finländska ekonomin. Det finns förhoppningar om att industriproduktionen skall vända upp i år men osäkerheten har ökat i takt med att nedgången inom ITKsektorn tycks bli både djupare och mer långvarig än vad bedömare tidigare har trott. Skattesänkningar och en ganska låg inflation talar dock för att den privata konsumtionen kan komma att öka något. Nästa år talar emellertid en hel del för att industrikonjunkturen förstärks något. BNP-tillväxten har fallit från starka 5,6 procent till 1 Information, teknik och kommunikation. 11

12 svaga 0,5 procent förra året. Även i år blir tillväxten svag och vi bedömer den till ca 1 procent. Nästa år väntas den stiga till drygt 2 procent. Kina, Indien och Ryssland går på högvarv Inom den globala ekonomin har Kina, Indien Ryssland och de baltiska länderna uppvisat starka ekonomiska tillväxttal eller mellan 5 och 6 procent. Utsikterna för de kommande åren är enligt internationella konjunkturbedömare ljusa och tillväxten förblir hög eller ca 5 procent både i år och nästa år. Det gör att dessa marknader bör komma att bli allt intressantare för svensk exportindustri. Liksom under de tio senaste åren uppvisar Japan den svagaste ekonomiska utvecklingen inom OECD-området. BNP fortsätter att försvagas i år och nedgången skattas till ca 1 procent. Nästa år förbättras ekonomin något genom en påtagligt förstärkt export. BNP beräknas öka med drygt 1 procent. Arbetslösheten uppgår till 5,2 procent vilket är en mycket hög arbetslöshet i ett japanskt historiskt perspektiv. Sammantaget talar en hel del för att den globala ekonomin lämnar lågkonjunkturen bakom sig och konjunkturen förstärks därmed något i år, och uppgången kan komma att bli stark nästa år. Detta gäller dock inte samtliga sektorer. För närvarande är läget mörkt för telekomindustrin och det finns ingen säker indikation på någon nämnvärd vändning under de närmaste kvartalen. Osäkerheten är dock stor och bedömningar för området får betraktas som kvalificerade gissningar. 12

13 Svensk ekonomi Vår bedömning av den svenska ekonomin bygger på följande antaganden: Den globala ekonomin fortsätter att förstärkas Inflationstakten dämpas Kronan apprecieras mot dollarn och euron Råoljepriserna ökar endast svagt Riksbanken genomför endast begränsade höjningar av styrräntan Lönerna stiger inte med mer än 4-4,5 procent De arbetsmarknadspolitiska programmen uppgår till 114 000 år 2002 och till 100 000 år 2003. Den svenska ekonomiska aktiviteten har mattats påtagligt under det senaste året och anledningen är en markant global ekonomisk nedgång. Sverige har drabbats hårt av den internationella krisen inom telekomsektorn. Det finns inget som talar för en snar vändning inom den sektorn utan snarare blir nedgången både djupare och längre än vad tidigare prognoser givit för handen. Den strukturanpassning som sker inom telekomsektorn har också drabbat ITkonsulter och underleverantörer hårt. Å andra sidan är den svenska ekonomin mycket robust i grund och botten och det gör att skillnaderna i förutsättningar är stora jämfört med de konjunkturdämpningar som inträffade under 1970-, 1980- och 1990-talen. Nedgången denna gång har inte förstärkts av för höga löneökningar, stigande inflation, för hög privat konsumtion, överhettad arbetsmarknad osv. Även deprecieringen av kronan har hjälpt till att motverka nedgången genom att förstärka industrins konkurrenskraft. Det är därför oroande att både inflation och löneökningar tenderat att stiga under det senaste halvåret. Förhoppningsvis är detta en temporär företeelse men där är osäkerheten i bedömningen stor. Fortfarande finns stora områden på arbetsmarknaden där det råder brist på arbetskraft och huvudfrågan är om löneökningstakten där kommer att sprida 13

