Anundshög för skolor Christina Svensson, arkeolog och kulturmiljöpedagog vid Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen Vid fornlämningsområdet Anundshög bedriver Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen(KM) sedan år 2003 Projekt Anundshög med forskning, utveckling och utbildning. Inom ramen för utbildning påbörjades ett samarbete 2008 med Västerås stad med syfte att guida skolklasser på platsen. Men hur visar man en fornlämningsplats för skolklasser så den blir intressant? Här kan ni läsa mer om min tanke bakom verksamheten. Bakgrund Uppdraget startade under 2008 med att Västerås stad påbörjade en satsning på pedagogisk verksamhet för mellanstadieelever i Västerås stad vid fornlämningsområdet Anundshög. I uppdraget betonades att det var viktigt för skolklasser att komma ut i området och mötas av kompetent personal som kan vägleda dem genom historien och landskapet. Från skolornas sida uppfyller en sådan utflykt en del av deras historieundervisning. Att arbeta med skolklasser vid Anundshög ligger helt i linje med Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalens verksamhetsidé att öka intresset för vårt kulturarv genom att sprida kunskapen om den. KM bedriver ett långsiktigt projekt vid Anundshög med planer på årligen återkommande arkeologiska forskningsgrävningar (Lihammer 2009:18). Syftet med dessa är dels att erhålla mer kunskap om området och dels att visa upp arkeologiska undersökningar för allmänheten. Genom att förmedla vad arkeologer gör och vilken ny kunskap som produceras ska acceptansen för arkeologin i samhället säkras inför framtiden (Svanberg & Wahlgren 2008:130). Anundshögsområdet Anundshögsområdet ligger strax öster om Västerås och är ett av Sveriges märkligaste fornlämningsområden. Där finns flera olika typer av fornlämningar vilka sträcker sig långt tillbaka i vår förhistoria. Främst av monumenten står Sveriges högsta gravhög; Anundshög, drygt nio meter hög. Kring den finns flera gravhögar i olika storlekar. På platsen finns fem skeppssättningar; stenar som är placerade i form av ett skepp. Det finns även en runsten med mystiska hedniska symboler. En äldre vägsträckning, Eriksgatan, leder förbi Fig 1. Anundshög är Sveriges högsta gravhög. Intill Anundshög ligger fem skeppssättningar. Foto: Christina Svensson.
platsen. Vägsträckningen kantas på ena sidan av resta stenar. Väster om Anundshög löper Badelundaåsen, en rullstensås som sträcker sig genom landskapet i nord-sydlig riktning. Utmed åsen finns äldre vägsystem och flera förhistoriska gravfält. På åsen ligger en labyrint som kan ha använts under såväl förhistorisk som historisk tid i samband med olika ceremonier. De stora och omfattande fornlämningarna tyder på att platsen var ett lokalt maktcentrum under järnåldern. Någon gång under historien kom området att förstöras genom att alla stora resta stenar vältes omkull. Platsen verkar ha fallit i glömska och skog växte upp på området. I slutet av 1800-talet och under första hälften av 1900-talet påbörjades så smått restaureringen av området, stenar restes upp igen och skogen har sakta röjts bort. Ungefär två kilometer öster om Anundshög ligger fyndplatsen för Sveriges hittills största guldskatt, Tuna i Badelunda. I en kvinnograv hittades flera guldsmycken, vilka totalt kom att omfatta hela 0,3 kg guld (Nylén & Schönbäck 1994a & 1994 b). Anundshögsområdet är en plats där det har hänt mycket under vår förhistoria. Platsen i dag Fig 2. Guldföremålen från kammargrav X. Halsring, armring, nålar och fingeringar. Foto: Susanne Granlund, Västmanlands läns museum. I dag är området kring Anundshög öppen ängsmark och på åsen växer skog med promenadvänliga stigar. Platsen har stor potential som friluftsområde. Det finns parkeringar, picknickbord, toaletter och Café Anund. På många platser i omgivningen är det idealiskt att breda ut sin picknickfilt. Området underhålls sedan ett par år tillbaka av ett kommunalt arbetslag som utför gräsklippning, röjning och städning. Metod Förutsättningarna för att bygga upp verksamheten var goda. Platsen är ganska känd bland Västeråsare. Skolklasser gillar att göra utflykter och få äta matsäck. Barn tycker det är spännande med arkeologi och skatter. Det är spännande att få träffa en riktig arkeolog; Har hon grävt fram något guld? Men det jag också vet av erfarenhet är att det kan bli ganska långtråkigt att lyssna på en guide under en timme. Jag bestämde mig för att verksamheten skulle rymma nyfikenhet, glädje och förvåning över den vetenskapliga kunskapen som finns om fornlämningsplatsen. Det ska få vara roligt och
