Foto: Bananastock Arbetsgång för elevers utveckling mot målen Skolförvaltningen februari 2015
Alla barn och ungdomar i Enköpings kommun ges möjlighet att utveckla sitt allra bästa jag inför den egna framtiden. Inledning Dokumentet är framtaget av en arbetsgrupp bestående av rektorer, biträdande rektorer och personal från skolkontoret. Syftet är att dokumentet ska vara ett stöd för skolledning och personal i arbetet med att tolka skollagens kapitel 3 gällande ledning, stimulans, stöd och särskilt stöd för barns och elevers utveckling mot målen. Dokumentet upprättades den i mars 2012 och reviderades i februari 2015. Ansvar för revidering har verksamhetschef för grundskolan.
Arbetsgång för elevers utveckling mot målen 1 Ledning, stimulans och extra anpassningar i gröna rutan 2 Anmälan 3 Utredning 4 Beslut ÅP/ej ÅP 5 Genomföra, följa upp och utvärdera Eleven ges den stimulans och ledning som denne behöver i sitt lärande och för sin personliga utveckling. Detta förtydligas i elevens individuella utvecklingsplan Eleven och elevens vårdnadshavare informeras fortlöpande om elevens utveckling Om eleven riskerar att inte utvecklas mot kunskapsmålen sätts extra anpassningar in. Elevhälsan stödjer elevens utveckling mot utbildningens mål, förebygger ohälsa och inlärningssvårigheter samt bidrar till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Anmälan ska skyndsamt göras till rektor när en elev riskerar att inte utvecklas mot kunskapskraven i läroplanen eller nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Rektor ansvarar för att det finns tydliga och fungerande rutiner för detta. Rektor ser till att elevhälsans kompetens tas tillvara. Elevhälsan rådfrågas hur behovet ska utredas. Utredning Rektorn ser till att elevens behov av särskilt stöd utreds skyndsamt. Detta sker i samråd med elevhälsan. Elevens skolsituation utreds på skol-, grupp- och individnivå utifrån behov av: pedagog specialpedagog psykolog kurator skolhälsovård Därefter görs en pedagogisk bedömning av om eleven är i behov av särskilt stöd och i så fall vilket stöd. Både utredning och bedömning dokumenteras. Beslut om ÅP Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska det beslutas om att utarbeta ett ÅP. I ÅP ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses, följas upp och utvärderas. Beslutet diarieförs, skickas hem tillsammans med information om överklagande. Beslut ej ÅP Om utredningen visar att eleven inte är i behov av särskilt stöd ska det beslutas att ett ÅP inte ska utarbetas. Stöd kan ges i form av extra anpassningar. Beslutet diarieförs, skickas hem tillsammans med information om överklagande. En systematisk analys och helhetsbedömning av ÅP görs av ansvarig personal vid en inplanerad tidpunkt. Nytt ÅP utarbetas alltid både vid förlängning av tidigare beslutat ÅP och när förändringar behöver göras. Avsluta ÅP När det bedöms att eleven inte längre är i behov av särskilt stöd avslutas ÅP, efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare. Stöd kan ges fortsättningsvis i form av extra anpassningar.
