Varför arbetar vi med det här?

Relevanta dokument
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Bild

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

SALSTENTAMEN BILD TILLVAL, TILLFÄLLE 2 (11gf31, C46B30)

Arbetsområde: Inte konst(igt)

Jag har limmat fast gitarren på bakgrunden genom att jag först limmat små bitar av tjock papp/frigolit för att få ett djup i bilden.

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Lärandematris Street Art åk 7 BILDSPRÅK. ritar former på bokstäver och bilder som är ganska svåra.

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

detaljer. får fram budskapet ganska väl. får fram budskapet väl.

Terminsplanering i BILD - årskurs 6 Ärentunaskolan

ritar/målar på ett säkert sätt svårare former och bilder med flera detaljer. ritar/målar personliga och säkra former och bilder med många detaljer.

Exempel på hur man kan tolka kursplanen i ämnet bild

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning.

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv

Kursplanen i ämnet bild

skissar och ritar bilder, och/ eller former på bokstäver, som är ganska enkla, med få detaljer. får fram budskapet väl.

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

skissar i min skissbok och ritar bilder som är ganska enkla, med få detaljer.

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan

Bild kunskapskrav år 7-9 Grundskola 7 9 LGR11 Bl

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

Förmåga Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A

för samtalen och diskussionerna framåt

FLOWER POWER är en slogan som används av hippier för att symbolisera deras kärleks och icke våldsideologi

Läsårsplanering. åk 7-9 BILD

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Om annonsering i fackpress generellt

Nyheter sprids i raketfart Till läraren

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Vad händer sen? en lärarhandledning

Populärt på internet. 56 Kampanjguide

NATIONELLA BILDTÄVLING

Centralt innehåll årskurs 7-9

Promotion (Påverkan) Thomas Rosenfall IEI

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka

lgr 11 LGR 11 Nordanstigs Grundskolor Kursplaner - syfte - centralt innehåll - kunskapskrav

Mirjamsdotter Media. Internet What s in it for you?

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken

Hur kan bokstäver se ut? Vad gillar jag för bokstäver? Vad är snyggt? Vad speglar mig?

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

LGR 11 bygger påsamma kunskapssyn och värdegrund som Lpo94

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg

LGR 11. Kursplaner. Läroplanens kapitel 3. - Syfte - Centralt innehåll - Kunskapskrav

LGR 11 bygger på samma kunskapssyn och värdegrund som Lpo 94

Lokal pedagogisk planering Åk 9 Bild Konstnärligt uttryck i Film

Budskap. Kommunikationens verktyg - budskapet, ska formuleras och formas till en helhet som når ut till mottagaren genom en kanal...

bra sätt får vi en turboeffekt.

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Pass 3 Bygga ett samhälle

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Bild. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Så jobbar du Bilaga för regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1

Tummen upp! Bild kartläggning åk 6

Visa vägen genom bedömning

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier

PRODUKTMEDIA. En stark del av marknadsmixen

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 GRUNDSKOLAN

svenska kurskod: sgrsve7 50

Om rapporten. Direkt effekt PostNord

Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att:

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

Riktlinjer för strategisk kommunikation. Innehåll

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

SM S1. IAB Sverige Certifiering av Onlinesäljare Social Media

We offer the viewer to choose whether it wants to see a commercial. Because the advertiser provides added value for the view.

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK

Vad är en källa? Lektionen handlar om betydelsen av att ha ett källkritiskt förhållningssätt. Vad är en källa?

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Skollagen (2010:800) Eleverna ska utan kostnad ha tillga ng till bo cker och andra lärverktyg som beho vs fo r en tidsenlig utbildning (10 kap 10 )

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

KOMMUNIKATIONSMODELLEN N Ä S TA N A LLA LEVA N D E VA RELSER H A R FÖRMÅGAN ATT M E D D E L A S IG MED VA RANDRA

Alla är media Ny Strategisk Marknadsföring.