spännande att komma till Anundshög och träffa en arkeolog. Eleverna ska få höra spännande historier om plundrare och skatter. Det ska vara roligt att klättra upp och ned för högen och det ska kännas härligt i hela kroppen att få sitta utomhus och äta sin matsäck. Arkeologi rymmer många olika metoder och teorier och diskussioner om människans uppkomst och tidigare kulturer, men arkeologi kan också handla om upplevelser för dagens människor (Synnestvedt 2008:234). Men hur gör man allt det, frågade jag mig? För mig som bara träffar eleverna under ett tillfälle under en begränsad tid (40 min-3 tim) finns det ingen tid att spilla. Det måste bli en bra lärsituation på en gång. Jag frågade mig vad finns och vad behövs. Vad finns? Ett intressant fornlämningsområde i ett kulturlandskap som erbjuder omväxling och rörelseintensiva inlärningsmiljöer. Vid Anundshög finns parkering, toalett och närhet till staden Västerås. Vad som behövs för en bra lärsituation var nästa fråga. Jag utgick från att allt som skulle göras tillsammans med eleverna skulle ske utomhus. Vid Anundshög finns ingen lokal för grupper att gå in och arbeta eller söka skydd i. Jag utgick även från att jag skulle vara min yrkesroll; jag är arkeolog. Jag skulle alltså inte klä mig i forntida kläder och spela en förhistorisk person. Det finns många olika pedagogiska inriktningar att hämta inspiration från. Den metod som jag ansåg bäst lämpad för verksamheten var den upplevelsebaserade inlärningen. Upplevelsebaserat lärande är en process genom vilken deltagaren konstruerar kunskaper, färdigheter och värderingar genom direkta upplevelser. Lärandet genom upplevelser sker när erfarenheter och upplevelser förstärks av reflektion och kritisk analys (Furmark utan tryckår:44). Målet var att eleverna skulle uppleva Anundshög med flera sinnen; hörsel, smak, lukt, syn, känsel, balans, kroppsposition, rörelse och en del dagar även väta. När sinnenas alla intryck förstärkts av reflektion kring platsen kan förhoppningsvis en förståelse för platsen skapas. Matematik Mycket av den undervisning som görs inom skolans fyra väggar går att omsätta praktiskt utomhus. Om klasserna fick möjlighet att göra fler saker under sitt besök, så stannade de kvar länge och var på denna fantastiska plats! Därför erbjöds skolorna mer än bara historia, jag erbjöd möjligheten att uppleva flera skolämnen vid Anundshög. Under höstterminen 2008 erbjöds två olika inriktningar på försök; Utöver den historiska berättelsen om platsen, kunde lärarna välja praktisk svenska eller praktisk matematik. Tanken var att eleverna skulle få pröva att förkroppsliga olika intellektuella kunskaper i en spännande och annorlunda miljö. Att ha matematik utomhus är både lätt och roligt. Överallt finns saker att mäta och olika geometriska former. Jag lät eleverna leka matematik genom att de fick dela upp sig i mindre grupper, få varsitt vanligt måttband, och sedan mäta omkrets på de stenar som ingick i skeppssättningarna. Måtten fick de anteckna på en karta över platsen. En annan övning var att med hjälp av ett hopknutet rep lägga olika geometriska former på marken. Eleverna arbetade i
mindre grupper och fick lägga sina former, vartefter övriga kom och gissade vilken form som var lagd. Här blev plötsligt eleverna lärare vid sitt rep och fick hantera frågor och svar. Matematiken gav stort utrymme för rörelse och diskussion. Av bara farten hade eleverna förkroppsligat matematik och samtidigt övat på samarbete, jämförelser och problemlösning. Ofta blev barnen inspirerade och ville fortsätta mäta fler saker. Prova själva genom att ge barn måttband! Fig 3. Karta över området. Cirklarna representerar gravhögarna och de mindre svarta markeringarna representerar stenarna i två av skeppssättningarna. Eleverna får