14 sig till andra sektorer. Det finns rätt mycket som talar för det. Dessutom har sjukskrivningarna uppvisat en kraftig ökning och utslagningen från arbetsmarknaden till förtidspension har ökat. Detta eroderar den svenska arbetskraften och ökar oron för att svenska statens finanser ska komma att visa ett underskott. Det finns dock mycket som talar för att den svenska ekonomin snabbt kan komma att haka på en global ekonomisk uppgång. Detta understryks också av en god tilltro för framtiden hos hushållen och en stark framtidstro hos näringslivet vilket framkommer i vår intervjuundersökning av drygt 10 000 arbetsställen som genomfördes av Arbetsförmedlingen under mars månad. Index 1995=100 120 Aktivitetsindex 1993-2001 En sammanvägning av månadsvisa indikatorer Mars 2002 115 110 105 100 95 90 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Säsongrensade och trendade månadsvärden, fasta priser BNP-tillväxten förblir svag 2002 Förra året dämpades tillväxten i BNP från starka 3,6 år 2000 till blygsamma 1,2 procent, enligt preliminär statistik från nationalräkenskaperna. Det fanns dock en liten ljusglimt och det var att tillväxttakten blev något högre under fjärde kvartalet än under tredje kvartalet. SCB:s Aktivitetsindex för årets första månader indikerar att tillväxttakten åtminstone överensstämmer med fjärde kvartalet förra året, vilket i sin tur pekar på att konjunkturbotten har passerats. I år räknar vi med att BNPtillväxten uppgår till 1,5 procent, vilket överensstämmer med den bedömning vi gjorde vintern 2001. För att nå den tillväxttakten förutsätts att konjunkturen förstärks under andra halvåret i år och det stämmer väl överens med bedömningen som fram- 14

15 kommit i vår intervjuundersökning. Nästa år finns goda förutsättningar för en hygglig BNP-tillväxt och vi beräknar ökningen till 2,7 procent. 5,0 Procent Förändring av BNP 1990-2001 Prognos 2002 och 2003 2,5 0,0-2,5 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 1991 års priser Källa: KI, AMS Företagen är optimistiska för det kommande året Arbetsmarknadsverkets intervjuundersökning visar att företagen blivit mer optimistiska för framtiden än vad som var fallet i motsvarande undersökning hösten 2001. Undersökningen visar också att utfallet för de senaste sex månaderna blev något sämre än vad företagen trodde hösten 2001, vilket i synnerhet gäller för industrin. Utvecklingen för byggnadsverksamheten blev dock något bättre än vad företagen bedömde. Resultatet från vår undersökning visar alltså att näringsidkarna anser att vi har lämnat konjunkturbotten bakom oss och att konjunkturen förstärks under det kommande året. Detta resultat korresponderar väl med resultatet från Konjunkturinstitutets (KI) senaste kvartalsbarometer. Det finns dock områden som fortfarande går trögt. Det gäller i synnerhet telekomsektorn och där är bedömningen att ingen nämnvärd vändning är i sikte under innevarande år. Den ekonomiska aktiviteten har avtagit kraftigt för IT-konsulter och övriga företagstjänster och där finns en tydlig koppling till utvecklingen inom telekomsektorn. Dessa områden är dock optimistiska för det kommande året vilket framkommer dels från vår undersökning dels från KI:s barometer. Enligt KI är man mer optimistisk för branschen än för det egna företaget, 15

