SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING: VASA STAD, LILLKYRO KOMMUN OCH KORSHOLMS KOMMUN

SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING: VASA STAD, LILLKYRO KOMMUN OCH KORSHOLMS KOMMUN SLUTRAPPORT 30 november 2011 Vaasa, Vähäkyrö ja Mustasaari Väestö: syyskuu 2011 Vasa, Lillkyro och Korsholm Befolkningen: september 2011 Korsholm - Mustasaari Vaasa - Vasa Vähäkyrö - Lillkyrö Harry Bondas

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1. INLEDNING 3 1.1. Bakgrund 3 1.2. Uppdraget 4 1.3. Organisering av utredningsarbetet 6 2. BESKRIVNING AV UTREDNINGSOMRÅDET 7 2.1. Vasaregionen... 7 2.2. Vasa stad, Lillkyro kommun och Korsholms kommun.. 12 3. TIDIGARE UTREDNINGAR 13 3.1. Stadsregionplanen 13 3.2. Vasa stads egen utredning 13 3.3. Kommun- och servicestrukturen i Vasaregionen 2025... 14 4. UTREDNINGAR GJORDA AV VASA STAD OCH LILLKYRO KOMMUN... 16 4.1. Kommunstrukturutredning... 16 4.2. Sammanslagningsavtal och framställning om en kommunindelningsutredning... 17 5. ÅSIKTER FRAMFÖRDA UNDER UTREDNINGENS GÅNG 17 5.1. Diskussioner med Vasa stad, Lillkyro kommun och Korsholms kommun 17 5.2. Officiell skrivelse till kommunerna... 18 6. UTVÄRDERING AV DE OLIKA SAMMANSLAGNINGSALTERNATIVEN... 19 6.1. Bakgrund 19 6.2. Sammanslagning av Vasa stad, Lillkyro kommun och Korsholms kommun 22 6.3. Sammanslagning av del av Korsholms kommun med Vasa stad och Lillkyro kommun... 23 6.4. Sammanslagning av Vasa stad och Lillkyro kommun... 24 6.4.1. Förutsättningar för en kommunsammanslagning 25 6.4.2. Kommunsammanslagningsavtal mellan Vasa stad och Lillkyro kommun. 28 7. UTREDARENS FÖRSLAG. 28 BILAGOR Kommunstrukturutredning för Vasa och Lillkyro: Sammandrag av material och analyser samt förutsättningar för kommunindelningsändringar (Bilaga 1) Sammanslagningsavtal mellan Vasa stad och Lillkyro kommun (Bilaga 2)

3 1. INLEDNING 1.1. Bakgrund Våren 2005 inledde statsrådet strukturprojektet för en reform av kommun- och servicestrukturen. Lagen om kommun- och servicestrukturreformen (169/2007), den s.k. Ramlagen, trädde ikraft i februari år 2007 och gäller till utgången av år 2012. Ramlagens bestämmelser kompletterades med ändringar i kommunindelningslagen 2007 (170/2007). Målet med reformen är att utgående från den kommunala demokratin stärka kommun- och servicestrukturen och utveckla sätten att producera och ordna servicen. Kommunstrukturen stärks genom att kommuner slås samman eller genom att delar av kommuner ansluts till andra kommuner. Servicestrukturen stärks genom att den service, som förutsätter ett större befolkningsunderlag än det befolkningsunderlag en kommun har, sammanförs, och genom ett utökat samarbete mellan kommunerna. I Ramlagen stipuleras att skötseln av primärvården och socialvården skall ha ett befolkningsunderlag på minst 20.000 invånare. Om kommunen har ett mindre befolkningsunderlag än 20.000 invånare bör ett samarbetsområde bildas. Den nu gällande kommunindelningslagen (1698/2009) trädde ikraft den 1 januari 2010. Målet med den nya lagen är att den bättre skall stöda ändringsprocesser, svara mot nya behov samt förenkla processerna för att minimera konflikter i olika skeden. Syftet med den nya kommunindelningslagen är således att få till stånd en livskraftig och regionalt enhetlig kommunstruktur. En kommun skall bestå av en pendlingsregion eller någon annan sådan funktionell helhet som har ekonomiska och på personella resurser grundade förutsättningar att kunna ordna och finansiera servicen för kommuninvånarna. Förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen är att ändringen förbättrar: 1) kommunens funktionella och ekonomiska förutsättningar att ordna service eller kommunens funktionsförmåga i övrigt, eller 2) servicen eller levnadsförhållandena för invånarna i området, eller 3) verksamhetsmöjligheterna för näringarna i området, eller 4) samhällsstrukturens funktionsduglighet i området.

