Budget 2015-2017 Hjo kommun
Innehåll Organisation 3 Sammanfattning av kommunfullmäktiges beslut 5 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 6 Hjo kommuns vision och målmodell 8 Kommunfullmäktiges prioriterade mål 10 Plan för budget och budgetuppföljning 19 Vi och vår omvärld 21 Skatter och statsbidrag, finansieringens olika delposter 23 Budgetramar och politiska prioriteringar i driftsbudget 27 Investeringsbudget och 5-årsplan 2015-2019 31 Resultatbudget 2015-2017 35 Finansieringsbudget 2015-2017 36 Balansbudget 2015-2017 37 Arbetsgivarpolitik 38 Politikområde Demokrati 40 Politikområde KS Förvaltning 41 Politikområde Plan och bygg 43 Politikområde Barn och utbildning 45 Politikområde Arbete och socialtjänst 47 Politikområde Vård och omsorg 49 Politikområde Kultur, turism och fritid 51 Politikområde Teknisk service 53 Taxefinansierad verksamhet Vatten och avlopp (VA) och Avfallshantering (AÖS) 55 1
2
Politisk organisation 3
Förvaltningsorganisation 4
Sammanfattning Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att: driftbudget 2015 samt preliminär plan för perioden 2016-2017 fastställs på politikområdesnivå enligt föreliggande förslag till budget, investeringsbudget 2015 samt investeringsplan för perioden 2016-2019 fastställs enligt föreliggande förslag till budget på sidan 32. resultatbudget för 2015 samt preliminär resultatbudget för perioden 2016-2017 fastställs enligt föreliggande förslag till budget. finansieringsbudget 2015 samt preliminär finansieringsbudget för perioden 2016-2017 fastställs enligt föreliggande förslag till budget. balansbudget 2015 samt preliminär balansbudget för perioden 2016-2017 fastställs enligt föreliggande förslag till budget. kommunstyrelsen äger rätt att nyupplåna, d.v.s. öka kommunens skulder under 2015 med totalt 20 mnkr. i budgeten angivna finansiella mål fastställs, i budgeten angivna mål för fullmäktige fastställs, utdebiteringen per skattekrona för 2015 fastställs till 21:57 kr ianspråktaga fonden från dödsboet Ingrid Forsell-Linder för att användas till att iordningsställa ett utegym i Hjo kommun. 5
Kommunstyrelsens ordförande har ordet Att lägga planeringsförutsättningar (PFÖ) och budget ett valår är alltid lite speciellt, å ena sidan är osäkerheten större än vanligt och å andra sidan bör dessa två dokument tidigt ge en klar bild av vad vi vill och vilka satsningar som vi ämnar göra de närmaste åren. Hjo kommun har tack och lov en stabil grund att stå på. Skatten har inte höjts på tio år, lånen är låga och driften är i godtagbar balans. Vi har under en rad av år tagit ansvarsfulla beslut som möjliggjort en fin och väl fungerande verksamhet som jag är mycket stolt över. Hjo kommun levererar till Hjoborna! Vår ambition med 2015 års budget är att fortsätta på denna linje. Budgeten är inriktad på att göra bra ännu bättre. Att slippa ryck i driften som försämrar kvalitén på våra tjänster. Att slutföra igångsatta projekt och färdigställa efterfrågade detaljplaner. Att få rätsida på de problem och utmaningar som finns i vår verksamhet och att prioritera det som ligger närmast våra brukare. Kort och gott att ge förutsättningar för att det ska vara enkelt och gott att vara Hjobo! Inom vård och omsorg ligger stort fokus på olika boendeformer i 2015 års budget. Att ha ett tryggt och väl fungerande boende är en förutsättning för ett gott liv. Vi måste kunna erbjuda det både inom särskilt boende eller om man tillhör kategorin som vill bo kvar hemma så länge som möjligt. Därför satsar vi på utökad bemanning inom särskilt boende, digitala trygghetslarm för de som bor kvar i eget boende samt utökad dagverksamheten för dementa som ofta vårdas hemma av anhöriga. LSS området ser ökade behov av andra boendeformer än vi kan erbjuda idag, därför finns medel reserverat i budgeten till detta under 2015 förutsatt att en långsiktig plan tas fram. Att ha en positiv fritid är en annan förutsättning för ett gott liv. Äldrecentret Rödingen är navet för fritids- och frivilligverksamheten i kommunen. En bra mötesplats för alla äldre i Hjo! Skolan och barnomsorgen skall vara trygg, lärorik och fri från mobbing. Budgeten innehåller medel både för att kraftigt förstärka organisationen kring det särskilda stödet samt utökad vuxentäthet inom skolbarnomsorgen. Inom förskolans verksamhet färdigställs den nya förskolan på Knäpplanområdet samtidigt som förutsättningar ges för förbättrad förskolemiljö i Korsberga där paviljonger ska ersätta undermåliga lokaler till dess att nya förskoleavdelningar är färdigbyggda. Den ökande flyktingströmmen till Sverige kommer också Hjo till del. Vi har en ambition att göra ett gott arbete på detta område vi vill ju bli fler Hjobor! Under 2015 avsätts medel för att bygga upp en egen organisation, frikopplad från samarbetet med Karlsborg, kring våra ensamkommande flyktingbarn. Dessutom avsätter vi ytterligare medel för modersmålsundervisning och SFI. Lyckas vi med ett gott värdskap, effektiv svenskundervisning och god integration har vi här möjlighet till många nya invånare i vår kommun. 6
Investeringsplanen är mycket omfattande och ambitiös. Vi har en bred politisk enighet kring att göra det vi förutsatt på detta område. Vi har genom åren gjort stora investeringar i våra verksamhetslokaler och koncentrerar oss därför nu på Hjobornas gemensamma rum, mötesplatser som ger förutsättningar för aktivitet för både kropp och själ. Kulturkvarteret Pedagogien ska färdigställas, hamnområdet renoveras och lyftas, Actionparken byggas, en ny förskola i centrala Hjo samt en i Korsberga ska byggas och en rad mindre objekt av olika slag ska genomföras under perioden. Tanken är att planen ska genomföras men när denna topp av projekt är avklarade måste vi dra ner på investeringstakten väsentligt. Då är det ånyo dags att hämta andan och arbeta med att sänka skuldnivån och fokusera ännu mer på innehållet i vår drift och verksamhet. En hög ambitionsnivå hos både Hjobor, politiker och medarbetarna i kommunen i kombination med att vi ideligen ställs inför nya utmaningar från vår omvärld gör att vi hela tiden måste ifrågasätta vad, när och hur vi gör det vi gör. Därför läggs en effektiviseringsprocent om 0,8 %, på vår verksamhetsdrift, det är ett sätt att tvingas till att hålla i och bevara den ekonomiska stabilitet som vi tillsammans uppnått med mycket hårt arbete. Budget 2015 för Hjo är en offensiv budget trots en skakig omvärld, oklart parlamentariskt läge i Riksdagen och mycket osäkra besked om statliga reformer framöver. Budgeten är offensiv för att vi tror på Hjo och vi är helt övertygade om att vi tillsammans skapar framtidens Hjo! Kommunstyrelsens ordförande Catrin Hulmarker (m) 7
