Riktlinjer för biståndshandläggning



Relevanta dokument
Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Kvalitetssäkring med individen i centrum

Läsa och kvittera. Skicka Inskrivningsmeddelandet. Besvara frågor i Lifecare SPU och starta utskrivningsplanering

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan

Generellt ägardirektiv

Utbildningsdepartementet Stockholm 1 (6) Dnr 2013:5253

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan

Handlingsplan. Grön Flagg. Östra förskolan

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet

för alla i Landskrona

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande

Handlingsplan. Grön Flagg. Gärdesängens förskola

Renhållningsordning för Finspångs kommun

Ensamma kan vi inte förändra

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013

Handlingsplan. Grön Flagg. Sagomossens förskola

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Handlingsplan. Grön Flagg. Salvägens förskola

Stöd och hjälp i det egna boendet

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Linden 8 jun 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Näckrosen

Handlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014

Tillfälliga elanläggningar (Källor: SEK handbok 415 oktober 2007, SS kap 704, ELSÄK-FS)

Viktig information från din kommun!

stöd och hjälp i det egna boendet.

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola

Renhållningsordning för Finspångs kommun

Grön Flagg-rapport Fridhems förskola 24 apr 2015

Handlingsplan. Grön Flagg. Stegatorps förskola

2014 års brukarundersökning inom socialtjänstens vuxenavdelning i Halmstads kommun

KURS-PM för. Namn på kurs (YTLW37) 40 Yhp. Version 1.1 Uppdaterad

Hållbar skolutveckling Skolplan för Eskilstuna kommun Förslag till barn- och utbildningsnämnden/torshälla stads nämnd

209 Kommunstyrelsens ärendelista. 210 Informationsärenden. 211 Kvartalsrapport Verkställighet av beslut

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Vindelälvsskolan 27 maj 2014

Rapport LSS-basmätning

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

~ca ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan

Kallelse / Underrättelse

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Håstaby förskola 28 jul 2017

Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Gräskobben 2 jan 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014

Ny renhållningsordning för Finspångs kommun, yttrande till Finspångs kommun

KVALITETSDEKLARATION

Granskning av kommunstyrelsens styrning och uppföljning av verksamheten inom Arbetsmarknadscentrum

Grön Flagg-rapport Sandvalla förskola 18 okt 2017

Grön Flagg-rapport Fröslundavägens förskola 15 apr 2016

Handlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Dalbystugan

Scandinavian Organics AB (publ) oktober 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tällbergs skola 18 jun 2013

Handlingsplan. Grön Flagg. Hamregårds förskola

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Ugglan förskola 15 aug 2013

Beställningsintervall i periodbeställningssystem

Dokumenthanteringsplan Socialnämnden förslag

Alkohol- och narkotikasituationen En kartläggning av läget i Umeå med jämförande data från Luleå, Lund och riket år 2005

meddelad i Göteborg

Barn och ungdomsvård

Kallelse / Underrättelse

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Insatser för att bli själv- försörjande

Grön Flagg-rapport Förskolan Linden 6 sep 2015

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Kalven

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Föräldrakooperativet Dalbystugan 22 sep 2013

RP 174/2009 rd. utgående från kommunens kalkylerade kostnader

Nationell samordnare stärker barn- och ungdomsvården

Handlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman

socialen.info 1 of 14 Antal svar i procent Antal svar Mycket viktigt 81,6% 40 Ganska viktigt 18,4% 9 Mindre viktigt 0,0% 0 Oviktigt 0,0% 0

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Bankernas kapitalkrav med Basel 2

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL

4 tillfällen under 2014 köpa IT-installationer och begagnade surfpiattor utan att

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014

REGERINGSRÄTTENS DOM

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Grön Flagg-rapport Smedjans förskola 7 apr 2016

Motion om bättre villkor för vissa grupper beträffande uthyrning av FaBo s lägenheter. Dnr KS

Grön Flagg-rapport Hedeskoga förskola 30 jun 2016

Transkript:

Rktlnjer för bståndshandläggnng Enlgt Socaltjänstlagen Fnspångs kommun 2012-11-19 KS 2012.04.45.730

Rktlnjer för bståndshandläggnng Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@fnspang.se Webbplats: www.fnspang.se

Innehåll 1 Inlednng 2 2 Socaltjänstens mål 2 3 Sammanfattande prncper bståndshandläggnngen 3 4 Handläggnngsprocessen 5 4.1 Ansökan 5 4.2 Utrednng 7 4.3 Behovsbedömnng 7 4.3.1 Metod vd behovsbedömnngfel! Bokmärket är nte defnerat. 4.4 Förenklad utrednng 8 4.5 Uppsökande ansvar 10 4.6 Beslut 8 4.7 Uppföljnng av beslut 10 4.8 Genomförandeplan 10 4.9 Överklagan 12 4.10 Val av utförare 12 4.11 Beställnng av beslutade nsatser 14 4.12 Vstelse annan kommun 14 5 Insatser 14 5.1 Avlösnng hemmet 15 5.2 Dagverksamhet 15 5.2.1 Dagverksamhet för personer med demenssjukdom 15 5.3 Hjälp hemmet/hemtjänst16 5.3.1 Inköp 16 5.3.2 Städnng 16 5.3.3 Tvätt 17 5.3.4 Hemservce 18 5.3.5 Telefonservce 18 5.3.6 Trygghetslarm 18 5.3.7 Post och bankärenden 18 5.4 Kontaktperson enlgt SoLFel! Bokmärket är nte d 5.5 Korttdsboende 20 5.5.1 Korttdsboende för personer med demenssjukdomar 21 5.6 Ledsagnng 21 5.7 Matdstrbuton 22 5.8 Särsklt boende 22 5.8.1 Plats på vårdboende 23 5.8.2 Plats på demensboende 24 5.8.3 Plats på boende med psykogeratrsk nrktnng 24 5.9 Anhörgstöd 24 6 Lex Sarah/Anmälan om mssförhållande 25 7 Avgfter 25 I

