Syfte med dagens möte. 1. Allmänt kring innemiljö. 2. Skolmiljö i Sverige. 3. Vad säger lagsystemet



Relevanta dokument
epidemiologi, [1, 2]

Program / Generellt om innemiljö i skolor. 2. Rapsen. Resultat mätinsatser: emissionsmätning (partiklar) Lagsystem

Kort om miljöbalken, allmänna hänsynsregler och egenkontroll. Folkhälsomyndigheten

CODIFICATION - Något om Soil Security i svensk juridik

Innehåll och fördelning är faktorer som påverkar

När ska tillsynsmyndigheten upplysas om att föroreningar hittats och medför en upplysning alltid en anmälan om efterbehandling?

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan Balken innehåller 33 kapitel.

Låt oss slå fast från början. Jonas Christensen Miljöjurist. Resurshushållning och Kretslopp. Är lagstiftningen verkligen tandlös?

Vägledning i arbetet med egenkontroll

Introduktion till miljöbalken

Vägledning om egnahemsägares undersökningsansvar

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet?

Juridiken kring förelägganden och förbud. Helena Emanuelson och Anneli Wejke

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Miljölagstiftning. s i handboken Föreläsare Per Nordenfalk

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas.

FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR INOM DEN RÄTTSLIGA HANTERINGEN AV EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN MÅLKONFLIKTER

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

Omvärld, lagar, entreprenadjuridik

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN

2. Miljölagstiftning

Fastighetsägares egenkontroll

Formell status Kalmar Myc-Tech

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar

Kemikaliehantering. Marianne Wallgren

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga:

Konstgräsplaner och lagstiftningen

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Förorenade byggnader vem ansvarar egentligen?

Samhällsbyggnadskontoret/miljö. Tillsynsplan för miljöbalkens område

Förbud mot boende och övernattning m.m. på fastigheten Brännaren 19

Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljöbalken och smittskydd

Ljud från vindkraftverk

RAPPORT Tillsyn av vårdboenden. Frida Wahlund Miljöinspektör

Miljöbalkens hänsynsregler

Transportstyrelsens remissvar på remiss av promemoria om förbud mot och begränsningar för terrängkörning i en kommun

Helena Anshammar (S), ordförande Conny Carlsson (S) Karl-Erik Kulander (HS) Anders Folkesson (C) Tomas Waldenström (M)

Luftkvalitet och människors hälsa

Enkät INNEHÅLL. Sida 2 (10) 3 (10) BEDÖMNING REFERENSER BILAGOR BILAGA 1: 4 (10) BILAGA 2: 5 (10) 9(10) 10 (10) BILAGA 3:

Mål och krav, genomförande av miljökrav, särskilt om genomförandet av miljökvalitetsnormer.

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Kemikalier i inomhusmiljö

Lokalvård. Riktlinjer

Leadership in Filtration. ISO En guide till den nya standarden för luftfiltrering.

Anmälan om miljöfarlig verksamhet

Trender i kommunalt tillsynsarbete Dave Borg. 1 av 31

Miljöbalken, vad säger den? Vad krävs av verksamheterna?

Tillsynsvägledning bassängbad

Byggsektorns betydande miljöaspekter

Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg. Anna Isberg och Pendar Behnood

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan

Anmälan om miljöfarlig verksamhet

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Inomhusmiljö och hälsa. Seminarium. Inomhusmiljö och hälsa. Umeå, 28 februari 2013

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ELLER ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT VATTENSKYDDSFÖRESKRIFT

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Inledning. Miljöbalken. Teknikutveckling. Stockholm i januari 2006 För Naturvårdsverket Björn Södermark t.f direktör, Miljörättsavdelningen

ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet Sevesokonferensen Åsa Wiklund Fredström, Naturvårdsverket

Lagar och föreskrifter

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker

Vad jag behöver känna till för att använda PRIO. Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand

Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län remiss från kommunstyrelsen

3.1 Riktvärde radon i inomhusluft Riktvärdet för radongas i inomhusluft är, sett som ett årsmedelvärde, 200 Becquerel per kubikmeter (Bq/m3).