Får jag använda bilden? Lektionen handlar om upphovsrätt för bilder. Får jag använda bilden? Lektionsförfattare: Greger Ravik.

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

LGR 11. Kursplaner. Läroplanens kapitel 3. - Syfte - Centralt innehåll - Kunskapskrav

SVENSKA 3.17 SVENSKA

Hushållens medieutgifter

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

3.18 Svenska som andraspråk

Kommunikationsstrategi

Centralt innehåll. Estetisk framställning. Material, redskap och tekniker. Estetisk verksamhet i samhället. Ämnesspecifika begrepp

Kap 9: Kommunika-onskanaler

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén

Projektplan på Viby friskola. Bakgrund. Ämnen

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu.

ESN lokal kursplan Lgr11 Ämne: Hem- och konsumentkunskap

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst

Transkript:

Reklam

Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Kunskapskrav Eleven kan föra i det enkla bildskapande och till viss arbetet del underbyggda utveckla Eleven kan framställa några olika typer av berättande och resonemang informativa idéer Eleven inom bilder några om kan som uttryck, olika också kommunicerar ämnesområden innehåll ge omdömen erfarenheter, och funktion genom åsikter i bilder och att upplevelser arbetsprocessen från återanvända olika med tider ett samtida och enkelt och kulturer bildspråk eller kvaliteten och historiska gör delvis kopplingar i bildarbetet. genomarbetade bilder och till uttrycksformer så att budskapet framgår. bearbeta egna erfarenheter, andra uppslag andra och bilder inspirationsmaterial. och företeelser i omvärlden.

Ett mer raffinerat sätt att marknadsföra sig blev att använda grafik för att upplysa om sin verksamhet. En skomakare kunde till exempel ha en skylt föreställande en sko utanför sin verkstad. När så skriftspråket, böcker och senare boktrycket uppfanns så tillkom möjligheten att nå konsumenter via nya vägar. Det gick då att producera ett reklambudskap som kunde lagras och transporteras, samt nå ett stort antal personer vid olika tidpunkter och platser. Utvecklingen av reklam tog fart i västvärlden under 1800-talet i takt med att läskunnigheten ökade. Tidningar och tidskrifter publicerade reklam och började använda intäkterna för att finansiera sin verksamhet. Utomhusreklam, särskilt i städer, ökade. Under 1900-talet kom så nya medier i form av radio, TV, film och senare även internet och andra digitala, interaktiva medier. Samtidigt utvecklades forskning runt reklam och man drog lärdomar från beteendevetenskap såsom psykologi och sociologi. Under detta århundrade växte kunskapen om hur reklamen kan spela en avgörande roll för ett företags försäljning. Vad är reklam? Reklam är ett massmedium, som har till syfte att lysa upp och skapa uppmärksamhet runt idéer, varor och tjänster, samt påverka och ändra människors åsikter, värderingar eller handlingar, i första hand konsumtionsbeteende. Oftast är avsändaren ett företag, och mottagaren en konsument. Konsumenten kan vara en enskild person eller en annan organisation. Avsikten med reklam är ofta att marknadsföra ett företags produkter eller tjänster med slutmålet att öka försäljningen av dessa, och därmed öka företagets inkomster. Reklam har många likheter med propaganda Källa: Wikipedia Historia[redigera redigera wikitext] Reklam har funnits i olika former sedan tidernas begynnelse. Den äldsta och enklaste formen av reklam är "mun till mun-metoden" det vill säga att ett rykte sprids mellan människor om en produkt eller tjänst. Denna ryktesspridning är ännu en hörnsten i en stor del av reklamen, framförallt när man vill bygga ett starkt varumärke och stärka ett företags anseende eller framtoning (image).