4 Förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen bedöms också med avseende på den framtida utvecklingen i området. Dessutom skall den finsk- och svenskspråkiga befolkningens service tillgodoses samt tillika skall samernas språkliga och kulturella rättigheter beaktas. Den här särskilda kommunindelningsutredningen (härefter Utredningen) utgår från Ramlagen (2007) samt från den nu gällande kommunindelningslagen (1698/2009). 1.2. Uppdraget Vasa stad och Lillkyro kommun gjorde den 5 juli 2011 en gemensam framställning till finansministeriet om genomförande av en särskild kommunindelningsutredning enligt 4. kapitlet i kommunindelningslagen (1698/2009). Enligt 15 i kommunindelningslagen kan finansministeriet med anledning av omfattningen av eller svårighetsgraden hos ett ärende som gäller en ändring i kommunindelningen eller av någon annan grundad anledning bestämma att det skall genomföras en särskild kommunindelningsutredning, för vilken finansministeriet efter att ha hört berörda kommuner tillsätter en eller flera kommunindelningsutredare. Enligt 4 2 mom. i kommunindelningslagen skall en kommun bestå av ett enda område som bildar en funktionell helhet, om inte statsrådet besluter något annat i fråga om den regionala enhetligheten utgående från en sådan särskild kommunindelningsutredning som avses i 4. kapitlet. En särskild kommunindelningsutredning skall sträva till att kommunen består av ett enda område. Vasa stad och Lillkyro kommun bildar inte ett enhetligt område, eftersom Korsholms kommun ligger mellan dem. Enligt 15 i kommunindelningslagen skall finansministeriet höra de berörda kommunerna innan ministeriet bestämmer om en särskild kommunindelningsutredning. Finansministeriet bad sålunda den 10 augusti 2011 Korsholms kommun om ett utlåtande om kommunens deltagande i en sådan kommunindelningsutredning, som avses i 4. kapitlet i kommunindelningslagen. Finansministeriet bad Vasa stad, Lillkyro kommun och Korsholms kommun om ett utlåtande om

5 kommunindelningsutredaren. PM Harry Bondas gav sitt samtycke till att arbeta som kommunindelningsutredare i området. Vasa stad och Lillkyro kommun har i sina utlåtanden konstaterat, att de inte har någonting att anmärka på tillsättandet av en kommunindelningsutredare eller på genomförandet av en särskild kommunindelningsutredning. Korsholms kommun har i sitt utlåtande konstaterat, att kommunen inte omfattar inledandet av en kommunindelningsutredning som syftar till en sammanslagning där Korsholms kommun eller delar av kommunen ingår. Kommunen motsätter sig inte en sammanslagning av Vasa stad och Lillkyro kommun och har förståelse för om finansministeriet tillsätter en särskild kommunindelningsutredning som fyller det formella krav som ställs på kommunsammanslagningar utan gemensam gräns. Korsholms kommun har inte heller någonting att anmärka på den föreslagna kommunindelningsutredaren, PM Harry Bondas. Finansministeriet beslöt, med stöd av 15 i kommunindelningslagen, att förordna en särskild kommunindelningsutredning mellan Vasa stad, Lillkyro kommun och Korsholms kommun. Finansministeriet tillsatte samtidigt PM Harry Bondas som kommunindelningsutredare (härefter Utredaren). Utredaren skall verkställa en i 16 i kommunindelningslagen avsedd särskild kommunindelningsutredning. Utredningen skall generera information på basis av vilken man kan bedöma förutsättningarna för att slå samman de ovannämnda kommunerna eller några av dem till en kommun. Anser kommunindelningsutredaren att det på grundval av kommunindelningensutredningen är nödvändigt att ändra kommunindelningen, skall kommunindelningsutredaren lägga fram ett förslag om ändring i kommunindelningen för fullmäktige i de kommuner som berörs av ändringen. Kommunindelningsutredaren skall bifoga ett i 8 i kommunindelningslagen avsett sammanslagningsavtal till sitt förslag. Vid behov kan kommunindelningsutredaren föreslå för finansministeriet att folkomröstning skall ordnas såsom det föreskrivs i 16 i kommunindelningslagen.