Som stöd till arbetsgången har skolan kontinuerliga möten Gröna rutan Anmälan, utredning Åtgärdsprogram Konsultation, handledning mm Elevhälsomöte Samrådsmöte Möte mellan pedagog, elevhälsa, specialpedagog och rektor. Rektor och elevhälsan träffas kontinuerligt för genomgång av inkomna anmälningar, beredning av vem som ska utreda vad och genomgång av sammanfattning på genomförda utredningar. Rektor, de av elevhälsa som har utrett samt elev och vårdnadshavare träffas för att utarbeta och följa upp eventuellt åtgärdsprogram. 2
1. Ledning, stimulans och extra anpassningar i Gröna rutan Syftet med utbildningen inom skolväsendet I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Skollagen 1 kapitlet 4 paragrafen Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Skollagen 3 kapitlet 3 paragrafen Skolinspektionen gör årligen en tillsyn av skolornas arbete. 2010 undersöktes hur undervisningen läggs upp och anpassas efter elevernas individuella behov, huruvida skolan har höga förväntningar på alla elever och om lärarna har rektorns stöd i detta arbete. Granskningen förväntas medföra en ökad medvetenhet kring vilken betydelse undervisningen har för en likvärdig skola. Skolinspektionens kritik har i det här dokumentet omvandlats till ett antal förbättringsområden i arbetet med att främja elevernas utveckling mot målen. Centralt är att skolan både ska kompensera elevers olika förutsättningar, så att alla elever får samma möjligheter, och ge eleverna de utmaningar de behöver för att nå så långt som möjligt. De arbetssätt och arbetsformer som en skola väljer och skolans sätt att organisera undervisningen påverkar elevers behov av stöd och särskilt stöd. Orsaker till elevers svårigheter i skolan bör i första hand sökas i deras möte med undervisningens innehåll och lärandemiljö. Varje skola behöver en tillgänglighetsplan där grundförutsättningar för undervisningssituationen klargörs. För elever med svårigheter i inlärningssituationen behöver alla lärare ha specifika kunskaper om vad dessa svårigheter innebär och vad de eleverna behöver för att på bästa sätt kunna ta tills sig undervisningen i alla ämnen. 3
Stöd och extra anpassningar Varje elev ska ges ledning och stimulans så att de kan utvecklas mot kunskapsmålen i läroplanen. Hänsyn ska tas till elevers olika behov och strävan ska vara att uppväga skillnader i deras förutsättningar. Elever som är i behov av stöd har rätt till detta. Innan stödinsatser sätt in är det viktigt att skolan ser över hur till exempel resurser fördelas, hur elevgruppen funderar, vilka pedagogiska metoder som används och hur elevens lärmiljöer är organiserade. Ibland kan mer individinriktade stödinsatser behövas. Det kan ske genom extraanpassningar som är stöd i form av mindre ingripande karaktär tillexempel hjälp att strukturera schema, tydliga instruktioner, särskilda läromedel och utrustning. Det kan också vara enstaka specialpedagogiska insatser, att eleven får stöd av en specialpedagog under två månader. Det är viktigt att rektor ser till att den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i arbetet med att identifiera och anpassa den pedagogiska verksamheten utifrån elevers olika behov. 6-12 Särskilt stöd 5 Extra stödanpassningar 3 Ledning och stimulans Skollagen kapitel 3 Skolans uppdrag Förutsättningarna för ledning, stimulans och stöd ges av de vuxna i skolan. Lärande sker i lärmiljöer som pedagogerna organiserar och i hög grad påverkar. Vuxnas relationer, samspel, trygghet och goda arbetsrelationer till eleverna och till varandra utgör friskfaktorer för elevers lärande och utveckling. Väl fungerande arbetsplatser och arbetslag med gemensamt uppdrag, tydliga roller och arbetsformer och ett stödjande arbetsklimat utgör också faktorer som påverkar elevers lärande positivt. Vi som arbetar på skolan ser på eleverna utifrån ett salutogent synsätt skapar en trygg och kreativ miljö där misstag ses som en naturlig process för utveckling erbjuder anpassade lärmiljöer genomför vårt kompensatoriska uppdrag fullt ut ger eleverna de lärverktyg de behöver för att utveckla kunskap tar ansvar för att alla elever, i första hand, ges stöd i den ordinarie klassen tar ansvar för att alla elever lyckas i skolsystemet. 4
