5 sept Rapport datum INNEHÅLL. Sida. 1. Projektbeskrivning Mätinsatser REFERENSER BILAGOR

Transkript

1 Rapport emissionsmätning, datum 5 sept Studie innemiljö Rapsens skola, Kalmar kommun Rapport datum INNEHÅLL 1. Projektbeskrivning 2. Allmänt om luftmiljö inomhus 3. Mätinsatser 4. Resultat Sida REFERENSER 10 BILAGOR Bilaga 1: Emissionsmätningar lista samtliga resultat Bilaga 2: Emissionsmätningar lista underlag k värdesberäkning Bilaga 3: Arbetsrapport från insatser 30 aug 1 sept 2010, enligt program datum Bilaga 4: Arbetsrapport från insats

2 1. Projektbeskrivning Dålig luftmiljö inomhus har de senaste decennierna blivit ett omfattande problem i svenska skolor då hälsobesvär drabbar personer som regelbundet vistas i en viss byggnad. Besvären består av ett eller flera symtom, såsom irritation i ögon, näsa och hals, torrhetskänsla i slemhinnor och hud, hudutslag, trötthet, huvudvärk och illamående. Enligt en nationell miljöhälsoenkät som presenterades år 2005 rapporteras att 18 procent av den vuxna befolkningen, motsvarande en miljon personer, lider av dessa symtom som relateras till inomhusmiljön i bostaden, skolan eller på arbetet [1]. Kraven ökar på dem som tekniskt ansvarar för byggnader och idag gäller enligt Socialstyrelsen omvänd bevisbörda för fastighetsansvariga, se exempelvis 1. Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken fukt och mikroorganismer (SOSFS 1999:21) [2] 2. Hälsorisker vid fuktproblem i byggnader, meddelande från Socialstyrelsens tillsynsmyndigheterna november 2006 [3]. 3. Fastighetsägares egenkontroll, folder från Socialstyrelsens [4] Relevansen i de krav som ställs kan många gånger vara svårdefinierade och dialogen mellan inblandade parter blir i förekommande fall både svår och motstridig. Generellt visar forskningsresultat att när problem med innemiljön behandlas sker en för enkelsidig fokusering på byggnadstekniska aspekter. Följden är att problem ofta kvarstår trots att omfattande resurser förbrukas [5]. När problemanalyser görs är det därför viktigt att den som genomför en utredning tydligt kan redovisa begripliga resultat. Rapsens skola har drabbats av problem med innemiljön och problemen har pågått under många år. Detta projekt har anpassats efter de behov och förutsättningar som bedöms att i detta skede råder på skolan. Hanteringsformen är en stegvis utveckling för att successivt klarlägga problembilden. Förfarandet beskrivs i arbetsrapport från insatser datum 30 aug 1 sept 2010 och 25 aug 2010, se sidor Arbetet har inletts med 1) en okulär besiktning av skolans lokaler 2) en emissionsmätning i skolans lokaler, resultat ingår i denna rapport 3) en enkät till skolpersonalen, se separata rapporter som bifogas denna rapport. Målsättningen med det inledande steget är att göra en analys av luftföroreningar och den hygieniska statusen i skolan. Detta innebär att inte bara fokus på byggnaden sker utan att även samtliga källor till eventuella hygieniska brister i skolmiljön värderas. I projektets inledande etapp som redovisas den 6 7 september 2010 ingår att analysera hur personalen upplever den fysiska inomhusmiljön i skolan. Detta sker framför allt med hjälp av en enkätstudien men även de synpunkter som delgavs vid möten och praktiska insatser på skolan beaktas. Viktigt är att skapa en gemensam avstämning mellan inblandade parter för att tillsammans och i samförstånd lösa de eventuella problem som uppdagas. 2