R I K T L I N J E R F Ö R B I S T Å N D S H A N D L Ä G G N I N G 1 Inlednng För att kunna erbjuda medborgarna en god omvårdnad, trygghet och bbehållen självständghet tllhandahåller kommunen olka former av stöd. De flesta stödformer kräver en ansökan från den som behöver stödet och en utrednng med behovsbedömnng samt beslut av en av kommunens handläggare. För medborgarna är det vktgt att detta sker med hög rättsäkerhet, enhetlg handläggnng och lkvärdghet behovsbedömnng och beslut. Syftet med tllämpnngsreglerna detta dokument är att ge medborgare och förtroendevalda en överskt över lagstftnngen och de lokala tllämpnngsregler och väglednngarna som berörd nämnd antagt som poltsk grund för myndghetsutövnngen enlgt Socaltjänstlagen(SoL). Syftet är också att bståndshandläggare nom äldreomsorgen ska få väglednng myndghetsutövnngen. 2 Socaltjänstens mål Fnspångs kommun ska erbjuda olka behovsprövade nsatser. Insatserna ska vara ndvduellt utformade och ge vård och omsorg med god kvaltet. Samtlga nsatser ska ske enlghet med uttryckta mål socaltjänstens övergrpande planer och kvaltetspolcy samt utfrån lagstftnng, prejudkat, rktlnjer och allmänna råd från Socalstyrelsen. Enlgt 1kap.1 SoL ska samhällets socaltjänst på demokratns och soldartetens grund främja männskornas Ekonomska och socala trygghet Jämlkhet levnadsvllkor Aktva deltagande samhällslvet Socaltjänsten ska under hänsynstagande tll männskors ansvar för sn och andras socala stuaton nrktas på att frgöra och utveckla enskldas och gruppers egna resurser. Verksamhetens ska bygga på respekt för männskornas självbestämmanderätt och ntegrtet. För uppföljnng och utvecklng av kvalteten nom kommunens verksamhet fnns rutner för att systematskt hantera avvkelser, klagomål och synpunkter. 2

3 Sammanfattande prncper bståndshandläggnngen Den ensklde är ansvarg för stt lv och sna beslut. Det nnebär att den ensklde har ett ansvar att själv försöka tllgodose sna behov, att tll exempel byta bostad när bostaden nte motsvarar behoven, att ta del av nformaton och av de erbjudande om aktvteter, stöd och hjälp som erbjuds. Den ensklde har rätt tll bstånd från kommunen när han/hon nte själv kan tllgodose sna behov och när de nte kan tllgodoses på annat sätt. Socaltjänsten har en skyldghet att erbjuda stöd och hjälp när den ensklde uttömt sna egna möjlgheter. Bståndet ska utformas så att det tar tllvara och stärker den enskldes möjlgheter att leva ett självständgt lv. Den ensklde skall genom bståndet tllförsäkras en skälg levnadsnvå. Bståndsutrednngen ska ge underlag för en helhetsbedömnng av den enskldes stuaton och behov. Socala, fysska, psykska, medcnska och exstentella behov ska vägas n. För bståndsutrednng gällande servcensatserna (tvätt, städ, matdstrbuton), hemservce samt trygghetslarm tllämpar kommunen en förenklad hanterng. Den enskldes önskemål ska så långt som möjlgt tllmötesgås. Socaltjänstens omsorg om äldre ska nrktas på att den äldre får leva ett värdgt lv och känna välbefnnande. Med det menas att äldreomsorgen bör värna och respektera var och ens rätt tll prvatlv och kroppslg ntegrtet, självbestämmande, delaktghet och ndvdanpassnng. Socaltjänstens omsorg om personer med funktonshnder ska nrktas så att det ger den ensklde möjlghet att delta samhällets gemenskap och att leva som andra. Den ensklde ska erbjudas menngsfull sysselsättnng och ett för dennes behov anpassat boende. 3

Bståndshandläggarna ska vd upplysnng om alternatv av utförare, enlgt Lagen om valfrhet, för den ensklde brukaren ha ett neutralt och upplysande förhållnngssätt. Plats nom särsklt boende erbjuds när bståndsbehovet nte kan tllgodoses det egna hemmet. Kommunen har ett ansvar för att stödja anhörga tll äldre och funktonshndrade. Stödet kan tll exempel handla om utbldnng, samtal och kostnadsfr avlösnng. 4

4 Handläggnngsprocessen Bståndshandläggnng är den process som föregår och leder fram tll ett beslut om bstånd, vlket sn tur kan bestå av olka nsatser. Alla nsatser prövas utfrån den enskldes behov och om behovet kan tllgodoses på annat sätt utfrån skälg levnadsnvå. Rktlnjerna baseras på: Socaltjänstlagen (2001:453) Praxs och prejudkat från Högsta Förvaltnngsdomstol Socalstyrelsens, föreskrfter och allmänna råd Natonella rktlnjer Handböcker från Socalstyrelsen Rekommendatoner från Sverges Kommuner och Landstng De allmänna bestämmelserna om hur en myndghet ska handlägga ett ärende fnns förvaltnngslagen. Där fnns också regler om myndghetens servceskyldghet, samverkan, om en snabb och enkel handläggnng, ett lättförståelgt myndghetsspråk och om muntlga nslag handläggnngen. I socaltjänstlagen kaptel 11 precseras handläggnngen av ärenden som rör ensklda samt dokumentaton av genomförande av beslutade hjälp- och stödnsatser, vård och omsorg. Socalstyrelsens föreskrfter och allmänna råd vd handläggnng av ärende och genomförande av nsatser nom socaltjänsten (SOSFS 2006:5) skall akttagas. I myndghetsutövnng gäller sekretess. Sekretess gäller såväl mot ensklda som myndgheter emellan, både nom och utom kommunen. Nödvändg nformaton kan nhämtas från ensklda eller myndgheter om den det berör lämnar stt samtycke tll detta. 4.1 Ansökan Det är enbart den ensklde själv eller en för denne utsedd företrädare som kan göra en ansökan. Alla ansöknngar om bstånd ska prövas och endast bevljas om behovet nte kan tllgodoses av den ensklde eller tllgodoses på annat sätt. Ansökan kan vara muntlg eller skrftlg. Skrftlg ansökan är att föredra då det är mnst rsk för mssuppfattnngar. Det är mer rättssäkert att hantera eventuella avslag och överklagande med en tydlg ansökan. Har den ensklde behov av hjälp för att fylla 5

