FILMCENTRUM PRESENTERAR YLVA OCH DRAKEN AV THOMAS DANIELSSON EN LÄRARHANDLEDNING PRODUCERAD AV FILMCENTRUM & TAGE GRANIT MED STÖD FRÅN SOCIALSTYRELSEN & SVENSKA FILMINSTITUTET FILMCENTRUM WWW.FILMCENTRUM.SE
Ylva och Draken - En lärarhandledning Förord Syftet med efterarbetet till Ylva och Draken är att skapa olika sätt att bearbeta tankar, känslor och intryck från filmen och teaterföreställningen. Materialet innehåller en bakgrund till filmen om Ylva. Där finns också några av de dikter som Ylva skrivit om sin anorexi. I materialet finns också ett utdrag ur boken Jätten i Spegeln av Helene Arkhem, avsnittet Att leva med anorexi med råd till vänner och anhöriga. Teatergruppen Tage Granit har tagit fram ett material med olika övningar som kan användas i klassrummet efter föreställningen. Sist i materialet finns en text med kontaktadresser från Anorexi/Bulimi-Kontakt. Handledningen går att ladda ner från vår websida: www.filmcentrum.se Innehållsförteckning 1 Om Ylva 2 Att leva med Anorexi - Så känner du igen Anorexi 3 Råd till dig som är förälder, vän eller pojkvän. 4 Till dig som är anhörig 5 Efterarbete 6 Kontaktadresser Anorexi/ Bulimi-Kontakt För mer info eva@filmcentrum.se 08-545 275 08 anna@tagegranit.nu 08-783 77 28 Distribution FilmCentrum Box 2068, 103 12 Stockholm 08-545 275 00 www.filmcentrum.se 2
1. Om Ylva Texterna och citaten är hämtade ur Thomas Danielssons texter om filmen. Dikterna är skrivna av Ylva och ingår i filmen. Det är snö och kallt. Ylva är fjorton år gammal och rör sig som en zombie i ett vintergrått, halländskt landskap. Hon är tunn, tunn som en fjäril. Hennes blick bakom de stora glasögonen är fullständigt tom. Ylvas far filmar henne och det är bara en kort tid innan hon kommer att läggas in på anorexikliniken. Ett år tidigare beskriver Ylva anorexin som ett ont djur. Jag vet nog att du ligger där och lurar Jag vet det nu och jag är rädd Du vet att jag inte kan klara av dig Och du njuter av det Jag vrider och vänder mig men kommer inte loss Jag sitter redan fast i ditt järngrepp Anorexia Nervosa -Ylva 13 år gammal - Redan som 3-4 åring ställde Ylva höga krav på sig själv. I skolan skulle Ylva bara ha högsta betyg. Ingenting annat dög. Det var inte nog med att kunna läxorna. Helst skulle hon kunna texten utantill. Anorexin förändrade Ylva mentalt. När kroppen inte får någon näring påverkas ens psyke. I flera år höll hon sin familj i ett järngrepp. Allt kretsade kring henne. Ingen annan fick plats. Hon blev alltmer instabil ju mindre hon åt, vilket många gånger ledde till våldsamma aggressioner mot omgivningen. - Innerst inne ville jag ju få kontakt, bli sedd, bli älskad trots att jag var så besvärlig men vuxenvärlden orkade inte tränga genom det pansar jag byggt upp kring mig själv. Jag blir så trött på att alltid var denna duktiga, fullkomliga varelse När alla mina brister lyser igenom sprickorna i min hud Jag förstår inte hur ni kan ta för givet att jag alltid skall orka vara jag När jag alltid måste svälja, kväva min ilska, min gråt För att ni inte ska oroas, för att ni inte ska undra Varför jag plötsligt blivit onormal... och skriker och gråter Och sörjer och förbannar och hatar. Precis som ni. 3
Håll bara om mig Täck mig, göm mig Låt dem inte se hur jag långsamt går under Var mitt pansar utåt, mitt alibi, min presstalesman, som säger: Ja, hon var på jobbet idag Ja, hon äter ordentligt Ja, hon är lycklig Ja, hon är ständigt i farten Ambitiös, konstruktiv, kreativ Och inga kommentarer som svar på frågan varför jag då aldrig ens kommer ur sängen Jag faller Jag blöder Kan ingen förstå Jag vill slippa förklara varför jag blöder Varför jag faller Varför jag slår Kan ingen förstå Jag vågar inte öppna Kan inte klä av mig Jag behöver min rustning för att inte gå under Inte gå sönder Kan ingen förstå Jag kan inte visa hur vidrig jag är Ni skulle vända mig ryggen Ni skulle vända och gå Anorexin tog mer och mer kommandot över Ylva. Hon tappade hår, hennes puls blev långsammare, kroppstemperaturen sjönk. Hon skar sig i handlederna. Hon stack sig själv med nålar. Det skulle bli skönt för dom om jag försvann för då skulle dom slippa allt det där med mitt petande i maten, mitt skrikande... att skada mig själv. Att dom aldrig visste om jag skulle skada någon av dom eller... Och när det kändes så,att det här står jag inte ut med längre så kom alla dom där tankarna när jag satt där med rakbladen och skulle till att snitta.. så var det alltid det där att: Vänta lite nu.! Jag vet precis.. Jag har full kontroll över den här världen och den här verkligheten. Men just det där med kontroll.. jag hade ingen kontroll över vad som skulle hända sen. 4