16 vilket indikerar en ganska stor osäkerhet i bedömningen. Övriga delar av näringslivet ser framtiden an med optimistiska ögon. Nettoandel av företagen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus d:o minskning (svaren avgivna under första halvan av mars 2001) Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Vår 2001 Höst 2001 Vår 2002 Vår 2001 Höst 2001 Vår 2002 Vår 2001 Höst 2001 Vår 2002 Byggnadsverksamhet 50,4 40,7 11,1 41,2 5,5 26,9 33,9 11,9 26,1 Industri 48,8 14,0 2,7 29,7 13,7 32,6 34,5 28,3 44,6 Uppdragsverksamhet 55,2 23,8 13,8 51,4 26,3 34,7 53,9 37,2 49,1 Övriga privata tjänster 49,3 24,4 18,0 38,4 24,3 35,3 39,4 30,9 44,6 Totalt 49,7 23,6 11,5 38,5 17,7 33,3 39,9 24,8 43,1 Källa: AMS 2001, ett mycket dåligt år för svensk export av teleprodukter Exportföretagen hade ett mycket dåligt år 2001 eller det sämsta på flera decennier. Exporten av varor och tjänster minskade sammanlagt med 1,4 procent. Varuexporten sjönk med 4,4 procent men tjänsteexporten steg med hela 11 procent 2. Motsvarande siffror för år 2000 var 11,2 procent respektive 6,8 procent. Den främsta orsaken till exportminskningen var den internationella avmattningen inom ITKsektorn 3. Nedgången där drabbar länder såsom Sverige och Finland särskilt hårt eftersom teleprodukter utgör en stor andel av exporten. År 2001 minskade exporten av teleprodukter med drygt 40 procent 4. Exkluderas dessa produkter ökade istället exporten med drygt 2 procent. Sett på olika länder kan konstateras att exportminskningen var mest markerad i vissa länder inom EU, t.ex. Tyskland och Storbritannien. Trots deprecieringen av kronan förlorade svensk exportindustri marknadsandelar på världsmarknaden vilket också kan hänföras till den svaga utvecklingen inom telekomindustrin. Orderingången från exportmarknaden var svag under årets första kvartal 5, men ändå kan en svag förbättring skönjas. Enligt vår undersökning bedömer 2 Det sammanhänger med att svenskarna valde att turista utomlands i mindre utsträckning. 3 Information, teknik och kommunikation. 4 Export av apparater för trådtelefoni, telegrafi mm samt elektroniska kretsar mm. 5 Enligt konjunkturinstitutets kvartalsbarometer. 16

17 företagen inom industrin att en tydlig återhämtning sker under det närmaste året. Enligt vår bedömning dröjer återhämtningen av exporten till andra halvåret i år och den tar fart mer rejält först under 2003. Det innebär att exporten av varor och tjänster beräknas öka med blygsamma 1,1 procent i år, men att ökningstakten stegras till nästan 7 procent 2003. Det innebär att svensk exportindustri även i år tappar marknadsandelar, vilket förklaras av en fortsatt svag utveckling av teleproduktexporten. Svensk varuexport jämfört med året innan Exkl telekom Inkl telekom 75 50 25 0-25 -50 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Källa: SCB Osäkerheten i exportprognosen är dock stor. Det sammanhänger med att det inte finns något säkert tecken på att konjunkturen inom teleproduktindustrin står inför någon snar vändning. Det mesta talar för att även 2002 blir ett trögt år, men förhoppningen är att det lossnar 2003. Det som tynger teleproduktindustrin är att teleoperatörerna brottas med en dålig lönsamhet i stort sett i samtliga länder. Två orsaker är dyra licenser för tredje generationens mobilnät och krav på en fullgod geografisk täckning. Till detta kommer en stor osäkerhet om vilka 3G-tjänster som kan komma att bli framgångsrika hos hushållen. Importen har minskat Importen, som ökade med hela 11,5 procent 2000, minskade med 4 procent 2001. Importen av varor föll tillbaka med drygt 6 procent och importen av tjänster ökade med blygsamma 2,8 procent. Det finns flera förklaringar till de överraskande svaga 17

