Frislipp av togtrafikken i Sverige muligheter og utfordringer fremover



Relevanta dokument
Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari

Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken?

Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige

SJ Reserapport 9/10. miljoner. /dag. i rätt tid. SJ AB våren Antal resor Punktlighet Helt nya resor 6,7. Våren Våren 2017.

Region Värmland och SJ 4 sep -19

3 december SNS seminarium om höghastighetståg Slutsatser från rapporten Kommersiella förutsättningar för höghastighetståg"

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision

En sammanfattning av Trafikverkets process för kapacitetstilldelning samt prioriteringskriterier

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Utbud, priser och konkurrens mellan tåg-flyg

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2017 Kvartal 4

För kvalitet, klimat och tillväxt

Dagens hålltider 60 minuter nuläge (09:15 10:15) 30 minuter kaffe (10:15 10:45) 45 minuter framtid (10:45 11:30) Diskussion/frågor (11:30 12:00)

Svenska synpunkter på höghastighetståg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

BO-LENNART NELLDAL JOSEF ANDERSSON OSKAR FRÖIDH. Pris för kontantbiljett kr/mil ,00 60,00 50,00. Kostnad kr/mil 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00

Frislipp av togtrafikken i Sverige muligheter og u6ordringer fremover. Mikael Prenler Ordförande i NJS svensk avdelning m.m.

Höghastighetsbanor och regional tågtrafik

Nya Ostkustbanan ur ett passagerarperspektiv. Jan Kyrk Affärschef SJ AB

Besök från trafikutskottet 30 mars Per Sandström VD Nyköping- Östgötalänken AB

Gröna tåget. Oskar Fröidh 14 maj Oskar Fröidh.

Mål och funktion med nya stambanor. Martin Sandberg

Remissvar avseende Trafikverkets Inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplanering för perioden

Framtidens järnväg formas idag!

FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE

Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige

Nybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation 2013:1. Stockholms Handelskammares rapport ISSN

Forskningsprogram för. Vid Trafik och Logistik KTH

Jämförelse mellan resultat från Sampers och andra prognoser samt internationella erfarenheter av höghastighetståg

Kort historia. Norrtåg

Kollektivtrafik Uppdrag och utmaningar i Uppsala. Kollektivtrafikförvaltningen UL Landstinget i Uppsala län

Strategi för regional tågtrafik i Skåne och över Öresund fram till år Anders Jönsson Region Skåne Pågatåg Nordost den 4 december 2015

Trafikverket och spårväg

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken?

KTH Järnvägsgruppen Centrum för forskning och utbildning inom Järnvägsteknik Utveckling av järnvägen - var står vi i Sverige?

Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen

En ny generation järnväg

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2017 Ack oktober 2017

Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi

ERFARENHETER AV SVENSKA SNABBTÅG INFÖR HÖGHASTIGHETSTÅG I DANMARK INLEDNING

November Att skapa tidtabeller för tåg nu och i framtiden

Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon

Bilaga B Trafikutbud etapp 1

Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige

Årskort FÖR DIG SOM RESER OFTA

Kort historia. Norrtågstrafiken

Trosa kommun har tagit del av remissmaterialet och kommunens synpunkter framgår av detta brev.

Ny Trafik Nodstadsseminarium, Västerås. 14 november 2014 Lisa Sandberg,

Erfarenheter från konkurrensutsättning. Sverige. Gunnar Alexandersson. Jernbaneforum, Oslo 18 mars Utredningen om järnvägens organisation

Erfarenheter från konkurrensutsättning

Järnvägens avreglering i Sverige Erfarenheter och framtidsutsikter

Höghastighetsbanor Stockholm-Göteborg respektive Stockholm-Malmö

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 4

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

PM 14 maj Skattning av resande, kostnader och intäkter för Trafikplan 2017

1 Storstadsregionerna

SJ Reserapport. SJ AB November Tågavgångar Resenärer Antal orter per dag en typisk vardag per dag

Södra stambanan Ekonomiskt lönsam, energieffek2vt och miljövänligt. Göran Svärd

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Ostlänken. Beräkning av samhällsekonomiska effekter

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan Stockholm

Strategi för regional tågtrafik i Skåne och över Öresund fram till år Anders Jönsson Region Skåne Pågatåg Nordost den 4 mars 2016