Rektors uppdrag Ledarskapet är centralt i utbildningsuppdraget och genomsyrar det dagliga arbetet. Rektor leder lärares ledande av elevers lärande. Rektor har rollen som pedagogisk ledare i det praktiska arbetet ger pedagogerna de förutsättningar som krävs för att lyckas med sitt uppdrag är förtrogen med arbetet i skolan tar ansvar för undervisningens kvalitet. Elevhälsans uppdrag Elevhälsans uppdrag är främst att arbeta hälsofrämjande och förebyggande och elevhälsans personal ska även stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsan arbetar för att öka kunskaperna kring elevers förutsättningar och behov i lärandet fokuserar på elevens möte med lärmiljön kartlägger och analyserar mönster och samband för att skapa en förståelse för elevens behov och förutsättningar i skolan arbetar stödjande och konsultativt till skolans personal så att de i sin tur kan stödja elevers hälsa, lärande och utveckling. Arbetet sker i vardagen i samarbetet mellan elevhälsoteamet och arbetslaget, mellan olika professioner inom elevhälsoteamet samt i skolan som organisation. Elevhälsans specialpedagogiska insats Syftet med en samlad elevhälsa är bland annat att den ska resultera i beslut om specialpedagogiska åtgärder för eleven. Personal med specialpedagogisk kompetens ska, utifrån de uppgifter som finns om eleven, bedöma och planera hur elevens problem bäst ska mötas i undervisningen. I elevhälsans specialpedagogiska insatser ingår att tillföra specialpedagogisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete kartlägga hinder och möjligheter i skolmiljön och elevers behov av särskilt stöd, genomföra pedagogiska utredningar samt utforma och genomföra åtgärdsprogram ge handledning och konsultation till pedagogisk personal följa upp, utvärdera och stödja utvecklingen av verksamhetens lärandemiljöer. 5
Lärarens uppdrag Alla elever har behov av meningsfulla sammanhang, av att känna sig delaktiga, att få utmaningar och känna att skolan har förväntningar och tilltro till deras förmåga. En grundförutsättning för detta är lärarens förmåga att medvetet kombinera sitt ledarskap i klassrummet med undervisningens mål. Synligt lärande uppstår när läraren ser lärandeprocessen genom elevens ögon och när eleven ser sig själv som sin egen lärare. När lärare och elever tillsammans konstruerar kunskap får läraren veta vad eleverna kan och inte kan och vad de har förstått och vad de inte har förstått. Läraren är förtrogen med skollagen och läroplanen har kunskap om lärandet har relevanta ämneskunskaper har förmåga att bygga förtroendefulla relationer med eleverna, lyssna, känna empati, ge värme och uppmärksamhet skapar en miljö där eleverna känner sig trygga respekterar elevernas bakgrund och kultur kommunicerar respektfullt har höga förväntningar på eleverna ger alla elever utmaningar på rätt nivå engagerar alla elever ger eleverna lust att lära har strategier för att få eleverna aktiva skapar reflekterande miljöer i klassrummet utgår från elevernas egna erfarenheter, bakgrund och intressen. ser elevernas olikheter som en tillgång för ett gemensamt lärande synliggör varje individ i klassen utvecklar varje elevs egen drivkraft anpassar utifrån varje elevs behov och inneboende resurser. 6
Dokumentation av elevernas lärande Den samlade, ständiga och systematiserade dokumentation som skolan gör om elevernas lärande och uppnådda kunskaper ger möjlighet att se över och analysera verksamheten. Dokumentationen synliggör vilka behov av förändring som kan finnas i skolans organisation och verksamhet, och blir därigenom en betydelsefull del i skolans kvalitetsarbete. Lärare behöver ha goda kunskaper om och förtrogenhet med att använda olika former för dokumentation. Därför arbetar skolan kontinuerligt med att utvärdera och utveckla sina dokumentationsformer och rutiner. Systematisk individuell dokumentation över elevers kunskapsutveckling och lärande är ett stöd i arbetet med att bedöma elevens kunskaper i relation till de nationella målen. Det kan till exempel ske genom portfolios, loggböcker, diagnostiska och andra prov, bedömningsmatriser, lärarnas egna anteckningar och elevers självvärderingar. Den systematiska dokumentationen är en utgångspunkt för den individuella utvecklingsplanen, IUP. Utvecklingsplanen är också ett redskap för att identifiera olika elevers stödbehov. Använd blankett Pedagogisk kartläggning med analys som finns på skolans del av Insidan. Se under rubriken Blanketter, mallar. 7
