Pp 6012. Planprogram för kvarteren. SKOLAN, GÄDDAN m fl. i Västra hamnen i Malmö

Pp 6012 Planprogram för kvarteren SKOLAN, GÄDDAN m fl. i Västra hamnen i Malmö Malmö stadsbyggnadskontor, mars 2007

Medverkande Beställare Christer Larsson, SBK Styrgrupp Christer Larsson, SBK Jan-Olof Jönsson, SBK Agneta Hammer, SBK Ingemar Gråhamn, SBK Arbetsgrupp Petter Brunskog, SBK, projektansvarig Magdalena Alevrá, SBK, planarkitekt Erik Hedman, SBK, trafikplanering och buller Anna Holmqvist, SBK, landskap Ewa Sundström, GK, landskap Anders Nilsson, GK, trafikplanering Jan-Erik Schütt, FK, fastighetsfrågor Maria Lööf, MF, miljöfrågor Magnus Hillberg, MF, miljöfrågor Marianne Beckmann, VA, ledningar Ulrika Lindmark, Räddningstjänsten, riskfrågor Layout, kartor och illustrationer Magdalena Alevrá och Petter Brunskog Visionsbild över Västra Hamnen med programområdet i förgrunden. Bilden visar ett scenario med all befintlig bebyggelse ersatt. Övrigt bildmaterial: Stadsbyggnadskontoret samt s. 16 Industribilder, Miljöförvaltningen s. 19 Skiss, White Arkitekter s. 21 Foto, Tyke Tykesson Illustration, Arkitekterne Schmitt, Hammer & Lassen s. 2, 25, 27 Illustration, David Wiberg s. 29 Skisser, Malena Larsvall Foto, Jan-Erik Andersson s. 30 Foto liten pojke, Gatukontoret Foto Idea Store, Gunilla Kronvall

I N N E H Å L L S A M M A N F A T T N I N G P R O G R A M F Ö R S L A G E T K O N S E K V E N S E R Programområdet 4 Övergripande mål 5 Programförslag 7 Trafikkonsekvenser 8 Bedömning av miljöpåverkan 8 F Ö R U T S Ä T T N I N G A R Befintlig bebyggelse 10 Landskap 12 Trafik 13 Markanvändning & service 16 Teknisk försörjning 17 Planer, utredningar och program 18 Historia 20 Projekt i omgivningen 21 Idé/vision 22 Programförslag 22 Bebyggelse 24 Delområden 26 Gårdar och gröna rum 28 Kanalen 29 Grönstråket 29 Mötesplatser 30 Offentlig service 30 Kommersiell service 31 Hållbarhet 31 Trafik 32 Teknisk försörjning 37 Samhällskonsekvenser 42 Miljökonsekvenser 43 Hälsa och säkerhet 43 Trafikkonsekvenser 45 F O R T S A T T A R B E T E Fortsatt arbete 47 Fortsatt miljöbedömning 47 Litet bro-och-vatten-komihåg 48 3

S A M M A N F A T T N I N G Programområdet Programområdet omfattar Västra hamnens sydvästra del samt Universitetsholmens västra delar. Området avgränsas i söder av Citadellsvägen och kanalen framför Malmöhus slott. I norr ansluter området till Teknikportalens verksamhetskvarter, till Varvskanalen, Södra Varvsbassängen och Nord- Mills kvarnanläggning. Programområdet består idag av ett antal storkvarter där det finns mindre verksamheter och utbildningsinstitutioner. En betydande del av programområdet utgör spårområde för industritransporter och den nedlagda Limhamnsbanan. Programområdets sammanlagda yta uppgår till omkring 16 hektar. Fakta programområdet Areal: ca 16 ha Invånare idag: ca 100 Arbetsplatser idag: ca 30 4

S A M M A N F A T T N I N G Övergripande mål I takt med att Västra Hamnen byggs ut blir det alltmer angeläget att stadsdelen bättre byggs samman med den befintliga staden. Den överordnade ambitionen är därför att programområdet skall utvecklas till att fungera som nav mellan den nya stadsdelen Västra Hamnen, den medeltida stadskärnan, Ribersborgsstranden och Slottsstaden. För att kunna fungera sammanlänkande krävs att programområdet utvecklas till en levande stadsmiljö. Målet är en blandad stad med inslag av såväl bostäder och verksamheter som utbildning och viss småindustri. Hållbar stad Malmö skall bidra till en hållbar samhällsutveckling. I den stora skalan innebär detta att omsorgen om det ekologiska systemet, om människors försörjningsmöjligheter och livskvalitet ställs i fokus för planeringen. I planprogrammet är ett av huvudmålen att utöka innerstaden genom att skapa en koncentrerad och blandad stad med bostäder och mötesplatser i ett tidigare industri- och verksamhetsområde. Det centrala området kan genom att länka samman flera stadsdelar öka möjligheterna att röra sig både tryggt och miljövänligt i staden. Ökad trafiksäkerhet Attraktiva mötesplatser Utveckla Malmö och regionen som attraktiv levnadsmiljö Soc. Fler bostäder Mer blandade områden Ekon. Tryggare stad Ekol. Förstora och förbättra innerstaden Bibehåll koncentrerad stad Möjliggör miljövänligare Sammanhängande livsstil grönstråk Föreslagen omvandling av området bidrar på flera sätt till att göra Malmö till en attraktiv och hållbar stad. Övergripande mål: Koppla samman Västra Hamnen med den befintliga staden Skapa en blandad stadsmiljö med bostäder, verksamheter, utbildning och viss industri Programområdet har en viktig funktion som länk i staden. 5

S A M M A N FAT T N I N G En viktig förutsättning är att kommunikation i och genom området, både i form av rörelsestråk och mindre passagemöjligheter, kommer till stånd. Detta förutsätter i sin tur att de trafikstrukturer som omger området måste ges kopplingar som minskar dess barriärverkan. Områdets kommunikationslänkar till den omgivande staden stärks. Programområdet har tillgång till flera vattenrum av olika storlek och karaktär. Dessa bör ges en större dignitet och göras tillgängliga i mycket större omfattning än i dag. På det sättet kan området få unika miljöer där bebyggelse, stadsliv och vatten samverkar till en ny helhet. Vattenrummen utvecklas för att berika stadsrummen. Malmös gröna stråk bör också ges en viktig roll i att länka samman stadens delar. Ribersborgsstråket kan i programområdet möta Pildammsstråket. 6 Malmös övergripande grönstruktur kopplas samman. Ny kvartersstruktur möjliggör fler och tätare rörelser genom området.