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik

Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige

Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet

Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg. Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna. Lena Erixon Generaldirektör

Avreglering av persontrafiken på järnväg

Synpunkter på delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3

Samlad effektbedömning för tidigare beslutade objekt i åtgärdsplanen ( låsningar )

Utblick från nationell nivå. Mattias Andersson, Svensk Kollektivtrafik

Trendrapport affärsresande på tåg

Delårsrapport Q1. 1 januari 31 mars Jan Forsberg, VD

frågor om höghastighetståg

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 2

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras

Höghastighetsbanor i Sverige

TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Q1 2012

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? 7 juni Oskar Fröidh. Avd. för trafik och logistik, KTH. oskar@infra.kth.

Ökad kapacitet på Västkustbanan för en bättre tågtrafik

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2017 Kvartal 1

Kvalitetsrapport 2018 Kvartal 4


Uppföljning av långväga buss 2000

RTS INDEX Q OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

Med tåg i stråket Östergötland Sörmland - Stockholm. Del 2, trafiksituationen när Citybanan och Ostlänken öppnar för trafik

Tranås stationsläge på HH

Förslag till nationell plan för transportsystemet Ägarens mål och krav Långsiktig styrning Operativ styrning

K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar

Transkript:

Frislipp av togtrafikken i Sverige muligheter og utfordringer fremover Tomas Ahlberg SJ AB, stab Affärsutveckling 2010-04-15 NJS-seminarium i Oslo

Om SJ AB Aktiebolag som ägs av svenska staten Bedriver trafik i egen regi samt upphandlad trafik Trafikerar 350 orter Över 110 000 resenärer och ca 600 avgångar per dag (egentrafik) Ca 3 500 medarbetare Årlig omsättning ca 7,5 miljarder kr, resultat ca 540 mkr

Koncept för olika kundbehov X 2000 snabbtåg med högsta komfort och service, bistro InterCity tåg för längre sträckor med bistro eller kiosk Regional hög andel arbetsresor, X40 eller lok och vagn

SJ:s egentrafik SJ X2000 SJ Regionaltåg SJ IC-tåg/Nattåg

SJ:s prissättningsstrategi - Rörlig prissättning med yield management - Biljetterna prissätts efter variationer i utbud och efterfrågan - Populära avgångar får ett successivt högre pris ju fler bokar - Utöver efterfrågan varierar biljettpriset också av: 1. Produkt (X2000, Intercity, Regional) 2. Servicenivå (2 klass, 1 klass eller 1 klass Plus) 3. Återköps- och/eller bytesmöjlighet 4. Inköpsmetod (kontant, kreditkort, periodkort, biljettlöst osv) - 2007 införde SJ auktion på osålda biljetter, utropspris 1 kr

Efterfrågestyrd prissättning, teori Fare ( ) 100 50 0 0 Cost-based fare C Revenue: 2500 Fare: C= 50 Consumer surplus Demand curve 50 100 Demand (seats sold) Yield management (Doganis, 2002, p 284) Fare ( ) 100 70 50 20 0 0 Market-based fare no yield management M1 20 M2 Revenue: 3200 Fares: M1= 70 M2= 50 M3= 20 40 Consumer surplus M3 80 100 Demand (seats sold) Fare ( ) 100 80 60 40 20 Market-based fare with yield management 0 0 Y1 20 Y2 Revenue: 4000 Fares: Y1= 80 Y2= 60 Y3= 40 Y4= 20 40 Y3 Consumer surplus minimised Y4 60 80 100 Fasta taxor (ex. THM) Differentierade priser Rörlig prissättning Demand (seats sold)

Biltrafiken dominerar stort - andelar, Långväga långväga resor inrikes - marknadsandelar resor (personkilometer) - av personkilometer 2009 Järnväg 16% Flyg 7% Buss 5% Personbil 72% Källa: Jakob Wajsman, Banverket Trend mot ökat bilresande fortsätter

Konkurrenssituation mellan trafikslagen Bilen är den svåraste konkurrenten till tåg Alternativa drivmedel och miljöbilar Högre bensinpriser och trängselskatter gynnar tåget Tåget ökar Bättre regionalt och interregionalt utbud Rörliga priser en framgångsfaktor Miljön talar för tåget Punktlighetsproblemen negativa Flyget stagnerar på korta distanser Höga bränslepriser och miljöargument slår mot flyget Stora flygplatser vinnare - små flygplatser förlorare Buss ingen allvarlig konkurrent Långa restider och sämre komfort Bättre geografisk täckning än tåg