2. Anmälan Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Behov av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Skollagen 3 kapitlet 8 paragrafen I paragrafens första stycke föreskrivs inledningsvis en anmälningsplikt så snart det kan befaras att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Hur man får veta att eleven har svårigheter kan variera. Det kan komma fram inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på något annat sätt. Vem som är anmälningsskyldig beror på i vilket sammanhang stödbehovet blir känt. När någon känner oro över en elevs skolsituation ska detta tas på allvar. Ofta är det eleven själv eller vårdnadshavaren som påtalar bekymmer. Skolan måste tidigt samtala med eleven och vårdnadshavaren när ett problem uppmärksammas. Lärare anmäler till rektor genom blankett innehållande bakgrund samt tydlig frågeställning Använd blankett Anmälan som finns på skolans del av Insidan. Se under rubriken Blanketter, mallar. 8
3. Utredning Rektor har det samlade ansvaret för den pedagogiska situationen för en elev. Rektor ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds och att det utifrån resultatet görs en bedömning. Rektor kan dock delegera detta till någon annan, exempelvis till en lärare i arbetslaget. Utredningens syfte är att ge skolan tillräckligt underlag för att förstå varför eleven har svårigheter i skolsituationen och vilka stödinsatser skolan därefter behöver sätta in. Under utredningen ska rektor samråda med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Ett exempel på när det är uppenbart obehövligt är när behovet av stöd bara gäller rent pedagogiska insatser. Oftast behöver endast en pedagogisk utredning göras. En sådan utredning kan vara tillräcklig till exempel när skolan uppmärksammat att en elev inte når målen för sin utbildning i ett enstaka ämne och då orsakerna till det är uppenbara. I andra fall krävs det en mer grundlig utredningsinsats, då elevens hela skolsituation behöver kartläggas och analyseras. Skolans pedagogiska utredning kompletteras då exempelvis med en medicinsk, psykologisk eller social utredning efter vårdnadshavarnas och elevens samtycke. En medicinsk eller psykisk diagnos är aldrig ett villkor för särskilt stöd och diagnosen i sig är inte en upplysning om vilket pedagogiskt stöd en elev behöver. Om det finns en vidare frågeställning om en eventuell diagnos utifrån genomförda utredningar, skickar hälso- och sjukvårdspersonalen (skolsköterska, psykolog, skolläkare) remiss till annan vårdgivare efter vårdnadshavarnas och elevens samtycke. Skolan får inte dröja med sitt ansvar om att utreda, eller avvakta med stödinsatser, med hänvisning till att en kompletterande utredning görs. Samverkan med vårdnadshavarna är av stor betydelse men fråntar inte skolan ansvaret för att genomföra de utredningar som situationen kräver även om vårdnadshavarna skulle motsätta sig detta. Sammanfattning och återgivning till rektor Den pedagog eller de av elevhälsan som har gjort utredning/ar gör en sammanfattning och återger den till rektor. Detta är ett underlag för rektors beslut om att upprätta eller inte upprätta åtgärdsprogram. Sammanfattningarna ska också vara konkreta och tydliga då det är ett underlag för själva innehållet i åtgärdsprogrammet. Det ska svara på hur skolan kan planera och utveckla den pedagogiska verksamheten för eleven samt vilka elevens behov av särskilt stöd är och förslag på hur de ska tillgodoses. Använd blankett Pedagogisk utredning och bedömning av en elevs behov av särskilt stöd som finns på skolans del av Insidan. Se under rubriken Blanketter, mallar. 9