6 Utredningsarbetet inleddes den 15 september 2011 och avslutas efter det att Utredningen blivit färdig, dock senast den 15 december 2011. 1.3. Organisering av utredningsarbetet Utredaren arbetar under tjänsteansvar, och har utan hinder av bestämmelserna om tystnadsplikt, rätt att av myndigheterna få för sitt uppdrag behövliga uppgifter om kommunernas och de till kommunkoncernen hörande sammanslutningarnas förvaltning och ekonomi samt annan hjälp. Utredningen är unik såtillvida, att Vasa stad och Lillkyro kommun redan beslutat om en sammanslagning, medan Korsholms kommun inte omfattar en kommunindelningsutredning som syftar till en sammanslagning där Korsholms kommun eller delar av kommunen ingår. Utredaren har under Utredningens gång samarbetat med olika förhandlingsgrupper inom kommunledningarna i Vasa stad, Lillkyro kommun och Korsholms kommun, för att tillsammans med dem granska förutsättningarna för en sammanslagning av de tre kommunerna, eller några av dem, till en kommun. Vidare har Utredaren diskuterat Utredningen med tjänstemän vid finansministeriets kommunavdelning, tjänstemän vid Finlands kommunförbund och Österbottens förbund, samt med berörda kommuners ledande tjänstemän och förtroendevalda i olika sammansättningar. Utredaren har använt sig av det omfattande material som finns om Vasaregionen och som uppstått som en följd av Ramlagen. Vasa stad har stått till tjänst med sekretariattjänster och som huvudsaklig sekreterare under Utredningen har utvecklingschef Risto Känsälä vid Vasa stad varit. Överinspektör Suvi Savolainen vid finansministeriet har varit Utredarens kontaktperson.

7 2. BESKRIVNING AV UTREDNINGSOMRÅDET 2.1. Vasaregionen Bild 1. Vasaregionen (= Vasa pendlingsområde) består av kommunerna Vasa, Korsholm, Vörå, Malax, Korsnäs, Laihela, Lillkyro och Storkyro. Regionen hade i september 2011 en befolkning på 111.400 invånare. Befolkningsmängd, språkförhållande, befolkningsutveckling, demografisk försörjningskvot, placering av arbetsplatser och boende samt pendling mellan kommunerna framgår av Bild 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 7. Antalet finskspråkiga är ca 60 %. Vasaregionen upplevs som en attraktiv, internationell, energisk och trygg miljö av invånare och företag. Vasa stad är

8 centrum för pendling, handel, utbildnings- och kulturservice i regionen. De ekonomiska resurserna är i hög grad centrerade till Vasa stad. Bild 2. ÄNDRINGAR I FOLKMÄNGDEN I KOMMUNERNA I VASA STADSREGION 2005-SEPTEMBER 2011 Storkyro Vörå Korsnäs Malax Laihela Lillkyro Korsholm Vasa KÄLLA: STATISTIKCENTRALEN STADSUTVECKLING / KS 20.10.2011 Bild 3. Vasa stads arbetsplatssufficiens är 133,5 % och den högsta bland de större städerna i Finland, t.o.m. större än Helsingfors.

9 Työpaikat ja työlliset sekä väestötiheys ja yhdyskuntarakenne Vaasan kaupunkiseudulla. Arbetsplatser och sysselsatta samt befolkningstäthet och samhällsstruktur i Vasa stadsregion Bild 4.

