Peak Oil. Energi = Arbete Arbete = Ekonomi Ekonomi = Välfärd Välfärd = Demokrati

Peak Oil

Peak Oil Energi = Arbete Arbete = Ekonomi Ekonomi = Välfärd Välfärd = Demokrati

Peak Oil Energi = Arbete Energi = Ekonomi Energi = Välfärd Energi = Demokrati

Energi = Välfärd Ja, visst är det olja, i form av matprisindex!

Peak Oil Den som tror att är Evig tillväxt omöjlig i en värld med begränsade resurser är antingen en galning eller en ekonom. Kenneth Boulding, Economist

Peak Oil Vanliga krisreaktioner: När är det kris? Tror inte. OK, men Kanske det? Stämmer absolut! 1. Förnekelse 2. Ilska 3. Förhandling 4. Uppgivenhet 5. Acceptans 6. Aktion

Terra preta i Länna 1000 ton kol/ he 40 % lägre densitet 150 % högre vattenkvot 32 % högre skörd 2011 1200 % högre P och K halt

Hur få ekonomi? Optimera synergieffekterna! Långverkande effekter: Klimatkompensation Ökad bördighet-- mer biomassa Bättre markstruktur-- mindre traktorbränsle Mindre NPK-förlust-- mindre kostnader för gödsel--minskad övergödning Kompostering av latrin etc.-- högre återföring av växtnäring, förädlar kolet Alternativ till förbränning--billigare biobränslen Filterbäddar-- skydda grundvatten Pyrolysprodukter: biodiesel, tjära Djurfoder: friskare djur, bättre avkastning? Trädplantering i städer Affärsmodeller som staplar värden

Enkel pyrolysteknik Anila spisen:

Storskalig pyrolysteknik för biokol och energi Biokol-produktion: upp till 40 kg / h - 350 t / år. Värme: upp till 150 kw. (Beroende på biomassa) El-åtgång: ca 7.5 kw Vikt: ca. 10 ton Pyregs testanläggning i Dörth, Tyskland (EcoTopic, 2013). Bild: Mattias Gustafsson

Träkol som bränsle: energi-densitet, transporter Flis (30 % vatten): 3 GJ/ m 3. Torrefierat trä: 18-20 GJ/ m 3. Träkol, briketter: 30 GJ/ m 3. Potential att minska transportkostnader med en faktor 10!

Typ Energi Ladd Miljö Pris Wh/kg antal cyk vänlighet Nivå Bly 30 400 medel 1 Ni Cad 50 500 dålig 2 Ni-Mh 65 500 medel 2 Li-Io 200 >750 hög 3

Framtida jordbruk?

CO 2 Värme Årlig använd energi Årlig upptagen energi via fotosyntesen Ingen tillväxt, varken positiv eller negativ Årlig fotosyntes O 2 Konstant biomassa Koldioxidneutralt C Resurser Årlig biomassaproduktion Årlig näring till djur, insekter, bakterier etc. Människans globala verksamheter ger förändringar i ovan angivna förhållanden

Källa: Folke C. et al. 2002. Resilience and Sustainable Development: Building Adaptive Capacity in a World of Transformations. Rapport från Miljödepartementet. Edita Norstedts Tryckeri AB: ISSN 0375-250X. I en värld som allt mer karaktäriseras av överraskningar, osäkerhet och komplexitet, behövs Strategier som stärker resiliensen och upprätthåller förmågan till en positiv utveckling av sociala och ekologiska system. Resiliensperspektivitet Upprätthålla ekosystemens förmåga att producera de varor, tjänster och andra värden, som människan är beroende av för sitt välbefinnande och sin utveckling.