Syster, oh Syster! Du hårda, levande, vilda Vart för du dina steg Du skrattar och dansar mot faran Du okuvliga, orädda Vänd om! Vänd om! Du skär dig Du blöder Vänd om! Vänd om! Du stolta Du trotsiga, med vingar av iver Du faller Blir liggande Slagen till marken av ditt eget förakt O syster, min syster Gnistrande, lekfulla Dina ögon är hårda som sten 15 år gammal gick Ylva med på att lägga in sig på S:t Lars sjukhus i Lund. Hon hade helt slutat äta. Perioden på S:t Lars blev en tuff upplevelse - men hon överlevde och när Ylva var 17 fick hon för första gången kontakt med en terapeut som hon litade på - det blev en viktig vändpunkt i hennes liv. Idag, tio år senare, är Ylva på väg att vinna över anorexin. Ylva har alltid skrivit mycket - framför allt poesi. I dikterna förmedlar Ylva sina känslor och tankar kring anorexin. Skrivandet har varit ett av hennes sätt att bearbeta sin ångest, sin ensamhet och sin längtan efter den närhet som hon först nu vågar sig på - en viktig säkerhetsventil för att orka leva vidare. Diskutera kring de upplevelser som dikterna förmedlar. - Hur står den yttre bilden av Ylva, som hon beskrivs i filmen, mot de inre tankar och känslor som dikterna berättar om? 5
2. Att leva med anorexi Avsnitten nedan är med författarens tillstånd hämtade ur boken Jätten i spegeln - en bok om kampen mot anorexi och andra ätstörningar, av Helene Arkhem, Richters förlag AB, Malmö, 2005. I texten nedan talas om hon eftersom den refererar till boken som handlar om Mikaela. Råden gäller naturligtvis i lika hög grad för killar med anorexi... Så känner du igen anorexi 11 varningssignaler på självsvält En anorektiker är, precis som andra missbrukare, duktig på att dölja sitt missbruk. Ätstörningen är hennes egen hemlighet, som hon döljer med lögner och undanflykter. Men för den som är uppmärksam finns det ofta flera tecken på vad som är på gång. Egendomliga matvanor Att hon förändrar sitt ätande kan vara ett tecken på ätstörning. Hon kan dra ner på fett och socker och tackar helt plötsligt nej till sådant som hon tidigare tyckt om att äta. Många vägrar äta helt. Andra säger ofta jag har redan ätit. Hon ger intryck av att hon äter mycket och ofta - men alltid någon annanstans, när du inte ser. Överdrivet matintresse Många anorektiker är väldigt intresserade av mat och matlagning. En del pluggar kaloritabeller, andra läser kokböcker, samlar på recept och lagar gärna mat åt andra - utan att själva äta. Sömnproblem Hon har svårt att sova och vaknar ofta mitt i natten och väldigt tidigt på morgonen. Huvudvärk Den ständiga hungern (och sömnbristen) ger huvudvärk. Anorektikern äter ofta smärtstillande tabletter som Treo, Alvedon och Ipren. Viktfixering Hon talar ofta om vikten, väger sig ideligen och jämför ständigt sin kropp med andras. Intresserar sig för fettinnehåll och kalorier i mat och dryck. 6
Mycket motion Hon är ständigt i rörelse. Tränar flera gånger i veckan, cyklar, simmar, springer, går långa promenader, tar trapporna i stället för hissen. Ändrad klädstil En del anorektiker klär sig i stora bylsiga tröjor, dels på grund av frusenhet och dels för att dölja viktnedgången för föräldrar och andra vuxna. Andra anorektiker vill gärna visa upp sina smala kroppar i korta kjolar och små linnen som visar magen. Många och långa toalettbesök Anorektiker får ofta förstoppning. Det kan också hända att de låser in sig på toaletten för att kräkas upp mat - eller spola ner mat som de gömt i tröjärmen, fickan eller en servett. En låst toalett kan också fungera som en tillflyktsort för ett extra träningspass med sit-ups eller jogging på stället. Försämrad koncentrationsförmåga Hon har svårt att läsa böcker och att sitta stilla och se på tv. Man tänker sämre under svält. Förmågan att uppfatta, ta in och sortera intryck minskar. Det är svårt att ta till sig ny information, att plugga, läsa, se på tv eller diskutera med någon. Föredrar att frysa Hon sänker ofta temperaturen i sitt sovrum eftersom hon tror att fler kalorier förbränns när man fryser. Nedstämdhet Hon ser sorgsen och ledsen ut och verkar känna sig utanför. Hon drar sig undan från andras sällskap och isolerar sig. 7