10 Bild 5. Av den sysselsatta arbetskraften i kommunerna Korsholm, Lillkyro och Laihela arbetar en större del i Vasa än i den egna kommunen. Av Korsholms sysselsatta arbetskraft arbetar t.o.m. ca 60 % i Vasa. Befolkningsutvecklingen i Vasaregionen, förutom Storkyro, har varit relativt positiv. Under 2011 har regionens befolkning ökat med cirka 1.000 personer. Den största tillväxten sker i Vasa, Korsholm och Laihela. Handeln och uträttandet av ärenden följer arbetspendlingen. Vasa stad utgör regionens centrum för dagligvaru- och specialaffärer, och är också centrum för utbildningen. Vasa stad och Vasaregionen har, förutom en mångsidig näringsstruktur, också ett omfattande energikluster. Energiklustret är det största i Norden och sysselsätter cirka 10.000 personer. 70 % av klustrets produktion går på export. I regionen finns cirka 7.000 företag, av vilka 90 % är små och medelstora företag. Den offentliga sektorn sysselsätter det stora flertalet människor i regionen, tätt följd av industrin och tjänstesektorn. Som en motvikt till industrin har Vasaregionen också traditionell jordbruksproduktion i en levande landsbygd. Säkerställandet av industrins konkurrenskraft och tillgången på arbetskraft är livsviktiga för regionens framtid. Även ur ett nationellt perspektiv är regionen viktig, eftersom cirka 12 % av landets teknologiindustriexport kommer från regionen. Samarbetet mellan kommunerna i Vasaregionen är omfattande. En detaljerad förteckning över samarbetet mellan kommunerna finns bl a i rapporten Kommun- och servicestrukturen i Vasare-

11 gionen 2025. Kommunerna i regionen hör till Österbottens förbund, samt till Vasa sjukvårdsdistrikt (utom Storkyro). Kommunerna har ett gemensamt näringslivsbolag (VASEK). Kommunerna samarbetar i olika sammansättningar och på många olika plan: inom avfallshanteringen, reningsverk, inom hälsovården, bollhall och snart även inom hästsporten och inom ett logistikcentrum. I samband med rapporten Kommun- och servicestrukturen i Vasaregionen 2025 gjordes en grundlig analys av kommunernas ekonomi. I den här analysen konstateras allmänt att den ekonomiska situationen är tillfredsställande, men att det på sikt finns ett tryck på en förhöjning av skattöret och en ökning av skuldbördan. Vidare kan konstateras att den nuvarande arbetslösheten nationellt sett ligger på en låg nivå. I september 2011 var arbetslöshetsgraden i Vasa 6,9 %, i Korsholm 3,0 % och i Lillkyro 5,5 %. Pendling till och från Vasa år 2009, närkommunerna Kommunstruktur 1.1.2011 Pendlingen riktar sig klart mot Vasa och endast i liten utsträckning från Vasa med undantag av Korsholm Korsholm 5184 1194 516 Vörå Vasa 20 164 123 140 85 31 Lillkyro 895 1469 403 138 744 Laihela Storkyro Malax Bild 6.

12 ARBETSPLATSSUFFICIENS 2009, % 20 STÖRSTA STÄDERNA OCH VASAS PENDLINGSREGION 0 20 40 60 80 100 120 140 160 Vasa Helsingfors Tammerfors Åbo Uleåborg Joensuu Seinäjoki Lahtis Kuopio Kotka Jyväskylä Björneborg Villmanstrand Tavastehus Salo Vanda Rovaniemi Kouvola Esbo Borgå 133,5 131,9 124,2 124,1 122,2 112,5 112,5 111,8 110,9 108,9 107,5 107,4 106,5 105,6 104,5 102,8 100,1 98,5 95,2 90,2 Vasa Vörå Korsnäs Malax Storkyro Lillkyro Korsholm Laihela 55,7 54,6 54,4 90,3 81,9 73,9 68,0 133,5 KÄLLA: STATISTIKCENTRALEN STADSUTVECKLING / KS 17.10.2011 Bild 7. 2.2. Vasa stad, Lillkyro kommun och Korsholms kommun Vasa stad har två rågrannar: Korsholms kommun och Malax kommun. Korsholms kommun omger nästan i sin helhet Vasa stad. Den del av Korsholms kommun som ligger mellan Vasa stad och Lillkyro kommun är på det smalaste stället endast 3,8 km brett. Vasa stad, Lillkyro kommun och Korsholms kommun skulle tillsammans ha ett invånarantal på cirka 82.000 invånare, med en finskspråkig majoritet (62,3 %). De svenskspråkigas andel skulle utgöra 33,5 %. För Korsholms kommun skulle en sammanslagning innebära att den sammanslagna kommunen fortfarande skulle vara tvåspråkig, men att majoritetsspråket skulle ändras från svenska till finska. Lillkyro kommuns språkliga status skulle ändras från att ha varit en finskspråkig kommun till att vara en del i en tvåspråkig kommun, med finska som majoritetsspråk. För det finskspråkiga Lillkyros del skulle servicen på finska vara garanterad i den nya samman-