3 2. Allmänt om luftmiljö inomhus Den luft som människor inandas innehåller regelmässigt föroreningar av olika slag. Dessa kan vara gasformiga föroreningar och partikulära föroreningar. Innehåll och fördelning av föroreningar är faktorer som starkt påverkar luftens kvalitet. Beträffande gasformiga föroreningarna har under de senaste decennierna stora resurser på forskning anslagits och nivåer som uppmätts i skolmiljöer är mycket låga relaterat till Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärden [6]. Partikulära föroreningar är till stor del beståndsdelar som ingår i naturens kretslopp såsom damm, pollen, mikrosvampar och bakterier. Partikulära emissioner i skolmiljöer har under de senaste decennierna inte studerats i samma utsträckning som gasformiga emissioner, men studier som genomförts indikerar att höga partikulära emissionsnivåer råder [5, 7]. Det är känt att partikelhalten i luften påverkar luftvägarna samt hjärt och kärlsystemet. Undersökningar visar även på kopplingar till lungcancer och effekt på hälsan relateras till partikelmängden i luften. Höga halter av PM10 exponering leder redan vid kort exponering till hälsoeffekter bl.a. med andningssymptom och förändringar av lungfunktionen, ökad medicinering och fler akutbesök på sjukhus för astmatiker, ökade sjukhusintagningar av barn med lungsjukdomar och av äldre för lunginflammation. Långtidsexponering är betydligt mindre studerade än de hälsoeffekter som uppstår vid kortvarig exponering. Förhöjda halter av partiklar i luften är också kopplat till ökat antal dödsfall i hjärt, kärl och lungsjukdomar. Studier har visat samband mellan exponering för luftburna partiklar, både med kroniska och tillfälliga effekter på lungfunktionen hos barn och vuxna [8]. Beträffande partiklar i intervall 5,0 10,0 µm är dessa transportörer av hälsonegativa agenser, bakterier, allergener ect. Sammantaget innebär detta att höjda partikelmängder korrelerar med människors hälsobesvär och partikelmängden i skolmiljön bör hållas så låg som möjligt. Människan själv är en stor partikelspridare. Helt naturligt avges hundratusentals partiklar varje minut, allt från mikroskopiskt små partiklar till millimeterstora flagor och långa hårstrån. En människa andas in cirka liter luft per dygn. Detta innebär att stora mängder av den egna hudfloran, andra människors hudflora samt hudfloran från djur som överförs via såväl direkta som indirekta kontakter. Dessutom inandas, uthostade och utnysta inneboende bakterier från munhåla, hals och näsa från människor och djur i vår närhet [9, 10]. Inomhusmiljön i förskolor och skolor innebär många gånger att allergiska besvär såväl underhålls som förvärras. En viktig orsak till detta är att höga halter av allergiframkallande ämnen, allergen, finns i dammet hos förskolor och skolor, trots att djur inte får vistas där. Allergenet förs till förskolor och skolor via hår och kläder från dem som varit i direktkontakt med den allergena miljön. Nivågivande för inneluftens kvalitet är byggnadens kringgivande uteluft. I rum med ventilation, människor som rör sig etc, förblir partiklar av storleken några mikrometer och mindre luftburna. De tyngre partiklar faller och deponeras på ytor och elimineras genom städning. Normalt skall partiklar med en storlek under 1 µm utgöra 99,9 % av antalet partiklar i rumsluften och med en massa som utgör 30 % av den totala massan. Partiklars rörelse i luften påverkas också av deras laddning och förekomst av elektriska fält. Luftburna mikroorganismer förekommer i alla inomhusmiljöer, dels som fria små partiklar, dels i större och mindre aggregat samt även som mikrobiell kontamination på partiklar [11]. CFU, Colony Forming Units, innebär antalet i luften förekommande kolonibildande partiklar och i rumsluft relateras detta framför allt till bakterieförekomsten. CFU förekommer normalt inte fritt svävande utan sitter på andra partiklar. De flesta CFU återfinns på partiklar i storleksområdet upp till 10 mikrometer [12]. Under de senaste decennierna har en intensiv forskning pågått att brister skall finnas i byggnaders tekniska status. Det relateras till fukt och mikrosvampar, inklusive mögel skall finnas i byggnadskonstruktionen i den omfattning att detta skall kunna vara hälsofarligt för de som vistas i byggnader. Trots omfattande studier finns inga kopplingar i detta avseende i miljöer typ den som gäller för dagens svenska skolor [13]. 3

4 I innemiljön påverkas partiklar av de luftströmmar som regelbundet uppstår och resultat indikerar att partiklar upp till 10 µm infiltreras från de lägre nivåerna upp till människans andningszon. Partiklarna i det öppna intervallet >5,0 µm har därefter ett starkt sedimenterande beteende och deponerar på olika platser i rummet medan de mindre partiklarna i större utsträckning följer rådande luftströmmar [14]. För att kunna påverka luftkvaliteten inomhus är det nödvändigt att kunna analysera källorna till luftföroreningar och dålig hygien. Det har visat sig att när problem uppstår hamnar ofta byggnaden i sig i fokus. Hypoteser är att brister i byggnaders tekniska status skall producera emissioner såsom mikroorganismer och kemiska föreningar från byggnadsmaterial i omfattning att hälsobesvär för brukare uppstår. Trots omfattande forskning har icke några samband fastställts [13]. Däremot finns tydliga tecken att emissionsnivåer i skolor av andra orsaker är höga och detta i sådan omfattning att skäl finns för att hälsobesvär drabbar de som vistas i skolor och förskolor [5, 7, 11]. 4

5 3. Mätinsatser De mätinsatser som genomförs inom ramen för detta projekt är - en enkät till skolpersonal, se separat rappor, 3 st med datum 5 sept 2010 och - luftmätningar som omfattar emissionsnivåer (partikelhalt). En bra referensram/grundnivå att använda vid kvalitetsbedömning av tekniska mätmetoder är uteluften kring byggnader. Resultatet från de tekniska mätningarna visar att stora variationer råder både i uteluften och i inneluften [5, 7]. Basen för luften inomhus är den emissionsnivå som råder i uteluften kring byggnaderna. Beträffande luftkvalitet är partiklar i intervall >5,0 µm transportörer av hälsonegativa agenser, bland annat bakterier och allergener vilket innebär att höjda partikelmängder korrelerar med människors hälsobesvär [9 10]. Utöver partikelstorleken görs ingen djupare studie av partikeln även om den sannolikt över tiden förändras i densitet och på grund av klimatförhållanden. Dammpartiklar i fraktionen >5,0 µm kan ej bortföras med ventilationssystem utan blir kvar i rummet. När aktiviteter avslutas, som gör att damm är luftburet, sedimenterar dammpartiklarna åter [14]. Mätinstrumentet som används i detta projekt för utvärdering av luftkvaliteten är TSI 8220 Aero Trak, en handburen optisk partikelräknare. Instrumentet mäter sex fackstorlekar 0,3 0,5 1,0 3,0 5,0 och 10,0 µm och en mätserie på respektive mätplats omfattar 5 stycken individuella mätningar. Referensnivån för inneluften i detta projekt är uteluften, en hanteringsform som tidigare beskrivits och med fördel kan användas. Resultaten av mätningarna redovisas i antal partiklar per kubikmeter luft [5]. Vid mätinsatserna simulerar provtagare likvärdig verksamhet som normalt sker i rummet, men med en viktig skillnad, vid normal verksamhet avger respektive individ hundratusentals partiklar per minut, dvs en stor mängd partiklar som inte kommer med i mätresultatet. Resultaten redovisas i Bilaga 1: Lista samtliga mätresultat Bilag 2: Lista underlag för k värdesberäkning. För medelvärde, både för en mätserie och för samtliga värden beräknas förhållandet, kvoten mellan luften inne och ute ut, benämns i denna rapport med k värde. I kapitel 4 görs en fördjupad analys av de resultat som uppmätts. Resultatet värderas mot forskningsresultat från Myc Techs verksamhet på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Mätinstrument TSI 8220 Aero Trak 5