18 importsiffrorna. En är att importen av teleprodukter minskade kraftigt och att importen av insatsvaror till industrin föll tillbaka. Andra förklaringar är att industrin minskade investeringarna och att lagren drogs ned. Lite överraskande dämpades hushållens efterfrågan på importerade varor. Förklaringen till dett är att hushållens konsumtion av varaktiga varor minskade förra året. Dessa består till stor del av bilar, vitvaror och elektronikprodukter vilka samtliga har ett högt importinnehåll. Det finns en del som talar för att importen förblir svag under innevarande år. Förvisso tilltar importen av varor i takt med att den svenska industrikonjunkturen förstärks och hushållen lär öka inköpen av importerade varor men å andra sidan fortsätter sannolikt investeringarna inom industrin att försvagas och avvecklingen av lager att fortgå. Det innebär att varuimporten endast ökar blygsamt i år men till detta kommer att svenskarnas turistande utomlands ökar varvid importen bedöms öka med knappt 1 procent. Nästa år ökar importen kraftigt eller med ca 8 procent. Inflationsutvecklingen oroar Penningpolitiken vägleds av ett inflationsmål. Det målet har formulerats som förändringen av konsumentsprisindex (KPI) som skall uppgå till 2 procent med ett tolerensintervall på +/- 1 procentenhet. Riksbanken har dock förtydligat att det som styr deras beteende och utformningen av penningpolitiken är utvecklingen av det s.k. UNDIX-måttet. Det är ett inflationsmått där de direkta effekterna av förändrade räntor, indirekta skatter och subventioner har exkluderas från KPI. Inflationen 6 ökade mycket starkt under våren 2001 och inflationstakten har legat strax under 3 procent i ett års tid. Riksbankens inflationsmått har legat något högre. Orsaken står att finna i flera faktorer. Ökningen av inflationen under det senaste året beror främst på prisökningar på inhemskt producerade varor och tjänster samt på kostnader för boendet. En del av prisökningarna som skett härrör från tillfälliga faktorer. Köttpriserna steg påtagligt under våren 2001 till följd av djursjukdomar och priserna har därefter stabiliseras varvid nivåökningen på köttpriser sannolikt successivt faller bort ur inflationstalen under innevarande år. Detsamma gäller för grönsakspriserna. En del räknar även ökningen av elpriser som tillfälliga 7 men där är bedömningen mer osäker. Till detta kommer att löneökningarna varit relativt kraftiga inom vissa delar av arbetsmarknaden. Nästan alla prognosmakare räknar med påtagligt minskad inflationstakt under innevarande år och något ökad inflationstakt nästa år. Osäkerheten i denna 6 Konsumentprisindex. 7 Ökningen berodde delvis på brist på vattenkraft. 18

19 bedömning är dock ganska stor och faktum är att inflationstakten varit hög under ett års tid. Nedgången av inflationstakten under april inger dock förhoppningar att prisökningarna dämpas framöver. Vi räknar med att inflationstakten fortsätter att dämpas under loppet av innevarande år men ända ligga på ca 2 procent under slutet av för att sedan stiga något 2003. Procent 20 Inflation 15 10 5 0-5 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 Konsumentprisindex 12-månaders förändringar Löneökningarna är för höga i Riksbankens ögon Lönerna ökade med 4,2 procent 8 mellan 2000 och 2001 enligt Medlingsinstitutet, vilket var ca 0,5 procentenheter högre än genomsnittet de senaste tre åren. Det kan verka överraskande att löneökningstakten tilltog förra året samtidigt som konjunkturen dämpades. En central förklaring kan vara att resursutnyttjandet var ansträngt förra året inom delar av arbetsmarknaden. Löneökningstakten steg påtagligt inom kommunerna men även inom byggnadsverksamheten, varuhandeln och hotell- och restaurangverksamheten. Däremot dämpades löneökningstakten inom industrin. I övrigt fortsatte lönerna att öka snabbare för tjänstemän än för arbetare. Även under innevarande år brottas delar av arbetsmarknaden med betydande rekryteringsproblem och sannolikt ökar risken för krav på kompensation från de delar av arbetsmarknaden som halkat efter i löneutvecklingen. Det allvarliga är att ytterligare ränte- 8 Preliminära siffror 19