Varför reklam? Nästan all reklam vill få en konsument, mottagaren, att upptäcka en produkt och konsumera den. För vissa produkter är det viktigt med en stark image eller framtoning. En image är den uppfattning konsumenten har om en produkt, ofta kopplat till dess varumärke. Lyxprodukter och relativt dyra produkter som bilar är beroende av en stark image, medan snabbkonsumerade och billiga produkter som tuggummi är mindre beroende av ett starkt varumärke för att kunden ska välja dessa. Majoriteten av all reklam avser att få en konsument, mottagaren, att upptäcka en produkt och konsumera den. Den som använder sig av reklam kallas avsändare. Behovet av reklam uppstår när avsändaren eller dennes produkt är okänd för mottagaren, eller när avsändaren är utsatt för konkurrens. Genom att i reklamen framställa produkten som positiv gentemot mottagaren så hoppas man att denne väljer avsändarens produkt. Produkten kan vara en vara, till exempel en bil eller ett klädesplagg, eller en tjänst som en försäkring eller en bilreparation. Reklamen kan även avse att påverka människors ställningstagande och uppfattningar i enskilda frågor. För vissa produkter är det viktigt med en stark image eller framtoning. En image är den uppfattning konsumenten har om en produkt, ofta kopplat till dess varumärke. Lyxprodukter och relativt dyra produkter som bilar är beroende av en stark image, medan snabbkonsumerade och billiga produkter som tuggummi är mindre beroende av ett starkt varumärke för att kunden ska välja dessa.

Film om reklam http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php? db=45&article=u21302-04

Vem gör reklamen? http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=45&article=u100839-04

Volvo reklam från 1956

Volvo reklam 2014

Ica reklam 2014

Friendverteising Zlatans digitala triumftåg inträffar två månader efter att en reklamfilm för Volvo med actionskådisen Jean-Claude Van Damme blev ett succéfenomen på Youtube. De båda filmerna har nätet som sin huvudsakliga arena, snarare än tv. Detta är i sig ingenting nytt. Reklam har synts på Youtube sedan videosajten sjösattes 2005. Det som utmärker klippen med Van Damme och Zlatan är deras exceptionella genomslag. Med sina närmare 70 miljoner visningar är Van Damme-kampanjen fordonsbranschens mest populära reklamfilm hittills på Youtube. Förklaringen är att filmerna är två sällsynt lyckade exempel på vad som inom reklamvärlden kallar för friendvertising. Materialet är utformat för att tilltala användare av sociala medier. Dessa delar sedan klippen till sina vänner och spridningen blir explosionsartad, helt utan kostnad för företaget utöver den rejäla summan för att göra själva filmen. Publiken fungerar alltså som en form av volontärarbetare för kampanjerna. Reklammakarna utnyttjar det förtroende vi har för våra vänner och våra alltmer myllrande nätverk. Det fungerar så pass bra eftersom det inte finns ett tydligt kommersiellt uppsåt. Vi har i regel mer anledning att lita på våra vänner än på marknadsförare som har ett egenintresse av att sälja saker och ting, säger Magnus Söderlund, professor i marknadsföring vid Handelshögskolan i Stockholm. I vår tid har uppmärksamhet kommit att betraktas som en valuta. Inom både reklam och medier räknas det klick och delningar. Per Nilsson, chef för pr och medierelationer på Volvo Lastvagnar, har sagt till Dagens Industri att medievärdet för Van Damme-filmen är 1,1 miljarder kronor. I dag handlar reklam om så mycket mer än att bara sälja. Man vill befästa varumärken och kopplas samman med positiva egenskaper. Här finns också en ambition om att synas på den mediala dagordningen. I dag skapas det provokativ reklam bara för att man vill generera uppmärksamhet och redaktionell text, säger Marie Grusell. http://www.dn.se/kultur-noje/zlatan-film-vat-drom-for-reklammakare/

Vad kostar reklam? I reklamens barndom handlade om att sälja en vara, kanske en tub kaviar. Idag handlar det också om att ändra våra värderingar kring ett varumärke. Sättet att rikta sig till olika grupper dyker också upp i olika kampanjer från organisationer och politiker. http://www.irm-media.se/reklamstatistik/reklamkakan http://folkbildning.rio.episerverhosting.com/amnen/samhalle/konsument/reklam-en-dyr-historia/