4. Beslut om åtgärdsprogram, ej åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Om en utredning visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska rektor besluta om att åtgärdsprogram ska upprättas. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt eller i form av anpassad studiegång får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Ej åtgärdsprogram Om en utredning visar att eleven inte behöver särskilt stöd utan att behovet av stöd kan tillgodoses med extra anpassningar, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Ett sådant beslut ska utarbetas skriftligt. Överklagan Det går att överklaga beslut om åtgärdsprogram till Skolväsendets överklagandenämnd. Överklagandet kan gälla antingen ett beslut om att skolan inte ska upprätta ett åtgärdsprogram, vilket alltså innebär att eleven inte får särskilt stöd, eller innehållet i ett upprättat åtgärdsprogram. Om någon överklagar beslutet att ett åtgärdsprogram inte ska upprättas spelar den dokumenterade utredningen en stor roll, eftersom den kommer att ligga till grund för överklagandenämndens bedömning. En viktig del i nämndens prövning gäller utredningens kvalitet, det vill säga om rektorn utrett elevens behov på det sätt som krävs och om man har följt den handläggningsprocess som lagen föreskriver. Innehållet i åtgärdsprogrammet kan också överklagas. Om det finns brister i utredningen eller i förfarandet ska överklagandenämnden upphäva åtgärdsprogrammet och återförvisa ärendet till rektorn som då har att besluta om ett nytt åtgärdsprogram. Nämnden kan inte ge förslag på vad åtgärdsprogrammet ska innehålla, men den kan säga om eleven borde få mer stöd eller stöd i en annan form. Det finns skäl till att skilja skolans dokumenterade utredning från det skriftliga åtgärdsprogrammet för att minimerar risken att integritetskänsliga uppgifter om eleven sprids. Det är därför lämpligt att den dokumenterade utredningen förvaras separat. Vid skolbyte till en fristående skola måste vårdnadshavarna lämna sitt samtycke för att känsliga uppgifter ska kunna lämnas ut. Använd blankett Besluta om att åtgärdsprogram ej ska utarbetas eller Besluta om att åtgärdsprogram ska utarbetas som finns på skolans del av Insidan. Se under rubriken Blanketter, mallar. 10
5. Genomföra, följa upp och utvärdera åtgärdsprogram Åtgärdsprogrammet ska användas av skolan för att planera och utveckla den pedagogiska verksamheten för eleven. Av programmet ska det tydligt framgå vilka behoven av särskilt stöd är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Om en elevs behov av särskilt stöd visar sig i flera ämnen bör skolan utarbeta ett gemensamt åtgärdsprogram för eleven i dessa ämnen. Särskilt stöd Utöver den ledning och stimulans som alla elever ska få kan vissa elever behöva särskilt stöd för att nå målen för utbildningen. Det finns inte någon definition av begreppet behov av särskilt stöd eftersom det kan röra sig om mycket olika behov. Många elever stöter någon gång under sin skoltid på svårigheter och behöver under kortare tid särskilda stödåtgärder. Andra elever behöver stöd under hela skoltiden på grund av sjukdom, sociala förhållanden, funktionsnedsättning eller svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen av andra orsaker. Eleven kan behöva särskilt stöd på grund av andra svårigheter i sin skolsituation till exempel, att eleven vantrivs i skolan, har svårt att fungera i grupp, är upprepat eller långvarigt frånvarande, har ett utagerande beteende eller drar sig undan. Svårigheterna kanske inte innebär en omedelbar risk för att eleven inte ska uppnå målen, men skolan ska utreda om de kan leda till större problem på sikt och i så fall ge eleven stöd. Det särskilda stödet ska ges om en elev riskerar att inte nå de lägsta kunskapskraven. Detta betyder inte att det särskilda stödet ska dras in för en elev så snart eleven genom insatta stödåtgärder bedöms ha nått det lägsta kunskapskravet. Skolans ansvar för att ge särskilt stöd kvarstår så länge eleven riskerar att inte nå upp till dessa kunskapskrav utan det särskilda stödet. Det betyder även att vissa elever kan ha rätt till särskilt stöd trots att de även når upp till kraven för högre betyg, under förutsättning att de utan det särskilda stödet riskerar att inte nå det lägsta kunskapskravet. Elever kan behöva stöd i förskoleklassen eller fritidshemmet för att förebygga svårigheter i skolan. Därför gäller bestämmelserna om särskilt stöd även förskoleklassen och fritidshemmet. Elevens behov Åtgärdsprogrammet ska avspegla elevens behov och utgå från elevens styrkor och svårigheter samt från en analys av vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning. Denna del kan överföras från den pedagogiska utredningen och bedömningen. 11
