SIGNERAD 2015-03-16 Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum 2015-03-16 Vår referens Ingela Nilsson Utredningssekreterare Moa.Morin@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredning av Bunkeflo-modellen GRF-2015-3026 Sammanfattning Kommunstyrelsen har (2014-03-05) beslutat om utredningsuppdrag som bygger på ärendet om Malmökommissionens förslag till åtgärder för ett socialt hållbart Malmö (Stk-2013-145). Uppdraget att utreda hur erfarenheterna av Bunkefloprojektet systematiskt kan integreras i skolornas arbete för ökad måluppfyllelse är en del av detta. Syftet är att främja en god hälsa och bidra till ökad måluppfyllelse genom att systematiskt integrera rörelse och hälsofrämjande aktiviteter i arbetet på Malmös skolor. Förslag till beslut Grundskolenämnden föreslås besluta att i grundskolenämndens budgetskrivelse 2016 äska medel för två heltidstjänster för Hälsopromotor/Hälsokoordinator enligt grundskoleförvaltningens förslag. att ge grundskoleförvaltningen i uppdrag att inrätta två heltidstjänster för Hälsopromotor/Hälsokoordinator om kommunfullmäktige beslutar om förändrat kommunbidrag 2016. att översända ärendet till kommunstyrelsen som återrapportering av uppdrag nr 15 i det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Beslutsunderlag Rapport_Bunkeflomodellen_GrN 2015-03-25 G-Tjänsteskrivelse_Bunkeflomodellen_GrN 2015-03-25 Beslutsplanering Grundskolenämnden 2015-03-25 Ärendet Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö förordar att utbildningsinstitutioner ska arbeta aktivt med hälso-relaterade frågor genom att ämnet idrott och hälsa förstärkt ges till samtliga elever i Malmö stads skolor. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället. Såväl nationell som internationell forskning pekar tydligt på ett ömsesidigt samband mellan elevers hälsa och skolpresentationer. Att klara skolan är den enskilt viktigaste faktorn för barns och ungdomars framtida hälsa. Utredningsdirektivet betonar att det finns ett behov av att utveckla en struktur för ett systematiskt hälsofrämjande arbete i Malmös grundskolor.
Forskning kring hälsa och lärande identifierar ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet och goda studieresultat. Läroplanens kursplan i idrott och hälsa anger att fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för vuxenlivet. En generell utökning av undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa i en kommunövergripande timplan förefaller i dagsläget tveksamt att genomföra innan regeringen fattat beslut i frågan. Beslut om utökad timplan är i Malmö delegerat till rektor. Den ursprungliga Bunkeflo-modellen är inte en framkomlig väg för en helhetslösning för Malmös grundskolor då den byggdes upp kring fristående aktörers medverkan och extern finansiering. Slutsatserna från projektet bör dock beaktas och utredningen förslår därför ett arbete med att integrera hälsofrämjande skolutveckling för hela skolorganisationen där skolor ges möjlighet att utforma upplägget utifrån verksamheternas förutsättningar. 2 (2) Grundskoleförvaltningen föreslår att det inrättas två heltidstjänster för Hälsopromotor/Hälsokoordinator för att gynna en hälsofrämjande skolutveckling av Malmös grundskolor. Uppdraget bör initialt fokusera på att bistå och stödja fler skolor att utveckla en hälsofrämjande inriktning. I en andra fas bör ytterligare steg tas i arbetet med ett systematiskt hälsoarbete för likvärdighet och högre måluppfyllelse. Årkostnaden för tjänsterna beräknas till 1,2 Mkr. Ansvariga Helena Plantin Avdelningschef Anders Malmquist Förvaltningschef
Utredning av hur erfarenheterna av Bunkefloprojektet systematiskt kan integreras i skolornas arbete för ökad måluppfyllelse Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-03-09 Ingela Nilsson Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen
Innehållsförteckning 1. Uppdragsbeskrivning 3 1.1 Innehåll i utredningen 3 1.2 Utgångspunkter. 3 1.3 Syfte 3 2. Sammanfattning och beslutsförslag.. 4 2.1 Utredningens förslag 5 3. Bakgrund.. 5 4. Utredning. 6 4.1 Hälsofrämjande skolutveckling 6 4.2 Elevhälsan.. 7 4.3 Ängslättskolan och Bunkeflomodellen.. 7 4.4 Nationellt nätverk för hälsofrämjande skola.. 9 4.5 Bäckagårdsskolan. 10 4.6 Malmö Idrottsgrundskola 11 4.7 Nationell timplan.. 12 4.8 Skolans val och elevens val. 13 4.9 Undervisningstid 13 4.10 Timplan i Malmö stad. 13 4.11 Aspekter att beakta. 14 5. Slutsats.. 15 6. Utredningens förslag.. 16 Källförteckning.. 2 Grundskoleförvaltningen