Lokal energi- och resursanalys Energi (el, värme, drivmedel etc.) Livsmedel Service Socialt Arbete Återcirkulation (kretslopp) Bygdens Resurser

Solen är en stjärna RÄCKER SOLEN? Solen är i medelåldern 4,6 miljarder år Solens volym är 1 miljon gånger större än jorden 98-99 % av gasmolnet solen är väte och helium Yttemperaturen är 5 500 o C i centrum 15 miljoner grader Solens effekt är 4 x 10 26 W (luminositet) OM en elräkning kom ifrån solen 5 x 10 19 SEK varje sekund En liten del når jorden ca 1400 W per kvadratmeter men 30 % går bort i atmosfären (solarkonstanten) 1000 W per kvadraten når marken

VAD ÄR PROBLEMET I DAG? Effektivitet I dag 15-18 %, men stark utveckling

VAD ÄR PROBLEMET I DAG? Lagring LAGRING - två olika sätt - som växterna gör, omvandlar den till bränsle - vätgas - elektrisk ström batterier LITIUMJON - hög energitäthet - skonsammare mot miljön än nickel metall hybrid eller nickelkadmium NANOTEKNIK - ex. byggs in i kolfiber

VAD ÄR PROBLEMET I DAG? Lönsamhet En kalkyl för en privatperson - med bidrag - installation - med nettodebitering - med ett elbolag som ger 50 öre/kwh - 8 kw - årlig produktion 8000 kwh - egen användning 6 000 kwh - elförsäljning 2 000 kwh

VAD ÄR PROBLEMET I DAG? Lönsamhet Investering: brutto 150 000 SEK netto 97 500 SEK Värde av solenergin: -Egen andel 6000 x 1,3 SEK 7 800 -Försåld andel 2000 x 1,1 SEK 2 200 10 000:-- ca 10 år garanti 25 år ca 17 år garanti 25 år utan bidrag, ej medräknat elnät och elcertifikat Det är väl möjligt! Då dessutom investeringen höjer - Fastighetens värde (förmodligen) - Egen produktionens värde Bidrar till en bättre värld

VAD ÄR PROBLEMET I DAG? Lönsamhet Investering (KSEK) Effekt (kw) Spec (SEK/W) Anläggning 1 2 255 47 48 Mark-Sala Anläggning 2 2 210 77,5 28,5 Mark-Heby Anläggning 3 800 36 22,2 Tak - Ösby Anläggning 4 500 38 13,1 Tak - Ösby Anläggn. 5-6 4 600 400 11,5 Mark Heby

ENERGIBRANSCHEN ÄR PÅ VÄG IN I EN STRUKTUROMVANDLING Tidigare Leverantör Leverantör Kund Kund Nu och framåt Leverantör Kund Kund Leverantör Detta skapar samarbete - relation

ENERGIBRANSCHEN ÄR PÅ VÄG IN I EN STRUKTUROMVANDLING Tidigare Leverantör Leverantör Kund Kund Nu och framåt Leverantör Kund Kund Leverantör Produment Detta skapar samarbete - relation

Lokal utveckling Konsekvenser av EU:s svaveldirektiv, SCOPE-rapport för LRF (2013) Konsekvenser för Sveriges livsmedelsförsörjning vid brist på fossil energi, Institutet för jordbruks- och miljöteknik (2013) Lokalekonomisk analys för L100 affärspotential för 100 miljoner kronor Simons planer för Tuna Från solidé till garagegrupp?

EU:s svaveldirektiv 2015 svaveldirektivet för sjöfarten 3,5 till 1 0,1% Skrubber rening på fartyg dyr Efterfrågan förskjuts Tjockolja Diesel Europa brottats med dieselunderskott Trots att EUs raffinaderier maximerar denna fraktion 14% underskottet (av 250 Mton) 2011 14.000 fartyg + 20 Mton underskott Prisökning med 80 öre 1 kr

Livsmedel vs fossil energi (JTI) Hela livsmedelskedjan fossilberoende Vad händer om tillgången till fossil energi oväntat minskar i 3-5 år? 3 bristscenarier: -25%, -50% resp. -75% Syfte: Påvisa risker & öka kunskap om konsekvenser för produktion & konsument