S A M M A N F A T T N I N G Programförslag Citadellsvägen flyttas från sitt nuvarande läge norrut. Detta görs för att frigöra kanalrummet som med sitt vatten, sina goda klimatförhållanden och vackra omgivningar har förutsättningar att bli en fantastisk stadsmiljö. Den nya Citadellsvägen kommer att utgöra områdets ryggrad. Samtidigt som den blir en del av huvudvägnätet skall den fungera som en stadsgata. Möjligheten att röra sig över gatan och inte bara i dess längdriktning betyder mycket för hur området lyckas knyta Västra Hamnen till den befintliga staden. För att möjliggöra detta etableras kvartersstrukturer på båda sidor om gatan. Två cirkulationsplatser kopplar i väster samman Västra Varvsgatan och Citadellsvägen med Mariedalsvägen och Limhamnsvägen. I programförslaget har alla spår väster om de som NordMills använder tagits bort. NordMills spår har flyttats till ett läge på kvarnanläggningens södra sida, i dagens Norra Neptunigata. Västra Hamnens centrala grönstråk, Esplanaden, avslutas i en ny plats som anläggs norr om programområdet med anslutning till Varvskanalen. För att åstadkomma vattenkontakt till denna plats samt möjliggöra ett helt kvarter inom kvarteret Triton ändras Varvskanalens dragning. Som gående och cyklist kan man via broar ta sig vidare söderut i Malmös grönstråk och Slottsparken. Planskiss. Bilden visar tänkt bebyggelsestruktur när hela området omvandlats och befintlig bebyggelse ersatts. Skala 1:6000. Mål för bebyggelsen: Fem våningar generellt. Någon våning högre hus mot Citadellsvägen Byggnader mot gatan skyddar kvarterens inre. Öppnare struktur mot söder Förhöjd bottenvåning för att möjliggöra verksamhet och handel 7

S A M M A N F A T T N I N G Markanvändning och antal bostäder Programförslagets huvudsakliga ambition är att möjliggöra en blandad stad. Boende, verksamheter och utbildning skall tillsammans bidra till en stad som lever under dygnets alla timmar. I dagsläget domineras området av verksamheter och utbildning. Programmet vill därför utreda möjligheten att etablera bostäder i området. Fullt utbyggt skulle programförslaget innebära cirka 130000 BTA. Av dessa skulle 60000 vara bostäder och 15000 utbildning. Resterande 55000 utgörs av handel och kontorsverksamhet. Detta skulle uppskattningsvis kunna innebära 600 lägenheter i området. Inom programområdet finns platser av stor strategisk betydelse för staden. Detta är platser som skulle lämpa sig väl för någon typ av offentlig verksamhet. Markanvändning Föreslagen tillkommande bebyggelse (preliminär bedömning exkl. p-ytor/garage) Ytor (1000 m 2 ) Bostäder 60 Kontor och handel 55 Utbildning 15 Trafikkonsekvenser Omläggningen av Citadellsvägen innebär att trafik som idag är spridd på fyra länkar samlas på tre. Denna koncentrering av trafikströmmarna kommer i framtiden att innebära att trafikmängderna i länken mellan Limhamnsvägen och nya Citadellsvägen blir väldigt stora. Detta med Västra Hamnen fullt utbyggd. Planprogrammets utbyggnad som sådan genererar i sammanhangen modesta ökningar av trafiken. Det är den tänkta utbyggnaden av hela stadsdelen och det sätt på vilket stadsdelen trafikförsörjs som skapar en mycket hårt belastad situation. Med anledning av de prognoser som framtagits i samband med planprogrammet har vikten av en övergripande trafikplanering för den nya stadsdelen åter aktualiserats. Arbete med detta pågår, vilket då kan komma att påverka de ställningstaganden som görs i programmet. Programmet utgör här ett första steg mot planeringen av det aktuella området. Planprogrammets uppgift är att lyfta fram problem och möjligheter samt inhämta synpunkter på dessa. Bedömning av miljöpåverkan Planprogrammet är ett av underlagen till en bedömning av ett områdes miljöpåverkan. Framförallt kan planprogrammet i ett tidigt skede påvisa miljöpåverkan som är betydande. Stadsbyggnadskontoret gör bedömningen att de detaljplaner som följer i genomförandet av planprogrammet för kvarteren Gäddan och Skolan inte medför betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 11 Miljöbalken. Viss miljöpåverkan kommer dock ny exploatering i området att medföra. Trafiken förväntas öka och bebyggelsen påverkar såväl stadsbild som naturmiljö. Närliggande industrier har också påverkan på området. Byggande på industrimark påverkas bland annat av markföroreningar och störningar från omgivande verksamheter. I programområdet finns i dagsläget ett par industriverksamheter som medför störningar med avseende på bland annat utsläpp av lösningsmedel samt buller. I samband med planprogrammet har därför en riskanalys utförts. En sammanfattning av denna och de studerade riskernas påverkan på bebyggelse i programområdet redovisas i kapitlet Konsekvenser. Behovet av ytterligare undersökningar preciseras under rubriken Fortsatt miljöbedömning. Riskanalysen finns att tillgå på Stadsbyggnadskontoret. 8

9

F Ö R U T S Ä T T N I N G A R Befintlig bebyggelse Programområdet omfattar kvarteren Skolan, Makrillen, Aborren och Gäddan. Norr om området finns kvarteren Bilen, Ubåten och Triton och söder om området ligger Turbinen. Dessa kvarter ingår delvis i programområdet eller utgör gränser som är av betydelse för programförslaget. Den befintliga bebyggelsen inom programområdet ligger i stor utsträckning lokaliserad ut mot dagens Citadellsväg. Byggnaderna varierar i ålder och utseende. Många av husen används idag till annat än de ursprungligen byggdes för. Bebyggelsen inrättar sig i en industristruktur med stora kvarter och med byggnaderna orienterade mot gatan. Långa sammanhållna fasader fungerar som effektiva barriärer för passage genom området i nord-sydlig riktning. Kv Makrillen I kvarteret Makrillen finns enbart lokaler för undervisning. Längst i väster ligger World Maritime University, WMU, som är ett internationellt utbildningscentrum inom sjöfart. Byggnaderna är enkel funktionalism i gult tegel från 1960-talet.i I kvarterets östra del finns Universitetsholmens gymnasium i en 1980-talsbyggnad med fasader av betongelement. V. Varvsgatan Bilen Skolan Makrillen Limhamnssvägen i h Skeppsbyggaregatan a k Mariedalsvägen. Varvsgatan Ubåten b j c Turbinen Varvskanalen Aborren e a b c d e f g g Triton Södra Neptunigatan Citadellsvägen Citadellshamnen f d Norra Neptunigatan d Gäddan World Maritime University, WMU Universitetsholmens Gymnasium Ädelmetall AB Malmö Högskola LEO Pharma AB NordMills AB NordMills AB h i Teknikportalen Studentbostäder j Tekniska Muséet k VA-anläggning 10 Norra Neptunigatan från väster.