1. Uppdragsbeskrivning Kommunstyrelsen har (2014-03-05) beslutat om utredningsuppdrag som bygger på ärendet om Malmökommissionens förslag på åtgärder för ett socialt hållbart Malmö (Stk-2013-145). För utredningsuppdragen har stadskontoret formulerat direktiv som anmodas nämnderna att utföra. Detta uppdrag avser ett av de anmodade direktiven. 1.1 Innehåll i utredningen Utredningen skall: Utreda hur erfarenheterna av Bunkefloprojektet systematiskt kan integreras i skolornas arbete för ökad måluppfyllelse, både inom ämnet idrott och hälsa med utgångspunkt ifrån att rörelse och hälsofrämjande aktiviteter kan ingå även inom ramen för övriga ämnen och i organiserade aktiviteter under och efter skoldagen. Utreda möjligheten för att utöka ämnet idrott och hälsa i grundskolan genom mer schemalagd tid, inom ramen för övriga skolämnen. Ange en tidplan för genomförande av åtgärdsförslagen. Beaktande av mångfalds-, barn- och jämnställdhetsperspektiv. Kostnadsberäkna de åtgärder som föreslås. Tydliggöra ansvarsfrågor. 1.2 Utgångspunkter Grundskolenämndens/grundskoleförvaltningens utgångspunkt; hela organisationen skall bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet genom att skapa de bästa möjliga förutsättningar för det pedagogiska uppdraget utifrån effekter och värden för eleven(flickan/pojken). Lgr 11(2011) Malmökommissionens slutrapport, sidan 82. Skollagen(2010:800) Stadskontorets tjänsteskrivelse till KS (2014-01-29), sidan 56. Stadskontorets utredningsdirektiv Utreda hur erfarenheterna av Bunkefloprojektet systematiskt kan integreras i skolornas arbete för ökad måluppfyllelse. 1.3 Syfte Att främja en god hälsa och bidra till ökad måluppfyllelse i skolan genom att systematiskt integrera rörelse och hälsofrämjande aktiviteter i arbetet på Malmös grundskolor. 3 Grundskoleförvaltningen
2. Sammanfattning Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö förordar att utbildningsinstitutioner ska arbeta aktivt med hälsorelaterade frågor genom att ämnet idrott och hälsa förstärkt ges till samtliga elever i Malmö stads skolor. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället. Såväl nationell som internationell forskning pekar tydligt på ett ömsesidigt samband mellan elevers hälsa och skolpresentationer. Att klara skolan är den enskilt viktigaste faktorn för barns och ungdomars framtida hälsa. Bunkeflomodellen startade som ett samverkansprojekt mellan Ängslättsskolan i Bunkeflo, idrottsföreningar och forskare och genomfördes under åren 1999-2008. Skolan införde 1 timme daglig fysisk aktivitet för elever i årskurs två och tre samt extra motorisk träning varje vecka. Kontrollgruppen följde ordinarie timplan. Successivt utökades upplägget till att omfatta elever i årskurs 1-5 på skolan. Aktiviteterna genomfördes av skolans pedagoger i samarbete med representanter från totalt nio idrottsklubbar, en heltidsanställd idrottsledare samt en halvtidsanställd hälsopromotor. Projektet finansierades initialt av medel från Allmänna arvsfonden och sponsorsinsatser. Rapporter från projektet visar att 96 % av årskurs 9- eleverna i gruppen med daglig fysisk aktivitet nådde gymnasiebehörighet jämfört med 89 % i kontrollgruppen. Andra slutsatser är positiva effekter på muskulaturens och skelettets utveckling, en förbättrad motorisk förmåga samt att de elever som haft utökad fysisk aktivitet har minst tendens att utveckla fetma och riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. Projektets grundupplägg avslutades 2005 men har utgjort en modell för Ängslättsskolans arbete med en hälsofrämjande inriktning. Malmö idrottsgrundskola och Bäckagårdsskolan är andra exempel på Malmöskolor som arbetar med en hälsofrämjande inriktning. Hälsofrämjande skolutveckling är ett samlingsbegrepp för ett långsiktigt hälsoarbete i skolan och innefattar två huvudspår: 1. Skolutveckling som innebär att skolans integrerar hälsa genom att arbeta med extra fysiska aktiviteter, relationer, motivation, delaktighet och feedback. 2. Ämnesövergripande arbete som skapar helheter och sammanhang för eleven. Det innefattar även integrering av övergripande kunskapsområden som jämställdhet, genusmedvetenhet, normer och hälsoundervisning. 4 Grundskoleförvaltningen
2.1 Utredningens förslag Att grundskoleförvaltningen inrättar två heltidstjänster för Hälsopromotor/Hälsokoordinator för att gynna en hälsofrämjande skolutveckling av Malmös grundskolor. Uppdraget bör initialt fokusera på att bistå och stödja fler skolor att utveckla en hälsofrämjande inriktning. I en andra fas bör ytterligare steg tas i arbetet med ett systematiskt hälsoarbete för likvärdighet och högre måluppfyllelse. Årkostnaden för tjänsterna beräknas till 1,2 Mkr. 3. Bakgrund Hälsa är ett begrepp med ett stort antal definitioner som har varierat från en tid till en annan. 