ansökan ska handläggaren bstå med detta om behovet nte kan tllgodoses på annat sätt va anhörg, god man etc. 6

4.2 Utrednng När ansökan nkommt görs ofta en enkel förhandsbedömnng om ärendets art och nrktnng. Därefter fattar handläggaren beslut om en utrednng ska nledas eller nte. Utrednng ska ske skyndsamt. För särsklt boende ska handläggnngstden vara max en (1) månad. Utrednngen ska nte vara mera omfattande än vad som är motverat av omständgheterna. Vd komplcerade utrednngar kan det fnnas behov av att fatta beslut om kortvarga nsatser under fortsatt utrednng. Under utrednngen ska handläggaren samla n de uppgfter som behövs för att kunna göra en bedömnng och fatta beslut. Detta sker oftast kontakt med den ensklde vd hembesök eller vd vårdplanerng på sjukhus. Den ensklde måste ge stt samtycke tll att uppgfter från andra får nhämtas. I utrednngen ska framgå konkreta mål som klart och tydlgt anger vad som är önskvärt att uppnå med den nsats som har bevljats den ensklde. Målen ska vara utformade så att de är uppföljnngsbara. I Fnspångs kommun gäller ett rehablterande förhållnngssätt vlket enlgt socaltjänstlagen nnebär att arbeta för att stärka den enskldes resurser. Av förvaltnngslagen framgår att när en myndghet har kontakt med personer som nte behärskar det svenska språket eller som är allvarlgt hörsel eller talskadade bör myndgheten anlta tolk. 4.3 Behovsbedömnng En av de vktgaste frågorna vd behovsbedömnngen är huruvda behovet kan tllgodoses på annat sätt. Makar eller personer som bor under äktenskapslknande förhållande har enlgt Äktenskapsbalken ett gemensamt ansvar för hushållet. Något ansvar för den personlga omvårdnaden fnns ej. Inga jurdska krav kan ställas på andra anhörga, dock ska faktska stuatonen/möjlgheten utredas. anhörga kan/vll utföra nsatsen. Kan behovet tllgodoses genom socala nätverk (t ex träffpunkter, dagverksamhet)? Med hänsyn tll den enskldes ansvar för sn stuaton ska prövas om behovet kan avhjälpas eller mnskas genom t ex bostadsanpassnng, teknska hjälpmedel eller bostadsbyte. Hemtjänst och andra nsatser 7

ska när så behövs kompletteras med olka typer av hjälpmedel, som utprovas av behörg medcnsk personal. Alla nsatser bygger på frvllghet och med beaktande av den enskldes ntegrtet och ska utformas så att de bdrar tll att den ensklde kan leva ett så normalt lv som möjlgt. Insatserna ska så långt som möjlgt utformas tllsammans med den ensklde och om den ensklde så önskar dalog med anhörga. Anhörgas nflytande är för övrgt mycket begränsat. 4.4 Förenklad utrednng Fnspångs kommun använder sg av förenklat ansöknngs- och utrednngsförfarandet (så kallad förenklad bståndsbedömnng ) gällande servcensatserna tvätt, städ, matdstrbuton, hemservce samt trygghetslarm. En särskld ansöknngsblankett skall användas där den ensklde får formulera sna behov. Förenklad bståndsbedömnng nnebär att den ensklde får en kortare utrednngs- och handläggnngstd då hembesök oftast nte är nödvändgt. Dokumentaton ska ske enlgt SOSFS 2006:5. Ansökan är förenklad men besluten är alltd ndvduella. Efter nkommen ansökan tar handläggaren kontakt med den ensklde per telefon för att bekräfta ansökan och eventuellt komplettera uppgfter. Därefter bedöms om ansökan kan behandlas som en förenklad ansökan eller om en tradtonell utrednng behövs. Bedömnngen är lka oavsett vlken form ansökan har nkommt. Beslut meddelas drekt per telefon samt därefter även skrftlgt. Vd en förenklad utrednng skall bståndshandläggnngen säkerställa: Att det fnns en ansökan och att den är underskrven Att brukaren är folkbokförd Fnspångs kommun Varför det fnns behov och att behovet nte kan tllgodoses på annat sätt Normalt sker handläggnngen utfrån den enskldes egen berättelse. 4.5 Beslut Samtlga beslut ska meddelas skrftlgt och på ett lättbegrplgt sätt tll den ensklde. I beslutet ska framgå: Enlgt vlket lagrum beslutet har fattats 8