3. Råd till dig som är förälder, vän eller pojkvän Var uppmärksam på tidiga signaler Ju tidigare någon får hjälp och behandling för sina ätstörningar, desto bättre är det. Om någon förändrar sina matvanor och äter väldigt lite så kan det vara tecken på en ätstörning. Kom ihåg att det inte alltid syns på kroppen eller vikten hur sjuk någon är. Det är inte alla anorektiker som tappar så mycket i vikt att de ser ut som vandrande, skinnklädda skelett - men de kan må väldigt dåligt ändå. Bulimi är ännu svårare att upptäcka eftersom den drabbade ofta är normalviktig. Prata om problemet En rak, ärlig och lugn kommunikation är bäst. Säg till din dotter/vän/flickvän att du är orolig för henne. Berätta att du lagt märke till att hon äter alldeles för lite, men undvik att nämna anorexi eller bulimi. Prata utifrån dig själv, vad du själv har sett, känner och tänker: Jag har lagt märke till att du äter väldigt lite nuförtiden och det gör mig otroligt orolig Välj tillfälle med omsorg, det går lättast att prata om stämningen är så avslappnad som möjligt. Att ta upp ämnet där det känns naturligast, vid köksbordet under en måltid, rekommenderas inte. Ta upp ämnet med jämna mellanrum och försök vinna hennes förtroende. Var vänlig men bestämd i era samtal. Försök att fokusera era samtal på vad hon känner, försök att hjälpa henne att formulera sig. Att försöka att få henne att äta normalt med hjälp av hot, böner, vredesutbrott eller ultimatum är lönlöst. Scener och bråk gör bara det hela värre. Förbud hjälper inte heller, även om ditt barn är minderårigt. Om du förbjuder din dotter att träna flera gånger i veckan så kommer hon att fortsätta att göra det, men i hemlighet. Den enda vägen bort från ätstörningen är att få henne att erkänna för sig själv och andra att hon är sjuk och att hon därefter hittar motivation till att vilja bli frisk. Ni kommer inte att klara detta själva, professionell hjälp behövs.tveka inte att kontakta vården. Men gör det inte bakom ryggen på henne, det är viktigt att hon känner att hon kan lita på dig. Ta inte hennes ilska och lögner personligt Det kan mycket väl hända att du får en utskällning när du tar upp hennes matvanor. Det är också möjligt att hon ljuger dig rätt upp i ansiktet när du ställer frågor om när och vad hon har ätit. Hon plågas av ångest och försöker desperat skydda sin hemlighet. Men om någon ställer henne mot väggen gång på gång så sjunker orden så småningom in i hennes medvetande. Insikten om att hon är genomskådad gör henne medveten om sjukdomen. Och medvetenheten är ett steg på vägen att bli frisk. Skilj personen från sjukdomen Säg till din flicka att du älskar henne vad som än händer, att det är hennes sjukdom du hatar. Säg det gång på gång. Hon behöver höra det. Ge henne ärliga komplimanger. Inte för hennes utseende, utan för hennes personlighet och talanger. 8
Visa att du bryr dig om Fråga hur hon mår och fråga hur du kan hjälpa henne. Behöver hon ha stöd när hon ska äta? Säg att ni ska ta er igenom sjukdomen tillsammans. Lämna henne inte i fred för att vara snäll, även om hon ber dig. Risken är mycket stor att ätstörningar förvärras om man inte börjar behandla dem. När hon ska äta hemma: sitt tillsammans med henne vid matbordet. Distrahera henne och prata om allt annat än mat. Anklaga inte När man är pressad är det lätt hänt att man ger den sjuke - eller någon annan, kanske sig själv - skulden för sjukdomen. Men gör inte det. Det ger er ingenting. Utom plågsamma skuldkänslor. Lägg inte ner energi på att söka ett svar på frågan Hur kunde det bli så här? Nu är det som det är - och det absolut viktigaste nu, det är att hon får behandling och blir frisk. Satsa din kraft på det istället. Bli inte hemma-terapeut Hjälp henne att få professionell behandling istället, snarast möjligt. Ställ inga viktkrav Kräv inte att hon ska öka i vikt, ställ inga ultimatum och hota inte med olika saker om hon inte äter. Det leder bara till ännu hårdare låsningar. Se till att du själv får stöd och hjälp Anorexi är en tung sjukdom att leva med, det är viktigt för dig att du har någon att prata med. Hitta en vän som du känner förtroende för eller sök stöd i en anhöriggrupp eller genom terapi. Annars är risken stor att du går under av den psykiska pressen. Försök att fortsätta med sådant som brukade tillhöra ditt normala liv, före sjukdomen. Att ägna sig åt ett fritidsintresse, träffa goda vänner eller gå på en avkopplande massage kan kännas som en omöjlig och lågprioriterad lyx just nu. Men det kan vara viktigare än du anar, att göra sådant du tycker om, för att hämta kraft. Kasta ut vågen! Se till att det inte finns någon våg hemma i badrummet. När hon ska bli vägd av läkare, kräv att hon får stå med ryggen mot resultatet. Prata inte om vikt i siffror, det gör henne bara ännu mer fixerad. Om du säger: Går du ner två kilo till så kommer du att hamna på sjukhus, då kommer hon tolka det som att det är okej att hon går ner ett kilo och niohundra gram - och göra det. Prata INTE om hennes utseende