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen

Egenkontroll enligt miljöbalken

Miljöarbete inom SBU HBF Klubbar

Smittspridning och. av barns infektioner - vem ansvarar för vad?

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag

Att nätverka en del av arbetslivet

Tillstånd till gruppstation för vindkraft på bl.a. Taka-Aapua inom fastigheten Övertorneå 1:1, Övertorneå kommun.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

Miljö- och byggnadsnämnden

Miljö- och byggnadsnämnden

Anmälan enligt miljöbalken 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Bilaga 4 Lagstiftning

Miljölagstiftningen tillämpning och förändringar. Erica Nobel / Partner / Advokat

Grundläggande MIFO-juridik. Paulina Rautio

Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den

Hantering av asbesthaltigt material vid besök i SHM:s samlingar eller lån från SHM:s samlingar

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde. inom Gamla staden i Norrköping

5 sept Rapport datum INNEHÅLL. Sida. 1. Projektbeskrivning Mätinsatser REFERENSER BILAGOR

Riktlinjer för enskilda avlopp

Nanopartiklar i luften du andas

MILJÖ. Ta vara på framtiden

Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling

Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem

Transkript:

Syfte med dagens möte 1. Allmänt kring innemiljö 2. Skolmiljö i Sverige 3. Vad säger lagsystemet Skola / förskola Rapsen? Lyssna av hur ser de som vistas i skolan på situationen www.myctec.com

Skolan är Sveriges största arbetsplats I dess lokaler vistas mer än 1,6miljoner elever och anställda Huvuduppdrag är att ge alla elever en grund för att kunna klara framtida studier och yrkesliv ett krävande arbete som måste genomsyra alla inblandade För att klara detta måste studiemiljön präglas av ordning trygghet och studiero Miljön är komplex med en kombination av många olika behov och problemställningar som alla är viktiga. Skolansfysiska utformning utgör i detta en central grund då den har en direkt påverkan på stimulans, trivsel, arbetseffektivitet, hygien och hälsa.

Skolan är Sveriges största arbetsplats I dess lokaler vistas mer än 1,6miljoner elever och anställda Huvuduppdrag är att ge alla elever en grund för att kunna klara framtida studier och yrkesliv ett krävande arbete som måste genomsyra alla inblandade För att klara detta måste studiemiljön präglas av ordning trygghet och studiero Miljön är komplex med en kombination av många olika behov och problemställningar som alla är viktiga. Skolansfysiska utformning utgör i detta en central grund då den har en direkt påverkan på stimulans, trivsel, arbetseffektivitet, hygien och hälsa.

Skolan är Sveriges största arbetsplats I dess lokaler vistas mer än 1,6miljoner elever och anställda Huvuduppdrag är att ge alla elever en grund för att kunna klara framtida studier och yrkesliv ett krävande arbete som måste genomsyra alla inblandade För att klara detta måste studiemiljön präglas av ordning trygghet och studiero Miljön är komplex med en kombination av många olika behov och problemställningar som alla är viktiga. Skolans fysiska utformning utgör i detta en central grund då den har en direkt påverkan på stimulans, trivsel, arbetseffektivitet, hygien och hälsa.

Skolan är Sveriges största arbetsplats I dess lokaler vistas mer än 1,6miljoner elever och anställda Huvuduppdrag är att ge alla elever en grund för att kunna klara framtida studier och yrkesliv ett krävande arbete som måste genomsyra alla inblandade För att klara detta måste studiemiljön präglas av ordning trygghet och studiero Miljön är komplex med en kombination av många olika behov och problemställningar som alla är viktiga. Skolans fysiska utformning utgör i detta en central grund då den har en direkt påverkan på stimulans, trivsel, arbetseffektivitet, hygien och hälsa.

Syfte med dagens möte 1. Allmänt kring innemiljö 2. Skolmiljö i Sverige 3. Vad säger lagsystemet Skola / förskola Rapsen? Lyssna av hur ser de som vistas i skolan på situationen

Enkät 150 respondenter från 6 skolor

Enkät Bortfal (%) 1% 150 respondenter från 6 skolor Ja (%) 26% Nej (%) 73% 1. Känner Du idag hälsobesvär när Du vistas i byggnaden?