13 slagna kommunen, i och med att den nya kommunen skulle ha en klart finskspråkig majoritet. En sammanslagning av Vasa stad, Lillkyro kommun och Korsholms kommun skulle för den nya sammanslagna kommunen innebära goda ekonomiska förutsättningar att klara av de framtida kommunala utmaningarna. Helheten Vasa stad, Lillkyro kommun och Korsholms kommun hänger funktionellt samman genom att kommunerna har en gemensam landgräns. Som tidigare konstaterats är pendlingen från Korsholms kommun till Vasa stad 59,1 % och från Lillkyro kommun till Vasa stad 44 % av arbetskraften. En sådan kommunindelning skulle förenkla markplanering och nyetableringar. Dessutom skulle den innehålla tydliga landsbygdsområden. En sammanslagning av Vasa stad, Lillkyro kommun och Korsholm kommun skulle möjliggöra en koncentration av förvaltningen och frigöra resurser för en ytterligare förbättring av servicen. 3. TIDIGARE UTREDNINGAR 3.1. Stadsregionplanen Vasa, Oravais, Vörå-Maxmo, Korsholm, Malax, Korsnäs, Laihela, Lillkyro och Storkyro (det s.k. VASEK-området) var enligt 7 i Ramlagen förpliktade att uppgöra en stadsregionplan där det skulle framgå vilka gemensamma åtgärder man ämnar vidta för att samordna boende, trafik och service inom området. Kommunerna inom stadsregionen var inte villiga att delta i en omfattande gemensam utredning. Man gick i alla fall in för att göra en minimistadsregionplan och bara som en kartläggning av samarbetsformer och -möjligheter inom VASEK-området. Följden blev att Vasaregionens första stadsregionplan placerade sig på sista plats i den ranking som gjordes år 2008 av utvärderingsgruppen från ministerier och Kommunförbundet. I den följande rankingen, våren 2009, placerade sig Vasaregionen på nästsista plats. Kritiken som framfördes av utvärderingsgruppen pekade på svaga gemensamma institutioner och avsaknad av en gemensam politisk vilja. 3.2. Vasa stads egen utredning Eftersom intresset för en gemensam stadsregionplan var svagt inom VASEK-området, beslöt stadsstyrelsen i Vasa att göra en egen, mer omfattande utredning, där man också skulle granska möjligheterna för en kommun som skulle omfatta Vasaregionens pendlingsområde. Vasa stads eget utredningsarbete inleddes våren 2007 parallellt med den egna regionplanen och genomförandeplanen. Syftet var att undersöka vad en ny kommun som omfattar Vasas och Kyrolandets

14 ekonomiska regioner skulle betyda i praktiken: vilka är prognoserna för dess befolkning, ekonomi och servicebehov, hur skulle den nya kommunen organiseras administrativt, hur skulle serviceproduktionen organiseras, vilket skulle personalbehovet vara och vad skulle det finnas för möjligheter att rekrytera personal. Hela utredningen (Vasa och Vasaregionen: Bakgrundsutredning över alternativ för kommunstrukturen) finns på www.vasa.fi. 3.3. Kommun- och servicestrukturen i Vasaregionen 2025 Vasaregionens samarbetsdelegation beslöt våren 2008 att fortsätta med kommun- och servicestrukturreformen genom att göra en gemensam utredning, som skulle omfatta Vasa, Korsholm, Lillkyro, Vörå-Maxmo, Oravais, Malax, Korsnäs, Närpes och Kristinestad. Storkyro ställde sig utanför utredningen. Kaskö och Laihela meddelade att de var intresserade av en utredning om kommunsamarbete, men inte av en kommunsammanslagningsutredning. Syftet med utredningsarbetet var att granska möjligheterna för kommunsammanslagningar och samarbetsstrukturer som jämbördiga alternativ och att skapa en gemensam kunskapsbas för det fortsatta arbetet. Utredningen gjordes av Anita Niemi-Iilahti och Siv Sandberg. Den indelades i tre delar, nämligen: a) bakgrunden till ärendet och arbetet med rapporten, där man redogör för bakgrunden till kommun- och servicestrukturreformen, beskriver Vasaregionen samt presenterar de kriterier som utredarna använder i sin analys av de samarbets- och sammanslagningsmodeller som utredarna föreslår. b) samarbetsmodeller och olika modeller för kommunstrukturen, där man framlägger konkreta samarbetsförslag och sju olika kommunsammanslagningsmodeller. c) slutsatser där utredarna har kommit fram till tre olika handlingslinjer: Handlingslinje I: Utökat kommunalt samarbete. Handlingslinje II: Stegvisa kommunsammanslagningar, d.v.s. parvisa sammanslagningar. Handlingslinje II skulle innebära fyra nya kommuner 1) Oravais & Vörå-Maxmo, 2) Vasa-Korsholm-Lillkyro, 3) Malax-Korsnäs och 4) Närpes-Kristinestad. Handlingslinje III: En stor kommunsammanslagning (två kommuner). Två kommuner skulle bildas enligt gränserna för pendlingsområdena i Vasaregionen och Sydösterbotten.