Kommentera varken viktnedgång eller -uppgång. Ge henne inte uppmuntrande komplimanger om hennes utseende och säg inte att hon inte alls ser så sjuk ut. Allt du säger om en anorektikers utseende kan hon misstolka. Hon hör vad hon vill höra. Säger du att hon är snygg trots sin magerhet så tar hon det som en uppmuntran och fortsätter svälten. Säger du: Vad söt du är, nu när du gått upp lite i vikt, så kan hon misstro dig och misstänka att du vill att hon ska bli jättetjock. Undvik mat-tjat Prata om andra saker, försök att få henne att bli intresserad av sådant som inte har med mat och motion att göra. Trots att din dotter/vän kan vara tvär och avvisande så längtar hon efter att andra ska bry sig om henne. 9
Stör hennes rutiner... En anorektikers dag är inrutad. Mat(o)vanorna, eller knepen för att undvika mat, styr allt. Tillbringa mycket tid med henne och gör det svårt och krångligt för henne att smita undan.... men var medveten om tvångstankarnas kraft Det är viktigt för en anorektiker att följa sina rutiner. En dag kan bli helt förstörd om hon inte får göra saker enligt ett visst mönster. Vissa tvångshandlingar är hon tvungen att utföra för att kunna äta överhuvudtaget. Hon håller fast vid dem därför att de ger henne en falsk känsla av trygghet. Om ni lever och bor tillsammans så måste du bestämma dig för vilka av hennes rutiner som är okej att hon fortsätter med. Sätt upp tydliga regler och förklara var gränserna går i ert hem. Säg konsekvent nej till sådant som är farligt för hennes hälsa - men tillåt rutiner som är ofarliga, även om de är irriterande. Exempelvis: -Du tillåter att hon alltid sitter på samma plats vid matbordet, att hon alltid äter på ett speciellt porslin. Men: -Du tillåter inte att hon smusslar undan mat och slänger den. Och det är inte okej att hennes problem styr hela familjens matvanor. 10
4. Till dig som är anhörig Anorexi är mer än en sjukdom. Den är en fasansfull livsstil. Ett svältens fängelse där de höga murarna är byggda av tvångstankar, obegripliga tankar för den som är frisk och står utanför. Att leva med anorexi är en mardröm - både för den som är sjuk och för dem som står nära den sjuke. I början kan anorexin vara svår att upptäcka. Det kan vara svårt att se att någon börjar gå ner i vikt om man träffar henne varje dag. Dessutom är den som håller på att fastna i ett matmissbruk inte själv medveten om faran. Anorexi, det är väl något som drabbar andra! Själv har hon inte alls anorexi. Nej, hon är bara bra på att hålla koll på vad hon äter! Förnekelsen, inför både sig själv och omgivningen, kan ibland gå väldigt långt. Anorektikern är ovillig att prata med någon om sitt störda beteende, det är hennes egen hemlighet. Ställs hon mot väggen är hon anorexins egen försvarsadvokat: Vadå, det är väl inget fel att undvika att äta fett. Och tränar, det gör ju alla! Jag mår jättebra, sluta oroa dig!, kan anorektikern utbrista om någon uttrycker en misstanke. Som anhörig eller vän blir du systematiskt utsatt för lögner och svek. En anorektiker kan ljuga dig rakt upp i ansiktet, säga Jo, jag har ätit, jag lovar, trots att lunchen du gjorde i ordning åkte raka vägen ner i sopnedkastet så fort du vände ryggen till. (Ibland dränker anorektikern in maten som kastas med diskmedel eller något annat för att göra den oätlig, så att hon inte ska kunna ångra sig och plocka upp den igen ur soppåsen.) Att kroppen blir alltmer utmärglad kan döljas länge under stora tröjor och många lager av kläder. Anorektikern ruvar på sin hemlighet. Slits mellan flera känslor: tillfredsställelsen av att ha kontroll blandas med ångest, förtvivlan, rädsla, självförakt och skuldkänslor. Alla anorektikers tankar kretsar kring mat, kropp, kalorier och fett. Den starkaste känslan hon har är hunger. En vild hunger som hon försöker förtränga. En dag går sanningen inte längre att dölja. Det är uppenbart att hon har anorexi - trots att hon kanske ännu förnekar det. Att inse att någon man tycker om blivit så förändrad, både till kropp och själ, är fruktansvärt plågsamt. Du som lever vid anorektikerns sida går igenom en storm av känslor. Du känner dig förtvivlad. Rädd. Och maktlös. Din älskade flicka förvandlas inför dina ögon, från en söt, glad tjej till ett levande skelett. Hon håller på att svälta ihjäl - utan att du kan göra något åt det. Böner, hot, långa allvarliga samtal, logiska resonemang. Inget hjälper. Inget når henne. Vad du än gör eller säger så kan du inte få henne att äta. 11