1948 definierade Världshälsoorganisationen (WHO) hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och handikapp 1. Utifrån denna definition ses hälsa som en resurs i det dagliga livet som betonar personliga och sociala resurser samt fysisk kapacitet. Folkhälsomyndighetens rapport visar att de flesta barn och unga i Sverige mår bra 2. Studien konstaterar att de allra flesta levnadsvanorna bland skolbarn har förbättrats över tid. Hälsan har förbättrats och allt färre röker, snusar eller dricker sig berusade. Även matvanorna har förbättrats och i ett internationellt perspektiv har Sveriges skolbarn överlag mycket goda levnadsvanor. En levnadsvana som dock inte har förbättrats över tid, och där Sverige placerar sig under genomsnittet, är den fysiska aktiviteten. NCFF 3 (Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom) definierar fysisk aktivitet som all kroppsrörelse utförd av skelettmuskulaturen som resulterar i en ökad energiförbrukning. Fysisk aktivitet omfattar alla kroppsrörelser oberoende av syfte eller sammanhang, tex lek, hobbyverksamhet, bollspel, cykling och idrottsaktiviteter. Statistiken visar att stillasittandet har ökat, andelen skolbarn som uppnår den av WHO rekommenderade mängden fysisk aktivitet motsvarande 1 timme per dag är fortsatt liten. Liknande resultat lyfts fram i en annan studie som bland annat visar att allt färre av landets skolbarn tar sig till fots eller med cykel till skolan 4. Artikel 12 i Barnkonventionen erkänner barnets rätt till utbildning. Skollagen anger i en av portalparagraferna att rätten till utbildning bland annat innebär rätt till utbildning oavsett social bakgrund, samt att skolan ska sträva efter att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen 5. Sedan slutet av 1990- talet har skillnaderna mellan skolors betygsresultat ökat markant. Vilken skola eleven går i har blivit allt mer betydelsefullt för studieresultatet 6. Det 1 WHO- Constitution of the World Health Organisation, New York, 1948 2 Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14, Folkhälsomyndigheten, Stockholm 2014 3 Fysisk aktivitet i skolan, NCFF, 2014 4 Barns skolvägar 2012, Trafikverket,Borlänge,2013 5 Skollagen,2010:800 6 Likvärdig utbildning i svensk grundskola, Skolverket, 2012 5 Grundskoleförvaltningen
finns ett starkt samband mellan elevers skolresultat och deras socioekonomiska bakgrund. Genom att skolan satsar på förändringar som skolan själv kan påverka finns möjligheter att kompensera för andra faktorer som ligger utanför skolans räckvidd, till exempel en utsatt familjesituation eller ett samhälle där många familjer kan känna ett utanförskap 7. Forskning har visat att hälsan till stor del påverkas av faktorer som miljö, ålder och arv, faktorer som individen inte kan påverka, och arv anses vara den enskilt mest betydelsefulla faktorn. Olika livsstilsfaktorer antas påverka resultatet med 20-40 procent. Såväl internationell som nationell forskning pekar tydligt på ett ömsesidigt samband mellan hälsa och skolprestationer. Elever tillbringar en stor del av sin dagliga tid i skolan och skolmiljön har betydande inflytande över deras hälsa och välbefinnande. Resultat från ett stort antal studier visar på ett starkt samband mellan elevers upplevelser av miljön i skolan och deras hälsa, samt ett ömsesidigt samband mellan elevers prestationer och hälsa 8. Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att ta till sig kunskap och utvecklas. Att klara skolan är den enskilt viktigaste faktorn för barns och ungdomars framtida hälsa 9. I kursplanen för ämnet Idrott och hälsa anges att fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället 10. 4. Utredning 4.1 Hälsofrämjande skolutveckling Hälsofrämjande skolarbete handlar om mer än att bedriva undervisning om hälsa. Alla aktiviteter och all verksamhet i skolan bildar tillsammans den miljö i vilken elevernas utveckling och lärande sker. Hälsofrämjande skolor arbetar strategiskt med att utveckla miljöer som stärker och främjar en god hälsa. Grunden för arbetet är en strävan efter att förstärka känslan av sammanhang (KASAM) och att fokusera på det friska i tillvaron. En hälsofrämjande skola arbetar för att främja den psykosociala och fysisk miljön för både elever och personal. Lusten att lära är starkt kopplad till känslan av välbefinnande och hälsa. Dessutom främjas de av gemensamma faktorer: trivsel och trygghet, upplevelse av helhet och sammanhang, inflytande och självförverkligande samt möjligheter att använda alla sinnen. Upplevelse av delaktighet är en av de viktigaste faktorerna för att 7 Nilsson, Agneta, Elevhälsans uppdrag- främja, förebygga och stödja elevens utveckling mot målen, Skolverket, 2014 8 Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14, Folkhälsomyndigheten, Stockholm 2014 9 Nilsson, Agneta, Elevhälsans uppdrag- främja, förebygga och stödja elevens utveckling mot målen, Skolverket, 2014 10 LGR 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011 6 Grundskoleförvaltningen
må bra och ha en god hälsa. Det är också en avgörande faktor när det gäller självkänslan. Dessa faktorer är i sin tur betydelsefulla för och i lärande 11. Begreppet hälsofrämjande skolutveckling betecknar ett långsiktigt hälsoarbete i skolan och kan sägas omfatta två spår. Det ena spåret inriktar sig i huvudsak på skolutveckling som innebär att skolan gör hälsa genom att arbeta med fysiska aktiviter, motivation, delaktighet, återkoppling och relationer. Då den viktigaste skyddsfaktorn för att eleverna är att de klarar sin skolgång, behöver skolans hälsofrämjande arbete sättas i relation till skolans resultat och vara kontinuerligt integrerat i skolans arbete. Framgångsrika skolor är skolor som uppfyller både kunskaps- och sociala mål 12. Det andra spåret betonar vikten av ämnesövergripande arbete som skapar helheter och sammanhang för eleven. Det innefattar även ämnesintegrering av övergripande kunskapsområden vilket innebär att en rad perspektiv behöver beaktas i undervisningen, som bland annat genusmedvetenhet, jämställdhet och en medvetenhet om de normer som omger eleverna. Skolan ska också kontinuerligt arbeta med ämnesområden som sex och samlevnad, alkohol, narkotika, droger och tobak. En hög kvalitet på hälsoundervisningen innebär att det finns en balans mellan ett risk- och främjande perspektiv. Framgångsrika skolor arbetar strukturerat med elevhälsans erfarenhet och kompetens inom dessa områden. 