Befolkningen koncentreras till storstäderna Utvecklingen bidrar till ökat resande med tåg och stärker underlaget för framtida höghastighetsbanor Stark tillväxt sker: - Mälardalen - Göteborgsområdet -Örestad/Västkusten - Linköping/Norrköping - Jönköping - Växjö/Kalmar - Umeå Befolkningsförändringar 1997-2007, SIKA

Miljoner personkm 9 000 8 000 SJ kommersiell trafik 1990-2009 Resandeutveckling SJ egentrafik och prognos 2010-2015 Årlig resandeökning på upp till 8 % de senaste 5 åren Svag resandeutveckling under 2009 pga Öresundstrafik till DSB First, lågkonjunktur samt biljettprishöjningar Ko ran 7 000 6 000 5 000 4 000 Regional 3 000 2 000 1 000 Nattåg InterCity X 2000 0 1990 1995 2000 2005 2010

Personkilometer/Platskilometer Mycket hög beläggning i X2000 X2000-beläggningsgrad - nära kapacitetstaket 1991-2008p 80% 70% 60% 50% 40% Endast 1 klass Förlängda tåg med 2klass Start yeild managent Låga just nu-priser Dubbla tåg i vissa avgångar 30% 20% 10% 0% 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008

Antal resor 160 000 Resande Stockholm-Oslo 25 Långa Norge/Mälard Ö Oslo - Stockholm - positiv utveckling tack vare gränstrafiksamarbetet 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

SJ står för ca 40% av förseningarna - punktlighet 2008 för X2000: 69 % (inom 5 min) - punktlighet 2008 för alla SJ-tåg: 90 % (inom 5 min) Exogena faktorer (Tillbud/Olyckor, Naturhinder) 18,2% Planerade arbeten 3,8% Trafikledning 2,6% Operatör (Avgång/Uppehåll, Leverans, Växling/Sammansättning, Personal) 16,8% Infrastruktur (Signal, Spår/Bana, El) 36,2% Fordon 22,4%

Vad händer 2010? Endast små förändringar i SJs trafikutbud T10 Utökad IC-trafik, IC-tåg hela veckan 2 tågpar dag Förstärkt X40-trafik Linköping-Katrineholm-Stockholm Resandevolymerna förväntas totalt öka något med upp till 2-3 % Loktågsvagnar (160 st) upprustas, klart okt-10 Malmö C - bygget av Citytunneln innebär begränsningar för stora delar av tågtrafiken SJs nya snabbtåg X55 börjar levereras under hösten

Förutsättningar 2011 Marknaden för persontrafik öppnas formellt den 1 oktober 2010 Ad hoc tåglägesansökningar möjliga från oktober 2010 tidigaste ordinarie tåglägesansökan kan göras i april 2011 till T12 SJ överlämnar Västtrafiken till DSB First samt Östgötatrafiken till DB i december 2010 Citytunneln i Malmö öppnar för trafik i december 2010 SJs nya snabbtåg X55 (20 st) slutlevereras under 2011 Möjliggör X2000-expansion på stambanorna Avstängning av Södra stambanan söder om Katrineholm 10-16 veckor våren 2011 pga banarbete Botniabanan öppnar för trafik i sin helhet i augusti 2011

Järnvägsmarknaden öppnas (Prop 2008/09:176) Infrastrukturministern vill se en liknande utveckling som inom flyget efter avregleringen. Banverket ska ta fram marknadsmässiga banavgifter samt en utvecklad tåglägesfördelningsmodell. 16

En fördubbling av banavgifterna till 2013 planeras 885 1000 715 516 516 565 2008 2009 2010 2011 2012 2013 17

Fördelning av tåglägen vid överbelastning Trångsektorplaner förplanerade tåglägen tidsintervall mellan tåg principer för trafikering Samråd Frivilliga överenskommelser mellan berörda operatörer Prioteringskriterier Tågen grupperas och ett tidsvärde fastställs på samhällsekonomiska grunder för varje tåg Prioriteringen av tåglägena är inte absolut helhetslösning av den totala trafiklösningen avgör prioritering för enskilda tåg Tvistlösning Auktion kan bli aktuellt i framtiden 18