20 höjningar från riksbanken inte nämnvärt påverkar de delar av arbetsmarknaden som idag har rekryteringsproblem, enligt vår uppfattning, utan resultatet blir att områden där tillgången på arbetskraft är bättre saktar in. Det enda sättet att lösa detta är att utbildningsinriktningen bättre anpassas till behoven på arbetsmarknaden och det tar lång tid. Det innebär en ganska stor risk att löneökningarna förblir något högre än i vår omvärld under de närmaste åren. Vi beräknar löneökningstakten till 4,4 procent i år och till 4,6 procent nästa år. Det innebär också en övervältring av ökade lönekostnader till ökade priser i konsumentledet. Riksbanken genomför fler räntehöjningar Den svenska riksbanken har höjt sin styrränta två gånger eller från 3,75 till 4,25 procent och bakgrunden var att strama åt penningpolitiken för att motverka inflationsutvecklingen. De svenska marknadsräntorna följde den internationella ränteutvecklingen ganska väl under 2001. Investerarnas osäkerhet ökade dock under andra halvåret varvid räntedifferensen ökade. Terroristdåden den 11 september ledde till en kraftigare ränteökning i Sverige jämfört med omvärlden. Räntedifferensen är fortfarande relativt stor mellan den tyska och den svenska 10-årsräntan. Det mesta talar för att den svenska räntenivån anpassas nedåt till den som råder i vår omvärld. Det finns en del som talar för att Riksbanken höjer sin styrränta ytterligare. Vi räknar med en höjning under hösten och ytterligare höjningar är troliga under nästa år. Det sammanhänger med vår bedömning att de rekryteringsproblem som finns består och förvärras under nästa år då vi räknar med en betydligt starkare konjunktur. Kronvärdet missas alltid i alla prognoser Prognoserna över värdet på kronan har spruckit ett otal gånger för prognosmakarna. Det allmänna omdömet är att kronan har varit och är undervärderad gentemot både dollarn och euron. Det centrala är att kronan alltid tar stryk när osäkerheten i omvärlden ökar och till detta kommer att även utvecklingen på Stockholmsbörsen inverkar. Nettoförsäljningar av svenska aktier som är ägda utomlands påverkar kronan liksom svenska fondförvaltares placeringar i utländska aktier. Hittills i år har dock kronan förstärks påtagligt mot både dollarn och euron men fortfarande bedöms kronan vara undervärderad, bl.a med hänsyn tagen till fortsatt goda överskott i handelsoch bytesbalansen. Det mesta talar för att kronan fortsätter att förstärkas under åtminstone första delen av prognosperioden. Det innebär en dämpning av den importerade inflationen, men också en påverkan på industrins konkurrenskraft. 20

21 Kraftigt ökade hushållsinkomster 2002 Hushållens reala inkomster har förstärkts påtagligt. Förra året steg inkomsterna med ca 3 procent vilket var en något högre ökningstakt än år 2000. Det var en god sysselsättningsökning, relativt goda löneökningar samt en förhållandevis låg inflationstakt som låg bakom utvecklingen. Till detta kom ökade transfereringar till hushållen. I år pekar ökningen i hushållens reala inkomster mot att bli mycket hög och ligga inom intervallet 4-4,6 procent. En så pass kraftig ökning av hushållens reala inkomster har endast inträffat ett fåtal gånger under de senaste decennierna. I år blir sysselsättningsökningen svag och bidraget