6 4. Resultat Resultat från tekniska emissionsmätningar indikerar att problem med den fysiska innemiljön råder på Rapsens skola. Enkätstudien visar sammantaget att problem påtalas inom samtliga tillfrågade områden a) oro hälsa, b) luftkvalitet, c) komfort och d) ljud, se rapport från den separata enkätutredning som genomförts. Det är således nödvändigt att identifiera källan till de olika problemen. I detta sammanhang ställs stora krav på fastighetsansvariga, bl.a. krävs s.k. omvända bevisbörda från Socialstyrelsen, se exempelvis 1. Allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken fukt och mikroorganismer (SOSFS 1999:21) [2] 2. Hälsorisker vid fuktproblem i byggnader, meddelande från tillsynsmyndigheterna november 2006 [3]. 3. Fastighetsägares egenkontroll, folder [4] Det är viktigt för dem som vistas i skollokalerna att rätt åtgärder görs. Därför bör en inledande övergripande sortering ske, som gör att problemkällan kan identifieras och därmed en bedömning göras om tekniska åtgärder kan bota de brister som föreligger i innemiljön. Studier visar att detta i olika sammanhang brister som innebär ekonomiskt resursslöseri för kommuner och löser inte problemet för de personer som drabbas av hälsobesvär [5]. Brister finns i miljön på Rapsens skola. Resultatet i enkätstudien, se separata rapport, påvisar att omfattande problem råder och detta påtalades också vid flertalet tillfällen vid insatserna, se arbetsrapport från insatsen 25 augusti och 30 aug 1 sept 2010 bilagorna 3 och 4 sidor Att problem råder i den fysiska innemiljön styrks av de tekniska mätresultaten som påvisar betydligt högre emissionsnivåer än vad som är nödvändigt se tabell 1 och figurerna 1 3 och bilagor 1 och 2. Normalt skall partiklar med en storlek under 1 µm utgöra 99,9 % av antalet partiklar i rumsluften [11]. I denna studie ingår endast partikelstorleken >0,3 µm, dvs partiklar <0,3 µm ingår inte och trots detta redovisar uppmätta värden att obalans råder, se tabell 1. Förhållande; totala mängden i förhållande till mängd i intervallet 0,3 1,0 µm understiger partikelmängden >1,0 µm på flera platser påtagligt dessa 99,9 %. I diagram, figur 1 och 2 redovisas högst uppmätta emissionsvärden för partikelstorlekarna 5 och 10 µm på respektive mätplats. Detta visar på stora variationer råder i skolmiljön. Mätningarna genomfördes under en period då förutsättningarna för en bra innemiljö är god, efter sommaruppehåll, lokaler tekniskt åtgärdade och ordentligt städade. Trots detta råder på ett par platser omfattande belastningar, höga emissionsnivåer uppmätts. Risk finns att längre in på höstsäsongen förvärras förhållandet och miljön blir betydligt mer belastad. Material som verksamhet, elever och barn tillför, regn och rusk gör att fukt och lera dras in i skolan, listan på belastningsfaktorer kan göras längre men i kombination med inredningens utformning blir miljön belastad och detta kan inte kompenseras med normal städning eller med tekniska installationer. Viktigt för skolan att se över den hygieniska situationen som råder i byggnaden. Situationen tydliggörs genom diagrammet figur 3 där k värdet ökar med partikelstorleken, dvs differansen ökar mellan luften inne och ute till inneluftens nackdel. Som framgår av resultaten kan emissionsnivåerna hållas låga och bör givetvis eftersträvas och som tidigare redovisats, detta påverkar människors hälsa. 6