F Ö R U T S Ä T T N I N G A R Kv Aborren Här huserade tidigare Ädelmetall AB. Byggnaden är av gult tegel och mellan en och tre våningar hög. Idag finns här en rad mindre kontor och verksamheter i lokalerna. De vänder sina entréer och partier med stora fönster mot den lilla småbåtshamnen i Varvskanalens södra del. Kv Gäddan Även inom kvarteret Gäddan bedrivs utbildning. Längst i öster finns Malmö Högskolas institution för Internationell Migration och Etniska Relationer, IMER, i två byggnader. Lokalerna är byggda under 1990-talet för högskolans räkning. Kvarterets övriga byggnader längs Citadellsvägen hyser kontor och mindre verksamheter. I kvarterets västligaste del, vid Varvskanalen, ligger läkemedelsföretaget LEO Pharma AB i en nyligen renoverad, vitputsad byggnad. Citadellsvägen från öster. Malmö Högskolas byggnad i förgrunden. Kv Skolan Sedan 2004 finns Skeppsbyggaregatans studentboende i kvarteret. Det inryms i två stycken två våningar höga träbaracker av provisorisk karaktär. I övrigt utgör kvarteret Skolan till största delen spårområde för den gamla Limhamnsbanan och de industrispår som försörjer Kockums Industrier. Här löper också den cykelväg som förbinder Ribersborgsstranden med innerstaden. Kv Triton och Bilen I kvarteret Triton finns NordMills AB. En kvarnverksamhet som funnits på platsen sedan mitten av 1800-talet. De äldsta byggnadsdelarna är bevarade sedan 1800-talet och sammanbyggda med tillskott i senare skeden. Mest dominerande är åtta svagt rosa betongsilos med en höjd på uppåt 60 meter. Längs Norra Neptunigatan löper ett småskaligt, något konkavt verksamhetskvarter med röda tegelfasader. Byggnaderna skapar tillsammans med den gröna trädraden ut mot spårområdet en spännade gatumiljö. Kvarteret utgör också en karaktäristisk kant mot Varvskanalens kaj. En stor byggnadsvolym upptar kvarteret Bilens hela södra del. Här ligger Teknikportalen som är ett företagshotell. En kontorsbyggnad med fyra våningar uppfördes på 1990-talet mot Stora Varvsgatan i öster. Kv Turbinen I kvarteret Turbinen finns Tekniska muséet och Sjöfartsmuséet. Byggnaderna är från 1970-talet med slutna och tunga fasader i med mörkt tegel. I öster mot Citadellshamnen ligger en gammal magasinsbyggnad i korsvirke tillsammans med hoddor som används av hamnens fiskare. I kvarterets västra del finns den pumpstation som givit namn åt såväl kvarteret som kanalsträckan och cirkulationsplatsen intill denna. Ägarförhållanden (t) = tomträtt Skolan Malmö kommun Makrillen Malmö kommun Abborren Ronofred Byggnads AB Gäddan 1 LEO Pharma AB Gäddan 2 och 3 Malmö kommun Skanska Öresund AB (t) Gäddan 4 Malmö kommun Gäddan 5 Fastighets AB Remulus Skanska Öresund AB (t) Gäddan 6 Malmö kommun Wihlborgs Fastigheter (t) Gäddan 7 Malmö kommun Diligentia AB (t) Gäddan 8 DHS Fastighets AB Diligentia AB (t) Triton NordMills AB Bilen Teknikportalen Turbinen Malmö kommun 11

F Ö R U T S Ä T T N I N G A R 12 Landskap Inom området bildar de gamla spåren ett så kallat ruderatområde. Spåren har börjar växa igen, vegetation med sly och buskar har tagit över. Detta ger området en speciell karaktär. Programområdets södra del utgörs av Citadellshamnen som är ett historiskt vattenrum och en del av kanalsystemet runt Malmös äldsta stadskärna. Norrut har denna del av kanalen förbindelse med Södra Varvsbassängen via Varvskanalen. Vidare österut finns kopplingar genom Västra Hamnkanalen och Suellshamnen ut till Inre Hamnen. Kanalen vid Malmöhus har i andra riktningen även förbindelse med Öresund, vid Bo01-området, via Parkkanalen och Turbinen. Området gränsar till slottet Malmöhus med dess grönskande omgivningar i Slotts- och Kungsparken. I nord-sydlig riktning utgör programområdet en förbindelse mellan Västra Hamnen och Malmös parkstråk. Parkerna bildar här en övergång mellan den gamla stadens slutna kvartersbebyggelse och Ribersborgs öppna lamellstruktur. I väster ansluter området till Ribersborgsstranden och Öresundsparken. Området har således potential att bli en attraktiv del av Malmös innerstad men rymmer samtidigt gator med hög trafikintensitet som skapar barriärer. Det långsträckta vattenrummets möjliga kvaliteter utnyttjas nästan inte alls idag. Dagens starkt trafikerade Citadellsväg hindrar effektivt vattenkontakt med kanalrummet. Likaså bildar Västra Varvsgatan och Mariedalsvägen ett hinder för ett naturligt flöde till det attraktiva grönområde som Ribersborgsstranden och Öresundsparken utgör. Slottet Malmöhus annonserar sig med parkeringsplatser mot kanalrummet. En oxelboské med stort bevarandevärde avslutar Öresundsparken mot Mariedalsvägen. Slottsparken erbjuder gröna rum med många olika karaktärer. I programområdet. Ribersborgsstranden är ett av Malmös mest populära rekreationsområden.

F Ö R U T S Ä T T N I N G A R Trafik Vägar och gator Planeringen och utbyggnaden av Västra Hamnen pågår, vilket medför att trafiken i stadsdelen ökar kontinuerligt. Inom programområdet möts huvudgatorna Citadellsvägen, Limhamnsvägen, Västra Varvsgatan, Stora Varvsgatan och Mariedalsvägen. Dessa gator har alltså både genomfartstrafik och trafik till och från Västra Hamnen. Västra och Stora Varvsgatan samt Mariedalsvägen fram till Limhamnsvägen har dubbla körfält i varje riktning. I och med byggandet av Citytunneln och den nya trafikmatningen runt Malmö C har trafiken på Citadellsvägen minskat från 18 000 till 12 000 fordon per dygn. Trafiken har i huvudsak omfördelats till Stora Varvsgatan, men i viss mån även till Regementsgatan och Köpenhamnsvägen. I figuren nedan redovisas resultaten av de senaste trafikmätningarna som genomförts i området. Trafikmatningen till verksamheterna inom området sker främst via Skeppsbyggaregatan, Södra och Norra Neptunigatan. Gång- och cykeltrafik Många fotgängare och cyklister rör sig förbi och genom programområdet på väg mot Ribersborgsstranden eller Bo01 -inte bara under sommarens bästa baddagar utan även under vår och höst. Ribergsborgsstranden är ett av stadens främsta rekreationsområden och Bo01-området har utvecklats till ett populärt utflyktsmål. En vanlig dag under våren/hösten 2005 passerade ca 2 850 cyklister på Mariedalsvägens cykelbana söder om Ribersborgsstigen. Vid fint sommarväder passerade i samma snitt cirka 4 500 cyklister under de mest trafikerade sex timmarna. Detta kan jämföras med de högst belastade cykelstråken på Kaptensgatan respektive Kungsgatan där mellan 7 000 och 8 000 cyklister passerar under ett normalt dygn. Programområdet är med andra ord viktigt för cykeltrafiken, en betydelse som bara kommer att öka med utbyggnaden av Västra Hamnen. Cykeltrafiken till Ribersborg och Västra Hamnen leds primärt via Slottsparken och Turbinen. Cykeltrafiken utmed Citadellsvägen har också ökat i och med att den norra sidan kompletterats med cykelbana. Detta för att bättre ta hand om cykelströmmarna till och från bland annat högskolan på Universitetsholmen och Malmö C. 5500 12500 11500 12000 10000 Uppmätta trafikmängder (antal fordon/dygn) kring programområdet, 2006. Citadellsvägens gång- och cykelväg, en lång och enahanda transportsträcka. 13

F Ö R U T S Ä T T N I N G A R Kollektivtrafik Det kollektiva resandet till och från Västra Hamnen har ökat successivt. Framförallt har utbyggnaden av Malmö högskola bidragit till en stor ökning. Huvudlinje 2 som slutar vid badplatsen i nordvästra delen av Västra Hamnen har idag högst beläggning av alla stadsbusslinjer i Malmö. Västra Hamnen trafikeras även av huvudlinje 3, en ringlinje som trafikerar sträckan Västra Hamnen- Malmö C-Värnhem-Södervärn-Erikslust. Programområdet trafikeras av linje 3 och linje 32. Linje 3 har sin sträckning längs Mariedalsvägen, Västra Varvsgatan och Stora Varvsgatan. Linjen går i 8-minuters trafik under högtrafiktimmarna. Linje 32, som går från Ön i Limhamn över Malmö C till slutstationen i Käglinge, passerar programområdet via Limhamnsvägen och Citadellsvägen. Denna linje går i 20-minuters trafik. 3 32 Busslinjer som trafikerar programområdet idag samt befintligt gång- och cykelvägnät i och kring området. 14 Busshållplats på Mariedalsvägen. Spår-, gång- och cykelbro över kanalen.