4.2 Elevhälsan Elevhälsan ska inta en framträdande roll i skolan när det gäller arbete med olika kunskapsområden som rör hälsa. Skollagen anger att elevhälsan ska vara förebyggande och hälsofrämjande och omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Detta innebär att elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Här anges också att elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. I en hälsofrämjande skola ses elevhälsan som en del i helheten för lärande, skolklimat, relationer, delaktighet och inflytande. 13 4.3 Ängslättskolan och Bunkeflomodellen I Malmö har det välkända Bunkefloprojektet genomförts under åren 1999-2008. Projektet startade som ett samverkansprojekt mellan skola, idrottsföreningar och forskning på Ängslättsskolan/Sundsbroskolan i Bunkeflostrand. Ängslättsskolan arbetar efter WHO:s koncept om Hälsofrämjande skola. Det innebär att skolans hela vardag ska fungera som en stödjande och hälsofrämjande miljö för fysisk, social och psykisk hälsa och lärande. Skolans hälsofrämjande arbete innefattar bland annat 11 Hammar, Lena, Delaktighet i lek och fysiska aktiviteter-ur ett hälsoperspektiv, Specialpedagogisk tidskrift, 2:2010, Stockholm, 2010 12 Törnsén, Monica, Successful principal leadership: prerequisites, processes and outcomes. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, Umeå, 2009 13 SOU 2000:19, Från dubbla spår till elevhälsa I en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling, 2000, Stockholm 7 Grundskoleförvaltningen
satsningar på elevdemokrati, likabehandlingsarbete, drama, massage, avslappning och kostaktiviteter. Projektet syftade till att lägga grunden för goda vanor och en hälsosam livsstil. Ytterligare mål var att öka elevernas självförtroende, sociala förmågor och koncentrationsförmåga men även förbättra motoriken och bidra till starkare benstomme. Ortopediska kliniken, UMAS har följt eleverna under projekttiden för att studera om elevernas bensmassa påverkas positivt av den fysiska aktiviteten. Elevernas motoriska utveckling, koncentrationsförmåga och skolprestationer har följts i forskningsprojektet Motorikens betydelse för barns Koncentrationsförmåga. Även Malmö Högskola har varit involverade i projektet och en rad andra vetenskapliga frågeställningar har studerats och dokumenterats på olika sätt. Några exempel på frågeställningar är hur munhälsa påverkas av att elever går på en hälsofrämjande skola och hur utökad fysisk aktivitet påverkar elever med uppmärksamhetssvårigheter. Vid projektets start 1999 infördes 1 timme daglig fysisk aktivitet som ett obligatoriskt ämne för årskurs 2 och 3 samt extra motorisk träning för en projektgrupp av elever, barnen i kontrollgruppen följde timplanen och hade två idrottslektioner per vecka. Tre årskullar med sammanlagt 220 elever ingick i studien och har följts fram till och med årskurs 9. Succesivt utökades projektupplägget över åren fram till 2002 då det innefattade elever i skolår 1-5 på skolan. Utökningen av de fysiska aktiviteterna genomfördes av skolans pedagoger i samarbete med idrottledare från bland annat LB07 (tidigare Bunkeflo IF), Friskis och Svettis, MAI, Friluftsfrämjandet och Malmö Bellevue Tennisklubb. LB07 tillhandahöll en idrottsledare på heltid. Projektet har delvis finansierats genom sponsorinsatser och medel från Allmänna arvsfonden. Totalt deltog nio idrottsföreningar under projekttiden. Vidare fanns en hälsopromotor anställd på halvtid för att driva och utveckla projektet framåt med stöd av personal, elever, föräldrar samt föreningar. På skolan bildades även en föräldragrupp vars uppgift var att stimulera föräldrar och boende i Bunkeflostrand till en fysisk och hälsosam livsstil. Gruppen arrangerade aktiviteter varje termin, till exempel volleybollträffar och Hälsolunken. När eleverna fortsatte sin skolgång för årskurs 6-9 på närliggande Sundsbroskolan fortsatte inriktningen med daglig schemalagd fysisk aktivitet. Under årens lopp har föreningsdeltagandet minskat och 2008 lämnade Bunkeflo IF(nuvarande LB07) projektet och skolan fortsatte i egen regi. 2010 avslutades upplägget för högstadieeleverna på grund av ekonomiska skäl. Planer finns på att försöka starta upp i en ny form från hösten 2015. Det är sammanlagt fyra olika forskargrupper som gjort mätningar och observationer på eleverna. Hittills har sju doktorsavhandlingar från 8 Grundskoleförvaltningen