7 Tabell 1: Resultat från mätinsatsen visar på följande resultat i intervall 0,3 1,0, dvs att intervallet <0,3 µm inte ingår i partikelmängden. Medelvärdet av totalt uppmätt antal partiklar i en mätserie hela intervallet >0,3 µm, >0,5 µm, >1,0 µm, >3,0 µm, >5,0 µm och >10,0 µm. % Ute 99 Sammanställning i skolan Skolan (medeltal på skolan samtliga uppmätta resultat) 81 Kommundel (medeltal i kommunens lokaler samtliga uppmätta resultat) 79 (entre och korridor ingår ej) Montessoridel (medeltal i Montessoris lokaler samtliga uppmätta resultat) 77 (entre och korridor ingår ej) Resp. yta Entre 2108 (medeltal av i rummet genomförd mätserie) 92 Korridor (medeltal av i rummet genomförd mätserie) 96 Bibliotek 2104 (medeltal av i rummet genomförd mätserie) 78 Klassrum 2105 (medeltal av i rummet genomförd mätserie) 67 Klassrum 2106 (medeltal av i rummet genomförd mätserie) 85 Förskola 2011 (medeltal av i rummet genomförd mätserie) 95 Sörgården 2109 (medeltal av i rummet genomförd mätserie) 67 Mellangården 2110 (medeltal av i rummet genomförd mätserie) 88 Båtsman 2058 (medeltal av i rummet genomförd mätserie) Högsta värde som uppmättes, >5,0 µm Ute Entre; 2108 Korridor Bibliotek; 2104 Klass F 1; 2105 Figur 1 Högst uppmätta emissionsvärde, partikelhalt intervall >5,0 µm Klass 2 3; 2106 Förskola; 2011 Sörgården; 2109 Mellangår den; 2110 Båtsman; 2058 >5,0 µm

8 Högsta värde som uppmättes, >10,0 µm Ute Entre; 2108 Korridor Bibliotek; 2104 Klass F 1; 2105 Figur 2 Högst uppmätta emissionsvärde, partikelhalt intervall >10,0 µm Klass 2 3; 2106 Förskola; 2011 Sörgårde n; 2109 Mellangå rden; 2110 Båtsman; 2058 >10,0 µm Samtliga mätresult at Entre 2108 Korridor K värde >0,3 µm >0,5 µm >1,0 µm >3,0 µm >5,0 µm >10,0 µm Figur 3 K värde, dvs differansen, kvoten mellan emissionsnivå inne och ute. Som framgår av diagrammet ökar skillnaden till innemiljöns nackdel med storleken på partikeln. 8

9 k värde Klassrum Figur 4 Klassrum 2105, k värde visar på stor differens i emissionsnivå inne och ute till innemiljöns nackdel. Med tanke på hälsoeffekter är dessa emissionsnivåer inte att rekommendera utan bör omedelbart åtgärdas. Denna hygieniska belastning kan inom normala rammar inte åtgärdas med tekniska åtgärder utan eliminera källan Denna utredning visar att de emissioner som uppstår i byggnaden inte kan lösas genom tekniska åtgärder utan viktigt är att detta hanteras genom att eliminera källorna till de luftföroreningar som uppstår och brister i hygien som råder. För Kalmar kommun är rimlighetsbedömningen enligt kap 2 i miljöbalken för Serviceförvaltningen uppnådd, dvs omvänd bevisbörda gäller inte. 9

10 REFERENSER 1. Asplund K., Pershagen P. and Svartengren M. (2005) Miljöhälsorapporten 2005, ISBN X, Socialstyrelsen, Stockholm 2. Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken fukt och mikroorganismer, SOSFS 1999:21, Socialstyrelsen, Hälsorisker vid fuktproblem i byggnader, meddelande tillsynsmyndigheterna november _ pdf 4. Fastighetsägares egenkontroll (artikelnr ) kan beställas från Socialstyrelsens beställningsservice, Stockholm E post: socialstyrelsen@strd.se Fax: Publikationen kan också laddas ner på 5. Alsmo T och Holmberg S, A Study of Sources of Airborne Pollutants and Poor Hygiene in Schools, Fluid and Climate Technology, KTH Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden, Indoor Built Environ 2010;19;2: Arbetsmiljöverket, AFS 2005:17 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar, 7. Alsmo T, Holmberg S (2007) Sick buildings or not: Indoor air quality and health problems in schools, Fluid and Climate Technology, Royal Institute of Technology, KTH, Stockholm, Sweden 8. Mängden skadliga partiklar i luften måste minska, faktablad 2003:02, Länstyrelsen i Stockholms län 9. Månsson L (1992), Högteknologins osynlige fiende (High Technologies Invisible Enemy) (in Swedish), TIMAB AB, Malmö. 10. Ramtorp M (1999), Renhetsteknik och rena rum en introduktion, BioTeknisk Processdesign AB, Malmö. 11. Sundell J. and Kjellman M. (1995) Luften vi andas inomhus, Folkhälsoinstitutet, Stockholm. 12. Ljungqvist B, Nydahl R, Reinmuller B, 1989, Mätteknik i rum med förhöjda renhetskrav, Kungl Tekniska Högskolan och KABI Stockholm 13. Alsmo T, 2010, Litteraturstudie, luftmiljö i skolor, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 14. Einberg G (2005), Air diffusion and solid contaminant behaviour in room ventilation a CFD based integrated approach. Kungliga Tekniska Högskolan, avdelning Teknik och Hälsa 15. Socialstyrelsen, Enheten för hälsoskydd, Dnr /

11 Bilaga 1: Lista samtliga mätresultat Ute >0,3 µm >0,5 µm >1,0 µm >3,0 µm >5,0 µm >10,0 µm Mätseriens medelvärde Entre >0,3 µm >0,5 µm >1,0 µm >3,0 µm >5,0 µm >10,0 µm Mätseriens medelvärde Korridor >0,3 µm >0,5 µm >1,0 µm >3,0 µm >5,0 µm >10,0 µm Mätseriens medelvärde Montessori 2104 bibliotek >0,3 µm >0,5 µm >1,0 µm >3,0 µm >5,0 µm >10,0 µm Mätseriens medelvärde klass F 1 >0,3 µm >0,5 µm >1,0 µm >3,0 µm >5,0 µm >10,0 µm Mätseriens medelvärde