Livsmedel vs fossil energi (JTI) Låg brist -25% Medelbrist -50% Hög brist -75% Dålig, maskinkrävande mark läggs i träda eller ställs om till bete Transportkrävande utmarker ställs av Markväxling mellan gårdar för att optimera transport & markanvändning Precisionsodling t.ex. GPS-styrning & behovsstyrd gödsling Reducerad jordbearbetning fler i säsongsarbete Optimera service, justering & styrning av maskiner & system Odlade livsmedel blir djurfoder pga mindre energikrävande lagring Mindre mineralgödsel odling av kvävefixerande grödor Ökad egen foderproduktion pga dyrt grov- & kraftfoder Fler eldrivna maskiner inomgårds, investeringar krävs Oljeväxter minskar pga minskad besprutning & mineralgödning - Vårvete & sockerbetor + Havre & korn - Potatis pga energikrävande kupning, sprutning, vattning + Gröngödsling & baljväxter pga mindre kväve & mineralgödning + Trädgård & koloniodling av frukt & grönsaker Växthusodling blir mer säsongsbetonad Nedläggning av åkermark pga låg lönsamhet åter öka med tiden Minimera jordbearbetning & tvågrödesystem Olönsam åker planteras med skog Mer manuell arbetskraft - Animalieproduktion (svin, höns, ägg) pga foderbrist + betesdjur (nöt, får) Samarbete mellan gårdar för optimering av foder & betesmark Småskalig djurhållning i villabebyggelse Sämre skördekvalitet & proteinhalt pga näringsbrist Brist på frö & utsäde Obefintlig odling av oljeväxter Minskning av sprutmedel. Det som ev. finns inriktas mot minskad energiförbr. Trädgårdsodling: Sallad & broccoli morötter, lök, kål Dragdjur mer vanligt, dröjer dock flera år i större skala Ökad träda eller bete pga att det saknas resurser att odla normal åker Upplåta obrukad mark till privatpersoner för odling & självhushållning - Foderproduktion + Bete + Självhushåll i villabebyggelse och städer

Livsmedel vs fossil energi (JTI)

LINN i Långhundra Ekonomi Långhundra Hembygdsförening

LINN i Långhundra Statistikpaket SCB Demografi Sysselsättning, företag, in- och utpendling Hushållens inkomster och utgifter Grundtanken Långhundraområdet Mer än 100 mkr läcker ut Projektidéer Affärsidéer Långhundra Hembygdsförening Utvecklingsidéer LEA LE(r)A LERA Finansiering Bygdebolag

Produment nya affärsmodeller Lokal småskalig Smart- / Part- / Off grid Mejeri VA Solar LEAF Plant 99% fossilfri odling off grid LEAF-kluster LEAF-märkning

LEAF LEAF LEAF Kloster LEAF LEAF LEAF Solar LEAF Plant LEAF Park LEAF

Lokal utveckling Simons planer för Tuna

Matematikspåret Investering solceller: Bidrag 35% Köpt el: Såld el: Värde av solenergin: Egen förbruk. 6000 kwh x 1,30 kr Försåld andel 2000 kwh x 1,1 kr WORKSHOP 150 000 kr -52 500 kr 1:30 kr 0:50 kr 7 800 kr 2 200 kr 10 000 kr Återbetalningstid ca 10 år eller ca 17 år utan bidrag, elnät och elcertifikat Hur ser kalkylen ut för investeringar i solceller och konvertering från fossil- till eldrift om: Eu:s svaveldirektiv ökar dieselpriset 0:80 1 kr (1 liter diesel = 12 kwh kostar idag 14 kr) Verkningsgrad: Diesel = 15%, elmotor = 60% Vid -25%, -50%, - 70% resp. -100% fossil energi Nyttospåret Vilka strategiska nyttor finns i minskat fossilberoende?

Lokal utveckling Från solidé till garagegrupp. Hur går vi vidare?

Tack för denna säsong! Speciellt Agneta, Maj och Olle! GOD JUL!