projektet presenterats. I en slutrapport visar forskarna Ingegerd Ericsson, universitetslektor, och Magnus Karlsson, professor, bland annat att 96 % av eleverna i gruppen med daglig fysisk aktivitet klarade grundskolans mål och uppnådde gymnasiebehörighet jämfört med 89 % i kontrollgruppen. Noterbart är pojkarnas resultat med en skillnad mellan grupperna med 13 %. I årskurs 9 hade 93 % av eleverna med daglig fysisk aktivitet en god motorisk förmåga jämfört med 53 % i kontrollgruppen. Pojkarna i gruppen med daglig fysisk aktivitet hade markant bättre betyg i svenska, engelska, matematik samt idrott-och-hälsa jämfört med kontrollgruppen. Det förelåg ingen skillnad mellan flickor och pojkar jämfört med kontrollgruppen där flickorna hade högre betyg än pojkarna. Andra avhandlingar kopplade till projektet har visat på förbättrad motorisk förmåga, positiva effekter på muskulaturens och skelettets utveckling samt att de elever som haft utökad fysisk aktivitet har minst tendens till att utveckla fetma och riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. Projektet avslutades för Ängsslättsskolan 2005 men har utgjort en modell för skolans hälsofrämjande arbete. Skolan har fortsatt arbeta med extra fysisk aktivitet, dock i mindre omfattning jämfört med projektets upplägg. Samtliga arbetspass med fysisk aktivitet är idag bemannade med skolans lärare eller fritidspedagoger. För att så tidigt som möjligt kunna fånga upp och ge elever med otränad motorik extra stimulering görs numera motorikobservationerna i förskoleklasserna. Observationerna genomförs av skolans idrottslärare, skolsköterska och specialpedagoger. Elever med behov får individuellt anpassad motorikträning i mindre grupp en lektion per vecka med idrottslärare. Idag arbetar skolan med den hälsofrämjande basen utifrån fyra perspektiv: Fysisk aktivitet EQ Föräldrasamverkan Kost Fysisk aktivitet schemaläggs enligt följande: Två idrottslektioner i idrottshall (fördelning av 90 minuter; ämnets timplanetid) En lektion med fysisk aktivitet i idrottshall (utökad tid) 2 x 30 minuter med fysisk aktivitet utan hall (utökning av skoldagen med 45 minuter, innefattande tid för elevens val). Vid dessa tillfällen innefattar aktiviteterna promenader, lek, tid på simhall och ishall. 4.4 Nationellt nätverk för hälsofrämjande skola Sedan nittiotalet har det funnits ett svenskt nätverk för hälsofrämjande arbete i skolan (Hälsofrämjande skola) som från början drevs av Statens 9 Grundskoleförvaltningen
Folkhälsoinstitut. När Skolverket och dåvarande Myndigheten för skolutveckling tog över nätverket ändades namnet till Hälsofrämjande skolutveckling för att visa på att begreppet speglar en ständigt föränderlig process. Skolverket breddade hälsoperspektivet till att inkludera läroplanens uppdrag om värdegrund, inflytande och allas lika värde. Idag saknas nationell samordning av såväl nätverk som frågorna. Skolverket arbetar med främjande av hälsa i skolan genom andra uppdrag. Inom vissa län har det utvecklats regionala nätverk, material och metoder för hälsofrämjande skolutveckling. I Skåne är de regionala aktörerna Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. De erbjuder samtliga förskolor och grundskolor i Skåne en möjlighet att certifieras för sitt arbete med processen Hälsofrämjande skolutveckling. Kvalitetssäkring föregås av en kvalitetsredovisning som granskas och bedöms och de verksamheter som uppfyller kraven blir certifierade. Certifieringen blir därmed ett bevis på att det bedrivs ett aktivt och långsiktigt hälsofrämjande arbete och att det därigenom finns goda förutsättningar att nå skolans mål samt på sikt att förbättra folkhälsan. Certifierade grundskolor i Malmö är Bäckagårdsskolan F-9 ( område Öster), Husieskolan F-6 område Öster) och Tingdammsskolan F-6 ( område Söder). 4.5 Bäckagårdsskolan Bäckagårdsskolan är en F-9 skola som sedan starten 2004 arbetat med en hälsofrämjande inriktning. Skolan strävar efter att hållbart utveckla hela skolans vardag som en stödjande och främjande miljö för hälsa, lärande och trygghet samt med att stärka utveckling och fördjupning kring olika hälsoområden. Begreppet KASAM (Känslan av sammanhang) utgör basen för skolans förhållningssätt. Skolan når kontinuerligt goda kunskapsresultat och läsåret 2013/14 hade 96,4 % av eleverna gymnasiebehörighet. Det hälsofrämjande arbetet ingår i skolans ordinarie verksamhet med befintlig personal och årsbudget. Skolans arbete har under åren uppmärksammats av Skolverket, Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet. Skolan har en utökad timplan för idrott och hälsa vilket innebär ett veckoschema innehållande totalt 3, 5 timmar fysisk aktivitet, samt en inriktning på ämnesövergripande arbete, enligt följande: Två idrottslektioner a 60 min varje vecka för samtliga elever i årskurs 1-9 (utökad timplan) Schemalagd rörelsetid 3 x 30 minuter per vecka (utökad timplan) Ämnesövergripande arbetspass varje vecka enligt pedagogiska årsklockor (tid från skolans val och elevens val) Elevhälsoarbete med ett salutogent förhållningssätt Strävan efter ämnesövergripande arbete i samtliga årskurser Inflytande och delaktighet genomen rådsverksamhet med 8 råd för samtliga elever i årskurs 6-9, och 3 råd för årskurs 1-5. Kontinuerligt arbete med Grön Flagg (innehar certifiering). Mentorscoaching och relationell pedagogik Aktivt arbete för att förebygga och motverka mobbing 10 Grundskoleförvaltningen