Du lider med henne. Känner skuld. Undrar: Vad har jag gjort för fel? Vad kunde jag gjort annorlunda? Det händer också att du känner vrede. Blir rejält förbannad, ja rentav rasande, på alla hennes galna tankar, nycker, egoism och hennes sätt att dominera familjen genom att knipa ihop munnen. Varje middag blir en utdragen plåga. Som ett tyst väsen sitter hon där vid bordet. Petar i maten med gaffeln och skär långsamt allt i små små bitar. Men äter, det gör hon inte. Du vill slå näven i bordet, skrika Ät, för fan! och proppa in mat i hennes mun. Om bara allt kunde blir som vanligt igen! Det kan det bli. Ert liv kommer inte alltid att vara så här kaotiskt. Det kan bli bättre. Mycket bättre. Men det kommer ta tid, kanske flera år. Du måste utrusta dig med tålamod och vara beredd på att ni har en lång och svår väg framför er. Ni måste gå den tillsammans, steg för steg för steg. Flickan som du älskar så mycket finns fortfarande kvar. Tyck illa om sjukdomen, som har förändrat henne. Men tyck inte illa om henne. Det hon behöver mest av allt just nu är din kärlek och ditt stöd. Utan villkor. 12
13
5. Efterarbete till Ylva och Draken - Tage Granit I vår lärarhandledning så har vi sett till att undvika resonemang kring rätt och fel. En del påståenden och frågeställningar kanske kan upplevas som provokativa - och det är just därför vi har valt dom. Tanken är att väcka diskussion och förhoppningsvis en större medvetenhet utan att vissa synvinklar censureras. Vi har dock medvetet valt att inte fokusera på ätstörningar utan istället sökt rikta efterarbetet kring frågor om krav, roller och självkänsla. Alltför mycket fokus på anorexi/bulimi kan i värsta fall leda till helt motsatt effekt, att inspirera istället för att avskräcka. Vi ser efterarbetet som en möjlighet att genom diskussioner och övningar vaccinera sig i ökad medvetenhet om sitt eget värde och sin egen självkänsla, för att kunna stå starkare emot krav, ideal och roller som begränsar. Vi har också valt att spela för könsseparerade grupper - dvs antingen enbart tjejer eller enbart killar. Ätstörningar och höga krav kan drabba killar precis lika hårt, men som situationen ser ut idag så väljer vi att rikta oss främst till tjejer och ge dem möjlighet att fokusera fullständigt utan att samtidigt behöva ta hänsyn till och påverkas av killarna. Vårt efterarbete kan bäst liknas vid ett smörgåsbord - så välj och vraka precis som du vill bland uppläggen. Lägg till och dra ifrån, formulera om frågor och se inget förslag som ett måste utan mer som en möjlighet. Det bästa är självklart att du har sett filmen och föreställningen tillsammans med gruppen du ska leda. Vi har beräknat gruppen till minst 8, max 16 personer. Tiden är svårare att beräkna, beroende på gruppstorlek och diskussionsvillighet. Men ha minst två lektionstimmar till förfogande, så kan ni hinna med rätt mycket, om än inte allt. Sådana här Stå på dig-kort delar vi ut till publiken. På baksidan av dessa finns det kontaktinfo till Jourhavande kompis, AB-kontakt & röda sidorna! 14
Snabba porträtt I Alla i gruppen får varsin penna och ett antal vita papper. Är ni så många som 16 i gruppen så dela in dem i två grupper, annars tar uppgiften för lång tid. Be dem sätta sig så att alla har någon mittemot sig, man kan sitta fler än 2 och 2. Uppgiften är sedan att rita av den andre utifrån vissa riktlinjer: 1. Pennan måste vara mot pappret hela tiden - man får inte lyfta pennan. Viktigt! 2. Man får inte titta på pappret när man ritar, man ska hela tiden titta på den man ritar av. 3. Man ritar på tid - max 10-15 sekunder per bild. Du startar dem, varslar om sista fem sek och stoppar dem. Be dem sen skriva namnet på den de ritat av och ge henne/honom porträttet. Gå vidare sen så att alla får rita av alla i gruppen. Du som leder övningen får berätta att det är stört omöjligt att försöka rita snyggt eller rätt, det handlar bara om att försöka hinna få med så mycket som möjligt på den korta tid som är, utan att fuska. Det är en övning som oftast väcker ganska glada skratt och fungerar som en bra isbrytare då det kan bli rätt hysteriska skisser - som du sedan kan återkomma till. Kravlista Gör två rubriker med varsin spalt under sig - yttre krav och inre krav - lista sen tillsammans med gruppen direkt på tavlan olika krav som de tycker ställs på dem, utan att sortera. När ni listat färdigt så titta gemensamt på det som kommit upp och diskutera sen vad kraven innebär och om det verkligen är krav som man måste leva upp till. (Se nedan under Fyrahörnsövningar som du kan välja att gå till direkt om du vill gå vidare från listningen till vidare diskussion.) Heta stolen Samla gruppen sittandes på stolar i en ring utan bord eller bänkar. Se till att det finns en tom stol i