Hjo kommuns vision och målmodell Ytterst styr kommunfullmäktige den kommunala verksamheten genom den vision och tillhörande utvecklingsområden som finns antagna sedan 2013. Orden i vår visionsformulering "Tillsammans skapar vi framtidens Hjo" är utvalda eftersom budskapet i dem är centrala. Bakom varje ord finns en tanke: Tillsammans - Vi kan bara göra detta tillsammans. Hjo and me. Vår metod är att samarbeta. Det betyder inte att vi är överens om allt. Bara att vi är överens om att vi har ett gemensamt ansvar för den plats vi bor på. Goda möten och ett välkomnande förhållningssätt är nyckeln till framgång. skapar vi - Vi skapar framtidens Hjo genom att utveckla den unika potential som finns i Hjo. För att lyckas behöver vi vara öppna för nya möjligheter. Verkligheten är inte färdig en gång för alla, framtidens Hjo skapar vi varje dag. Och alla bidrar med sitt. För vi är inte bara kommunen. Eller näringslivet. Eller föreningarna. Vi är alla. Tillsammans är vi ett starkt lag som med både planering och kreativitet skapar ett bättre Hjo. framtidens Hjo - I framtidens Hjo samarbetar vi över gränserna för att bättre ta till vara vår potential. Hjo är en välkomnande och levande stad med ett rikt utbud av meningsfulla aktiviteter för alla åldrar. Hjoborna lever på ett hållbart sätt och tar till vara den lilla stadens fördelar. Kommunikationerna är goda och det är nära mellan både människor och platser. Attraktiva boenden och idylliska miljöer drar till sig nya invånare och besökare. Tack vare att vi blir fler kan vi möta framtidens utmaningar och hålla hög kvalitet i skola, barnomsorg och äldreomsorg. Det är enkelt, vackert och roligt i framtidens Hjo. Hjoborna och kommunfullmäktige har bestämt att vi ska fokusera särskilt på sex utvecklingsområden i framtidens Hjo: - Tillsammans - Vättern - Levande Hjo - Hållbarhet och natur - Boende - Besökare Utvecklingsområdena presenteras närmare på nästkommande sidor. 8
Målmodell Utifrån visionen finns en ny målmodell framtagen som ska säkra att visionen omsätts i praktisk handling i alla verksamheter. Enligt målmodellen nedan ska kommunfullmäktige, med visionen och utvecklingsområdena som grund, besluta om ett antal prioriterade mål. De prioriterade målen är ett begränsat antal övergripande och långsiktiga mål som är nyckelfaktorer i arbetet med att uppnå visionen. Dessa prioriterade mål finns med i detta budgetdokument. Varje mål är knutet till en indikator. Indikatorerna är naturliga vägvisare för kommunfullmäktige för att se om vi är på väg att nå vision och utvecklingsområden. Sammantaget ska man utifrån uppföljningen av de prioriterade målen kunna utläsa om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktiges prioriterade mål hittar du på kommande sidor. Det finns också möjlighet för kommunstyrelsen (samt Byggnadsämnd) att utöver de prioriterade målen komplettera med egna mål för att styra sin verksamhet. Dessa mål fastslås för respektive politikområde. Detta för att förtydliga och nå en högre detaljeringsgrad i styrningen. Dessa mål finns inte med i budgetdokumentet. 9
Kommunfullmäktiges prioriterade mål per utvecklingsområde Kommunfullmäktige har till visionen antagit sex utvecklingsområden som är särskilt viktiga att satsa på. Till varje utvecklingsområde finns ett antal prioriterade, kommunövergripande mål. Dessa mål tillsammans med texten om utvecklingsområdet ger en tydlig bild av vad kommunen vill uppnå. Varje mål är knutet till en indikator. Indikatorerna är naturliga vägvisare för kommunfullmäktige för att se om vi är på väg att nå vision och utvecklingsområden. Måluppföljning görs vid delårs- och årsbokslut. Det är arbetet med att uppnå målet som står i fokus, inte att få ett visst värde på indikatorn. Indikatorerna kan dock ge tydliga signaler på om genomfört arbete har gett resultat som går att utläsa. Ambitionen är att de indikatorer som följs upp ska förbättras som en bekräftelse på att vi är på väg i riktning mot vår vision. I slutet av året bedöms måluppfyllelsen utifrån en sammantagen bild av de insatser som gjorts och resultatet som våra indikatorer ger. I de fall det saknas en uppföljning till målet bedömer vi måluppfyllelsen utifrån de insatser som gjorts för att målet ska uppnås och de resultat som dessa insatser har lett fram till. SCB s medborgarundersökning görs vartannat år (jämna år). Under mellanåret fokuseras arbetet på att genomföra insatser för att förbättra resultatet till nästa års mätning. Boende - Lätt och gott att leva Hjo har en enorm potential att bli en levande och vacker boendeort med vårt sjönära läge. Det ska vi ta vara på och göra ännu mer av. I framtidens Hjo är det gott att leva och enkelt att få livspusslet att gå ihop. Ett brett utbud av bostäder, goda kommunikationer och en stark gemenskap lockar allt fler till Hjo. Många uppskattar att Hjo särskilt prioriterar verksamheter som riktar sig till barn och unga. Prioriterade mål Mål 1: Hjo ska ha en positiv befolkningstillväxt Adressat: Alla verksamheter Indikator: SCB Befolkningsstatistik -Antal personer som bor i Hjo. 2012 2013 2014 Ambition 2015 8 840 st 8 805 st - Högre än föregående mätning 10
Mål 2: Hjo ska vara en attraktiv boendekommun Adressat: Alla verksamheter Indikator: SCB medborgarundersökning -Betygsindex för Hjo kommun som en plats att bo och leva på (NRI). 2012 2013 2014 2015 53 (medel 57) - 58 (medel 57) Ingen mätning görs Mål 3: I Hjo ska medborgarna vara nöjda med kommunikationerna (GC-vägar, biltransporter och tillgång till kollektivtrafik) Adressat: Samhällsbyggnad Indikator: SCB medborgarundersökning -Betygsindex Kommunikationer 2012 2013 2014 2015 47 (medel 52) - 49 (medel 52) Ingen mätning görs Mål 4: Hjo ska ha nöjda brukare inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Adressat: Vård och Omsorg Indikator: SoS nationella brukarundersökning 2012 2013 2014 Ambition 2015 -Andel nöjda brukare inom Hemtjänst -Andel nöjda brukare inom SÄBO -Andel nöjda brukare inom funktionshinderområdet 85% 88% - 82% 87% - 81% 84% - Högre än föregående mätning Mål 5: Hjos invånare ska ha ett lågt behov av försörjningsstöd Adressat: Arbete och Socialtjänst Indikator: SKLs öppna jämförelser - Andel av befolkningen i Hjo som får försörjningsstöd 2012 2013 2014 Ambition 2015 3,5 % 3,0% Lägre än föregående mätning 11