Aktivt arbete med SANT (Samlevnads-, Alkohol-, Narkotika- och Tobaksfrågor) 4.6 Malmö Idrottsgrundskola Malmö Idrottsgrundskola (MIG) för årskurserna 7-9 startades på Kroksbäcksskolan 2005 med en klass fotbollsspelande pojkar i år 7. Undervisningen bedrevs inledningsvis i huvudsak på Lorensborgsskolan. När Swedbank stadion stod färdig år 2009 flyttade skolan dit och blev en egen skolverksamhet. Idag har skolan 234 elever i totalt 9 klasser fördelade på årskurserna 7-9. Drygt 40 procent av eleverna är flickor. Skolan är en profilskola och har Skåne som upptagningsområde men cirka 70 procent av eleverna bor i Malmö. Skolan når goda kunskapsresultat och läsåret 2013/14 uppnådde 92,7% av eleverna gymnasiebehörighet. Intagning till skolan sker varje år genom ett antagningsförfarande. Antagningen är provtillfällen där eleven får visa upp sina färdigheter i sökt idrott hos respektive förening. Ansvarig förening meddelar rektor vilka elever som uppfyller kriterierna och rektor meddelar de elever som erbjuds plats på skolan. Kriterierna är teknik, funktionell snabbhet, funktionell speluppfattning samt koordination och rörelsemönster. 2013 startade Linneskolan en fotbollsakademi med en fotbollsklass i samarbete med MFF. Akademin har idag elever från främst Malmö i skolår 7-9 på skolan, och samarbetar med MIG och MFF kring antagningar. Linneskolan har en utökning av timplanen i idrott och hälsa vilket innebär 2h/ vecka för samtliga elever. Fotbollsträningen för elever i fotbollklasserna ligger utanför ordinarie schema och leds av instruktörer från MFF tillsammans med skolans idrottslärare. Eleverna på MIG har dagligen ett 90 minuterpass för idrottsträning, där tid för ämnena idrott/hälsa, skolans val och elevens val är sammanslagna. Skolan samarbetar med ett antal idrottsföreningar som genom avtal förbundit sig att ansvara för elevernas träning med utbildade instruktörer inom de specifika idrotterna. Skolans idrottslärare undervisar eleverna i ämnet idrott och hälsa samt ansvarar för betygssättningen och att kursplanen följs. Föreningarna erhåller en ekonomisk ersättning med 5000:-/elev och läsår från skolan. Vidare betalar skolan 2000:-/elev och läsår till Fritidsförvaltningen för lokal- och planhyror. Idrottsinriktningarna är Badminton Malmö Badmintonakademi (Malmö BK, BMK Aura) Basket Malbas Fotboll flickor FC Rosengård Fotboll pojkar Malmö FF Friidrott Riksfriidrottsgymnasiet i Malmö Gymnastik Motus/Salto Innebandy Malmö Floorball Academy 11 Grundskoleförvaltningen
Ishockey MIF Konståkning Malmö Konståkningsklubb Simhopp MKK Simning MKK Squash Malmö Squash Rackets klubb Tennis MBTK Höstterminen 2013 startade det samverkande forskningsprojektet Musse i vilket elever födda 2000 och 2001 deltar på frivillig basis. Projektet innebär bland annat att elever i årskurs 7 testar kroppsfunktioner på Klinfys UMAS, för att sedan följas över en 12-års period i syfte att kartlägga hur fysisk aktivitet på i unga år har en påverkan på vuxenlivets vanor. Forskare från Högskolan i Halmstad inriktar sig på psykologiska effekter av idrottande, genusperspektiv samt motivation och Malmö högskola på sambandet idrottande och skolresultat. 4.7 Nationell timplan En ökad nationell styrning av undervisningstiden infördes i och med läroplansreformen 2011 14. I kursplanen formulerades centralt innehåll för årskurserna 1-3, 4-6 och 7-9 och samtidigt utarbetades kunskapskrav i fler ämnen och årskurser. Under 2014 fick Skolverket i uppdrag av regeringen att ta fram förslag på en stadieindelad timplan för grundskolan. Undervisningstiden ska anges i timmar per stadium i stället för som idag för hela grundskoletiden. Förslaget på stadieindelad timplan ska avse den minsta garanterade undervisningstiden och antalet timmar ska fördelas på stadierna låg-, mellan- och högstadiet. Skolverket fick även ett tilläggsuppdrag att utreda möjligheter för ämnet idrott och hälsa att utökas med 100 timmar, vilket skulle innebära cirka 115 minuter idrott/hälsa per vecka istället för nuvarande 90 minuter. Samtidigt ska tiden för elevens val minskas med motsvarande tid. Skolverket redovisade sitt uppdrag om ny reglering av timplanen i slutet av 2014. Skolverket har fått i uppdrag att fortsätta utreda om en utökad tid medför konsekvenser för kursplan och kunskapskrav i ämnet. Under våren 2015 har regeringen för avsikt att inbjuda till övergripande samtal i riksdagen om en eventuell förändring av timplanen. Grundskolans timplan regleras i 10 kap Skollagen samt bilaga 1 till Skollagen (2010:800) och anger den garanterade undervisningstid som elever minst ska erbjudas i respektive ämne/ämnesgrupp totalt för grundskolans nio årskurser. Timplanen 15 är en fördelning av den garanterade undervisningstiden. Huvudmannen beslutar efter förslag av rektor om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden 16. I Malmö 14 LGR 11, Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011 15 9 kap 3 Skolförordningen, bilaga 1 till Skollagen 16 9 kap 4 Skolförordningen 12 Grundskoleförvaltningen