Vad ansökan eller begäran avser Vad som bevljats. Om beslutet nnebär bfall, delvs bfall/delvs avslag eller avslag på ansökan eller begäran. Eventuellt förbehåll nklusve tdsbegränsnng. Tdsperod anpassas efter stuaton, om beslutet är mer än 1 år skall det göras ett särsklt övervägande. Detta gäller ej beslut om särsklt boende. Vd avslagsbeslut ska motverngen nnehålla det som avgjort det ensklda ärendet och nte en generell formulerng som överlämnar tll den ensklde att tolka vad som avses. 1 Det är tex. nte rktgt att avslå en ansökan om bstånd med motverngen att behovet kan tllgodoses på annat sätt utan det måste framgå vad som avses med på annat sätt det ensklda ärendet. När beslutet fattats, vem som är ansvarg handläggare för beslutet och att det sker på delegaton av aktuell nämnd. Den ensklde ska få en kopa på utrednngen vd utskck av beslutet. Om nsatsen bevljas ska beslutet utmynna en beställnng av nsats tll en kommunal eller prvat utförare. För vssa nsatser har den sökande möjlgheter att själv välja utförare. Vd beslut om särsklt boende skall två beslut fattas 1) Beslut om särsklt boende och 2) beslut om hemtjänst särsklt boende. 2 Enlgt 17 Förvaltnngslagen får en myndghet nte avgöra ett ärende som avser myndghetsutövnng mot enskld utan att den som är part ärendet har fått möjlghet att yttra sg över uppgfterna utrednngen. Kommuncerngsskyldgheten gäller vd helt eller delvs avslag på ansökan från den ensklde. Det står den ensklde frtt om han/hon vll yttra sg över nnehållet utrednngen. Myndgheten skall samband med kommuncerngen meddela den ensklde att ärendet kan komma att avgöras även om han/hon nte hör av sg nom den utsatta tden. Tden för yttrandet ska vara rmlgt. Upp tll 10 arbetsdagar kan vara rmlgt. 1 Handläggnng och dokumentaton nom socaltjänsten, socalstyrelsen sd 142. 2 Handläggnng och dokumentaton nom socaltjänsten, socalstyrelsen sd.140. 9

Vd avslagsbeslut bfogas besvärshänvsnng med uppgfter om hur den sökande kan överklaga beslutet. 4.6 Uppföljnng av beslut Samtlga beslut ska följas upp/omprövas fortlöpande eller på förekommen anlednng. En grundlg uppföljnng ska göras mnst 1(en) gång per år. 3 Uppföljnngen ska göras med brukare och utförare utfrån utrednngens mål och beslutade nsatser. Genomförandeplanen lgger tll grund för uppföljnngen, för att säkerställa den enskldes rätt enlgt beslut. För att säkerställa att nsatserna och omfattnngen av nsatserna är ändamålsenlga ska bståndshandläggaren ta kontakt med brukaren nom tretto dagar efter nsatsens början. 4.7 Genomförandeplan De beslutade nsatserna och dess mål skall lgga tll grund för en genomförandeplan. En första genomförandeplan skall fnnas från dag 1. (rutn för mottagande av ny kund) Inom två veckor skall en grundlg genomförandeplan vara upprättad. Ansvarg för upprättandet av genomförandeplanerna är utföraren. Syftet med en genomförandeplan är att skapa en tydlg struktur för det praktska genomförandet och uppföljnngen av en beslutad nsats. 4 Planen görs samråd med den ensklde och eventuellt dennes anhörga och följs upp regelbundet. Genomförandeplan ska vara undertecknad av den ensklde eller för denne utsett ombud, och förvaras hemmapärmen. Bståndshandläggaren ska ta del av genomförandeplanerna för att göra en uppföljnng av bevljade nsatser. Bståndshandläggaren skall bevaka den enskldes rätt enlgt gällande beslut. 4.8 Uppsökande ansvar Fnspångs kommun har ansvar för uppsökande verksamhet för personer som har behov av nsatser men som nte ansöker om hjälp. Det uppsökande arbetet skall ske fortlöpande och skall tydlgt dokumenteras(kronologsk pärm). I dokumentatonen skall framgå : 3 Handläggnng och dokumentaton nom socaltjänsten, socalstyrelsen sd 197-4 Handläggnng och dokumentaton nom socaltjänsten, socalstyrelsen sd 185-10

Orsaken tll den uppsökande verksamheten Hur den uppsökande verksamheten har skett Vad som gjorts tex. motverande samtal Vd stor oro för den ensklde kan beslut om nsats fattas utan att den ensklde gjort en ansökan. En sådan nödhandlng görs för att skydda lv, hälsa och egendom, Brottsbalken kap 24 kap 4. En gärnng som någon, annat fall än som nämnts tdgare detta kaptel, begår nöd utgör brott endast om den med hänsyn tll farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständgheterna övrgt är oförsvarlg. Nöd förelgger när fara hotar lv, hälsa, egendom eller något annat vktgt av rättsordnngen skydda ntresse. Lag (1994:458). Beslutet är akut och omfattar ca 1-2 veckor. Mer nformaton fnns SOU 2006:110 samt meddelandeblad nr 2 2010. 11

4.9 Överklagan Samtlga beslut som fattats enlgt Socaltjänstlagen 4 kap 1 kan överklagas. Överklagandet ska enlgt förvaltnngslagen: vara skrftlgt nnehålla personuppgfterna: personnummer, postadress, telefonnummer och yrke nnehålla vlket beslut som ska överklagas ange de omständgheter som åberopas tll stöd för ändrngsyrkandet överklagande ska vara undertecknad av den ensklde eller ombud Behöver den ensklde hjälp med överklagandet så är den beslutsfattande myndgheten skyldg att vara behjälplg med detta. Överklagandet ska ha nkommt tll Fnspångs kommun, Myndghetskontoret Bergslagsvägen 13-15 612 80 Fnspång nom tre (3) veckor från den dag den ensklde fck del av beslutet. Inkomna överklaganden måste ankomststämplas samma dag de kom tll kommunen. Det är lämplgt att samma handläggare handlägger ärendet vd båda tllfällena. Om överklagan nkommer för sent ska ett avvsnngsbeslut fattas och skckas tll den ensklde tllsammans med en besvärshänvsnng. Ett avvsnngsbeslut ska ej ges om försenngen beror på om myndgheten har lämnat klaganden en felaktg underrättelse om hur man överklagar. Förvaltnngslagen 24. Myndgheten skall nom en vecka skcka överklagandet tll förvaltnngsrätten. 4.10 Val av utförare I Fnspångs kommun tllämpas lagen om valfrhet (2008:962), LOV, nom hemtjänst. Det betyder att ett valfrhetssystem har nförts för att öka den enskldes nflytande över vem som ska utföra beslutade nsatser. Informaton om möjlgheten att välja ges av bståndshandläggare samband med utrednng. Bståndshandläggarna ska vd upplysnng om alternatv av utförare för den ensklde brukaren ha ett neutralt och upplysande förhållnngssätt. 12