Enkät Bortfal (%) 1% 150 respondenter från 6 skolor Ja (%) 26% Nej (%) 73% 1. Känner Du idag hälsobesvär när Du vistas i byggnaden?

Enkät Bortfal (%) 1% 150 respondenter från 6 skolor Ja (%) 26% Nej (%) 73% 1. Känner Du idag hälsobesvär när Du vistas i byggnaden? Bortfal (%) 2% Ja (%) 35% Nej (%) 63% 2. Känner Du oro för framtida hälsobesvär p.g.a. vistelse i denna byggnad?

Enkät Bortfal (%) 1% 150 respondenter från 6 skolor Ja (%) 26% Nej (%) 73% 1. Känner Du idag hälsobesvär när Du vistas i byggnaden? Bortfal (%) 2% Ja (%) 35% Nej (%) 63% 2. Känner Du oro för framtida hälsobesvär p.g.a. vistelse i denna byggnad?

Nej (%) 33% Bortfal (%) 3% Ja (%) 64% Enkät 150 respondenter från 6 skolor 3. Upplever Du att luftkvaliteten på Din arbetsplats är dålig?

Nej (%) 33% Bortfal (%) 3% Ja (%) 64% Enkät 150 respondenter från 6 skolor 3. Upplever Du att luftkvaliteten på Din arbetsplats är dålig? Bortfal (%) 8% Nej (%) 38% Ja (%) 54% 4. Upplever Du att luften på Din arbetsplats är dammig?

Nej (%) 33% Bortfal (%) 3% Ja (%) 64% Enkät 150 respondenter från 6 skolor 3. Upplever Du att luftkvaliteten på Din arbetsplats är dålig? Bortfal (%) 8% Nej (%) 38% Ja (%) 54% 4. Upplever Du att luften på Din arbetsplats är dammig? Bortfal (%) 0% Nej (%) 41% Ja (%) 59% 5. Upplever Du obehagliga dofter på Din arbetsplats?

Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor Enkät Nej (%) 33% Bortfal (%) 3% Ja (%) 64% 150 respondenter från 6 skolor 3. Upplever Du att luftkvaliteten på Din arbetsplats är dålig? Bortfal (%) 8% Nej (%) 38% Ja (%) 54% 4. Upplever Du att luften på Din arbetsplats är dammig? Bortfal (%) 0% Nej (%) 41% Ja (%) 59% 5. Upplever Du obehagliga dofter på Din arbetsplats?

Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor

Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor A) Normalt utgör partiklar med en storlek under 1 µm 99,9 % av antalet partiklar i rumsluften. Sundell J. and Kjellman M. (1995) Luften vi andas inomhus ), Sfolkhälsoinst..

Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor A) Normalt utgör partiklar med en storlek under 1 µm 99,9 % av antalet partiklar i rumsluften. Sundell J. and Kjellman M. (1995) Luften vi andas inomhus ), Sfolkhälsoinst.. B) I detta fall är genomsnittsvärdet endast 84 %

Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor A) Normalt utgör partiklar med en storlek under 1 µm 99,9 % av antalet partiklar i rumsluften. Sundell J. and Kjellman M. (1995) Luften vi andas inomhus ), Sfolkhälsoinst.. B) I detta fall är genomsnittsvärdet endast 84 % Dvs de större partiklarna kraftigt överrepresenterade

Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor

Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor Partiklar i intervall 5,0 10,0 µm transportörer av hälsonegativa agenser (bakterier, allergener ect) som innebär att höjda partikelmängder korrelerar med människors hälsobesvär Månsson L (1992), Högteknologins osynlige fiende (High Technologies Invisible Enemy) (in Swedish), TIMAB AB, Malmö. Ramtorp M (1999), Renhetsteknik och rena rum en introduktion, BioTeknisk Processdesign AB, Malmö.

Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor Halten partiklar i luft som inandas påverkar både kroppens luftvägar och dess hjärt och kärlsystemet undersökningar visar även på kopplingar till lungcancer. Höga halteravpm10 expo nering (PM10 = partiklar upp till 10 µm) leder redan vid kort exponering till hälsoeffekterna bl.a. med andningssymptom och förändringar av lungfunktionen, ökad medicinering och fler akutbesök på sjukhus för astmatiker, ökade sjukhusintagningarav barnmed lung sjukdomar och av äldre för lunginflam mation. Långtidsexpone ring är betydligt mindre studerade än de hälsoeffekter som uppstår vid kortvarig exponering. Förhöjda halter av partiklar i luften är också kopplade med ökat antal dödsfall i hjärt, kärl och lungsjukdomar. Studier har visat samband att exponering för luftburna partiklar ger både kroniska k och tillfälliga effekter på lung funktionen hos barn och vuxna

Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor Halten partiklar i luft som inandas påverkar både kroppens luftvägar och dess hjärt och kärlsystemet undersökningar visar även på kopplingar till lungcancer. Höga halteravpm10 expo nering (PM10 = partiklar upp till 10 µm) leder redan vid kort exponering till hälsoeffekterna bl.a. med andningssymptom och förändringar av lungfunktionen, ökad medicinering och fler akutbesök på sjukhus för astmatiker, ökade sjukhusintagningarav barnmed lung sjukdomar och av äldre för lunginflam mation. Långtidsexpone ring är betydligt mindre studerade än de hälsoeffekter som uppstår vid kortvarig exponering. Förhöjda halter av partiklar i luften är också kopplade med ökat antal dödsfall i hjärt, kärl och lungsjukdomar. Studier har visat samband att exponering för luftburna partiklar ger både kroniska k och tillfälliga effekter på lung funktionen hos barn och vuxna

Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor Halten partiklar i luft som inandas påverkar både kroppens luftvägar och dess hjärt och kärlsystemet undersökningar visar även på kopplingar till lungcancer. Höga halteravpm10 expo nering (PM10 = partiklar upp till 10 µm) leder redan vid kort exponering till hälsoeffekterna bl.a. med andningssymptom och förändringar av lungfunktionen, ökad medicinering och fler akutbesök på sjukhus för astmatiker, ökade sjukhusintagningarav barnmed lung sjukdomar och av äldre för lunginflammation. Långtidsexponering är betydligt mindre studerade än de hälsoeffekter som uppstår vid kortvarig exponering. Förhöjda halter av partiklar i luften är också kopplade med ökat antal dödsfall i hjärt, kärl och lungsjukdomar. Studier har visat samband att exponering för luftburna partiklar ger både kroniska k och tillfälliga effekter på lungfunktionen hos barn och vuxna

Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor Varför inte erbjuda skolelever bästa möjliga miljö?

Hälso & Sjukvårdslagen 1. Målet är en god hälsa och en vård ådpå lika villkor för hl hela bflki befolkningen. Vården skall kllges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet samt den som har största vårdbehovet skall ges företräde. Hälso och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. 2. Gällande landsting och kommuner skall dessa medverkavid vid finansiering, planering och genomförande av kliniskt forskningsarbete på hälso och sjukvårdens område samt det folkhälsovetenskapliga området. I dessa frågorskall man,i den omfattning som fordras, samverka med varandra samt med berörda universitet och högskolor. [ 1, 2, 2c och 26b]

AML / Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpning Lagens ändamål äratt förebygga ohälsaoch och olycksfall på arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Denna lag gäller för varje verksamhet i vilken arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. [ 1 2]

MB / Kapitel 9: Miljöfarlig verksamhet Särskilda bestämmelser om hälsoskydd: A) Bostäder och lokaler för allmänna ändamål skall brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer och hållas fria från ohyra och andra skadedjur. B) Ägare eller nyttjanderättshavare till berörd egendom skall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa. Kommunen skall utan dröjsmål underrätta smittskyddsläkaren om iakttagelser som kan vara av betydelse för smittskyddet för människor. [ 9 &14]

MB / Kapitel 1: Miljöbalkens mål och tillämpning Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam oh god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Miljöbalken skall tillämpas så att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, värdefulla natur och kulturmiljöer skyddas och vårdas, den biologiska mångfalden bevaras, mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas samt återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Kapitel 2: Allmänna hänsynsregler m.m Rimlighetsavvägning: Kraven gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem.

Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor X MB H&S? AML??