är detta beslut delegerat till grundskoledirektören 17. Huvudmannen får besluta om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden. I Malmö är detta beslut delegerat till rektor. Den minsta garanterade undervisningstiden för en elev i grundskolan är för närvarande 6785 timmar under nio skolår 18. 4.8 Skolans val och elevens val Skolans val 19 regleras i timplanen och får maximalt omfatta 600 timmar under grundskolan. Utrymmet för skolans val ska användas för undervisning i ett eller flera ämnen, och ger skolor en möjlighet att profilera sig och satsa extra inom något område. Det ska till innehåll och inriktning vara förenligt med kursplaner och kunskapskrav. Rektor beslutar hur utrymmet ska användas och får inte uppdra åt någon annan att fatta detta beslut. För att skapa detta utrymme får tid tas från andra ämnen. Varje ämne som ingår i skolans val får minskas med högst 20 %. Ämnena engelska, matematik, svenska och svenska som andra språk får inte minskas. Skolans val får också omfatta undervisning i ett lokalt tillval om Skolverket godkänner en plan för undervisningen 20. Elevens val 21 syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Eleven ska erbjudas ett allsidigt urval av ämnen som elevens val 22. 4.9 Undervisningstid Undervisningstid kan definieras som den garanterade undervisningstiden som regleras i skollagen (grundskolan) eller i skolförordningen (grundsärskolan, specialskolan och sameskolan). Begreppet kan också syfta på den undervisningstid som huvudman efter förslag från rektor har fördelat mellan årskurser, den planerade undervisningstiden. Slutligen kan man med undervisningstid avse den genomförda undervisningstiden, det vill säga den tid som eleverna i realiteten undervisats. I en rapport från Skolverket dras slutsatsen att det är svårt, eller snararast omöjligt, att få en bild av den genomförda undervisningstid som eleverna har fått under sina nio år i grundskolan. 4.10 Timplan i Malmö Stad I Malmö har tidigare varje grundskola, alternativt varje stadsdel, själv beslutat om fördelningen av undervisningstiden mellan ämnen och årskurser. Detta har bland annat medfört att timplanetiden fördelats olika mellan olika årskurser i varje ämne. Grundskoleförvaltningen har under 2014 genomfört en utredning med syfte att ta fram ett förslag till gemensam timplan för Malmös grundskolor. En gemensam timplan ökar 17 Delegationsordning för grundskolenämnden rev 20140423, 3.3.32 18 10 kap 5 Skollagen 19 9 kap 9 Skolförordningen 20 9 kap 10 Skolförordningen 21 10 kap 4 Skollagen 22 9 kap 8 Skolförordningen 13 Grundskoleförvaltningen
förutsättningarna för en likvärdig utbildning i Malmös skolor. Genom en stadieindelad timplan, elevens val, skolans val och möjligheten för rektor att utöka timplanen finns förutsättningar för att anpassa undervisningen efter de enskilda skolornas behov. Ärendet behandlades av grundskolenämnden i maj 2014. Förvaltningsledningen har beslutat att invänta ett regeringsbeslut kring en förändring av timplanen och avvaktar därför med implementeringen av timplaneförändring. 4.11 Aspekter att beakta: Läsåret 2014/2015 har Malmö stad drygt 22 500 elever i årskurserna 1-9 fördelade på drygt 70 grundskolor. En utökning av undervisningstiden för idrott och hälsa med 1h/ vecka för alla elever medför en personalkostnad på 10 Mkr/ läsår (beräknat på medianlönen för en idrottslärare i Malmö stad). Skollagen(2010) anger att huvudmannen får besluta om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden. I Malmö är detta beslut delegerat till rektor. Om samtliga elever i Malmö stad erbjuds ett upplägg som eleverna på Malmö Idrottsgrundskola och Linneskolan Akademin kommer kostnaderna beräknat på 2014/15 års elevantal i Malmös kommunala grundskolor att resultera i följande siffror: 7 000:- x 22 546 elever (årskurs 1-9) = 157,8 miljoner per läsår 7 000:- x 13 818 elever (årskurs 4-9) = 96,7 miljoner per läsår 7 000:- x 6 639 elever (årskurs 7-9) = 46,4 miljoner per läsår I dagsläget saknas ett tillräckligt antal idrottsföreningar med möjligheter till tillräcklig bemanningskapacitet och kompetens för att bistå samtliga kommunala grundskolor. Detsamma gäller för tillgång till lämpliga lokaler. Ett stort antal skolor har redan idag svårt att få till stånd en god schemaläggning i befintliga idrottshallar och gymnastiksalar. Ansvarsfrågor kring trafiksäkra transporter och förflyttningar av elever mellan skola och inhyrda idrottslokaler för de skolor som inte har tillgång till tillräckligt med tid i sina befintliga lokaler. Även kostnader för transporterna och lokalhyra ska beaktas. Kraven på lärarbehörighet samt legitimation. Ett nationellt legitimationssystem för lärare och förskollärare infördes 2011 med syfte att säkra och höja kvaliteten på lärare och förskollärare samt tydliggöra det individuella yrkesansvaret. Enligt huvudregeln får endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare anställas utan tidsbegränsning, och enligt samma regel får endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss 14 Grundskoleförvaltningen