Mål 6: Eleverna i Hjo kommuns grundskolor ska nå målen Adressat: Barn och Utbildning Indikator: Skolverkets årliga uppföljning - Andel elever som är behöriga att söka gymnasieutbildning. 2012 2013 2014 Ambition 2015 83,5 % 93,2 % 93,1% Högre än föregående mätning Mål 7: Det ska vara enkelt att få barnomsorg i Hjo kommun Adressat: Barn och Utbildning Indikator: Kommunens kvalitet i korthet - Andel barn som har fått plats på önskat placeringsdatum. 2012 2013 2014 Ambition 2015 63 % 80% Högre än föregående mätning Mål 8: I Hjo ska våra barn i förskola, skola och fritidshem känna sig trygga Adressat: Barn och Utbildning Indikator: Lokal brukarundersökning - Andel barn/elever som känner sig trygga i förskola, skola och fritidshem. 2012 2013 2014 Ambition 2015 F: 95% Åk 5: 90% Åk 8: 81% F: 90 % Åk 5: 95% Åk 8: 93% F: 97% Åk 5: 96% Åk 8: 98% Högre än föregående mätning Mål 9: Hjo kommun ska aktivt bidra till att invånarna i Skaraborg ska ha Sveriges bästa hälsa 2020 Adressat: Alla verksamheter Indikator: Öppna jämförelser - Självskattat allmänt hälsotillstånd (2020 ska 73% av Hjoborna skatta sitt allmänna hälsotillstånd som gott.) 2009 2014 Ambition 2015 66,2% Högre än föregående mätning 12
Tillsammans - Goda möten förverkligar visionen I Hjo arbetar vi tillsammans för att utveckla Hjo och göra vår vision verklig. Vi satsar medvetet på goda möten mellan människor, gott samarbete i näringslivet och god samverkan mellan Hjo och andra kommuner. Vi är kända som det enkla, lättillgängliga och välkomnande Hjo där vi låter hjärtat vara med. Prioriterade mål Mål 10: I Hjo ska vi ha ett gott företagsklimat Adressat: KS förvaltning Indikator: Svenskt Näringslivs kommunranking -Totalplacering på kommunrankingen 2012 2013 2014 Ambition 2015 212 222 207 Högre än föregående mätning Mål 11: I Hjo ska man få ett gott bemötande och uppleva att det är enkelt att kontakta kommunen Adressat: Alla verksamheter Indikator: SCB:s medborgarundersökning -Betygsindex för bemötande och tillgänglighet. 2012 2013 2014 2015 56 (medel 58) - 59 (medel 58) Ingen mätning görs Mål 12: I Hjo ska man kunna vara med och påverka kommunen Adressat: Alla verksamheter Indikator: SCB:s medborgarundersökning -Sammanfattande nöjd inflytande index. 2012 2013 2014 2015 38 (medel 39) - 44 (medel 40) Ingen mätning görs 13
Levande Hjo - Händelser året runt Framtidens Hjo är en levande stad. För alla åldrar och året runt. Här finns de funktioner som gör en plats till en egen stad. Ett levande centrum. Och ett brett utbud av idrotts- och kulturaktiviteter som gör livet gott att leva. I Hjo kan människor mötas, växa, vara kreativa och inspireras av andras kreativitet. Prioriterade mål Mål 13: I Hjo ska invånarna vara nöjda med fritidsutbudet Adressat: Kultur, turism och fritid Indikator: SCB medborgarundersökning - Kommunmedborgarnas betygsättning av möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen i Hjo 2012 2013 2014 2015 51 (medel 53) - 56 (medel 55) Ingen mätning görs Mål 14: I Hjo ska invånarna vara nöjda med kulturutbudet Adressat: Kultur, turism och fritid Indikator: SCB medborgarundersökning - Betygsindex för Hjo kommuns kulturverksamhet inkl biblioteksverksamhet. 2012 2013 2014 2015 53 (medel 57) - 58 (medel 59) Ingen mätning görs Mål 15: Hjo ska ha ett levande centrum med en positiv handelsutveckling Adressat: KS Förvaltning samt kultur, turism och fritid Indikator: Handeln i Sverige - Försäljningsindex i sällanköpsvaruhandeln - Försäljningsindex i dagligvaruhandeln 2012 2013 2014 Ambition 2015 36 38 Högre än föregående 75 81 mätning 14
Hållbarhet och natur - Resurssnålt med hög livskvalitet I framtidens Hjo har människor en hög livskvalitet utan att tära på våra gemensamma naturresurser. Genom vår småskalighet har Hjo unika förutsättningar att bli en tät, miljövänlig och promenad- och cykelvänlig stad. Det ska vi ta vara på och göra till vår styrka. Prioriterade mål Mål 16: I Hjo ska det vara enkelt att leva miljövänligt Adressat: Samhällsbyggnad Indikator: SCB medborgarundersökning -Betygsindex för kommunens miljöarbete. 2012 2013 2014 2015 47 (medel 52) - 51 (medel 51) Ingen mätning görs Mål 17: Hjo ska leva upp till målsättningarna i Strategin för minskad energianvändning 2013-2020 ( minska energianvändning med 20% i Fastigheter (1380 MWh), 20% i transporter (125 MWh) och 30% i gatubelysning (390 MWh) Adressat: Samhällsbyggnad Indikator: -Energiförbrukning per i fastighetsnät -Energiförbrukning per belysningspunkt i belysningsnät -Energiförbrukning per körd kilometer med kommunens tjänstebilar 2012 2013 2014 Ambition 2015 Lägre än 137 kwh/ 133 kwh/ föregående mätning 389 kwh 345 kwh 0,79 kwh/km 0,73 kwh/km 15
Besökare - Gäster som längtar tillbaka Hjo har en stark attraktionskraft. I framtidens Hjo tar vi vara på vår potential och är ett välbesökt resmål. Besöksnäringen är till nytta för alla Hjobor eftersom den skapar arbeten och en levande stad och landsbygd. Ett gott bemötande och en välkomnande atmosfär får gäster att längta tillbaka hit. Prioriterade mål Mål 18: Hjo ska få fler besökare Adressat: Kultur, turism och fritid Indikator: TEM-undersökning -Turismens totala omsättning i kr/år 2012 2013 2014 Ambition 2015 81,5 mnkr 76,6 mnkr Högre än föregående mätning 16
Vättern - Liv vid vatten I framtidens Hjo tar vi vara på vårt fantastiska läge vid Vättern. Vi använder det för att berika livet för alla Hjobor och för att locka fler boende och besökare Prioriterat mål: Det finns ingen indikator angiven på detta utvecklingsområde, däremot går Vättern som en blå tråd genom övriga utvecklingsområden och är ett strategiskt verktyg som vi har för att lyckas med Boende, Besökare, Hållbarhet osv. Beskrivning av planerade aktiviteter: 17