ringen. Övningen går till såhär: du säger ett påstående (se nedan på förslag) och håller man med om det som sägs så reser man sig och byter plats med någon. Håller man inte med eller är lite tveksam, så sitter man kvar på sin plats. Efter att man bytt plats så kan du välja att fråga någon eller några varför de valde det ena eller det andra, och på så sätt komma lättare in i en diskussion. Det är viktigt att klargöra med gruppen innan ni börjar att alla har rätt att tycka vad dom vill, ändra sin åsikt när man vill och att det är absolut förbjudet med kommentarer. Får kommentarer hagla fritt så kan det resultera i att ingen till sist vågar resa sig eller motivera sina val. Har du en killgrupp så kan du välja att antingen behålla påståendena som de är, byta ut tjej till kille där du tycker det passar bra eller helt enkelt ställa vissa påståenden två gånger efter varandra - t ex tjejer har fler krav på sig än killar och sedan killar har fler krav på sig än tjejer. 15
För att motverka ev tröghet i början så kan man alltid lägga in några oförargliga påståenden som uppvärmning, så de kommer igång och fattar hur man gör - t ex Floor filler var klart bättre än Let's dance. Filmen var intressant Jag kände igen mig i teatern För att vara populär så måste man se bra ut Om plastikoperationer var gratis så skulle jag göra en Det är enklare att hålla med kompisar än att säga emot Jag har svårt att säga ifrån om jag blir arg Alla tjejer har bantat nån gång i sitt liv Jag gör ibland saker som jag inte vill Det är bara osäkra människor som får ätstörningar Att vara tonåring är ett helvete Rätt sorts kläder är avgörande för vad folk ska tycka om dig Jag vet inte vem jag skulle prata med om jag hade det riktigt jobbigt Jag är rädd för att tappa kontrollen Tjejer har fler krav på sig än killar En tjej som säger ifrån betraktas som jobbig Det är viktigare hur kompisarna mår än hur du själv mår Jag är rädd för att hamna utanför Som tjej förväntas man alltid att vara glad och le En tjej ska vara självständig - men får oftast skit om man tar plats Det är pinsamt att påstå att man är bra på något Jag skulle aldrig säga att jag tycker jag är snygg till någon En tjej ska vara sexuellt erfaren men ändå oskuld Det är inte helt ok att en kille gråter En kille som har många tjejer är cool, en tjej som har många killar är en hora Lärarna ger alltid killarna mer uppmärksamhet än vad tjejerna får Viktigt om Heta stolen, Fyrahörnsövningar och Stå på linje Alla dessa tre övningar är s k värderingsövningar, olika modeller där man övar sig i att ta reda på, stå upp för och uttrycka sin åsikt. Ett viktigt inslag i dessa tre övningar är för dig som ledare att ibland ställa s k klargörningsfrågor. D v s man följer upp någons åsikt med ytterligare en el flera frågor - ställda utan ironi och med ett ärligt intresse av vad han el hon verkligen menar. Ibland kommer det upp saker som är nog så provocerande att lyssna på, speciellt om man själv har en helt annan åsikt. Men då är det viktigare än någonsin att ta den personens åsikt på allvar. Det är alltså oerhört viktigt att du som ledare är öppen och nyfiken - utan krav på rätt eller fel - i de diskussioner som uppstår och som du leder. 16
I annat fall uppstår ett klimat där folk blir rädda för att säga fel - vilket oftast innebär att de inte vågar säga något alls. Det kan även komma tillfällen när din åsikt efterfrågas. Det är inte meningen att du ska delta i övningarna men svara ärligt om någon undrar vad du tycker. Fyrahörnsövningar I en fyrahörnsövning så finns svarsalternativen representerade i rummets fyra hörn. Tanken är att det finns tre fasta alternativ och att det fjärde hörnet är ett s k öppet hörn, öppet för alla övriga tankegångar och förslag som inte ryms i de tre första. Du ställer frågan högt till gruppen och presenterar sen svarsalternativen. Alla startar på samma gång och ställer sig i det hörn som stämmer överens med deras åsikt i frågan. Låt sedan varje hörngrupp prata om varför de valde just det hörnet, innan de presenterar sina argument för de övriga grupperna. Man kan ändra sig och byta hörn när som helst. Vi valde att även skriva några exempel på följdfrågor som man kan ställa i samband med när grupperna redovisar. Vad gör du om du blir arg? - surar och gråter - håller det för mig själv så ingen märker - tröstar mig med något - öppet hörn Vad gör du om du blir ledsen? - skriker, gråter, kastar saker - blir arg på ngn annan/ngt annan - snackar med någon - öppet hörn ( Är det ok för tjejer att bli arga? ) ( Vem har ansvar för att du ska må bra? ) Vem upplever du ställer högst krav på dig? - familjen - kompisar - media - öppet hörn ( Vad är det för sorts krav? Vad innebär det för dig? ) Vem är viktigast för dig? - någon i familjen - någon kompis - någon i skolan - öppet hörn ( Vem är du viktigast för? ) 17