15 I sin analys av Handlingslinje I konstaterar utredarna att organiseringen av samarbetet är ett problem, eftersom det inte finns någon självklar adress för den nya gemensamma verksamheten. Samarbetet kräver de enskilda kommunernas samtycke och likaså att samarbetskommunerna har förtroende för varandra. Fördelen med Handlingslinje I är att den är ett tryggt alternativ när det gäller närdemokrati och den språkliga indelningen. För små kommuner med svag ekonomi är samarbete ingen räddningsplanka. Nackdelen med Handlingslinje II är enligt utredarna att den knappast är hållbar på 15-20 års sikt, utan skulle följas av ytterligare en våg av kommunstrukturförändringar. En fördel med Handlingslinje II är att den skulle sätta igång en förändringsprocess. Vidare konstaterar utredarna att Handlingslinje II måste kombineras med utvidgat samarbete för att regionen skall kunna hållas ihop. Handlingslinje III skulle innebära en stor förändring av kommunstrukturen, servicestrukturen och också den regionala strukturen. Två kommuner skulle bildas enligt pendlingsområdena: Vasaregionen och Sydösterbotten. Båda kommunerna skulle utgöra funktionella helheter. Utgångsläget för Region Vasa skulle vara gott. Relationen mellan språkgrupperna skulle vara jämnt, vilket skulle ge goda möjligheter för beslutsfattande, förvaltning och service på bägge språken. Kommunen skulle ha möjligheter att fördela resurser och tillväxt mellan olika delar av kommunen. Nackdelen med Handlingslinje III är att problem säkert skulle uppstå när det gäller att bilda Vasa. Fördelen med Handlingslinje III är att förändringen skulle vara tillräckligt stor. Vasa skulle, när förändringskaoset väl är över, bli en kommun som på lång sikt har överlevnadspotential och som en stark tvåspråkig stad skulle bli en unik företeelse bland de finländska kommunerna. Utredarna sammanfattade i sin bedömning att Handlingslinje III skulle skapa det hållbaraste resultatet och på lång sikt också ge de bästa förutsättningarna för Vasaregionen, även om förändringsprocessen skulle bli krävande för alla parter. Korsholms kommun meddelade i sitt utlåtande om Kommun- och servicestrukturen i Vasaregionen 2025 att kommunen prioriterar Handlingslinje I, d.v.s. ett utökat kommunalt samarbete.