Åtgärder för att nå målen De konkreta åtgärder som skolan planerar att vidta för att stödja eleven ska tydligt anges. Åtgärderna ska vara både långsiktiga och kortsiktiga och de ska relatera till målen i läroplanerna och uppställda kunskapskrav. Åtgärderna ska vara konkreta och utvärderingsbara och omfatta elevens hela skolsituation. Åtgärderna kan handla om specifikt stöd i ett eller flera ämnen, regelbundna specialpedagogiska insatser under längre tid eller tillgång till en elevassistent som stödjer eleven under skoldagen. Om eleven även vistas på fritidshem kan programmet innehålla åtgärder för vistelsen där. Programmet ska vara daterat, det ska framgå vilka som har deltagit i utarbetandet och vem/vilka som är ansvarig/a för att genomföra stödinsatserna. Åtgärdsprogrammet undertecknas av rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till. Skolan ska sträva efter att alla elever får sin undervisning i den klass eller grupp som eleven normalt tillhör. En åtgärd kan innebära att en elev arbetar utanför sin ordinarie klass eller grupp tillfälligt eller vid enstaka tillfällen. Det är inte att förväxla med stöd i särskild undervisningsgrupp. Om det finns särskilda skäl kan särskilt stöd ges enskilt eller i en särskild undervisningsgrupp. Om det särskilda stödet inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar kan beslutas om anpassad studiegång fattas. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp eller anpassad studiegång kan inte delegeras. Innan ett beslut om placering i en särskild undervisningsgrupp eller anpassad studiegång fattas ska skolan samråda med eleven och vårdnadshavarna och förklara varför man bedömer att det särskilda stödet inte kan ges i den ordinarie undervisningen. Följa upp och utvärdera Det är rektorn, eller den som fått i uppdrag av rektor att samordna arbetet med åtgärdsprogram, som ansvarar för att följa upp och utvärdera arbetet med åtgärdersprogrammet. Med uppföljning avses det kontinuerliga arbetet med att följa upp åtgärder i vardagen medan utvärdering av åtgärder är en mer systematisk analys och helhetsbedömning av hur åtgärderna har fungerat. Åtgärdsprogrammet blir därmed ett stöd i skolans arbete med att följa upp elevens lärande och bedöma effekterna av vidtagna insatser. Det gäller att pröva och ompröva i en kontinuerlig process med kortsiktiga, konkreta och utvärderingsbara åtgärder. Det är betydelsefullt att elevens och vårdnadshavarnas erfarenheter av stödinsatserna tas till vara i utvärderingen. Detta arbete kan utföras av eller tillsammans med personal inom elevhälsan. Elever byter lärare och många gånger också skola under sin skoltid. För elever som har svårigheter i sin skolsituation är det särskilt angeläget att byten och övergångar fungerar. I detta sammanhang är ett väl utformat åtgärdsprogram betydelsefullt för att vidarebefordra information om eventuella stödbehov och om vilka tidigare åtgärder som har visat sig vara framgångsrika. 12
För att ansvariga snabbt ska kunna uppmärksammas på eventuella stödbehov är goda överlämningsrutiner således viktiga. Samtidigt finns det skäl att noga överväga vilken information som är relevant för dem som tar emot en elev. Om eleven byter till en skola i en annan kommun kan information som innehåller känsliga uppgifter om elevens personliga förhållanden lämnas över om vårdnadshavarna lämnat sitt samtycke. I annat fall först efter att skolan gjort en bedömning av om det är uppenbart att intresset av att uppgifterna lämnas ut har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Vid skolbyte till en fristående skola måste vårdnadshavarna lämna sitt samtycke för att känsliga uppgifter ska kunna lämnas ut. Källor Skolverket, 2011 Allmänna råd med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen Skollagen (2010:800) Skolverkets broschyr Mer om rätt till kunskap Skolinspektionens rapport 2011 Olika elever samma undervisning Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2010 Skolinspektionens rapport 2010:14 Rätten till kunskap Allmänna råd och kommentarer, 2014 Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram John Hattie 2009, Visible learning, en metastudie av 800 metastudier utförda av andra forskare. Socialstyrelsen och Skolverket, 2014, Vägledning för elevhälsan 13