Ekonomi För att skapa förutsättningar för att bedriva en verksamhet med hög och jämn kvalitet över tiden krävs en god och stabil ekonomi. För att uppnå detta har Hjo kommun formulerat nedanstående prioriterade mål som anses återspegla god ekonomisk hushållning. Prioriterade mål Mål 19: Årets resultat ska uppgå till lägst 9 mnkr Adressat: Alla verksamheter Uppföljning: Årsredovisning Årets resultat enl resultaträkning Budget Budget Budget 2015 2016 2017 9,0 9,0 9,0 Mål 20: Investeringarna ska finansieras med egna medel under mandatperioden. Måluppfyllelsen uttrycks i procent, där målet är 100% Adressat: Alla verksamheter Uppföljning: Årsredovisning 2015 2016 2017 2018 Årligt värde 41 % 52 % 154 % 108 % Ackumulerat genomsnittet under mandatperioden 46 % 62 % 70 % Ovanstående tabell indikerar att investeringarna under kommande mandatperiod inte kommer att finansieras med egna medel fullt ut. Anledningen till detta är att kommunen står inför en rad viktiga investeringar som bedöms som nödvändiga för att öka Hjos attraktivitet som boende och besöksort. Att få till stånd investeringarna anses vara avgörande för att uppnå god ekonomisk hushållning för kommunen som helhet på lång sikt vilket får anses vara det överordnade målet. Trots hög investeringstakt kommer kommunen att fortsätta sträva efter en så hög egen finansieringsgrad som möjligt även under denna mandatperiod. Mål 21: Soliditeten ska förbättras årligen (inklusive pensionsåtagande för anställda) Adressat: Alla verksamheter Uppföljning: Årsredovisning Enligt balansräkning vid årets utgång 2015 2016 2017 21 % 22 % 23 % 18
Plan för budget och budgetuppföljning Budgeten och dess uppföljning är viktiga delar av kommunens styrsystem. Kommunallagen ställer krav på god ekonomisk hushållning i kommunerna. I budgeten ska anges mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska anges. Årsredovisningens förvaltningsberättelse ska innehålla en utvärdering om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige antagit. Hjo kommun har koncentrerat det politiska ansvaret under kommunfullmäktige till två nämnder och fem utskott. Kommunstyrelsen har ansvar för all verksamhet utom den som ryms under Byggnadsnämnden. Denna typ av organisation betonar helheten vilket också genomsyrar de ekonomiska processerna. Det ekonomiska ansvaret är decentraliserat men förutsätter att andra dimensioner utöver den egna kärnverksamhetens behov och intressen beaktas. För att utveckla bästa möjliga verksamheter utifrån tillgängliga resurser och uppnå gemensamma mål är det viktigt att engagemang och kompetens tas tillvara i organisationens olika delar. Budgeten fördelas på politiskt intressanta områden s.k. politikområden oberoende av hur förvaltningen är organiserad. Politikområdena är; Demokrati, KS Förvaltning, Plan och Bygg, Barn och utbildning, Arbete och socialtjänst, Vård och omsorg, Kultur, Turism och Fritid, Teknisk service och Finansförvaltning. Kommunfullmäktige antar planeringsförutsättningar (PFÖ) i juni, innehållande; övergripande finansiella mål den totala investeringsramen ekonomiska ramar fördelat på politikområdesnivå kommunfullmäktiges prioriterade mål skattesats =PFÖ I budgetdokumentet, som också är en verksamhetsplan, beslutar kommunfullmäktige i november om nedanstående; övergripande finansiella mål den totala investeringsramen för nästa år samt investeringsplan för därpå kommande fyra år resultatbudget för nästa år samt preliminär för därpå kommande två år finansieringsbudget för nästa år samt preliminär för därpå kommande två år =Budget balansbudget för nästa år samt preliminär för därpå kommande två år ekonomiska ramar fördelat på politikområdesnivå, kommunfullmäktiges prioriterade mål skattesats 19
Plan för budget och budgetuppföljning Hjo kommuns plan för budget och budgetuppföljning bygger på en grundtanke om att skapa utrymme för dialog, delaktighet och ansvarstagande i processerna. Budgeten beskriver hur kommunens resurser fördelas och vilka mål som ska uppnås med verksamheten. Budgeten innehåller ekonomiska ramar och verksamhetsplan. Grundläggande för en god ekonomisk hushållning är en ekonomi i balans där varje generation bär sin kostnad. Detta kräver en välfungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet. För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning måste det för verksamheten finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Hjo kommuns budget ska vara en tillgänglig informationskälla för medborgare, förtroendevalda, partier och övriga intressenter. Budgeten ska innehålla relevant och saklig information som samtliga intressenter lätt kan tillgodogöra sig. Nedanstående årshjul illustrerar processerna för framtagande av budget, uppföljningsrapporter, delårsrapport och årsredovisning. 20
Vi och vår omvärld Hjo kommun ligger i Västra Götalands östra del, vid Vätterns strand med ca 3 mil till Skövde och knappt 7 mil till Jönköping. Invånarantalet per den 31 augusti 2014 uppgick till 8 880 invånare, vilket är 75 fler än vid årets början. Årets ökning är hänförlig till såväl födelseöverskott som nettoinflyttning. Hösten har dock tidigare visat sig vara en utflyttningsperiod då vissa av våra ungdomar lämnar kommunen för att söka sig till högskoleorter, så antalet invånare förväntas sjunka något fram till årsskiftet. Näringslivet präglas av mångfald med mindre och medelstora företag utan någon eller några dominerande aktörer. De största arbetsgivarna är, förutom kommunen och regionen, Emballator Tectubes Sweden AB, Bertil Bergbom & Söner AB och Elektrobyrån Hjo AB. Hjo kommun är en utpendlingskommun. Enligt statistik från SCB finns det ca 2 400 arbetstillfällen i kommunen. Ca 600 personer pendlar in till kommunen och ca 1 800 personer pendlar ut, framförallt till Skövde. I Svenskt Näringslivs årliga ranking 2014 placerade sig Hjo på plats 207 av Sveriges 290 kommuner. Placeringen är blygsam men innebar ändå en förbättring med 15 platser sedan föregående år. Svensk Handels Försäljningsindex, som uttrycker flöden av handel över kommungränser har förbättrats något det senaste året och uppgår för dagligvaror till 81 % (2012: 75 %) och till 38% för sällanköpsvaror (2012: 36%). Arbetslösheten uppgick enligt Arbetsförmedlingens statistik för september 2014 till 5,2 % vilket ska jämföras med riksgenomsnittet vid samma tillfälle på 7,8 % Fastighetsmarknaden i Hjo kännetecknas av brist på lägenheter och överutbud av affärslokaler samt relativt bra balans mellan utbud och efterfrågan på villor och tomter för småhus. För att möjliggöra och stimulera byggande har kommunen de senaste åren köpt och exploaterat mark till såväl bostäder som industri och handel. Kommunen har ingen allmännyttigt bostadsbolag. Denna verksamhet domineras av en privat aktör med vilken kommunen har ett gott samarbete. Kommunens finansiella ställning är relativt god med en kommunal skattesats runt genomsnittet i regionen, låg skuldsättning och en soliditet som överstiger genomsnittet för såväl regionen som riket. För att behålla och öka sin attraktivitet som boende- och besöksort har kommunen den senaste tiden genomfört investeringar i form av bland annat nytt torg och om- och tillbyggnad av kulturkvarteret Pedagogien. Ombyggnad och restaurering av hamnen har påbörjats och en ny förskola planeras att byggas under 2015. Dessa åtgärder bidrar till att förbättra livskvalitet för såväl boende som besökare och ger därmed också förutsättningar att möta framtida utmaningar i form av urbaniseringstrend och avfolkning av glesbygd. Världsekonomin och dess påverkan på Sverige Svensk ekonomi har hittills i år utvecklats svagare än beräknat. Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) senaste makroekonomiska prognos och skatteunderlagsprognos publicerades i augusti 2014. BNP-tillväxten reviderades då ned relativt kraftigt för år 2014. Antalet arbetade timmar reviderades däremot upp något medan skatteunderlaget endast ändrades marginellt. De enda förändringarna SKL gjort sedan dess är marginella justeringar av prisutvecklingen och det reala skatteunderlaget. I år och de närmaste åren beräknas det reala skatteunderlaget växa starkt vilket hänger samman med att det är normalt med höga tillväxttal när konjunkturåterhämtningen tar fart. 21
Nationalekonomiska nyckeltal (BNP, Inflation m fl.) Nyckeltal 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,5 2,1 3,3 3,4 2,7 2,2 Konsumentpris, KPI 0,9 0,0-0,1 1,3 2,7 3,4 3,0 Timlön, konj. lönestatistik 3,0 2,5 2,8 3,1 3,4 3,7 3,8 Arbetslöshet 8,0 8,0 8,0 7,4 6,8 6,6 6,5 Sysselsättning timmar * 0,6 0,4 1,2 1,3 1,4 0,8 0,5 Realt skatteunderlag** 1,9 1,6 1,8 2,1 2,0 1,7 1,3 * Kalenderkorrigerad utveckling ** Korrigerat för regeländringar Källa: Sveriges kommuner och landsting, cirkulär 14:38. Det kommunala skatteunderlaget SKLs bedömning om förändringarna av den samhällsekonomiska bildens variabler är så små att de inte justerar skatteunderlaget jämfört med den prognosen de lämnade i augusti. Det preliminära taxeringsutfall som Skatteverket presenterade i september ger heller inte SKL anledning att revidera prognosen för år 2013. Regeringen skall varje år besluta om uppräkningsfaktorer för utbetalning av kommunal- och landstingsskatt före utgången av september. I år beslutade regeringen om uppräkningsfaktorer för åren 2014 och 2015 den 25 september (se tabell nedan). Under valår får regeringen dock ändra uppräkningsfaktorerna senast en vecka efter att budgetpropositionen har lämnats till riksdagen. Om regeringens skatteunderlagsprognos i den kommande budgetpropositionen avviker från den som redovisas i tabellen nedan kommer besluten om upppräkningsfaktorer att ändras. Regeringens prognos är baserad på den samhällsekonomiska bild som presenterades i samband med regeringsöverläggningarna i augusti. Det innebär att skatteunderlagstillväxten 2015 och 2016 påverkas av förslaget att avveckla avdraget för pensionssparande, som aviserades i den ekonomiska vårpropositionen. Det är också en förklaring till att regeringen prognostiserar större skatteunderlagstillväxt än SKL dessa år 1, trots att SKL:s prognos bygger på något större lönehöjningar. För perioden till och med 2018 visar regeringens prognos en större ökning än SKL:s prognos. Skillnaden är mest markant under åren 2016 och 2017. Skillnaden för år 2016 förklaras främst av att SKL förutser större ökningar av avdrag. År 2017 räknar regeringen bland annat med större sysselsättningsökning än SKL. Skatteunderlagsprognoser Nyckeltal 2013 2014 2015 2016 2017 2018 SKL, okt 2014 3,5 3,5 4,7 4,9 4,8 4,5 SKL, aug 2014 3,5 3,5 4,7 4,9 4,8 - Regeringen, sept 2014 3,7 3,2* 4,8* 5,5 5,3 4,6 *Uppräkningsfaktor för utbetalning av kommunalskatt år 2015, enligt regeringens beslut den 25 september. Eftersom det är valår har regeringen möjlighet att revidera uppräkningsfaktorerna senast en vecka efter att budgetpropositionen har lämnats till riksdagen. Källa: Sveriges kommuner och landsting, cirkulär 14:38. 1 SKL beaktar regeländringar först när en proposition med förslaget lämnats till riksdagen. I årets ekonomiska vårproposition aviserade regeringen att man avsåg att lämna ett sådant förslag i höstens budgetproposition. Om den nya regeringen behåller förslaget kommer effekten på kommunernas ekonomi sannolikt att neutraliseras genom motsvarande minskning av bidraget Kommunalekonomisk utjämning. 22
Skatter och statsbidrag de olika delposterna Beräkning av ekonomiskt utrymme 2015-2017 Kommande avsnitt visar tidigare års skatter och intäktsnivåer och kommande treårsperiods intäkter och statsbidrag. Den kommunala verksamheten finansieras också av olika avgifter. Årets budget utgår ifrån SKL:s prognos i augusti cirkulär 14:38 avseende budgetförutsättningarna 2015-2017 när det gäller skatteunderlaget. Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. 2013 avslutade starkt samtidigt som utvecklingen under innevarande år hittills varit svag. Detta tillsammans med att 2014 varit ett valår med regeringsskifte som följd har gjort att osäkerheten kring förutsättningarna för kommunerna varit stor. Av det skälet finns en viss buffert i finansförvaltningen. Vid en försämrad konjunkturutveckling som kan betraktas som tillfällig och som innebär försämrade skatteintäkter eller andra oförutsedda förändringar i verksamheten är strategin att bufferten initialt hanterar detta istället för att under löpande år revidera verksamheternas budgetramar med besparingsuppdrag. I beräkningen av det ekonomiska utrymmet för åren 2015 2017 har följande övergripande antaganden varit utgångspunkten: Antalet invånare uppgår till 8 840 under hela planperioden. Åldersstrukturen är oförändrad. Utdebiteringen är, 21:57, hela planperioden. Kostnaden för LSS utjämningen samt fastighetsavgiften har förutsatts vara oförändrad hela planperioden. Intäkt och kostnad inom den kommunalekonomiska utjämningen beräknas med utgångspunkt från SKL:s cirkulär 14:38. 23