F Ö R U T S Ä T T N I N G A R Spårtrafik Inom programområdet finns industrispår för transporter till NordMills kvarnverksamhet samt det gamla Kockumsområdet i Västra Hamnen, där Kockums Industrier har sin verksamhet. Även Limhamnsspåret som förbinder Limhamn med Malmö C löper genom området. Spåren trafikeras idag av tåg till NordMills och Kockums Industrier. Under byggnationen av Citytunneln har dock spåren vid Malmö C tagits bort. Vid NordMills omlastas då vagnarna till lastbil, så kallade vagnbjörnar. Detta innebär lastbilsekipage specialutrustade för att kunna bära järnvägsvagnar. Vagnarna fraktas via gatunätet till Frihamnen. Spårtrafik till industrier på Universitetsholmen och i Västra Hamnen I området norr om Malmö C planeras i samband med Citytunnelprojektet ett industrispår som åter skall förbinda bangården med det befintliga Limhamnsspåret. Inom programområdet får industrispåret i detta förslag en sträckning längs den framtida Citadellsvägens norra sida. 15

F Ö R U T S Ä T T N I N G A R Markanvändning & service Skolor, utbildning Förskolor i programområdets närhet finns vid Slottsparken (Mariehage) och Västra Varvsgatan (Skeppet). På Gamla Väster finns förskolorna Barnens Hage, snurram samt Duvan (Montessori). Grundskolor i omgivningarna är Wennöska skolan vid Västra Varvsgatan, Ribersborgsskolan, Fridhemsskolan och Västra skolan på Gamla Väster. Inom programområdet finns Universitetsholmens gymnasium. Övriga närliggande gymnasieskolor är Mediagymnasiet i Västra Hamnen, S:t Petri och Malmö Borgarskola. Vuxenskolor planeras i Mässhallarna och Båghallarna. På World Maritime University bedrivs eftergymnasial utbildning samt forskning inom sjöfart. Malmö Högskola Högskolan är lokaliserade runt biblioteket på Universitetsholmen och i Västra Hamnen. Just öster området ligger IMER, Internationell Migration och Etniska Relationer. Högskolan ser inte en expansion inom programområdet som trolig. Istället ses Södra Varvsbassängen och Nordenskiöldsgatan som stadsmiljöer där en expansion på ett naturligt sätt skulle knyta samman institutionerna. På så sätt skulle bilden av Malmö högskola i utgöra en byggnad utan ett stadsrum. Verksamheter Inom programområdet finns idag ett 30-tal verksamheter. Här finns konsultfirmor inom reklam, data och formgivning och partihandlare inom bland annat VVS, maskiner, byggmaterial, livsmedel och medicinsk utrustning. Här sker även tillverkning av metallkomponenter för marin användning, avancerade brandvarnarsystem samt guld- och silversmidesprodukter. Programområdet gränsar i nordost till NordMills AB, en av Sveriges största valskvarnar med en kapacitet på 500 ton mjöl och matbrödsblandningar/dygn. Kvarnen är en av tre inom koncernen. Norr om programområdet och Varvskanalen ligger fd Kockums industrilokaler som idag inrymmer ett tiotal olika verksamheter med tyngre tillverkning inom metall-, trä- och maskinbranschen. Tre av företagen har en större verksamhet: EWP Windtower Production AB som tillverkar och torn till vindkraftverk. Kockums Industrier AB och KI Maskinverkstad AB som båda tillverkar rälsfordon. PEAB är ägare till det gamla Kockums mark och byggnader. På sikt planeras en utveckling av industriområdet där flytt av tunga verksamheter förmodas ingå. Nordväst om programområdet ligger WTC Teknikportalen som hyser cirka 40 företag inom kontor, handel och service. 16 Verkstadsinteriör, Kockums Industrier. Kockums Industrier har tillverkat järnvägsvagnar sedan 1859.

F Ö R U T S Ä T T N I N G A R Teknisk försörjning I programområdet finns stora mängder ledningar och kablar. Vid NordMills, i gatan söder om anläggningen, och längs kanalen väster om WMU löper två större ledningsstråk som försörjer Västra Hamnen. Vatten och avlopp Turbinkanalen och dess förlängning norrut är en mycket viktig del av Malmös vatten- och avloppssystem, eftersom det är inloppet för vattnet i Malmös kanaler. Omsättningen regleras med en pump inne på Turbinen. Kanalerna är mottagare av stora mängder dagvatten och i förekommande fall bräddvatten. Här ligger också en saltvattenledning som försörjer Aq-va-kul. V. Varvsgatan rvsgatan Södra Neptunigatan SkeppsbyggaregatanNorra Neptunigatan Citadellsvägen El I kv Skolans västra del löper en råkraftkabel på 130 kv som försörjer såväl Västra Hamnen som Universitetsholmen med el. Den fortsätter norrut längs Västra Varvsgatans östra sida. I ledningsstråket i Norra Neptunigatan ligger också en råkraftkabel. Gas En större gasledning löper under kanalen och längs Mariedalsvägen väster om programområdet. Denna kommer sannolikt att beröras av en omdragning av Mariedalsvägen med ny bro över kanalen. Fjärrvärme Även fjärrvärme servar området. Skolbyggnaderna i kvarteret Makrillen har idag fjärrvärmeanslutning Ledningssituationen i programområdet. och ledningar som försörjer Västra Hamnen finns i ledningsstråket vid Turbinen. Vilka ledningar kan inte flyttas? I Citadellsvägen går två stora tryckavloppsledningar som inte kan flyttas. En pumpstation i Södra Neptunigatans västra del, vid Varvskanalen, är svårflyttad. De stora råkraftkablarna genom området är svåra att lägga om. tryckavlopp saltvatten (Aq-va-kul) elkabel fjärrvärme 17