Om den ensklde nte aktvt väljer utförare tllämpar Fnspångs kommun en turordnngslsta vd fördelnng av ärenden det geografska området. 13

4.11 Beställnng av beslutade nsatser När beslut om nsatser har fattats skckas en beställnng tll ansvarg enhetschef som verkställer beslutet. Bståndshandläggaren är ansvarg för ärendet tll dess att verkställgheten har kvtterats av enhetschef kommunen eller prvat utförare. 4.12 Vstelse annan kommun När en enskld avser att vstas en kortare td en annan kommun än bosättnngskommunen, och tll följd av hög ålder, funktonsnedsättnng eller allvarlg sjukdom behöver stöd och hjälp för detta, är vstelsekommunen skyldg att på begäran 1. Bstå med den utrednng som bosättnngskommunen behöver för att kunna pröva den enskldes behov av stöd och hjälp, 2. Verkställa bosättnngskommunens beslut Se rutnen: Handläggnng av ärenden där vstelsekommun är annan än bosättnngskommun. 5 Insatser Allt fler äldre bor kvar stt hem, ofta tll lvets slut. För att kunna bo kvar krävs att den enskld får den hjälp den behöver, att hon eller han känner sg trygg och säker och kan påverka sn stuaton. Fnspångs kommun har fastställt äldreomsorgsplanen att ett av nrktnngsmålen för äldrepoltken kommunen skall vara att: Alla brukare och anhörga skall känna sg trygga att man får den hjälp man behöver när behovet uppstår. Det ska vara möjlgt att bo kvar sn socalt nvanda mljö så länge som möjlgt. Omvårdnad/vård lvets slut ska kunna fås såväl ordnärt boende som särsklt boende. Vd bedömnng av nsatser ska behovet vara styrande och det ngår nte bståndshandläggarens uppdrag att ta hänsyn tll den enskldes ekonomska stuaton. Om två makar har behov av servcensatser ska båda utredas och få ett beslut. Tden för nsatsen ska fördelas lka mellan makarna. 14

5.1 Avlösnng hemmet Avlösnng hemmet 5 ges med syfte att avlasta närstående. Insatsen avser att göra det möjlgt för närstående att få avkopplng och göra saker på egen hand. Insatsen avser tllsyn/socal samvaro. Omvårdnadsnsatser kan nte ersättas av kostnadsfr avlösnng. Insatsen ges huvudsaklgen dag-/kvällstd, är som regel planerad men kan vssa fall ges även vd akuta stuatoner. Behovet av avlösnng bedöms ndvduellt. Upp tll 10 tmmar/månad är avgftsfra nom centralorten. För landsbygd är motsvarande td 15 tmmar/månad. Behovet för landsbygd är ndvdanpassat efter allmänna kommunkatoner och den anhörges behov. Avlösarservce är en av flera nsatser syfte att hjälpa den ensklde och avlasta anhörga. När flera nsatser avlastande syfte bevljas skall bståndsbedömnngen beakta omfattnngen av respektve nsatser (kammarrättsdom Stockholm 20120113. 4519-11). 5.2 Dagverksamhet Genom dagverksamhet 6 erbjuds aktvteter och socal samvaro syfte att undvka solerng och nedsatt funktonsförmåga för personer ordnärt boende. Insatsen kan också ges som en form av avlastnng för närstående. Dagverksamhet kan utföras dagtd helgfra vardagar. Kommunen erbjuder även träffpunkter som nte kräver bståndsbeslut. 5.2.1 Dagverksamhet för personer med demenssjukdom För personer med demenssjukdom fnns dagvård särskld form 7. En förutsättnng för att bevlja denna form av nsats är att den ensklde har av läkare utredd och fastställd demenssjukdom. 5 Se rutner Avlösnng hemmet 6 Se rutner Dagverksamhet 7 Se rutner Dagverksamhet för personer med demenssjukdom 15

5.3 Hjälp hemmet/hemtjänst De nsatser som ryms begreppet hjälp hemmet syftar tll att underlätta den daglga lvsförngen för den ensklde. Insatserna kan vara av servcekaraktär som t ex tvätt och städ och/eller bestå av personlg omvårdnad. 5.3.1 Inköp Innebär nköp av förbruknngsvaror och lvsmedel. Samt begränsad omfattnng vssa konsumtonsvaror ex apotek eller systembolag kan utföras som bstånd om brukaren eller anhörga nte kan ombesörja detta på annat sätt. Insatsen bevljas normalt 1 gång per vecka från närbelägen affär med fullgott sortment. Inköp bevljas med 30 mnuter per vecka. För makar bevljas 40 mnuter tllsammans, vlket ger20 mnuter per person. Inköpen utförs av personal och nnebär normalt nte att brukaren är med vd nköpet. Om den ensklde har ett ndvduellt behov att följa vd nköpet bevljas 60 mn per vecka. Denna td skall beaktas vd behov av socal stmulans. 5.3.2 Städnng Hjälp med städnng bevljas utfrån den enskldes behov den förenklade ansökan. Städnng bevljas normalt var tredje vecka. Städnng ett rum och kök 1 tmma per tllfälle Städnng två rum och kök 1,5 tmma per tllfälle. Städnng 3 rum och kök 2 tmmar per tllfälle avser enbart makar/sambo som har varstt sovrum. Städnngen omfattar dammsugnng, dammtorknng och vädrng av gångmattor, torknng av golv, rengörng av dusch- badrum och wc, rengörng av dsk- och köksbänkar samt runt sps och torknng av skåpdörrar samt dörrar tll kyl och frys. Om den ensklde tll vss del kan tllgodose stt behov skall motsvarande del av td mnskas. Tex. kan kunden damma själv sker ett avdrag på 10 mnuter. Städnng kyl och frys kan utföras av hemtjänstpersonal. Uppsnyggnng vd behov mellan ordnare städnng utförs av hemtjänstpersonal. Ansöker kunden om fönsterputs bevljas detta en gång per år. 16