själva lista ut vilken sten de har mätt. Karta gjord av Christina Svensson. Svenska Vid Anundshög finns en stor runsten, 3,1 meter hög, med tydliga runor och en mystisk figur. Med hjälp av runstenen fanns möjligheten att ha praktisk svenska! I mellanstadiet kan eleverna läsa och skriva och intresset för hemliga språk är ofta ganska stort. Eleverna läser om runor i skolan och en del har provat att skriva med runskrift tidigare. Men att stå framför en riktig runsten och faktiskt själv få känna hur djup en runa är var en spännande upplevelse för många. Elever fascineras över att människor har huggit in runor i så hård sten. När vi känt på runorna och pratat om stenens och runornas historia fick eleverna varsitt papper med ett runalfabet och så fick de prova att skriva sina namn med runor med papper och penna. När de skrivit sina namn ville de fortsätta med meddelande till varandra. En enkel övning i det spännande med att kunna behärska ett äldre skriftspråk. Många elever blir väldigt hänförda över att klara av att skriva och tyda ett riktigt språk som använts förr i tiden. Fig 4. Upplevelsen av att stå framför en riktig runsten och känna hur djupa ristningarna är en ny spännande känsla för många elever. Är runorna verkligen på riktigt? Foto: Christina Svensson. Annonsering Genom uppdragsgivaren Västerås stad fick KM hjälp med att kontakta skolorna och presentera de olika programmen. Sedan tidigare fanns en Utbudskatalog där skolorna erhöll en sammanställning av det tillgängliga kulturutbudet i Västerås stad. I katalogen presenteras alla program med text och foto, allt från teater, bio, museum och biblioteksevenemang finns
att välja på för förskola och skola. Fakta om hur långt programmet är, vad det innehåller, hur man bokar finns även det lättillgängligt. En dag per termin arrangeras en Utbudsdag där många av kulturaktiviteterna presenteras för skolornas representanter så de kan få en uppfattning om vad programmen innehåller. En power-point visning beskrev området och de olika programmen. Broschyrer om Anundshögsområdet delades ut och lärarna fick se känna på riktiga arkeologiska fynd, med syfte att väcka deras intresse för platsen. Även vuxna behöver uppleva med alla sinnen. Med hjälp av Västerås stad arrangerade KM även en Lärarinspirationskväll där lärare kom ut till Anundshög för att själva uppleva platsen och utbudet. Resultat och analys Verksamheten mottogs väl av elever och lärare under höstterminen 2008 och Kulturmiljövård Mälardalen har fått förtroendet att fortsätta bedriva verksamheten med kontrakt på ett år i taget. Under hösten 2009 erbjöd vi även ett program med inriktning på forntida gudar som blev populärt. Med denna artikel vill jag visa att det finns stora möjligheter att använda kulturhistoriska platsen för upplevelsebaserad inlärning med alla sinnen för verksamhet riktad till skolklasser. Den stora skillnaden för eleverna när de besöker området, till skillnad från undervisningen i skolan, är att de i verkligheten kan uppleva med flera sinnen, hur känns runor? Hur känns det att ta sig upp för Sveriges högsta gravhög? Hur klurigt är det att gå i en labyrint? Hur ristar man runor på en så hög sten? Det man gör med hela kroppen minns hela kroppen. Eftersom de allra flesta ämnen som bedrivs inom skolans fyra väggar går att göra utomhus är det bara att låta inspirationen flöda. I framtiden har vi planer på att erbjuda biologi, fysik, kemi, religion, slöjd, engelska, hemkunskap Litteratur Lihammer, A. red. 2009. Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen. Vetenskapligt program 2009. Västerås. Furmark, Sven-Gunnar (utan tryckår). Upplevelsebaserat lärande. Lärarhögskolan i Stockholm. Nylén, E & Schönbäck, B. 1994a. Tuna i Badelunda. Guld kvinnor och båtar I. Västerås Nylén, E & Schönbäck, B. 1994b. Tuna i Badelunda. Guld kvinnor och båtar II. Västerås. Svanberg, F & Wahlgren, K H. 2007. Publik arkeologi. Nordic Academic Press och Statens Historiska museum. Riga. Synnestvedt, A. 2008. Fornlämningsplatsen. Kärleksaffär eller trist historia. Series B. Gothenburg Archaeological Thesis No 51. Göteborg. Westerlund, A. mfl. 2007. I Ur och Skur. Grundbok från Friluftsfrämjandet.