Reserv - klotterplank Du kan alltid börja med att ha ett klotterplank där alla kan lista bra saker med filmen och föreställningen på den ena sidan och dåliga på den andra. Det kan fungera som ett underlag för en vidare diskussion innan man börjar med heta stolen eller fyrahörnsövningarna. Stå på linje - tema: självkänsla Självförtroende och självkänsla förväxlas ganska ofta. Självkänsla kan definieras som medvetenhet om den egna personens värde d v s mitt eget värde i mina egna ögon - jämfört med självförtroende - stark tilltro till den egna personlighetens förmåga att prestera d v s en vetskap om att man kan få saker gjorda, uppnå olika mål o s v. Men bara för att man är bra på vissa eller t o m många saker, så betyder det inte per automatik att man mår så himla bra ändå. För det finns ju alltid någon som är bättre, man kan alltid förbättra sig och där någonstans så försvinner den braiga känslan och kvar är den rakt motsatta, man är dålig och duger inte. Övningarna nedan syftar till att kika lite på begreppet självkänsla och några små steg på vägen för att stärka densamma. Lägg lappar med siffrorna 1 till 6 på en linje längs med golvet med c:a en meter mellan varje lapp. Nr 1 och 6 markerar ytterlighetsuppfattningarna. Ställ sen påståendet och visa sen de olika svarsalternativen. Det finns ingen mittpunkt, väljer man alternativ 1-3 så håller man inte med, om än i olika hög grad, väljer man 4-6 så håller man med, om än i olika hög grad. Läs sen påståendet en gång till så får alla sedan ställa sig vid den lapp som bäst speglar deras åsikt. Ge dem tid att prata med varandra, 2 och 2 el i smågrupper, om sina val. Låt sedan varje grupp berätta vad de har pratat om - och därefter gå över till diskussion. Killar har som regel bättre självkänsla än tjejer 1 Nej, det stämmer absolut inte 2 Nej 3 Nej 4 Ja 5 Ja 6 Ja, jag håller med till 100% Det är viktigare att ställa upp för sina vänner än för sig själv 1 Nej, det stämmer absolut inte 2 Nej 3 Nej 4 Ja 5 Ja 6 Ja, jag håller med till 100% 18
Forts - tema: självkänsla 1. Skriv fem bra saker/egenskaper om dig själv (max 5 min) 2. Välj tre av dessa fem och läs upp för de andra 3. Lovebombing! Mingla runt och lägg till fler bra saker/egenskaper på dina kompisars listor. 4. Prata om (först 2 och 2, sen i helgrupp): Vad var svårast med det här? (Komma på bra saker om sig själv, prata om dom inför andra eller att ta emot andras positiva omdömen? Varför det?) Diskussionsfrågor Låt eleverna sitta i smågrupper och diskutera dessa frågor. Avsluta i helgrupp tillsammans och lyssna till olika tankar kring det de pratat om. - Vad kan man göra om man har en kompis som mår dåligt? - Hur kan vi pressa varandra med vår egen duktighet, utan att tänka på det? - Vad kan man göra för att inte knäckas av den inre rösten eller yttre röster som säger negativa saker om en? - Ta ansvar - vad menas med det? Vad är det värsta och det bästa med att ta ansvar? Kan man få - eller ta - för mycket ansvar ibland? - Fundera över vilket utseende hos andra som får dig att må bra. Nätverkskarta I Försök hitta personer som finns i din värld som du brukar prata med. Alla får i uppgift att rita sitt eget sociala nätverk. Dvs människor som är viktiga för en och som man skulle kunna gå till om man behöver stöd och hjälp. Det behöver inte bara vara familjen, utan det kan även vara människor utanför just familjen, som kompisar, andra kompisars föräldrar, idrottstränare, skolpersonal osv. Övningen kan följas upp med att man sitter 2 och 2 och pratar om vilka man skrivit upp på sin karta. Nätverkskarta II Den här övningen är en fördjupning av ovanstående och inte riktigt lika enkel som nätverkskartan. Syftet är att - för sig själv - bli medveten om vilka människor man har i sin omgivning och hur de påverkar en. Genom att bli varse människor som är olika nära en och på olika platser, så kan man mer aktivt välja vilka man vill ha nära sig och vilka man väljer ta avstånd ifrån. Ta en A4:a och rita en STOR cirkel som fyller nästan hela pappret. Rita sen ett kors som delar cirkeln i fyra lika stora tårtbitar. Skriv kompisar, skolan, familjen och övrigt utanför respektive tårtbit. Rita sen en mindre punkt i mitten - den symboliserar dig själv. 19