Fönsterputs ett rum och kök 30 mnuter per tllfälle Fönsterputs två rum och kök 1 tmma per tllfälle Fönsterputs tre rum och kök 1,5 tmma per tllfälle, avser enbart makar/sambo som har varstt sovrum. 5.3.2.1 Extra städnng Extra städnng av golv kan bevljas med skälg omfattnng om det förelgger nedsmutsnng utöver det vanlga pga. användande av gånghjälpmedel eller rullstol. Förelgger allerg kan extra städnng bevljas, för detta krävs läkarntyg. Inkontnensstädnng bevljas som omvårdnad och utförs av hemtjänstpersonal. 5.3.2.2 Sanerngsstädnng Med sanerngsstädnng menas städnng den enskldes hem och där behovet uppstår ur arbetsmljösynpunkt för hemtjänstpersonal. Sanerngsstädnng ska ske av sanerngsfrma och är ett avtal mellan den ensklde och utföraren. 5.3.2.3 Flyttstädnng Med flyttstädnng menas städnng den enskldes hem på grund av att den ensklde flyttar eller avlder. Det är den ensklde eller dödsbo som är ansvarg för flyttstädnng. 5.3.3 Tvätt Hjälp med tvätt bevljas utfrån den enskldes behov den förenklade ansökan. Tvätt en gång varannan vecka Tvätt en gång var tredje vecka Tvätt en gång per månad I nsatsen ngår även vd behov, stryknng av kläder. Fnns behov av sorterng av tvätt och nsorterng skåp/garderob tas hänsyn tll detta utrednngen av övrga hemtjänstnsatser. 5.3.3.1 Omvårdnadstvätt Omvårdnadstvätt bevljas efter behov vd nkontnensbesvär. 17

5.3.4 Hemservce Hemservce 8 omfattar snöskottnng och gräsklppnng och bevljas utfrån den enskldes behov den förenklade ansökan. All hemservce är bståndsbedömd. Området som ska åtgärdas bedöms av bståndshandläggaren och ska klart framgå beslutet. Hjälp med hemservce bevljas utfrån den enskldes behov den förenklade ansökan. 5.3.5 Telefonservce För att öka tryggheten kan telefonservce ges vlket nnebär att brukaren blr upprngd av personal enlgt överenskommelse. 5.3.6 Trygghetslarm För att den ensklde ska kunna känna trygghet och säkerhet den egna bostaden under dygnets alla tmmar kan trygghetslarm bevljas. En förutsättnng är att den ensklda har förmåga att hantera larmet och kan tllgodogöra sg de nstruktoner som hör tll larmhanterngen. Trygghetslarmet är nte ett servcelarm för att t.ex. be om enklare tjänster utan ska endast utnyttjas vd akuta stuatoner. Om den ensklde larmar av samma orsak återkommande ska planerade nsatser erbjudas den ensklde för att behoven ska tllgodoses. 5.3.7 Post och bankärenden Hanterng av kontanta medel och ärende på post- och bankkontor mnskar successvt nom vårt samhälle 9. Det fnns alternatv tll kontantbetalnngar genom t ex betalservce och autogro. Bstånd form av hjälp med post- och bankärende skall därför endast bevljas undantagsfall. Praktsk hjälp vd betalnng av räknngar utförs första hand av anhörga och/eller godeman/förvaltare. När hjälpen ges av hemtjänstpersonal ska kommunens rktlnjer för handhavande av prvata medel beaktas. 5.3.8 Personlg omvårdnad Med personlg omvårdnad avses de nsatser som är drekt rktade tll personen för att tllgodose dennes grundläggande behov. Detta nnebär hjälp med på- och avklädnng, toalettbesök, förflyttnngar, 8 Se rutn Hemservce 9 se Rktlnjer post och bankärenden 18

sängbäddnng, samt hjälp med mat och dryckesntag. Personlg omvårdnad ges under hela dygnet. Vd personlg omvårdnad beaktas ej anhörgas förmåga att tllgodose behoven så som görs vd servcensatser. 5.3.8.1 Dusch Duschhjälp består av duschnng, hår- och nagelvård. I nsatsen ngår även uppsnyggnng badrummet efter dusch. Normalt bevljas dusch 1 tll 2 gånger veckan. 5.3.8.2 Måltdshjälp Med måltdshjälp avses hjälp att tllreda enklare frukost och/eller kvällsmål. Huvudmålet dstrbueras som regel färdglagat va matdstrbuton, men hjälp att värma huvudmålet kan ngå. Måltdshjälp kan ges t.ex. som ett rehablterande syfte om det nte är ett landstngsuppdrag. 5.3.8.3 Tllsyn Med tllsyn avses hembesök trygghetsskapande syfte. 5.3.8.4 Natthjälp Natthjälp ngår personlg omvårdnad och är en del av tllsynen mellan kl 21.30 07.00. 5.3.8.5 Socala nsatser Socal samvaro bevljas enbart då det fnns rsk för socal solerng. Socal solerng ska första hand brytas genom deltagande träffpunkter. Insatsen bör därför första hand bestå av hjälp tll och från träffpunkten. 5.3.8.6 Enklare hushållsgöromål Med enklare hushållsgöromål avses t ex dsk, bäddnng, blomvattnng samt att bära ut hushållssopor. Insatsen nkluderas de bevljade nsatserna under dagen. 5.3.8.7 Tränng Tränng bevljas rehablterande syfte, t e x efter tränngsprogram från sjukgymnast. Ett rehablterade förhållnngssätt ska genomsyra hela omvårdnadsarbetet syfte att bbehålla funktoner och bevljas nte som tränng. 19