F Ö R U T S Ä T T N I N G A R Planer, utredningar och program Översiktsplaner Den fördjupade översiktsplanen, Översiktsplan för Malmö, Öp 2013, från 2002 utgjorde utgångspunkten för förnyelsen av Västra Hamnen. Här fastställdes den övergripande strukturen för den nya stadsdelen. Det aktuella programområdets västra del är här angivet som område för utbildning och kultur. En grön parkavslutning av Esplanaden vid Citadellshamnen har också förts in i planen. I Malmö 2005, aktualisering och komplettering av Malmös översiktsplan, Öp 2030, fastställdes markanvändningen för programområdet som service med en mindre park i Esplanadens förlängning. Ändrade villkor för industribuller medförde att bostäder även kunde planeras i Kockums Industriers närhet. I Grönplan för Malmö 2003 illustreras hur kuststråket sträcker sig från Ribersborgstranden, genom pprogramområdet, längs med gamla Citadellsvägen och vidare öster ut mot Inre Hamnen. Söderifrån, löper Pildammsstråket vidare norrut i Esplanaden. Detaljplaner För kv Skolan gäller finns en detaljplan, Dp 4007, från 1989 som kom till i samband med etableringen av SAAB i området. Planen tillåter industribyggnader till en höjd av 20 m. För kv Makrillen gäller Dp 1605 från 1983 där användningen är angiven till allmänna ändamål. För kv Gäddan gäller Pl 587, som styr användningen till hamnoch industriändamål. Citadellsvägens nya sträckning har 2006 detaljplanelagts i sin första etapp, Dp 4438. Dp 4153, från 1991, tillåter kontorsbyggnader till en höjd av 30 m i kvarteret Ubåtens södra del. Dp 4956 Dp 4779 Dp4971 Dp 4859 Dp 4839 Dp 4704 Pp 6006 Dp 4843 Dp 4857 Dp 4723 Dp 4911 Ädp 4557 Dp 4858 Dp 4666 Dp (B) Dp 4695 Dp 4626 Dp 4938 Dp 4902 Dp 4719 Pp 6005 Dp 4778 Dp 4263 Dp 4537 Dp 4756 Dp 4596 Dp (B) Dp 4764 Dp 4508 Ädp 4458 Dp 4799 Ädp 4909 Dp 4766 Ädp 4458 Dp 4555 Dp 4947 Dp 4851 Dp 4153 Dp 4438 Dp 4927 Dp (B) Dp 4864 Pp 6012 18 Fördjupad översiktsplan (Öp 2013). Översiktsplan för Malmö 2005, Markanvändning. Detaljplaner i Västra Hamnen, februari 2006.

F Ö R U T S Ä T T N I N G A R Utredningar och program I Utbyggnadsstrategi för Västra Hamnen,Pr 3079, (stadsbyggnadskontoret, 2003) var syftet att komplettera den fördjupade översiktsplanen med mål inom områdena sociala frågor, kretslopp, biologisk mångfald, energi och grönytor mm. Visioner för Universitetsholmen formulerades i Q- book 1 & Q-book 2 (stadsbyggnadskontoret ochgatukontoret, 2000, 2001) i ett arbete tillsammans med Juul&Frost Arkitekter Visionerna omfattar också planprogramområdets östra del, kv Gäddan. I Västra Hamnen trafikutredning (Stadsbyggnadskontoret, 2002) utredde White Arkitekter samt Tyréns alternativ för ny placering av Citadellsvägen. Utredningen omfattar även tankar om en ny kanaldragning och utformning av Esplanadens södra del. En utredning om trafiklösningar väster om planprogramområdet utfördes i Trafikteknisk analys av systemalternativens funktion och säkerhet (Gatukontoret, 2002). I analysen utreds tre alternativ till ny vägsträckning i mötet mellan vägarna Mariedalsvägen, Västra Varvsgatan och nya Citadellsvägen. En utredning och ett förslag till ny utformning av Turbinen utfördes av Sydväst arkitektur och landskap, 2003, på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret. Utredningen Turbinen - utredning och kostnadsberäkning av förslag (Gatukontoret, 2005) utgör en kostnadsberäkning och en analys av olika alternativ för ny sträckning och korsningsutformning av Mariedalsvägen norr om Limhamnsvägen. Parallellt med programmet arbetar Stadsbyggnadskontoret och Gatukontoret med en trafikutredning för hela Västra Hamnen, Trafikutredning Västra Hamnen. Utredningen förväntas angripa de problem som biltrafiken skapar i stadsdelen. Genom att titta på hela stadsdelen i sitt sammanhang i staden skall utredningen bidra till en hållbar stadsdel med strategier för hur trafikfrågorna i den nya stadsdelen skall angripas. Resultatet av denna utredning kommer att påverka de prognoser och antaganden som är gjorda i programmet. Whites förslag, 2002, till omdragning av Varvskanalen som avslutning på Esplanaden. Vacker gångbro över stadsmässigt kanalrum. Campo Volantin, Bilbao. 19

F Ö R U T S Ä T T N I N G A R 20 Historia Malmöhus är ett av Sveriges bäst bevarade renässansslott, uppfört på 1530-talet. Något senare tillkom kastell och vallgrav kring slottet. Under 1800-talet användes Malmöhus byggnader som bland annat fängelse och nödbostäder. Malmös strandkant löpte under 1600-talet i linje med Malmöhus kastell. Det var först vid 1800- talets mitt som kraven på en större hamn ledde till att strandlinjen började fyllas ut. 1800-talets utbyggnad sammanföll med industrins ökade krav på utrymme och järnvägstrafikens utveckling under 1800-talets senare hälft. År 1905 flyttade Kockums industrier till Västra Hamnen från Davidshall efter ett markbyte med staden. Detta gav upphov till ytterligare expansion i området. Denna utveckling fortsatte och kom att leda till ett stort antal utfyllnadsetapper fram till 1987. År 1908 etablerade Valskvarnen (idag NordMills) sin verksamhet i kvarteret Triton vid Varvsbassängen. Planprogramsområdet bildades som länk mellan fastlandet och det nya industriområdet mellan 1875 och 1890. Kvarteren i området planerades för hamnändamål och flertalet byggnader kom att fungera som magasin. Strax öster om programområdet finns Västra station som byggdes 1898, ritad av Ystads dåvarande stadsarkitekt Peter Boisen. Härifrån gick persontrafik till Ystad och Skanör så sent som 1955. Karta över Malmö Hamn och programområdet, daterad 1905. Byggnaden har i stort sett kvar sin ursprungliga karaktär. Utbyggnaden av Västra Hamnen fick som konsekvens att stadens kontakt med vattenfronten skars av. Historiskt har den öst-västliga axeln varit stark i staden. Handel och kommunikation skedde längs kustlinjen. I samband med stadens utveckling av industrier och hamnar i norr kom istället den nordsydliga axeln att få en dominerande ställning. Föreliggande programområde ingår i ett sammanhang med stora kulturhistoriska värden. Stor hänsyn måste därför tas till sammanhang och kulturvärden vid exploatering av området.