Fyll sen i de olika tårtbitarna med små cirklar - som symboliserar tjejer/kvinnor och små trekanter - som symboliserar killar/män - olika nära dig i de olika tårtbitarna. Är det någon som är jättenära så ritar du den cirkeln eller trekanten nära, är det någon som är mer avlägsen så ritar du den längre bort från din egen mittpunkt. I varje cirkel eller trekant ritar du också ett plustecken - om det för dig är en positiv människa - eller ett minustecken, om det för dig känns mer negativt. Man kan tänka på samma människa i flera situationer, en kompis kan ju t ex gå i samma skola, men kan ju samtidigt ha olika effekt för dig i olika lägen. Du behöver inte skriva namn eller något sådant, och du behöver heller inte redovisa något när du är klar. Den som vill kan dela med sig av hur fördelningen av folk och hur många plus/minus det blev i respektive område och vilka tankar den här övningen väckte. Snabba porträtt - del II Ta fram dina bilder, välj två stycken som du tycker bäst om, som liknar dig på något sätt, eller som du gillar av någon annan anledning, kanske påminner dig om hur du ser ut i något speciellt läge, eller för att det speglar någon egenskap du har/skulle vilja se mer av. Avsluta i ring med att alla presenterar sina val av bilder och talar om varför man valde just dem. Avslutning - ettordsrunda Var och en får säga ett ord - eller mer - om vad de tänker just nu, efter att de jobbat med de olika övningarna. Det är en bra idé att samla alla och ge dem tillfälle att summera sina intryck, att gemensamt avsluta det man jobbat med. Lästips till lärare/ledare: Jätten i spegeln - Helene Arkhem, Richters förlag, 2005 En bra och rakt skriven bok om kampen mot anorexi och andra ätstörningar. I ena halvan får man följa Mikaela, sjuk i anorexi och hennes väg tillbaka. I den andra står det om ätstörningar, fakta och historik och råd till både den som drabbats och anhöriga, vad du som vuxen, förälder, vän eller lärare kan titta efter och vad du kan göra. Självkänsla nu! - Mia Törnblom, Bokförlaget Forum, 2005 En lättläst och praktisk handbok i hur självkänslan - eller bristen på densamma - påverkar dig i ditt liv och vad du kan göra för att den ska bli bättre. Den är skriven av Mia som själv gått från botten som missbrukare till att idag coacha människor att hitta sig själva och det som är viktigast för dem i livet här och nu. Fittstim - Linda Skugge/Belinda Olsson/Brita Zilg, DN/Månpocket, 2000 En härlig antologi skriven av 18 tjejer/kvinnor som inte är en hata-killar-bok, utan en uppgörelse och skarp iakttagelse av det samhälle vi lever i och där killar och tjejer behandlas olika för att de är just killar och tjejer. 20
Du har huvudrollen i ditt liv - Katrin Byréus, Liber förlag, 2001 I boken får du många fina tips om hur man kan använda sig av bl a värderingsövningar i klassrummet för att jobba med olika teman och frågor, vad du som pedagog kan tänka på för att stimulera diskussioner, samt förslag på olika sätt att hjälpa unga killar och tjejer att öva sig i att stå upp för sig själva och andra. Avslutningsvis Har du några frågor eller synpunkter angående filmen, föreställningen eller efterarbetet, så är du välkommen att höra av dig till oss! Skicka e-post till info@tagegranit.nu Ring 08-7837728. eller eva@filmcentrum.se Ring 08-545 275 08,. Lycka till! Ätstörningar När man inte äter mat - eller äter för mycket mat - då har man en så kallad ätstörning. Många vuxna förstår inte när man tycker mat är trist och man får ofta smussla med sin ätstörning. Eller så märker vuxna inget alls och man kan vara helt öppen med det. Anyway, så här vet du om du är drabbad: du vet inte hur stor en normal portion är, du äter helst ensam, du får ångest tre gånger om dagen när måltider ska intagas. (Citatet är hämtat från Tonårsbrudens lexikon, Sandra Löv, ETC förlag, 2004) Riksföreningen Anorexi/Bulimi-Kontakt är en ideell förening som startade i Stockholm 1983 och blev Riksförening 2003. 1. Vi ger stöd till personer med ätstörningar och deras anhöriga Vi erbjuder stödpersoner, självhjälpsgrupper, anhöriggrupper och har dagliga telefontider 2.Vi arbetar förebyggande Bland annat genom föreläsningar till föräldrar, lärare, ungdomsledare, tränare och andra vuxna som arbetar med barn och ungdomar. Speciellt för skolan och särskilt för elever i åk 5-9 erbjuder vi ett nyutvecklat program med teman om självkänsla, skönhetsideal, reklamens makt mm. 3.Vi påverkar för bättre vård Vi håller kontakt med specialistvården och agerar gentemot politiker och landsting. För info om stödverksamhet: Tfn: 08-20 72 14 Säkrast tis kl 09-10 eller tors kl 12-13 e-mail: stockholm@abkontakt.se För info om förebyggande verksamhet: Tfn: 0739-75 09 85 e-mail: projekt@abkontakt.se Websida: www.abkontakt.se 21