12 2106 klass 2 3 >0,3 µm >0,5 µm >1,0 µm >3,0 µm >5,0 µm >10,0 µm Mätseriens medelvärde Förskola (Rosa) >0,3 µm >0,5 µm >1,0 µm >3,0 µm >5,0 µm >10,0 µm Mätseriens medelvärde Kommunala skolan 2109 Sörgården >0,3 µm >0,5 µm >1,0 µm >3,0 µm >5,0 µm >10,0 µm Mätseriens medelvärde Mellangården >0,3 µm >0,5 µm >1,0 µm >3,0 µm >5,0 µm >10,0 µm Mätseriens medelvärde Båtsman >0,3 µm >0,5 µm >1,0 µm >3,0 µm >5,0 µm >10,0 µm Mätseriens medelvärde

13 Bilaga 2: Lista underlag k värdesberäckning Antal >0,3 µm >0,5 µm >1,0 µm >3,0 µm >5,0 µm >10,0 µm Medelvärde Medelvärde ute K värde Entre Antal >0,3 µm >0,5 µm >1,0 µm >3,0 µm >5,0 µm >10,0 µm Medel Korridor Medel ute K värde Korridor Antal >0,3 µm >0,5 µm >1,0 µm >3,0 µm >5,0 µm >10,0 µm Medel Medel ute K värde Antal >0,3 µm >0,5 µm >1,0 µm >3,0 µm >5,0 µm >10,0 µm Medel Medel ute K värde Antal >0,3 µm >0,5 µm >1,0 µm >3,0 µm >5,0 µm >10,0 µm Medel Medel ute K värde Antal >0,3 µm >0,5 µm >1,0 µm >3,0 µm >5,0 µm >10,0 µm Medel Medel ute K värde Antal >0,3 µm >0,5 µm >1,0 µm >3,0 µm >5,0 µm >10,0 µm Medel Medel ute K värde Antal >0,3 µm >0,5 µm >1,0 µm >3,0 µm >5,0 µm >10,0 µm Medel Medel ute K värde

14 Antal >0,3 µm >0,5 µm >1,0 µm >3,0 µm >5,0 µm >10,0 µm Medel Medel ute K värde Antal >0,3 µm >0,5 µm >1,0 µm >3,0 µm >5,0 µm >10,0 µm Medel inne (samtliga mätresultat) Medel ute K värde inne

15 Bilaga 3: Arbetsrapport från insatser 30 aug 1 sept 2010, enligt program datum augusti: Genomgång arbetsgruppen 1. Generellt kring området innemiljö i skolor och faktorer som påverkar luftföroreningar och dålig hygien. 2. Mätmetoder 3. Enkäten som genomförs på Rapsen 4. Utvecklingsprogram, punkter som skall presenteras för referensgruppen den 1 sept. 5. Förberedelse för besiktnings och mätinsatserna på skolan Rapsen 31 augusti Se bifogade powerpointprogram (överfört till pdf filer 1 4) Övrigt Under mötet kom Montessoriförälder Christer Dahlström förbi och meddelade att många Montessoriförälder tagit del av rapporten från Coservator och kräver en tydlig redovisning av dess innehåll och detta skall delges vid föräldramötet den 6 sept. Thomas meddelade att arbetsgruppen arbetar med ett mycket ansträngt ärende, innemiljön i skola och under tidspress, att bl.a undersöka luftföroreningar och hygieniska statusen i byggnad. Kalmar kommun genom Serviceförvaltningen vill gå till botten i sakfrågan för att skolelever, förskolebarn och personal skall kunna erbjudas bästa möjliga innemiljö. Till detta har en arbetsgrupp och en referensgrupp tillsatts som skall utveckla arbetet, så att bästa möjliga miljö kan erbjudas, det är människors hälsa som nu berörs. Naturligtvis viktigt att berörda parter förstår sakfrågan, även i detta fodras tydlighet i vad som är fakta. Det finns agerande från olika grupperingar som sprider olika uppfattningar både i Kalmar som nationellt i Sverige. Viktigt att de som sprider dessa uppfattningar tar sitt ansvar och delger vad man styrker de utlåtanden som man gör. Tydlighet fordras i sakfrågan så Kalmar kommun kan arbeta med rätt förutsättningar, för återigen det gäller människors hälsa både förskolebarn, elever och personal. Miljöinspektör Kenth Johansson meddelar att han a) på telefon pratat med utredande person på Conservator, Eva Gustafsson som meddelar att gällande de ämnen som man gör utlåtanden kring hänvisar till laboratoriet, Chemik lab, b) på telefon pratat med ansvarig person på Chemik lab, Jan Kristensson som meddelar att 4 laboratorier kommit överens att sätta upp gränsvärden. Vad man styrker dessa gränsvärden på eller hur mätteknik fungerar, exempelvis om resultat från olika laboratorier kan jämföras, var inget som Jan meddelade Kenth. I den viktiga sakfrågan, den fokusering på byggnad som Chemik lab tillsammans med Coservator bedriver, hur förhåller sig arbetsmetodiken och hur balanseras detta mot samtliga källor som förorsakar luftföroreningar och dålig hygien i skolor. Detta var inget som fanns möjlighet för Kenth att ta upp vid dessa telefonsamtal och inget som utredande personerna själva tog upp. För projektet viktigt att hålla isär begrepp, arbetsgruppen som redovisar till referensgruppen arbetar med ett helhetsperspektiv, att analysera och om behov finns, åtgärda eventuella källor till luftföroreningar och dålig hygien. Detta blir också budskapet den 6 september, då validerade fakta i sakfrågan presenteras samt den arbetsplan som arbetsgruppen arbetar efter, både i det korta perspektivet som den längre strukturen. Viktigt i denna typ av projekt med tydlig målformulering och dessutom att projektet är flexibelt för att kunna möta och anpassas efter de behov som växer fram under arbetets gång. Görs utlåtanden, med utgångspunkt från den inriktning som arbetsgruppen och referensgruppen arbetar efter, nödvändigt att externa parter tar sitt ansvar. Exempelvis externa parter som Conservator eller de som refererar till Conservatorutredningen, att dessa tydligt redovisar vad man gör och gjort. Detta ansvar kan givetvis inte övertas av någon annan part och detta meddelades också Montessoriförälder Christer Dahlström. 15