till hushållsinkomsten förhållandevis liten, men istället sker en påtaglig ökning av offentliga transfereringar till hushållen medan hushållens skattebetalningar minskar. Under 2003 bedöms hushållens reala disponibla inkomster komma att öka i en mer måttlig takt eller i storleksordningen 2-2,5 procent. Hushållens framtidstro har stärkts Hushållens syn på den ekonomiska utvecklingen har stärkts påtagligt under innevarande år. Liksom under förra året har tron på den egna ekonomin förblivit stark men också förväntningarna på landets ekonomi blivit mer positiva. Under april månad bröts dock uppgången i synen på landets ekonomi då hushållen blev något mer pessimistiska. Jämfört med situationen för ett år sedan var dock hushållen betydligt mer positiva i april i år. Det finns mycket som talar för att förändringen i april är tillfällig och framkallad av bl.a. kraftigt fallande börskurser och fortsatt stora varsel om uppsägning. Hushållens syn på sin egen ekonomi 9 och landets ekonomi är en av flera viktiga indikatorer för bedömningen av privat konsumtion. Hushållen återfår köplusten Förra året dämpades hushållens konsumtionsutveckling påtagligt jämfört med de föregående årens höga tillväxt, enligt nationalräkenskaperna. Denna utveckling var också överraskande för samtliga prognosmakare som inte hade räknat med att hushållen skulle öka sitt sparande så kraftigt. Problembilden är likartad inför denna prognos. Hushållens inkomster ökar kraftigt och huvudfrågan är hushållens fördelning mellan sparande och privat konsumtion under de kommande åren. Det mesta talar dock för att den privata konsumtionen ökar påtagligt både i år och nästa år. Det 9 Inkluderar frågan om det är fördelaktig att köpa kapitalvaror nu. 21

22 framkommer bl.a. från vår intervjuundersökning där detaljhandelsföretagen ser de kommande åren an med optimistiska ögon, och från Konjunkturinstitutets barometer. Försäljningsutvecklingen under innevarande år har visserligen varit något dämpad men trots det ganska hygglig enligt vår bedömning. En positiv händelse är att bilförsäljningen börjat öka efter en lång nedgångsperiod. Vi beräknar ökningen i privat konsumtion till 1,8 procent i år och till 3,1 procent nästa år. Det som oroar är utvecklingen på börsen, som varit mycket svag under våren, genom att hushållens förmögenhet gröpts ur. Priserna på egna hem har dock stigit påtagligt vilket till viss del motverkat nedgången av hushållens förmögenhet. Lagd konsumtionsprognos förutsätter dock att den negativa börsutvecklingen bryts, annars är risken påtaglig att konsumtionsbedömningarna är något för optimistiska. Hushållen sparar pengar Hushållen minskade sitt sparande påtagligt under perioden 1993-2000 och det kan förklaras med en stark förmögenhetstillväxt. Förra året eroderades hushållens förmögenhet samtidigt som osäkerheten om framtiden ökade vilket ledde till ett ökat hushållssparande. Hushållens nettosparkvot steg med nära 3 procentenheter förra året vilket dämpade den privata konsumtionen. Även i år talar mycket för att hushållen ökar sitt sparande och vi räknar med att sparkvoten stiger med ca 3 procent. I takt med att konjunkturen förstärks kommer hushållen att spendera en större del av sina inkomster på konsumtion varvid sparkvoten bedöms dämpas 2003. Dämpningen i investeringarna 2001 var en tillfällighet Investeringarna har dämpats påtagligt under det senaste året. De mattades från en tillväxt på 5 procent 2000 till 1,5 procent 2001. Bostadsbyggandet steg kraftigt medan investeringarna i näringslivet och offentliga myndigheter endast ökade svagt. Även i år bör investeringarna i näringslivet komma att