Ökad kapacitet med nya snabbtåg, X55 20 st 4-vagnarståg, ca 250 platser, toppfart 200 km/t, ERTMS-signalsystem Stockholm-Värmland/Oslo, Stockholm-Dalarna, Stockholm-Sundsvall/Umeå

Utprovning av ERTMS för X55 pågår SJ har utrustat två RC-lok med ERTMS-utrustning Bild från provkörningar på Botniabanan

Nya X55 samt ombyggnad av personvagnar innebär en kraftig ökning av sittplatskapaciteten i SJ:s fordonsflotta 50 000 Nuläge och utveckling Sittplatser i SJ-fordon + 25 % mellan 2009-2012 45 000 40 000 35 000 X40 X55 30 000 25 000 20 000 Personvagnar 15 000 10 000 5 000 X2000 0 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020

40% ökning av antalet fordon Idag finns ca 620 järnvägsfordon för passagerartrafik i Sverige Under tidsperioden 2006-2020 beräknas ca 500 nya tillkomma och 250 äldre fordon fasas ut, netto + 250 fordon

Kraftfull trafikexpansion 2011-2012 Nya fordon X55 sätts i trafik Falun/Borlänge-Stockholm Oslo-Värmland-Stockholm X2000/IC frigörs till Södra/Västra stambanan X2000 Stockholm-Göteborg: mer mult + fler direkttåg restid ca 2.45 tim X2000 Stockholm-Köpenhamn: mer mult + direkttåg restid ca 4.30 tim Restidsförkortning när Citytunneln öppnar i dec 2010 X2000 Stockholm-Sundsvall: direkttåg restid ca 2.55 tim Ny snabbtågstrafik med X55 på Botniabanan hösten 2011 4-5 dbt Stockholm-Umeå, restid ca 6.00 tim Kapacitetsförstärkning Gävle-Stockholm pga Botniabanans tillkomst

Järnvägens infrastruktur sätter gränserna för utvecklingen Nuvarande låga investeringstakt i infrastruktur innebär fortsatt kapacitetsbrist i järnvägsnätet under överblickbar tid framåt Kapacitetsbristen förstärks med avreglerad persontrafik Utan nya banor kan inte restiderna förkortas mer än marginellt Ev. nya höghastighetsbanor färdiga tidigast ca 2025

Det är fullt på stambanorna! - exempel södra stambanan Mjölby-Hässleholm T10

Hur möter SJ avregleringen? Offensiv prissättning med rörliga priser, yield mangement Utveckling av premiumprodukten X2000 Fler snabba direkttåg på ändpunktsmarknader för att nå flygresenärerna Nya snabbtåg, X55 Satsning på lågpriskoncept, upprustade lok o vagn Kraftig kapacitetsökning på de stora relationerna Stockholm-Göteborg Stockholm-Malmö/Köpenhamn Stockholm-Sundsvall-Umeå SJ är redo för konkurrens

Sverige är ett glest befolkat land i Europas utkant - trots det investerar vi mindre än EU-snittet

miljarder pkm/år Tåget förväntas växa mest av alla transportslag framöver 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 Nationell resandeprognos 2006-2020, långväga resor Årlig ökning 0,6% Totalt: 43 % ökning Årlig ökning 2,6% Årlig ökning 0,3% Årlig ökning 0,7% Fördelning: 80% privatresor 20% tjänsteresor År 2006 Prognos 2020 0 Långväga bil Långväga tåg Inrikes flygresor Långväga buss

Restidsmål Högst 3 timmars restid för tjänsteresor över dagen Högst 1 timmes restid för dagliga pendlingsresor Halva restiden jämfört med bil Helst 30 min kortare än flyg räknat city till city De största orterna viktigast

Attraktiva restider krävs för effektiv konkurrens med flyg och bil Stockholm-Göteborg 2008

Framtida snabbtåg i Sverige efter X2000? B360+ Höghastighetståg B250 Trimmad X55 S220-250 Pendolino S250-300+ Gröna tåget Kräver nya höghastighetsbanor Ej korglutning Befintliga konstruktioner Bygger på X55 Ej korglutning Delvis ny konstruktion Korglutning Finns i drift Ny konstruktion Teknikskifte Permanentmagnetmotorer Aktiv fjädring