Finansieringens olika delposter Finansiering Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Skatteintäkter inkl avräkningar 341 374 342 016 352 432 369 660 387 404 Inkomstutjämning 80 618 79 774 86 314 86 013 85 527 Kostnadsutjämning -1 184 881 1 724 1 724 1 724 Regleringsbidrag/avgift 1 775 2 043 803-1 645-4 049 Strukturbidrag 0 916 919 919 919 Avgift LSS-utjämning -1 281-805 - 884-884 - 884 Fastighetsavgift 16 045 16 093 16 982 16 982 16 982 Summa: 437 347 440 918 458 290 472 769 487 623 Källa: Prognosen avseende skatteintäkterna och utjämningen är hämtade från SKL cirkulär 14:38, 2014-10-02. Skatteintäkter Skatteintäkterna baseras på SKLs prognos (cirk. 14:38) över skatteunderlagets utveckling. Utjämningssystemet Syftet med utjämningssystemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för att alla kommuner och landsting ska kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar. Utjämningssystemet består i dag av fyra olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och regleringsbidrag/avgift. Nedan redovisas dessa delposter i finansieringen samt även LSSutjämningen och fastighetsavgiften som ligger utanför själva utjämningssystemet. Inkomstutjämningen I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommuner och mellan landsting. Inkomstutjämningen garanterar kommunerna ett utjämningsbidrag som motsvarar 115 % av medelskattekraften i riket. Kommuner vars beskattningsbara inkomster överstiger denna nivå ska betala en inkomstutjämningsavgift till staten. Hjo kommun har en medelskattekraft som understiger nivån och behöver därför inte betala någon avgift utan får ett tillskott. Kostnadsutjämningen Syftet med kostnadsutjämningen är att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader mellan enskilda kommuner respektive landsting. Med detta menas att utjämning ska ske för skillnader i behov av kommunal service och för förutsättningarna att producera denna service, dvs. sådana skillnader som kommunerna inte själva kan råda över. Utjämning ska däremot inte ske för kostnadsskillnader som beror på skillnader i vald servicenivå, kvalitet, avgiftssättning och effektivitet. Kostnadsutjämningen utgår från ett antal delmodeller. Varje sådan modell avser antingen en verksamhet som t.ex. barnomsorg eller äldreomsorg eller faktorer som påverkar kostnader som kan återfinnas i samtliga eller flertalet verksamheter, exempelvis uppvärmningskostnader. I varje delmodell beräknas de strukturella kostnadsskillnaderna med hjälp av ett antal faktorer som ska spegla de strukturella behovs- och kostnadsskillnaderna mellan enskilda kommuner. Kostnadsutjämningen innefattar modeller för tio verksamheter och kostnadsslag för kommunerna. I varje delmodell beräknas en s.k. standardkostnad, i kronor per invånare, för 24
varje enskild kommun. Summerar man de beräknade standardkostnaderna erhåller man en kommuns s.k. strukturkostnad, uttryckt i kronor per invånare. De kommuner som har en beräknad strukturkostnad som överstiger den genomsnittliga strukturkostnaden i landet får ett bidrag motsvarande den överskjutande kostnaden. Understiger strukturkostnaden genomsnittet i landet betalar kommunen i stället motsvarande avgift. Detta innebär att summan av bidragen i kostnadsutjämningen kommer att motsvara summan av avgifterna. Har en kommun högre standardkostnader än riket i genomsnitt erhålls ett bidrag. Ligger standardkostnaden under betalas en avgift. När budgeten för år 2014 antogs beräknades Hjo få betala en avgift till systemet. Detta har nu vänt i de senaste prognoserna och förväntas nu bli ett bidrag för budgetåren 2014-2017. Kostnadsutjämning Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 (mnkr) -13,6-8,2-7,1-1,2 0,9 1,7 1,7 1,7 Regleringsbidrag/-avgift Som tidigare redovisats innebär statens finansiering av inkomstutjämningen att statens kostnader för denna helt styrs av utvecklingen av det kommunala skatteunderlaget. Staten vet således inte på förhand vad kostnaden för denna finansiering blir. För att staten ändå ska kunna bestämma storleken på sitt totala bidrag till den kommunala sektorn ingår i utjämningssystemet en särskild regleringspost: regleringsbidrag/-avgift. Denna post används även för den ekonomiska regleringen av den kommunala finansieringsprincipen samt för att reglera effekterna av andra åtgärder som påverkar till exempel det kommunala skatteunderlaget. Posten fungerar så att om summan av samtliga bidrag minus de inbetalda avgifterna blir lägre än det belopp staten beslutat tillföra kommunerna eller landstingen får dessa ett regleringsbidrag på kvarvarande belopp. Omvänt får kommunerna eller landstingen betala en regleringsavgift till staten om nettosumman av bidragen överstiger den ram som staten satt för bidragen till respektive sektor. Bidraget/avgiften utgår som ett enhetligt belopp i kronor per invånare till kommunerna respektive landstingen. För åren 2011-2015 förväntas regleringsposten bli positiv vilket innebar ett bidrag till kommunen. För 2016-2017 beräknas det vända till en avgift. Regleringsbidrag/ - avgift Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 (mnkr) 9,0 4,3 4,0 1,8 2,0 0,8-1,6-4,0 25
Strukturbidrag Detta bidrag innehåller olika stöd av främst regionalpolitisk karaktär, bland annat för näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder och för svagt befolkningsunderlag. Dessa stöd utgick i det tidigare utjämningssystemet i huvudsak inom ramen för kostnadsutjämningen. Numera ingår även en övergångspost i bidraget till de kommuner som genom det nya utjämningssystemet fick en bidragsminskning som var större än 0,56 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2005. Denna begränsning av bidragsminskningen innebär att de berörda kommunerna genom strukturbidraget får en ersättning som helt svarar mot den bidragsminskning över ovan nämnda nivåer som annars skulle ha skett. I praktiken innebär detta att dessa kommuner får ett fast införandebidrag, även om bidraget formellt går under benämningen strukturbidrag. Strukturbidraget utgår med ett fast belopp i kronor per invånare. Strukturbidraget räknas således inte upp med nettoprisindex mellan utjämningsåren. Det enda som påverkar kostnaden för strukturbidraget mellan olika utjämningsår är således befolkningsförändringarna i de kommuner som är berättigade till strukturbidrag. För Hjo kommun blev detta ett bidrag fr.o.m år 2014. Prognosen ligger på 0,9 mnkr för hela planperioden. Strukturbidrag Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 (mnkr) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,9 0,9 0,9 0,9 LSS-utjämning För 2015 och framåt är kostnaden beräknad till ungefär -0,9 mnkr. I och med att prognoserna är beroende av i vilken utsträckning kostnaderna i Hjo ökar i förhållande till genomsnittet i riket är det svårt att bedöma framtiden med hög säkerhet. LSS-utjämning Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 (mnkr) -0,1-2,3-2,3-1,3-0,8-0,9-0,9-0,9 Fastighetsavgift Avgiften utgör i statsrättslig mening en skatt, där riksdagen beslutar om underlag och storlek av fastighetsavgiften. Avgiften tillfaller dock kommunerna. Fr.o.m. 2009 anlitar SKL Statistiska Centralbyrån (SCB) för prognoser av avgiften till landets kommuner. För Hjo kommun har avgiften beräknats bli 17 mnkr per år under planperioden. Fastighetsavgift Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 (mnkr) 15,8 16,2 16,2 16,0 16,1 17,0 17,0 17,0 26