utvecklas svagt. Det sammanhänger med ett lågt kapacitetsutnyttjande och en försämrad lönsamhet. Nästa år väntas dock en bred investeringstillväxt inom näringslivet, vilket bygger på bedömningen att konjunkturen förstärks markant. Bostadsbyggandet bedöms öka både i år och nästa år. Det sammanhänger med en besvärande bostadsbrist i storstads- och högskoleregioner och det tillsammans med kraftigt stigande priser på andrahandsmarknaden för bostäder stimulerar till ett ökat bostadsbyggande. Fortfarande är bostadsbyggandet alldeles för litet för att möta efterfrågan på bostäder och bostadsbristen utgör en flaskhals för expansionen i tillväxtregionerna. Den problematiken 22

23 kvarstår under hela prognosperioden. Till detta kommer en ökad takt i utbyggnaden av tredje generationens mobiltelefonnät. Fortfarande är dock osäkerheten stor och mycket talar för att investeringarna blir av mindre omfattning än vad som tidigare antagits och förseningar är troliga. De statliga infrastrukturinvesteringarna ökar påtagligt under de närmaste åren och vi räknar med att många projekt kommer igång 2003, varvid 2002 kan ses som ett mellanår för anläggningssektorn. Vi beräknar att investeringarna ökar med 2 procent i år och med drygt 5 procent 2003. Förbättringen i de kommunala budgetarna upphör De kommunala budgetarna har förstärkts genom ökade skatteinkomster (till följd av ökad sysselsättning) och ökade statsbidrag 10. Även i år beräknas kommunernas inkomster komma att öka påtagligt eller med 5-7 procent, detta trots att sysselsättningstillväxten dämpas rejält. Det finns flera förklaringar till detta varav skatteåterbäringar från år 2001 kanske är den viktigaste 11. Det skall dock noteras att förbättringen av kommunernas ekonomi avtog 2001 och att den tendensen kvarstår 2002 12 och förstärks därefter. Det innebär att kommunerna riskerar att uppvisa ett underskott 2003. Det finns flera orsaker till försämrade kommunala budgetar. En central orsak är ökade kostnader pga. pris- och löneökningar och de är givetvis kopplade till växande brist på arbetskraft inom många kommunala yrken. Andra orsaker är stark expansion av verksamheter som är kopplade till demografi och reformer, svagare utveckling av skatteintäkter 13 mm. Från 2000 är kommunerna och landstingen skyldiga att ha en ekonomi i balans. Det innebär att lagda budgetar skall vara i balans (inte uppvisa underskott) och om underskott uppstår skall det balanseras inom två år. Den goda ekonomiska utvecklingen till trots har fortfarande många kommuner och landsting underbalanserade budgetar. Ungefär en tredjedel av landets kommuner och hälften av landstingen redovisade underskott för 2001 14. Det innebär i förlängningen att många kommuner kommer att tvingas jaga kostnader under de närmaste åren. Sammantaget innebär den ekonomiska utvecklingen för kommunerna att ök- 10 2001 uppgick statsbidraget till ca 84 miljarder kronor, vilket är drygt 30 miljarder högre än 1996. 11 I nationalräkenskaperna förs skillnaden mellan de preliminärt fastställda och de definitiva kommunskatterna till året efter intjänandeåret. Faktiskt utbetalning av dessa medel sker först året därpå. Slutavräkningarna 2002 avser inkomståret 2001. 12 Enligt rapporten Kommunernas ekonomiska läge, mars 2002. 13 Avser 2003, dvs. inkomståret 2002 styr utfallet 2003. I prognosen bedöms sysselsättningen komma att utvecklas svagt 2002. 14 Dessa kommuner och landsting bryter inte mot balanskravet utan de har två år på sig att rätta till budgetarna. 23