F Ö R U T S Ä T T N I N G A R Projekt i omgivningen Bostäder i kvarteret Bilen, Dp 4851. Längs Västra Varvsgatan inom kvarteren Bilen 5 och Bilen 8 planeras för bostäder. Dessa placeras mellan gatan och Teknikportalens stora byggnad. Bebyggelsen utformas som lameller med mellanliggande lägre volymer som sluter gatulinjen. Lamellerna är tänkta att samspela med Ribersborgshusen och bildar tillsammans med dessa en kant mot Ribersborgstranden. I bottenvåningarna ut mot gatan bereds plats för handel. Detaljplanen för området, Dp 4851, vann laga kraft i juli 2006. Ny hovrätt i kvarteret Flundran, Dp 4864. I kvarteret Flundran är en ny hovrätt planerad. Byggnaden, som har formen av en flundra i plan, placeras vid Citadellshamnens östra kant. Längs kanalen planeras en kajpromenad som leder fotgängare från centrum, förbi hovrätten och vidare längs Citadellskajen och programområdet västerut. Dp 4864 vann laga kraft i november 2006 och tilllåter kontor, utbildning samt kultur. Citytunnel med station Citytunnelns uppgång vid Malmö C kommer att placeras strax väster om Suellsbron vid Bagers plats. Denna beräknas vara färdig till Citytunnelns öppnande 2011. Uppgångens placering betyder att programområdet kommer vara inom några minuters tillgång till Citytunneln och Centralstationen. Slottet Malmöhus. Förslag till ny hovrättsbyggnad i kv Flundran. 21

P R O G R A M F Ö R S L A G E T 22 Idé/vision I takt med att Västra Hamnen byggs ut blir det alltmer angeläget att stadsdelen också byggs samman med den befintliga staden. Redan bor och arbetar många människor i den nya stadsdelen och den är ett attraktivt utflykts- och turistmål. Dock kan Västra Hamnen som utvecklingsområde upplevas som skilt från stadens centrala delar. Detta beror till stor del på att programområdet, liksom Västra Hamnens centrala partier, präglas av industritomter, genomkorsande järnvägsspår och långa transportsträckor kantade av verksamheter som endast befolkas dagtid. Den överordnade ambitionen med planläggning av området är att bättre koppla Västra Hamnen till staden. Området skall fungera som nav mellan den nya stadsdelen, den gamla medeltida stadskärnan, Slottsstaden och Ribersborgsstranden. Vidare skall området vara en levande stadsmiljö. Målet är en blandad stad med inslag av såväl bostäder och verksamheter som utbildning och viss industri. En förutsättning för att målen skall kunna uppnås är Citadellsvägens flytt norrut. Det är flytten som möjliggör att området kan utvecklas till en levande stadsmiljö. Programförslag En förutsättning för exploateringen av områdets är Citadellsvägens flytt från sitt nuvarande läge norrut. Detta görs för att frigöra kajen som med sitt vatten, goda klimatförhållanden (söderläge) och vackra omgivningar har förutsättningar att bli en fantastisk stadsmiljö. Den nya Citadellsvägen kommer att utgöra områdets ryggrad. Samtidigt som den blir en del av huvudvägnätet skall den fungera som en stadsgata. Möjligheten att röra sig över gatan och inte bara i dess längdriktning betyder mycket för hur området lyckas knyta Västra Hamnen till den befintliga staden. För att möjliggöra detta etableras kvartersstrukturer på båda sidor om gatan. Två cirkulationsplatser kopplar i väster samman Västra Varvsgatan och Citadellsvägen med Mariedalsvägen och Limhamnsvägen. I programförslaget har alla spår väster om de som NordMills använder tagits bort. NordMills spår har flyttats till ett läge på kvarnanläggningens södra sida, i dagens Norra Neptunigata. Västra Hamnens centrala grönstråk, Esplanaden, avslutas i en ny plats som anläggs norr om programområdet med anslutning till Varvskanalen. För att åstadkomma vattenkontakt till denna plats samt möjliggöra ett helt kvarter inom kvarteret Triton ändras Varvskanalens dragning. I nordsydlig riktning kan man via broar, gående och med cykel, ta sig vidare söderut i Malmös grönstråk och Slottsparken. Övergripande mål: Koppla samman Västra Hamnen med den befintliga staden - flytt av Citadellsvägen en förutsättning Skapa en blandad stadsmiljö med bostäder, verksamheter, utbildning och industri

P R O G R A M F Ö R S L A G E T Planskiss. Skala 1:4000. Bilden visar ett exempel på fullt exploaterat område där all befintlig bebyggelse är ersatt. 23

P R O G R A M F Ö R S L A G E T Bebyggelse Planskissen illustrerar området fullt utbyggt med all befintlig bebyggelse ersatt. Detta ligger sannolikt relativt långt fram i tiden. Det är inte heller en självklarhet att all bebyggelse faktiskt rivs. Befintliga hus kan sparas, kompletteras och byggas om. Ingen av husen bedöms dock vara av den kvalitet att de är bevaransvärda ur ett kulturhistoriskt eller arkitektoniskt perspektiv. Problem kan också uppstå vid flytten av Citadellsvägen. Baksidor blir då framsidor, angöring skall ändras, ledningar läggas om. Exploateringsgraden i området är relativt låg. Med omläggningen av Citadellsvägen tillskapas lägen med så stora kvaliteter att ett tryck på omvandling antagligen kommer att uppstå. Men under lång tid kommer därför ny och äldre bebyggelse samleva sida vid sida, nya verksamheter samsas med dagens. Mot Citadellsvägen Mot Nya Citadellsvägen är husen placerade i gatulinjen. En sammanhållen bebyggelse hjälper till att skydda innanförliggande miljöer från buller och avgaser. Med förhöjda bottenvåningar ges möjlighet för handel och verksamheter som bidrar till en levande gatumiljö. Entréer är lokaliserade ut mot gatan och husen har genomgående trapphus som ger tillgång till både gata och gård. Mot Kajpromenaden Mot vattnet och söder får bebyggelsen en mer uppbruten form. Friliggande lameller skapar ett mindre slutet rum där fler boende ges tillgång till Citadells hamnens kvaliteter. Volymerna kan på det sättet också samspela med Ribersborgs lamellstruktur i riktningar och en något större skala. För att bibehålla stadsmässigheten placeras mellan lamellerna lägre bebyggelse som sluter till gaturummet. Mötet med Ribersborg Kvartersbebyggelsen fortsätter längs programområdets västra kant. Här bildar bebyggelsen en tydlig avslutning på Ribersborgsstranden. Byggnaderna markerar en gräns mellan den byggda staden och landskapet med havet i fonden. Byggnadshöjder Den nya Citadellsvägens sektionsbredd medger en högre bebyggelse. Med en höjd på sex till sjuvåningar blir gatan en höjdrygg i området som skyddar bakomliggande bebyggelse. I övrigt gäller Västra Hamnens riktlinje med fem våningar och en eventuell indragen takvåning. 24 NordMills nya Citadellsvägen kajpromenad