Budgetramar och politiska prioriteringar Arbetet med fördelning av resurser avseende budgetåret (2015) är ett noggrant arbete där ett flertal faktorer vägs in i PFÖ-processen under våren. År 1 i den rullande treårsplaneringen behandlas således utifrån flertalet faktorer under vårarbetet med PFÖ. Detta innebär att PFÖramarna under planperioden i ovan tabell per politikområde syftar till att ge en indikation utifrån finansieringens möjligheter och kommunfullmäktiges finansiella resultatmål, men kan komma justeras i höstens arbete med budgeten. Arbetsmetoden är en avvägning för att kunna hantera svåra planeringsförutsättningar centralt kopplat till finansieringen och otydligheten i regeringens vårproposition. Arbetssättet syfte är också att tidigt i vårprocessen kunna ge preliminära ramar till förvaltningen (PFÖ-ramarna) så att deras planering kan anpassas till rådande ekonomiska förutsättningar. Avvägning har under de senaste åren varit bidragande i den måluppfyllelse som redovisats avseende de finansiella målen och en god ekonomisk hushållning. De skatteintäkter och statsbidrag som Hjo har till verksamhet under 2015 baseras på en skattesats om 21:57. Denna utdebitering tillsammans med ökade statsbidrag innebär en högre ram än föregående år. Verksamhetens ram uppgår till 448,3 mkr och innebär en ökning på 21,5 mnkr jämfört med budget 2014. Finansförvaltningen, övrigt: Pålägget för sociala avgifter, pensionskostnader mm, s.k. POpålägg belastar politikområdena med 43,3% av lönekostnaden. Detta pålägg överstiger f n de faktiska avgifterna med ca 4 procentenheter, vilket motsvarar ca 9 mnkr. Av dessa 9 mnkr har 4 697 budgeterats som intäkt inom finansförvaltningen med benämningen övrigt nedan. Resterande 4 303 tkr utgör en reserv för svängningar i skatteintäkter och oförutsedda kostnader. Budgetramar Budget Förändring PFÖ Justering Budget Politikområde (tkr) 2014 2015 2015 Demokrati 6 522-11 6 511-245 6 266 KS Förvaltning 39 508 944 40 452 1 555 42 007 Plan och Bygg 4 346 486 4 832 64 4 896 Barn och utbildning 188 327 10 153 198 480-3 081 195 399 Arbete och socialtjänst 19 918 1 153 21 071 275 21 346 Vård och omsorg 145 511 6 024 151 535 692 152 227 Kultur, turism och fritid 21 635 2 339 23 974-1 740 22 234 Teknisk service 20 831 1 688 22 519-418 22 101 Finansförvaltningen övrigt -4 824 1 056-3 768-929 -4 697 Finansförvaltningen intern ränta -14 889-526 -15 415 1 927-13 488 Verksamhetens nettokostnad: 426 885 23 306 450 191-1 900 448 291 Kommentar: Se PFÖ-dokument för specificering och härledning av PFÖ-ram 2015. (Förändringskolumnen ovan). För mer information om de enskilda posterna per politikområde i justeringskolumnen ovan hänvisas till påföljande tabeller i dokumentet samt respektive politikområdes avsnitt längre fram i dokumentet. 27
Kapitaltjänstkostnader Vid större förändring anges aktuellt investeringsprojekt som medför ökade kapitaltjänstkostnader samt det omvända om någon större anläggning färdigavskrivs och därmed medför lägre kapitaltjänstkostnad för politikområdet Kostnaden består av avskrivningar och intern ränta (5 %). Den avgiftsfinansierade verksamhetens internränta (VA) beräknas utifrån kommunen faktiska genomsnittliga låneränta för respektive år. Beräkningarna av justering för förändrade kapitaltjänstkostnader fördelas på fastighet och övrigt. Anledningen till denna uppdelning är att kompensation för nya kostnader avseende kapitaltjänst på investeringar som löper på fastigheter ligger inom ramen för det interna hyressystemet. Detta får till följd att det politikområde där den interna hyresgästen hör hemma får kompensationen i form av ramtilldelning. Teknisk service kostnader för kapitaltjänst ökar med 1 032 tkr avseende renovering av Hjo hamn, anläggande av actionpark, rondell vid Handelsområdet Åsen samt investeringar i gator och vägar. Tidigare tilldelning i PFÖ 2015 avseende GC-väg mot Mullsjön ligger inte längre med i Budget 2015 Finansiering och kostnad för projektet är i nuläget inte beslutat varför tidigare anslag för kapitaltjänst återförs och beaktas igen när beslut kring finansiering är fattat. Kultur, turism och fritid kompenseras med 468 tkr för ökade kapitaltjänstkostnader avseende tilläggsanslag för markarbeten och byggnation av Kulturkvarteret Etapp 1B. Den tidigare kompensationen i PFÖ 2015 för Etapp 2 Medborgarhuset Park lyfts ur ramen i Budget 2015 men kommer åter att beaktas i processen inför 2016-års budget. KS-förvaltning tilldelas 250 tkr för kapitaltjänstkostnad för investering i Metakatalog. Barn- och utbildning kompenseras för ökade kapitaltjänstkostnader om 260 tkr för energikonvertering i Korsberga skola. Den tidigare kompensationen i PFÖ 2015 för ny förskola på Knäpplanområdet lyfts ur ramen i Budget 2015 men kommer åter att beaktas i processen inför 2016-års budget. Kapitaltjänst politikområde (tkr) PFÖ 2015 Budget inkl PFÖ 2015 Kommentar Teknisk service 54 0 Gc-väg mot Mullsjön Teknisk service 81 80 Rondell Handelsområde Åsen Teknisk service 350 350 Hamnen Teknisk service 81 80 Väg Knäpplan/ Sandby Teknisk service 402 402 Actionpark Teknisk service 120 120 Asfaltering och gatuunderhåll Kultur, turism och fritid 316 316 Tilläggsanslag Kulturkvarteret Etapp 1 B Kultur, turism och fritid 152 152 Markarbeten Kulturkvarteret Kultur, turism och fritid 963 0 Kulturkvarteret Etapp 2 Medborgarhuset Park KS förvaltning 250 250 Metakatolog IT-enheten Barn och utbildning 1 192 0 Ny förskola Knäpplanområdet Barn och utbildning 260 260 Energikonvertering Korsberga skola Barn och utbildning 300 0 Inventarier nya förskolan S:a kapitaltjänst 4 521 2 010 28