undervisning bedriva undervisningen. Betyg ska sättas av den eller de lärare som bedriver undervisningen. De skolor i Malmö som idag arbetar med en hälsofrämjande inriktning har gjort en fördelning i timplanen avseenden skolans val samt i vissa fall en utökning av timplanetid för ämnet idrott och hälsa. Kostnaderna ryms inom skolornas befintliga budget, och rektor ansvarar för bemanning och behörighetskrav. Det är enligt förordningen skolans rektor som beslutar om hur utrymmet för skolans val ska användas och från vilka ämnen tiden ska tas. Vilka effekter en utökning av timplanen får på skoldagens längd för yngre elever och för äldre elever. 5. Slutsats Utredningsdirektivet betonar att det finns ett behov av att utveckla en struktur för ett systematiskt hälsofrämjande arbete i Malmös grundskolor. Forskning kring hälsa och lärande identifierar ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet och goda studieresultat. Läroplanens kursplan i idrott och hälsa anger att fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för vuxenlivet. En generell utökning av undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa i en kommunövergripande timplan förefaller i dagsläget tveksamt att genomföra innan regeringen fatta beslut i frågan. Beslut om utökad timplan är i Malmö delegerat till rektor. Den ursprungliga Bunkeflomodellen är inte en framkomlig väg för en helhetslösning för Malmös grundskolor då den byggdes upp kring fristående aktörers medverkan och extern finansiering. Slutsatserna från projektet bör dock beaktas och utredningen förslår därför ett arbete med att integrera hälsofrämjande skolutveckling för hela skolorganisationen där skolor ges möjlighet att utforma upplägget utifrån verksamheternas förutsättningar. För att gynna en hälsofrämjande skolutveckling av Malmös grundskolor föreslås att två heltidstjänster som Hälsopromotor/Hälsokoordinator inrättas, med uppdrag att bistå och stödja fler skolor att utveckla en hälsofrämjande inriktning. I en andra fas bör ytterligare steg tas i arbetet med ett systematiskt hälsoarbete för likvärdighet och högre måluppfyllelse. Årkostnaden för tjänsterna beräknas till 1,2 Mkr. Uppdragsinriktning fas ett: Ansvar för att ta fram en handlingsplan för utvecklingsarbetet med att främja fysisk aktivitet och hälsofrämjande arbete i Malmös grundskolor. Ansvar för att nystarta och leda Nätverket Hälsofrämjande skola i Malmö stad för att förstärka arbetet med hälsorelaterade frågor i Malmö stads grundskolor. Stimulera till ett kollegialt lärande inom organisationen genom att skapa tillfällen för erfarenhetsutbyte mellan skolor som arbetar med en 15 Grundskoleförvaltningen
hälsofrämjande inriktning. Inspirerande Malmöexempel är Bäckagårdsskolan och Ängslättsskolan. Undersöka möjligheter och kartlägga intresse för att starta fler profilskolor med inriktning idrott och hälsa. Inspirerande Malmöexempel är Malmö Idrottsgrundskola och Linneskolan. Undersöka möjligheter för att starta en spetsskola i idrott och hälsa. Initiera samarbete med Malmö Högskola kring idrottsvetenskap, relationell pedagogik och elevhälsoarbete. Kartläggning organisationens behov av kompetensutveckling inom utvecklingsområdet. Följa forskningsprojektet Musse på Malmö idrottgrundskola. 6. Utredningens förslag på insatser Att Grundskoleförvaltningen inrättar två heltidstjänster för Hälsopromotor/Hälsokoordinator med ovanstående uppdrag. 16 Grundskoleförvaltningen
Källförteckning Barns skolvägar 2012, Trafikverket, Borlänge, 2013. Delegationsordning för grundskolenämnden rev 20140423, 3.3.32. Fysisk aktivitet i skolan, NCFF, 2014. Hammar, Lena, Delaktighet i lek och fysiska aktiviteter-ur ett hälsoperspektiv, Specialpedagogisk tidskrift, 2:2010, Stockholm, 2010. LGR 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011. Likvärdig utbildning i svensk grundskola, Skolverket, 2012. Nilsson, Agneta, Elevhälsans uppdrag- främja, förebygga och stödja elevens utveckling mot målen, Skolverket, 2014. Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14, Folkhälsomyndigheten, Stockholm 2014. Skolförordningen. 2011:185. Skollagen. 2010:800. SOU 2000:19, Från dubbla spår till elevhälsa I en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling, 2000, Stockholm. Törnsén, Monica, Successful principal leadership: prerequisites, processes and outcomes. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, Umeå, 2009. WHO- Constitution of the World Health Organization, New York, 1948. 17 Grundskoleförvaltningen