24 ningen av den kommunala konsumtionen undan för undan avtar, men att konsumtionen även växer nästa år. Det betyder att många enskilda kommuner och landsting även framöver kommer att få svårt att klara balanskravet. De offentliga finanserna visar överskott De offentliga finanserna har förstärkts kraftigt enligt regeringens beräkningar. För år 2001 uppgick den offentliga sektorns sparande till 105 miljarder kronor eller 4,8 procent av BNP. Förra årets höga sparande beror delvis på s.k. ofullständig periodisering i redovisningen av skatter. Det rör exempelvis bolags- och reavinstbeskattning som bokförs ett år efter det att vinst eller reavinst tagits fram. Effekten av dessa skatter beräknas till ca 42 miljarder kronor, vilket innebär att det offentliga sparandet uppgick till 62 miljarder kronor eller 2,9 procent av BNP. Det innebär också att sparandet minskade mellan 2000 och 2001. Den offentliga sektorns finansiella sparande bedöms minska påtagligt 2002 och ligga kvar på ungefär den lägre nivån 2003. Det betyder också att sparandet understiger 2 procent av BNP 2002 och 2003. Den konsoliderade skulden har minskat och uppgick till 55,3 procent av BNP vid utgången av 2000 och den beräknas falla till 53 procent 2002 och till drygt 50 procent 2003. Detta understiger klart det s.k. referensvärdet inom EU på 60 procent av BNP 15. Telekomsektorn fortsätter att ge bekymmer Vår undersökning visar tydligt att konjunkturen har bottnat och att en successivt tilltagande ekonomiskt aktivitet är att vänta. Det gäller näringslivet i stort medan tillväxten inom den kommunala sektorn kan komma att bromsa in något. Det gör att BNP växer under samtliga kvartal under åren 2002 och 2003 och att ökningstakten tilltar. Det finns dock områden som kan komma att få fortsatta stora problem och hit hör telekomsektorn och delar av IT-sektorn, åtminstone de delar som står i stark beroendeställning till telekomsektorn. Det finns som alltid stora osäkerhetsmoment men enligt vår uppfattning är situationen denna gång säkrare än vad som var fallet hösten/vintern förra året. Fortfarande finns flera osäkerhetsmoment avseende den inter- 15 Statsskulden uppgick till 1 154 miljarder kronor 2001, bruttoskulden till 1 304 miljarder kronor och den konsoliderade skulden till 1 213 miljarder kronor. Det är för den sistnämnda som EU har satt referensvärdet 60 procent av BNP. Ränteutgifterna är fortfarande dryga och uppgick till 74 miljarder kronor 2001 för hela den offentliga sektorn och de belastade statsbudgeten med 66 miljarder kronor. 24

25 nationella konjunkturen. Uppgången i konjunkturen står inte på säker grund i USA och detsamma gäller för EU-området. När det gäller EU-området har inte uppgången påbörjats i någon nämnvärd utsträckning. Av inhemska faktorer utgör inflationen och lönebildningen orosmoment och blir ökningen för stor tvingas Riksbanken höja sin styrränta mer än vad som antagits i denna prognos. Det leder till att den ekonomiska aktiviteten dämpas, dvs. BNP-tillväxten blir lägre än den som prognostiserats. Försörjningsbalans, förändring procent. Prognos för 2002 och 2003 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Privat konsumtion 1,4 2,0 2,7 3,8 4,1 0,2 1,8 3,1 Offentlig konsumtion 0,9-1,2 3,2 1,7-1,7 1,4 1,1 0,4 Fasta investeringar 5,0-1,1 8,5 8,1 4,5 1,5 2,0 5,3 Lagerinvesteringar -1,0 0,4 0,4-0,5 0,5-0,5-0,2 0,0 Export 3,5 13,7 8,4 5,9 9,8-1,4 1,1 6,8 Import 3,0 12,5 11,2 4,3 9,7-3,9 0,8 8,2 BNP 1,1 2,1 3,6 4,1 3,6 1,2 1,5 2,7 Inflationstakten, årsgenomsnitt 0,8 0,9 0,4 0,3 1,3 2,6 2,2 2,3 Exkluderas effekten av kyrkans överföring till hushållssektorn uppgick ökningen i privat konsumtion till 3 procent år 2000 och den offentliga konsumtionen ökade med 0,1 procent. Källa: AMS och Nationalräkenskaperna. 25