P R O G R A M F Ö R S L A G E T Citadellsvägen Citadellsvägen anläggs som en fyrradigt trädplanterad esplanad. Träden kompenserar något för den relativt höga trafikbelastningen på gatan. Vid NordMills anläggning skall gatusektionen också rymma spårtrafik varför gaturummet här närmar sig 45 meter. Mot väster efter kanalen kan gaturummet minskas. Genom att variera mitt- och sidoplanteringars mått och utseende kan en minsta sektion på drygt 30 meter åstadkommas. En omväxlande gestaltning kan bidra till att bryta siktlinjer och på så sätt minska trafikens hastighet. Det är viktigt att kvartersmåtten blir rimliga inom programområdet. En bred gatusektion med mycket trafik utgör en barriär i området. Med kvartersmått på mellan 50 och 60 meter ges möjlighet för bra och många kopplingar till omgivande områden och gator. Mål för bebyggelsen: Högre hus mot Citadellsvägen Byggnader mot gatan skyddar kvarterens inre Förhöjd bottenvåning möjliggör verksamhet och handel Öppnare struktur mot söder Citadellsvägen har gett plats för en levande kajmiljö. Kajpromenaden När Citadellsvägen flyttas frigörs kajen mot Citadellshamnen. Viss trafik kommer att finnas kvar i form av angöring till butiker och bostäder men framförallt görs kajen tillgänglig för gående och cyklister. Mitt på området, framför slottet, kan kajen få karaktären av en gårdsgata. Detta ger möjlighet för restauranger och butiker att använda gatan för uteserveringar. Den byggnadslinje som de befintliga husen bildar i dagens Citadellsväg kan på grund av ledningar inte flyttas. Detta innebär att kajen blir bred. Plats finns för att närmast vattnet i en avsats skapa en mer vattennära promenad. Höjdskillnaden kan tas upp i form av trappor som erbjuder fina sittplatser med överblick över Malmöhus och vattnet. Kajsektionen kan också tillåta mindre paviljonger att anläggas utmed vattnet som ytterligare skulle bidra till gatulivet med till exempel caféer eller andra mindre verksamheter. Befintliga träd behålls och kompletteras. Citadellsvägen, visionsbild. Citadellshamnen Malmöhus 25

P R O G R A M F Ö R S L A G E T Delområden C Programförslagets delområden. B KOCKUMS A NORDMILLS Esplanaden och områdets gator delar området i fyra delområden. Beroende på vilka val som görs för spårtrafiken kan de också ses som etapper i utbyggnaden av området. Spåren kan påverka när och hur marken blir tillgänlig. Område A utgörs av kvarteret Gäddan på Universitetsholmen. Område B omfattar Esplanaden samt bebyggelsen i anslutning till denna i det nordsydliga mittpartiet. I område C finns kvarteret Skolan samt Makrillen där World Maritime University och Universitetsholmens gymnasium finns idag. Område D omfattar kvarteret Bilens södra del, de ytor som i programområdets norra del avgränsas av Teknikportalen. Område A Område A planeras för blandad kontors- och bostadsbebyggelse. Mot nya Citadellsvägen, närmast NordMills kan, på grund av bullersituationen, andelen kontorsverksamhet med fördel dominera. Handel och service i bottenvåningarna. I områdets inre och södra del överväger bostäder och ut mot Citadellshamnen ges möjligheter för restauranger och handel. Område B Område B utvecklas för att inrymma kontors- och verksamhetslokaler, gärna med publik karaktär. Området ligger strategiskt och såväl innehåll som utformning av kvarteret är viktigt med hänsyn till detta. Offentlig verksamhet och kultur, tex ett bibliotek kan ytterligare understryka platsens värde och erbjuda nya mötesplatser i området. 26 nya Citadellsvägen

P R O G R A M F Ö R S L A G E T Område C Område C bebyggs, där så är möjligt, med bostäder. Även här kan skärmande kontorsbebyggelse krävas. Att handel etableras i bottenvåningarna har stor betydelse för Citadellsvägens gatumiljö. Inslag av kontor och exempelvis hotell kan också förekomma. I områdets södra del, kvarteret Makrillen, ligger de två skolorna i dag. Utbildning kan med fördel placeras i området även i ett längre perspektiv. I det fall de befintliga skolorna ersätts med nya som bättre hushåller med marken kan dock bostadskvarter på sikt tillkomma mot Citadellsvägen i söder. Område D Område D bebyggs med kontors- och verksamhetslokaler i ett band mot nya Citadellsvägens norra kant. Handel i bottenvåningarna mot gatan. Visionsbild. Programmet möjliggör att Kajpromenaden utvecklas till en attraktiv stadsmiljö. parkkil 27

P R O G R A M F Ö R S L A G E T 28 Gårdar och gröna rum Gröna miljöer i och mellan kvarteren utgör viktiga förutsättningar för att länka samman de gröna stråk som Ribersborgsstranden och Esplanaden utgör. Bebyggelseområde C förses med en kilformad park som blir del av ett internt rörelsestråk med gångoch cykelkopplingar till Ribersborgsstranden. Bebyggelsestrukturerna i programområdet ger kortare siktlinjer i delområdena än på många platser i resten av Västra Hamnen. Det är ett sätt att skapa miljöer med mänsklig skala som ökar möjligheterna till skyddade stadsrum. De föreslagna kvartersstrukturerna innebär att gårdsrum kan skyddas mot både vind och trafikbuller. De gör också intima, gröna gårdar möjliga. Parker och gröningar I Grönplan för Malmö beskrivs grönytors hierarki och önskad närhet till olika typer av grönytor preciseras. Stadsdelspark 5-10 ha max 1 km från bostad- Grannskapspark 1-5 ha max 500 m från bostad- Gröning 0,2 ha max 300 m från bostad Dessa kriterier är väl uppfyllda i programområdets västra delar med en inre gröning och närheten till Öresundsparken och Ribersborgstranden. I programområdets östra delar finns idag inga parkrum, här kommer kajpromenaden längs gamla Citadellsvägen och den planerade Neptuniparken att utgöra viktiga gröna tillskott i stadsmiljön. Med en ny gångförbindelse över kanalen till Malmöhus förbinds området med Kungs- och Slottsparken. Gårdar och grönytefaktor Inom Västra Hamnen ska en grönytefaktor tillämpas för alla tomter. Grönytefaktorn anger växtlighetsgraden och möjliggör utöver grönska även estetiska och ekologiska kvalitéer på bostads- och verksamhetsgårdarna. Grönytefaktorn mäts som ett genomsnittligt värde för hela tomtens yta. De olika delytorna inom tomten kan få värden mellan 0,0 till 1,0 beroende på vilka förutsättningar de erbjuder för växtlighet och för den lokala dagvattenhanteringen. Grönytefaktor regleras i detaljplan och granskas i samband med bygglovgivning. Grön passage genom bostadsområde. F Exempel gårdsutformning Grönska på marken 1,0 Gräs, buskar och träd Grönska på väggar 0,8 15 m vägglängd, 5 m höjd Grönska på tak 0,8 Tak på cykelhus mm Vattenytor 1,0 Damm på bjälklag Växtbädd bjälklag <0,8 m 0,5 Gräs och perenner Växtbädd bjälklag >0,8 m 0,9 Buskar och träd Träd stamomfång 20-25 0,4 Träd i gräs- och plantering Täta ytor 0,0 Takytor, exkl. cykelhus Hårgjorda ytor med fogar 0,2 Plattor Halv- öppna hårda ytor 0,4 Sand och grus Exempel på grönfaktorer (F) Bostadskvarter skyddade mot buller och vind gör intima, gröna gårdar möjliga.