16 För att bättre kunna tydliggöra fakta planeras en djupare studie kring sakfrågan. En utgångspunkt är Faktabladet 2003:02 från Länsstyrelsen i Stockholms län Mängden skadliga partiklar i luften måste minska och material som ligger till grund för länsstyrelsens sammanställningen. Tyvärr finns inga hänvisningar eller referenslista utan detta måste sökas upp. Vid kontakt med berörd person på Länsstyrelsen, Lennart Ljungkvist meddelas följande via e post. Förslaget till åtgärdsprogram för PM10 och ett antal bilagor finns på länsstyrelsens hemsida. Bifogar länk nedan: asp När det gäller frågor om hälsa och speciellt kombinationen luftföroreningar och hälsa, så brukar vi i första hand ha kontakt med Tom Bellander på Institutet för miljömedicin, enheten för miljöhälsa. Men en studie kring för innemiljön påverkande faktorer bör även innefatta en djupare undersökning i substansen kring de utlåtande som görs kring den s.k. byggnadsfokuserade ohälsan såsom fukt, mögel, emissioner från byggnadsmaterial etc och i detta är Conservator och Chemik lab rapport ett exempel. 31 augusti: Arbetsgruppen insatser på plats skolan Rapsen A. Genomgång och planering. B. Besiktning av skolan 1. Entre 2108 doftmässigt belastad miljö, intilliggande soprum är källa till starka och olustiga dofter. Tidigare dörr direkt från skolan vid entre, dörr är sedan cirka 2 år igensatt och ingång till soprum sker utifrån. Dock för sanitära situationen på skolan, hur läcker luft in i skolan från soprum. Även det hygieniska förhållandet i soprum bör ses över, se foto 1, vid besiktnings tillfället noteras kraftiga dofter i soprummet. Förråd med skolmaterial etc mycket belastad miljö och bör ge upphov till dofter och ytans disponering bör ses över, i rådande skick kan inte vara för verksamheten effektiv, se figur Generellt på skolan inredning och material i omfattning och hanteras på så sätt som riskerar att miljön både i luft och hygien generellt blir belastad. Okulärt vid besiktningstillfället, efter åtgärder och sommar uppehåll, klimat ute fortfarande sommarperiod och relativt lugn verksamhet, råder en förhållandevis god skolmiljö inne. Tydligare insikt i detta erhålls när rapport från emissionsmätningar är sammanställd. Risk finns att längre in på höstsäsongen förändras förhållandet och miljön blir betydligt mer belastad. Material som verksamhet samt, elever och barn tillför, regn och rusk gör att fukt och lera dras in i skolan, listan på belastningsfaktorer kan göras längre men i kombination med inredningens utformning blir miljön belastad och detta kan inte kompenseras med normal städning. Viktigt att följa upp hur miljön i skolan utvecklas, stor risk för nya påtalanden föreligger. 3. Källarutrymme, verksamhet väljer själv men där råder en synnerligen ostrukturerad materialhantering i den kommunala verksamheten, se foto 3. Stora ergonomiska risker finns för den/de personer som skall hantera detta material. Extern verksamhet har haft tillgång till källarförråd men detta är under avveckling och ytan tillfaller Montessoriskolan. 4. Teknisk framkom inga onormala förhållanden. Byggnad i god teknisk kvalitativ standard, tegeltak med raka öppna ytor och med ordentlig taklutning samt fasad med tegel. Invändigt tak i gott skick med material som inte är missfärgat, se foto 4 6. Källarplan inget onormalt identifierades, ex källaryttervägg se foto Mätinsatser, instrument se foto 8 genomfördes på 10 platser en mätning i uteluften och inne i följande rum. 1. Entre, Korridor, på Montissoriskolan 3. Bibliotek, Klassrum för F 1 verksamhet,