5.3.8.8 Egenvård Det är legtmerad personal som bedömer om den enskldes behov är egenvård samråd med brukaren. En ansökan om bstånd för egenvård ska därför vd behov åtföljas av ett ntyg tll brukaren. Myndghetskontoret beslutar om det förelgger rätt tll bstånd för att få hjälp med nsatsen. Egenvård ges som bstånd enlgt SoL 4:1. Kostnaden för egenvård ngår maxtaxan och ska beräknas enlgt dess prncper. Uppföljnngsansvar ålgger legtmerad personal om brukarens behov av egenvård förändras. 5.3.9 Boendestöd - hemtjänst För personer med beroende och mssbruksproblematk eller med psykskohälsa kan hemtjänstnsatserna utföras som boendestöd. Detta sker när problematken bedöms så omfattande att nsatserna bör utföras av personal med särskld kompetens krng målgruppen. Vd behov av boendestöd skall motvatonsarbete tas extra hänsyn tll vd bedömnng av tdsåtgång. 5.4 Korttdsboende Korttdsboende 10 nom socaltjänstens verksamhet ska efter behovsprövnng ge möjlghet tll rehablterng, avlastnng, växelboende, och utrednngsplatser för bedömnng av vårdbehov. Korttdsboende bevljas då behoven nte kan tllgodoses det egna hemmet. Under korttdsvstelsen görs en vårdplanerng för fortsatta nsatser. Beslut om korttdsboende skall vara tdsbestämt. Målet för vstelsen ska vara klart defnerat och beskrvet. Målet kan t ex vara rehablterng, avlastnng, bryta socal solerng eller utrednngssyfte. Korttdsboende kan också bl aktuellt väntan på särsklt boende då andra nsatser hemmet är otllräcklga. Ett uppdrag ska formuleras tll den enhet som verkställer korttdsboende. Korttdsboende kan bevljas med återkommande regelbundenhet och kallas då växelboende. Avgft utgår för förbruknngsartklar, kost och omvårdnad Korttdsboende kan beslutas för: 10 Se rutner Korttdsboende 20

Omvårdnad stort omvårdnadsbehov som nte kan tllgodoses hemmet. Inom fjorton dagar ska en långsktg planerng för fortsatta nsatser göras. Är omvårdnadsbehovet fortsatt så stort att det nte kan tllgodoses hemmet måste en ansökan om särsklt boende göras. Rehablterng beslut fattas utfrån medcnsk bedömnng. Hjälpmedelsbehov vd hemgång ska utredas. Inom rmlg td nnan beslutet upphör ska en vårdplanerng göras där den ensklde kan ansöka om vdare nsatser. Avlastnng korttdsboende är en av flera nsatser syfte att hjälpa den ensklde och avlasta anhörga. När flera nsatser avlastande syfte bevljas ska bståndsbedömnngen beakta omfattnngen av respektve nsatser. Kammarrättsdom 2012013.4519-11. Bryta socal solerng korttdsboende är en av flera nsatser syfte att bryta socal solerng. När nsatsen bevljas ska bståndsbedömnngen beakta omfattnngen av respektve nsatser. Utrednng - den ensklde vstas på korttdsboende normalt upp tll en vecka. Målet med vstelsen ska vara att få en helhetsbld av den enskldes omvårdnadsbehov för att kunna bedöma fortsatt behov av nsatser. Växelboende - den ensklde vstas på korttdsboende med regelbundna peroder. Peroderna kan varera mellan en tll två veckor med olka tdsntervaller. Målet med nsatsen är avlastnng av anhörg och funktonsbevarande tränng och stöd tll den ensklde. Växelboende är en av flera nsatser syfte att hjälpa den ensklde och avlasta anhörga. När flera nsatser avlastande syfte bevljas ska bståndsbedömnngen beakta omfattnngen av respektve nsatser. 5.4.1 Korttdsboende för personer med demenssjukdomar För personer med dokumenterade demenssjukdomar erbjuds första hand kommunens korttdsboende för demens 11. 5.5 Ledsagnng Vd avsaknad av anhörg eller annan närstående kan ledsagnng utföras av hemtjänsten eller av personal vd särsklt boende. Insatsen 11 Se rutner Korttdsboende demens 21

ska lämnas som ett led strävandena att underlätta för den ensklde att ha kontakter med andra och att delta samhällslvet. Ledsagnng kan särsklda fall även bevljas för att hjälpa den ensklde tll läkarbesök, besök hos fotvårdsspecalst, hårfrsörska eller andra lknande tllfällen. Insatsen ska vara ndvduellt utformad och ha karaktären av personlg servce. Omvårdnad och medcnska nsatser ngår nte ledsagnngen. Ledsagnngens omfattnng ska dels bedömas utfrån behov men också utfrån övrga nsatser och med hänsyn tll vad som det ensklda fallet kan betraktas som en skälg levnadsnvå. Insatsen kan ges alla dagar veckan. I normalfallet bevljas ledsagnng högst 10 tmmar per månad. Mer omfattande ledsagnng kan bevljas efter särskld prövnng. Avgft för nsatsen tas ut enlghet med kommunens avgftsregler och ngår avgftsunderlaget enlgt maxtaxan. Eventuella kostnader för ledsagaren under en aktvtet t.ex. bo betalas av brukaren. 5.6 Matdstrbuton Genom matdstrbuton 12 kan brukaren få ett färdglagat huvudmål samtlga dagar veckan. Kommunen har avtal om vakuumförpackad färdglagad mat som levereras en gång per vecka och tnas/värms av vårdtagaren eller av personal som måltdshjälp. 5.7 Särsklt boende Vd ansökan om särsklt boende gäller att utökade och eller kompletterande nsatser eget boende alltd ska prövas eller konkret övervägas tllsammans med den ensklde och ev. dennes anhörga nnan beslut om särsklt boende kan fattas. Ansökan om särsklt boende kan bevljas om den ensklde trots omfattande nsatser från hemtjänst nte längre kan bo kvar stt nuvarande boende. Särsklt boende kan bevljas form av vårdboende, demensboende eller boende med psykogeratrsk nrktnng. 12 Se rutn Matdstrbuton 22