P R O G R A M F Ö R S L A G E T Kanalen I programförslaget har kanalen getts en ny sträckning. Västra Hamnens centrala grönstråk avslutas i en plats norr om nya Citadellsvägen. Denna plats får med ny sträckning av kanalen möjlighet till vattenkontakt. Samtidigt frigörs ytor inom kvarteret väster om NordMills för byggnation. En bro över kanalen i detta läge underlättar för gående och cyklister att röra sig genom området. På så sätt understryks Esplanadens betydelse som centralt stråk i den nya stadsdelen. En omläggning av kanalen är kostsam. Genomströmningen av vatten i kanalen riskerar också att försvåras om kanalens böj blir för skarp. Skisserna nedan visar hur Esplanadens avslut ter sig med omlagd kanal respektive med befintlig dragning. Platsen måste studeras vidare i kommande arbeten. Grönstråket Skissen nedan visar en alternativ utformning av mötet mellan kanal och grönstråk. Grönstråket löper här obrutet genom programområdet, endast genombrutet av den nya Citadellsvägen. Förslaget innebär mindre byggbar yta. Samtidigt kan man diskutera vilka kvaliteter de gröna rummen får som vistelseyta då de är mycket bullerutsatta. Känslan av att röra sig i ett sammanhängande, obrutet grönstråk förstärks dock. Detalj av planskissen. Sträckad linje visar befintlig kanaldragning. Skiss på Esplandens avslutning med ny kanalsträckning. Skiss på Esplandens avslutning med dagens kanalsträckning. Alternativ utforming av grönstråket genom planområdet. 29

P R O G R A M F Ö R S L A G E T Mötesplatser På väl fungerande mötesplatser, från de lokala bostadsnära till de gemensamma, skall alla kunna känna sig välkomna. Inom programområdet kan ett flertal platser fungera som mötesplatser av betydelse för alla malmöbor. Esplanaden blir, som en del av Pildammsstråket, ett viktigt grönrum för hela staden. Den avslutas i programskissen med en plats. Ny dragning av Varvskanalen skapar möjligheter för en attraktiv mötesplats med tillgång till grönska och vatten i direkt anlutning till naturliga rörelsestråk. Inom område B kan en offentlig verksamhet, en biblioteksfilial eller ett kulturhus placeras och fungera som mötesplats. Kajpromenaden har potential att med unika omgivningar, gynnsam orientering mot söder och god tillgänglighet bli en plats som lockar till vistelse. Trappavsatser ökar vattenkontakten och erbjuder informella sittplatser. Offentlig service Förskola I Förskolor i stadsbyggandet, Dialog-pm 2006:2, påvisas behovet av förskolor i Västra Hamnen. Programområdet är inte medräknat i underlaget för beräkningarna. Uppskattningsvis skulle områdets 600 lägenheter skapa underlag för ytterligare en förskola. Intentionerna i Västra Hamnen har varit att förskolor bör placeras i storkvarters inre delar för att undvika öppna och avvikande inslag i kvartersstrukturer där innerstadskaraktär eftersträvas. I område C saknas utrymme att placera en friliggande förskola. Ett alternativ är istället en placering i bottenvåningen i ett flerbostadshus. Detta ger tillgång till ett skyddat läge mellan kvarteren och tillgång till kvarterets gröning. Skola En kommunal skola planeras i västra Hamen vid Stadsdelsparken. Plats finns reserverad för ytterligare en skola i kvarteret Bilen 4. Flera skolor finns i programområdets närhet, bl.a Wennöska skolan i Västra Hamnen samt grundskolor i Ribersborg, på Fridhem och Gamla Väster. Det är inte troligt att ytterligare skolor kommer att behövas inom en snar framtid. På längre sikt skulle utbildningskvarteren i område C även kunna innehålla en grundskola. Annan offentlig service Programområdets roll som central kopplingspunkt kan utnyttjas och förstärkas med en byggnad med en offentlig verksamhet av typen bibliotek eller kulturhus. Lämpliga platser kan vara område B mot Varvskanalen eller i anslutning till den öppna platsen vid Esplanadens slutpunkt. Stadsdelsförvaltning Centrum efterfrågar generellt ökad service i Västra Hamnen. Längs Citadellsvägens kan service av karaktären systembolag eller apotek vara aktuell. 30 Kajpromenaden kan utvecklas till en central mötesplats för Malmöborna. Behovet av förskolor tillgodoses med hänsyn till behovet i hela Västra Hamnen. Kulturutbud skapar viktiga målpunkter i staden. Idea Store, Whitechapel.

P R O G R A M F Ö R S L A G E T Kommersiell service Kommersiell service fyller flera viktiga funktioner i det nya området. En blandad innerstadskaraktär kräver butiker och annan service nära bostäder och arbetsplatser. Dessa verksamheter tillför aktivitet, öppenhet och variation i gaturummet som kan bidra till en mer livfull och trygg miljö. Kommersiell service bör därför förläggas till nya Citadellsvägen. Det är lägen som är bullerstörda och inte lämpar sig för boende men som är lättillgängliga och kan annonsera sig väl. En viktig förutsättning för etablering av handel är god tillgänglighet. Den nya Citadellsvägen måste därför förses med gatuparkering. Vid Citadellskajen kan kommersiella lägen av en annan karaktär erbjudas. Kajstråket har har en lugnare karaktär, där flanörer av alla slag rör sig och lockas stanna till. Restauranger, caféer, gallerier och annan småhandel kan med fördel etablera sig här. Byggnader förses generellt med förhöjd bottenvåning för att möjliggöra handel och service både mot nya Citadellsvägen och Citadellskajen. Det är inte aktuellt med större anläggningar för handel i programområdet. Hållbarhet En hållbar stadsutveckling kräver att vi i planeringen skapar goda förutsättningar både för dagens och framtidens generationer i Malmö - att vi tänker långsiktigt. Det handlar om att både i ekonomiska, sociala och ekologiska hänseenden skapa förutsättningar för ett stabilt, öppet, integrerat samt mindre resurskrävande samhälle. Social hållbarhet Programområdet kan få en viktig roll som länk mellan stadsdelar som tidigare varit åtskilda av industridominerad mark, storskalig och med barriärverkan. Det är viktigt att den bebyggelse och de verksamheter som ersätter den befintliga får en blandning som attraherar många olika slags boende och aktörer. Tillsammans med nya målpunkter i området kan detta öka både tillgängligheten och tryggheten i stadsdelen och i staden som helhet. Ekonomisk hållbarhet Utbudet av lokalstorlekar, bostadsstorlekar och olika upplåtelseformer måste vara varierat i området för att säkra den ekonomiska stabiliteten. Ett långsiktigt tänkande i det som byggs på platsen kan också ge påtagligt lägre drifts- och underhållskostnader på sikt. Det gäller såväl byggnader som grönytor och all infrastruktur. Ekologisk hållbarhet Marken inom programområdet är gammal utfyllnadsmark för industriändamål. Att bebygga denna och utvidga den centrala kvartersstaden är ett betydligt mindre resurskrävande alternativ än att ta jordbruksmark i anspråk. Det centrala läget skapar också förutsättningar för kollektiva och mindre miljöbelastande färdsätt. I planeringen skall minskad bilanvändning eftersträvas. Området skall därför också erbjuda god framkomlighet för cyklister, gående och kollektivtrafik. Byggandet skall ske med minsta möjliga användning av icke-förnybara resurser. Material som ingår i byggnader och utemiljöer får ej riskera hälsa och miljö. Gröna ytor i området skall utformas så att förutsättningar skapas för biologisk mångfald med avseende på både flora och fauna. Gröna tak och medvetna materialval - ett sätt att öka den ekologiska hållbarheten i nya miljöer. 31