Politiska prioriteringar Nedan följer en sammanställning över ramtilldelning på grund av politiska prioriteringar. Utöver dessa har politikområdena också kompenserats för uppräkning av personalkostnader, allmän inflation samt förändringar i kostnaderna för kapitaltjänst ränta och avskrivning) samtliga politikområden har dock dessutom belagts med ett effektivitetskrav om 0,8 % av politikområdets kostnadsmassa. Politikområde / Prioritering (tkr) PFÖ Budget för 2015 (inkl PFÖ) Vård och Omsorg Nya föreskrifter ang bemanning demensboende 450 450 Ökat antal ärenden personlig assistans 450 1 025 Installation/införande av digitala trygghetslarm 325 325 Extern LSS plats 750 750 Dagverksamhet inom demensvård 0 450 Utökning av tjänst Samordn. av frivilligverksamheten 100 100 Boende hos extern utförare 0 900 Delsumma 2 075 4 000 Barn och utbildning SFI/modersmål/FBK/SVA - nya riktlinjer för nyanlända 465 615 Prisuppräkning Gymnasie Skaraborg 1 700 1 700 Gymnasiekostnader - elevantal/val av utbildn.linjer 0-1 200 "En till en dator" - sista etappen 98 98 Resursfördelningsmodell inom fritids - återställning 1 000 1 000 Översyn av stödorg/elevhälsa inom grundskolan 1 000 1 000 Förskolan i Korsberga - lokaler 0 600 Delsumma 4 263 3 813 Arbete och socialtjänst Kompensation för riktade statsbidrag 300 300 Förstärkn. av organisation kring våld i nära relationer 90 90 Feriepraktikplatser 189 189 Ökad belastning integration/flyktingmottagning 0 400 Delsumma 579 979 Teknisk service Ökat åtagande för skötsel av gata/park 150 150 Delsumma 150 150 Plan och bygg Ökade intäkter bygglov -70-70 Köp av tjänster avsende planarbete 350 350 Miljöledningssystem 100 100 Ramförstärkning för ökat tryck inom bygginspektion 0 100 Delsumma 380 480 Kultur, turism och fritid Tilldelning för tillfälliga utställningar och evenemang 500 500 Ökad hyreskostnad för biblioteket 0 112 Utökade kostnader hyra/städ replokal (teliahuset) 0 80 Delsumma 500 692 Demokrati Återföring av kostnad för valår 2014-200 -200 Utbildning av nya politiker 50 50 Sänkning av fasta arvoden till politiker 0-200 Delsumma -150-350 KS Förvaltning Ökad avgift till RÖS 224 224 Återföring av evenemangskostnader 2014-300 -300 Reserv för ev införande av trapphusboende 0 1 000 Delsumma -76 924 Totalsumma 7 721 10 688 29
Krav effektivitet 2015 I 2015 års budget finns inlagt ett generellt krav på effektivisering. Beloppet uppgår till 3 180 tkr och motsvarar 0,8 % av kostnadsmassan i respektive verksamhet. Vid beräkningen har fasta, icke påverkningsbara kostnader såsom ränta, avskrivning mm undantagits från underlaget. Fördelningen per politikområde framgår nedan. Politikområde Effektivitetskrav (Tkr) Demokrati 45 KS Förvaltning 221 Plan och bygg 36 Barn och utbildning 939 Arbete och socialtjänst 125 Vård och omsorg 1 238 Kultur, turism och fritid 88 Teknisk service 437 Finansförvaltningen 51 Summa effektivitet 2015 3 180 30
Investeringsbudget och 5-årsplan 2015-2019 Efter några år (2008-2011) med relativt låga investeringsnivåer är Hjo Kommun inne i en period med det motsatta. Under 2013 uppgick nettoinvesteringarna till 36 mkr och prognosen för 2014 lyder på ca 51 mkr. Investeringarna under dessa två år utgörs i huvudsak av trafikplats Åsen, etapp 1 av Kulturkvarteret Pedagogien, inledningen av ombyggnad av norra piren i hamnen, ombyggnad av reningsverket samt projektering av ny förskola på Knäpplanområdet. Kommunfullmäktige har som ett långsiktigt mål uttalat att finansieringen av investeringarna ska ske med egna medel. Vissa av de investeringar som gjorts under de senaste åren och som kommer att ske under de närmast följande är av sådan storlek och karaktär att de inte ryms inom det egna finansieringsutrymmet på kort sikt. Dessa investeringar är viktiga för att behålla och öka Hjo kommuns attraktionskraft, såväl som boendeort som besöksmål. Ett normalår uppgår Hjo Kommuns självfinansiering till ca 25 mkr, vilken utgörs av budgeterat resultat om 8-9 mnkr samt avskrivningar om ca 16-17 mnkr per år. Under de senaste åren har Hjo Kommun fått extra intäkter i form av återbetalningar av AFA-pengar och realisationsvinster vid försäljning av tillgångar som gjort att belåningen inte ökat. Det är däremot viktigt att investeringsnivån under några år framöver är återhållsam. Nedan följer en sammanfattning av de mest väsentliga investeringsprojekten i budgeten för 2015 och planen för 2016-2019: Etapp 2 av Kulturkvarteret Pedagogien, vilken består av ombyggnaden av Medborgarhuset Park ingår i investeringsbudgeten för 2014 med 25 mnkr. Efter att projektering påbörjats har investeringsbudgeten ökats till 32,5 mnkr. Ökningen är hänförlig till kostnader för att byggnaden ska bli flexibel och kunna användas som biograf, konsert-, teater samt konferenslokal. Utöver detta tillförs också 3 mnkr för inventarier som ljud- och ljusanläggningar, tillgänglighetsanpassningar mm Byggnationen av etapp 2 beräknas starta under 2015 och slutföras 2016. Av denna anledning har ovanstående tillägg om 10,5 mnkr budgeterats 2016. Merparten av det budgeterade beloppet under 2014 om 25 mnkr kommer att ombudgeteras till 2015. Under åren 2015-2017 avsätts totalt 8,5 mkr för ombyggnationer i Stadshuset. Behov finns att förbättra ventilationen och säkerheten i fastigheten, iordningsställa Postens gamla lokaler för ett effektivt nyttjande samt att se över service och tillgänglighet för kommunens invånare. Under 2014-2016 finns totalt 16,5 mkr avsatt för att restaurera och bygga om hamnen. Beloppen prognostiseras att skjutas fram ett år. Projektet är indelat i tre etapper med start vid norra piren, som kommer att ske i huvudsak under 2015, södra piren 2016 och slutligen förstärkning av kajkant och muddring under 2017. Ny förskola kommer att byggas på Knäpplanområdet under 2015. I investeringsbudget finns 5 mnkr avsatt under 2014 och 25 mnkr under 2015 för detta ändamål. Upphandling har skett och byggnation kommer att påbörjas under hösten 2014. Förskolan beräknas vara klar för inflyttning i början av 2016. Utöver dessa 30 mkr finns 1,8 mkr budgeterat för inköp av inventarier till förskolan. Under 2015 kommer ett utegym att anläggas i Stadsparken. Finansiering kommer att ske med de medel, 425 tkr inklusive avkastning, som testamenterats till kommunen av Ingrid Forsell- Lindner. I investeringsbudgeten för 2014 finns 12 mkr avsatta för om- och tillbyggnad av kommunens avloppsreningsverk. Projektet som syftar till att öka reningsverkets kapacitet har påbörjats under hösten 2015 och kommer att slutföras under första delen av 2016. 31