17 5. Klassrum för 2 3 verksamhet, Förskola (Rosa), 2011 på kommunala skolan 7. Sörgården, Mellangården, Båtsman, september, möte i Borgmästarsalen Kl : Arbetsgruppen sammanställer det tidigare genomförda arbetet och planerar presentationen inför referensgruppsmötet. Efter analys av situationen upprättades program för nästa steg omfattande 1. Mätinsatser: Komfortmätning där luftfuktighet (RH) och lufttemperatur inleds så fort som möjligt samt koldioxid (CO 2) genomförs ex. under en period med start under oktober. Hela komfortmätningsprogrammet avslutas i samband med att partikelmätning genomförs under november månad. 2. Stort informationsbehov råder p.g.a. den kraftiga ryktesspridning som pågår därför genomförs en litteratursökning och kunskapssammanställning. Detta blir bas i det fortsatta arbetet. Rätt information är viktigt och att detta tydligt delges berörda parter. Kenth och Thomas ansvarar för detta arbete, Kenth meddelar att han måste stämma av med ledningen på miljökontoret, men för Kalmar kommun är detta en miljöviktig insats i nivå som bör stödjas av kommunledningar. Kent meddelar att han på telefon varit i kontakt med docent Dan Norrbäck för att erhålla mer substans i sitt arbete. Dock gällande fakta i sakfrågan viktigt att ta del av de forskningsresultat som defakto är validerat. Detta sker genom att studera i forskningsorgan publicerade artiklar och rapporter. Därutöver kan personliga kontakter tas men viktigt då att man vet att det som presenteras är individens uppfattning och inte fakta. Om akuta frågeställningar uppstår viktigt att personalen på skolan ber om tydlig dokumentation av problembilden. Detta sker skriftligt till rektor eller skyddsombud för vidare distribution till Gunilla, Bo, Kenth och Thomas. Fodras möte på skolan sker detta med hög tidsmässig prioritet. Det fortsatta programmet beskrivs i bifogade powerpointprogram (överfört i pdf fil 5). Kl : Referensgruppsmöte där arbetsgruppen presenterade projektet, det som hittills genomförts och det som planeras, se bifogade powerpointprogram (överfört i pdf fil). Vissa resultat från emissionsmätningen (partiklar) presenterades som på visa platser visar på höga nivåer. Thomas färdigställer rapporter, både emissionsmätning och enkäter till måndagsinsatsen den 6 sept samt powerpointprogram som underlag för de presentationer som är inplanerat. Denna insats sker enligt tidigare upprättade agenda. Denna agenda kompletteras med ett refernsgruppsmöte kl den 7 sept. Synpunkter från skolan är att man nu förstår vikten med ett övergripande synsätt och inte fokusera för enkelsidigt på byggnad som tidigare gjorts. I vardagsarbetet ser man ett annat sammanhang och hur olika parametrar hänger ihop. Referensgruppen stödjer arbetsgruppens förslag och Thomas upprättat program/anbud till Bo och Gunilla för Myc Techs insatser samt innehållet presenteras vid inplanerade möten den 6 7 sept. 17

18 Foto 1 Foto 2 Foto 3 Foto 4 Foto 5 Foto 6 Foto 7 Foto 8 Thomas Alsmo

19 Litteratur som bifogas denna rapport SOSFS 1999:21, Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken fukt och mikroorganismer Socialstyrelsens meddelandeblad till Miljö & hälsoskyddsnämnder etc, November 2006, Hälsorisker vid fuktproblem i byggnader samt ett antal rapporter som meddelandebladet refererar till Socialstyrelsens meddelandeblad till Miljö & hälsoskyddsnämnder etc, December 2007, Egenkontroll inom hälsoskyddsområdet EUROEXPO: Dampness in buildings as a risk factor for health effects, a multidisciplinary reviewof the literature ( ) on dampness and mite exposure in buildings and health effects NORDDAMP: Dampness in Buildings and Health Nordic Interdisciplinary Review of the Scientific Evidence on Associations between Exposure to Dampness in Buildings and Health Effects Growth Phase Related Production of Potential Volatile Organic Tracer Compounds by Moulds on Wood, J Kristenson m fl, Indoor Air 1997; 7: 2 7 (litteratursökning via KTH biblioteket, enda rapport med Kristensons inblandning som arbetsgruppen kunde finna i publiceringsorganet Indoor Air) Faktablad från Länsstyrelsen I Stockholms län, Mängden skadliga partiklar i luften måste minska. Utdrag, 9 artiklar från läkartidningen The Air, infoblad från ATSDR Sick Buildings or Not: Indoor Air Quality and Health Problems in Schools, Alsmo T och Holmberg S, Indoor and Built Environment 2007; 16; 548 A Study of Sources of Airborne Pollutants and Poor Hygiene in Schools, Thomas Alsmo Sture Holmberg, Indoor Built Environ 2010;19;2:

20 Bilaga 4: Arbetsrapport från insats Objekt: Skolan / förskolan Rapsen Denna arbetsrapport till Christer Dahlström, christer.dahlstrom@vectura.se förälder Montessori Ann Sofie Stensdotter, ann sofie.stensdotter@folkuniversitetet.se rektor Montessori Maria Isaksson, maria.isaksson@folkuniversitetet.se administratör Montessori Anette Lindstrand, anette.lindstrand@atrio.se förälder kommunala skolan Inger Börjesson, inger.borjesson@kalmar.se rektor kommunala skolan Peter Norlin, peter.norlin@kalmar.se biträdande rektor kommunala skolan Anders Holm, anders.holm@edu.kalmar.se skyddsombud kommunal Jan Åkesson, jan.akesson@kalmar.se lokal Barn & ungdomskontoret Jörgen Jumme, jorgen.jumme@folkuniversitetet.se skyddsombud Montessori Kenth Johansson, kenth.johansson@kalmar.se Miljöinspektör Bo Oscarsson, bo.oscarsson@kalmar.se byggaavd Gunilla Svensson, gunilla.svensson@kalmar.se serviceavd Thomas Alsmo, thomas.alsmo@sth.kth.se projektledare Myc Tech Kl Möte Bo Oscarsson, Gunilla Svensson och Thomas Alsmo Projektgenomgång och besök skola Rapsen Kl Möte: Christer Dahlström, Ann Sofie Stensdotter, Maria Isaksson, Anette Lindstrand, Inger Börjesson, Peter Norlin, Anders Holm, Jan Åkesson, Kent Johansson, Bo Oscarsson, Gunilla Svensson och Thomas Alsmo 1. Gunilla öppnade mötet och presenterade Thomas, mer finns att läsa på hemsidan. 2. Skolan och föräldrar meddelade att under många år, sedan tidigt 90 tal har problem påtalats med innemiljön i skolan både avseende lukter och hälsobesvär hos elever och personal. Utlåtande från olika aktörer har erhållits både i rapportform, senast från Conservator med underleverantörer, som vid andra besiktningar med utlåtanden att luft från vind med övertryck sprider dålig luft ner i byggnaden. När kolleger från andra skolor besöker Rapsen påtalar dessa att man upplever obehagliga lukter. Problembilden, oro och rena hälsobesvär har varierat under åren och problem periodvis försvunnit. Om detta beror på att detta defakto inte existerar eller uppgivenhet hos berörda kan skolledning inte bedöma. Genom tidningsartikel i våras blossade problemet åter upp och nya faktorer har kommit in som höjt oron ytterligare. Från Montessori meddelas att två elever p.g.a. detta hoppat av från skolan. Dock upplever skolan tydlig förbättring i luftmiljön efter sommaruppehållet och efter de tekniska åtgärder som genomförts, bl.a ett takläckage åtgärdats. 3. Miljökontoret upplever ärendet lite unikt då det inte finns några noteringar i ärendet hos Miljökontoret trots att problemet pågått så många år. Man har fått telefonsamtal från oroliga intressenter som undrat om miljökontoret kan garantera att luften i skolan är skadlig, ett utlåtande som miljökontoret givetvis inte kan ge. 4. Många föräldrar känner stor oro och olust i situationen på skolan. 5. Thomas presenterade området i generella perspektiv och en del resultat som Myc Tech och KTH forskar fram, se bifogade powerpointprogram (pdf fil). Viktigt att utgå från rätt infallsbild i ärendet, källan till luftföroreningar 20

21 och dålig hygien. Det är inte ovanligt att en för snäv fokusering idag sker på byggnad som gör att viktiga källor till dålig miljö i skolor förbises. Gällande partiklar se bifogade folder från Länsstyrelsen i Stockholms län, Mängden skadliga partiklar i luften måste minska. Hur förhållandet är på Rapsen anser mötesdeltagarna viktigt att tydligt utvärdera därför beslutades ett inledande program, se punkt 7. Rektorerna meddelar viktigt att så fort som möjligt återkomma med utlåtande till föräldrar därför genomförs insatser omgående. 6. Gällande de utredningar som Myc Tech tagit del av, Conservator datum påtalar mätresultat i dessa inte på några onormala förhållanden. Om olika uppfattningar i sakfråga gäller lämpligt att utredare preciserar vad man anser vara problem och på vilka validerade grunder som man styrker detta på. 7. Program som planeras: 30 aug 1 sept: Arbetsgrupp bildats (Anders, Jörgen, Kenth och Thomas samt eventuellt föräldrarepresentant) stämmer av området, planerar lämpliga insatser och projektutveckling. Thomas förbereder arbetet med powerpointprogram, litteratur etc. På förmiddagen den 31 aug besiktning och emissionsmätning (partiklar) på Rapsen. Bo och Gunilla ombesörjer att lokal för arbetsgruppen ordnas samt att skolbyggnaden Rapsen är tillgänglig (vind, eventuell källare etc) 31 aug för besiktning samt att bil transport till skolan finns tillgänglig. Thomas ombesörjer mätinstrument, direktvisande fuktmätare för trä och partikelräknare för emissionsmätning. Enkätformulär bifogas, se pdf fil, för utskrift och fylls i av personal, rektorerna ansvarar för att detta blir ifyllt och skyddsombud tillhandahåller detta Thomas tillhanda till nästa insatsen 30 aug 1 sept. 1 sept: kl Möte referensgrupp för genomgång och beslut program som arbetsgruppen upprättat. 6 sept: Informationsinsatser gällande de insatser kommunen planerar för Rapsen a) personalinformation, kl grupp 1 samt grupp 2 (två grupper för att skolverksamheten skall kunna upprätthållas). b) föräldrainformation kl Därmellan mediakontakt, kommunen undersöker om intresse finns att publicera kommunens planer för skolan Rapsen. Med underlag från arbetsgruppens insatser 20 aug 1 sept upprättar Thomas ett powerpointprogram inför presentationerna. 8. Thomas skickar program/anbud för ovanstående insats till Gunilla under fredag den 27 aug. Bifogas denna rapport Powerpointprogram som presenterades vid mötet kl (pdf fil) Länsstyrelsen i Stockholms län, Mängden skadliga partiklar i luften måste minska Ekätformulär till skolan för personal att fylla i, tillhandahålls Thomas möte 30 aug Thomas Alsmo 21