När makar tllsammans ansöker om särsklt boende ska båda makarnas behov utredas. Inom särsklt boende fnns ett fåtal större lägenheter som kan erbjudas makar. Fnns nga parlägenheter tllgänglga kan två lägenheter på samma boende och samma vånngsplan erbjudas. Rksdagen har beslutat att från och med 1 november 2012 anses det skälgt att makar får sammanbo även om enbart den ene har omvårdnadsbehov. Den som nte har ett behov av nsatser får nget beslut om särsklt boende. Parboende gäller för äldre och det här avseende är det personer som är över 65 år. Det är av största vkt att den make/maka som nte har omvårdnadsbehov är nförstådd med vad detta nnebär. Se separat rutn avseende parboende. Ansökan om särsklt boende ska prövas nom 1 (en) månad. Ett bfall på ansökan nnebär att en lämplg plats erbjuds på något av de särsklda boenden som fnns nom Fnspångs kommun. Plats ska erbjudas nom tre (3) månader efter beslut. Av utrednngen ska framgå den enskldes behov av boendeform och nnehållet nsatsen. Däremot ska nte ett namngvet boende anges beslutet. Den ensklde kan komma att erbjudas ett annat boende om de ndvduella behoven förändras eller om omvårdnadsbehovet bättre kan tllgodoses på ett annat boende. Vd beslut om särsklt boende ska även beslut om hemtjänstnsatser boendet ges. Beslutet är en ndvduell bedömnng. Beslutet kan omprövas om den enskldes behov förändras. Den som bevljas plats särsklt boende bör få skälg betänketd för att kunna ta ställnng tll erbjudandet. Betänketden bör nte överstga 10 dagar efter det att konkret erbjudande. Har nte den ensklde lämnat ett besked nom 10 dagar är det att betrakta som ett nej tll erbjudande om plats. Tackar den ensklde nej tll erbjuden plats så måste en ny ansökan prövnng om särskld boende göras. Vd vstelse på korttdsboende kan brukaren nte tacka nej tll erbjuden plats särsklt boende. Om brukaren så önskar kan omflyttnng tll annat särsklt boende ske. 5.7.1 Plats på vårdboende Plats på vårdboende ska bevljas personer med omfattande somatska och vssa fall även lndrga psykogeratrska besvär. Vårdboende kan också bevljas utfrån socala aspekter och den enskldes behov av trygghet. 23

5.7.2 Plats på demensboende Plats på demensboende ska bevljas personer med dokumenterad demenssjukdom. Prövnngen ska dessutom ske utfrån en helhetssyn på den enskldes behov. Dagnosen får nte vara styrande utan det är den enskldes vårdbehov som ska vara avgörande för val av nsats. Det nnebär att personer med vssa demenssjukdomar, ska kunna få fullgod vård och omsorg vd ett vårdboende. Personer med lndrg åldersdemens bör kunna erbjudas plats vårdboende utan psykogeratrsk utrednng, om övrga omständgheter vd den ndvduella prövnngen talar för detta. Handläggare bör vd sådan prövnng rådfråga sakkunng personal demensvård. En person kan behöva flytta från ett vårdboende tll ett demensboende om denne utvecklar en demens eller försämras sn demenssjukdom så att vårdboende nte längre är den mest lämpade boendeformen. 5.7.3 Plats på boende med psykogeratrsk nrktnng Särsklda vårdplatser nom demensboende fnns för personer med beteendestörnngar som orsakats av vssa demenssjukdomar eller personer med psykatrsk grundproblematk som därutöver drabbats av demenssjukdom. Om den enskldes behov förändras ska nsatsen omprövas med målsättnngen att fortsatt vård och omsorg ska kunna fås demensboende alternatvt vårdboende. 5.8 Anhörgstöd Enlgt socaltjänstlagen ska kommunen erbjuda stöd tll anhörga som vårdar en närstående med långvarg sjukdom eller funktonsnedsättnng. Stödet kan utformas på olka sätt. Det kan vara rktat tll den som vårdas och ndrekt nnebära ett stöd för den som vårdar eller det kan rktas tll den som vårdar drekt. Vd bedömnng av nsatser för personer med långvarg sjukdom eller funktonshnder ska anhörgas behov av stöd beaktas. Det ska utrednngen framgå om behov av stöd för anhörg fnns, samt vad som erbjudts för att tllgodose behoven. Bståndshandläggaren har ansvar att nformera om anhörgstöd. 24

6 Lex Sarah/Anmälan om mssförhållande Rörande anmälnngsskyldghet/rapporterngsskyldghet enlgt reglerna om Lex Sarah hänvsas tll särsklda rktlnjer 13,. Se ÄHN 08/105 102. Bståndshandläggaren skall bevaka den enskldes rätt enlgt gällande beslut. 7 Avgfter Avgfter 14 tas ut enlgt gällande lagstftnng och enlghet med kommunens regler och vd varje tdpunkt gällande taxor. 13 Se rutn Lex Sarah 14 Se rktlnjer Avgfter Fnspångs Kommun 25