16 Lillkyro kommun meddelade att kommunen föredrar ett alternativ där Vasa, Korsholm och Lillkyro skulle bilda en kommun, d.v.s. Handlingslinje II. Vasa stad meddelade att staden prioriterar Handlingslinje III (två kommuner), d.v.s. en stor kommunsammanslagning. När frågan behandlades i fullmäktige tillade fullmäktige att man också accepterar Handlingslinje II. 4. UTREDNINGAR GJORDA AV VASA STAD OCH LILLKYRO KOMMUN 4.1. Kommunstrukturutredning Kommunfullmäktige i Lillkyro beslöt år 2010, med hänvisning till sitt utlåtande om Kommun- och servicestrukturen i Vasaregionen 2025, att föreslå för Vasa stad att möjligheterna att slå samman Vasa stad och Lillkyro kommun skulle utredas enligt kommunindelningslagen. Stadsfullmäktige i Vasa ställde sig positivt till en sådan kommunstrukturutredning om en sammanslagning av Vasa stad och Lillkyro kommun. Det egentliga utredningsarbetet inleddes i augusti 2010. Följande frågor utreddes: 1) huruvida en sammanslagning är motiverad på det sätt som förutsätts i 6 i kommunindelningslagen. 2) huruvida förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen, enligt 4 i kommunindelningslagen, föreligger, samt 3) huruvida kommunerna har en vilja att gå samman och på hurudana villkor sammanslagningen kan ske. Kommunstrukturutredningen för Vasa och Lillkyro (Bilaga 1), som gjordes av Audiapro Oy, innehåller motiveringar för en ändring av kommunindelningen. Kapitel 7, det sista kapitlet i utredningen, avslutas med ett konstaterande att alla förutsättningar för en ändring enligt punkterna 1-4 i 4 i kommunindelningslagen uppfylls. Utredningen resulterade i att kommunfullmäktigen i Vasa stad och Lillkyro kommun beslöt att Vasa stad och Lillkyro kommun går samman.

17 4.2. Sammanslagningsavtal och framställning om en kommunindelningsutredning Vasa stads fullmäktige beslöt vid sitt möte den 27 juni 2011 att godkänna ett sammanslagningsavtal mellan Vasa stad och Lillkyro kommun, samtidigt som Lillkyro kommunfullmäktige beslöt vid sitt möte den 27 juni 2011 att godkänna ett likalydande sammanslagningsavtal mellan Vasa stad och Lillkyro kommun. Sammanslagningsavtalet är uppgjort enligt 8 i kommunindelningslagen. Vid en sammanslagning av Vasa stad och Lillkyro kommun upplöses Lillkyro kommun och sammanslås med Vasa stad. Efter det fullmäktigen i Vasa stad och Lillkyro kommun godkänt avtalet om sammanslagning, skall statsrådet fastställa det. Därefter träder avtalet i kraft och är bindande för kommunerna. Den nya kommunen inleder sin verksamhet den 1 januari 2013. Kommunens namn kommer att vara Vasa stad och dess vapen är Vasa stads vapen. Eftersom Vasa stad och Lillkyro kommun inte har någon gemensam landgräns, beslöt respektive fullmäktige vid sina fullmäktigemöten, den 27 juni 2011, att göra en framställning till finansministeriet om att finansministeriet skulle förordna en särskild kommunindelningsutredning enligt 4. kapitlet i kommunindelningslagen. 5. ÅSIKTER FRAMFÖRDA UNDER UTREDNINGENS GÅNG 5.1. Diskussioner med Vasa stad, Lillkyro kommun och Korsholms kommun Utredaren inledde Utredningen med inofficiella diskussioner med berörda kommuners högsta ledning (kommunfullmäktigeordföranden, kommunstyrelseordföranden och kommundirektören). Vid diskussionerna kom man överens om hur Utredningen i praktiken skulle genomföras. Det första gemensamma mötet med de tre kommunernas högsta ledning, kompletterat med en personalrepresentant från respektive kommun, ägde rum den 3 oktober 2011 i Vasa. Vid mötet

18 gick man igenom utredningsuppdraget och Utredaren presenterade sig officiellt. Kommunerna bekräftade sitt tidigare officiella ställningstagande vid mötet. Kommunerna poängterade, att Utredningen skulle göras snabbt så att man inte riskerar att en sammanslagning av Vasa och Lillkyro inte kan genomföras. Vid mötet den 10 november 2011 med beslutsfattarna i de tre kommunerna presenterade Utredaren en preliminär slutrapport. 5.2. Officiell skrivelse till kommunerna Utredaren har tillställt kommunerna en skrivelse där Utredaren inbegär de tre kommunernas officiella svar på följande frågor: Finns det förutsättningar att: 1) Sammanslå Vasa, Lillkyro och Korsholm till en kommun? 2) Få till stånd en gemensam gräns för Vasa och Lillkyro genom en frivillig partiell sammanslagning med Korsholms kommun? 3) Sammanslå Vasa och Lillkyro utan någon gemensam gräns? Vasa stads svar: 1) Sammanslagning av Vasa, Korsholm och Lillkyro till en kommun har inte i detta sammanhang beretts, och en sammanslagning är inte heller möjlig på grund av att Korsholms kommun motsätter sig en sammanslagning. 2) För Vasa och Lillkyro är det inte möjligt att få en gemensam gräns med en frivillig partiell sammanslagning med Korsholms kommun, eftersom Korsholms kommun har meddelat att kommunen motsätter sig också en sammanslagning, där delar av kommunen ingår. 3) Vasa och Lillkyro kan sammanslås utan gemensam gräns, eftersom sammanslagningen med undantag av en gemensam gräns uppfyller de övriga förutsättningarna för en ändring av kommunindelningen enligt kommunindelningslagens 4 och eftersom kommunerna har nått ett avtal om sammanslagningen och dess villkor. Lillkyro kommuns svar:

19 1) Eftersom Korsholms kommunfullmäktige på sitt möte den 22.8.2011 182 ställt sig negativt till en sammanslagning av Vasa, Korsholm och Lillkyro, finns det inga förutsättningar att verkställa en sammanslagning av de tre kommunerna. 2) Korsholms kommunfullmäktige har i ovannämnda beslut också konstaterat att kommunen inte godkänner någon sammanslagning där delar av Korsholm ingår. Därför är det inte möjligt att genom en frivillig delsammanslagning få till stånd en gemensam gräns för Vasa och Lillkyro. 3) Kommunsammanslagningen av Vasa och Lillkyro uppfyller alla förutsättningar för en ändring av kommunindelningen som nämns i 4 i kommunindelningslagen, med undantag av en gemensam gräns. Kommunernas fullmäktigen har också godkänt det sammanslagningsavtal som kommunindelningslagen förutsätter. Vasa och Lillkyro kan således sammanslås utan gemensam gräns. Korsholms kommuns svar: 1) Korsholms kommun omfattar inte en kommunindelningsutredning som syftar till en sammanslagning där Korsholms kommun ingår. 2) Korsholms kommun omfattar inte en kommunindelningsutredning som syftar till en sammanslagning där delar av kommunen ingår. 3) Korsholms kommun motsätter sig inte en sammanslagning av Vasa stad och Lillkyro kommun och visar förståelse att staten tillsatt en särskild kommunindelningsutredning för att fylla detta formella krav som ställs för samgångar utan gemensam gräns. Korsholms kommun tar inte ställning i frågan. 6. UTVÄRDERING AV DE OLIKA SAMMANSLAGNINGS- ALTERNATIVEN 6.1. Bakgrund Som tidigare konstaterats, är syftet med den nu gällande kommunindelningslagen (1698/2009) att få till stånd en livskraftig, regionalt enhetlig och till samhällsstrukturen fungerande kommunstruktur. Begreppet livskraftig är nytt. Vidare är syftet med den nya lagen att kommunen bildas av ett pendlingsområde, eller någon annan funktionell helhet som har ekonomiska och på personalresurser baserade förutsättningar att svara för ordnandet och finansieringen av servicen för kommunens invånare. I kommuner med livskraftig kommunstruktur fäster man uppmärksamheten vid näringsliv och sysselsättning, ekonomi och personal, samhälle och miljö, service och

20 kunder samt demokrati och ledningen av kommunen. Regional enhetlighet innebär att kommunen utgörs av ett område som är så enhetligt som möjligt. En funktionsduglig samhällsstruktur innebär att pendlingsområdena, trafikförbindelserna och den övriga samhälleliga grundstrukturen passar så bra som möjligt ihop med kommunindelningen. I lagtexten betonas speciellt samhällsstrukturella frågor i stadsregionerna, där problemen ofta ansluter sig till samordningen av markanvändning, boende, trafik och service. Förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen är att ändringen förbättrar: 1) kommunens funktionella och ekonomiska förutsättningar att ordna service eller kommunens funktionsförmåga i övrigt, eller 2) servicen eller levnadsförhållandena för invånarna i området, eller 3) verksamhetsmöjligheterna för näringarna i området, eller 4) samhällsstrukturens funktionsduglighet i området. En ny förutsättning för en ändring av kommunindelningen är att kommunen utgörs av ett enda område som bildar en funktionell helhet. I den tidigare kommunindelningslagen nämndes inte områdesmässig enhetlighet i 3, som gäller förutsättningar för en ändring i kommunindelningen, utan endast i 1 mom. 2, som gäller utvecklandet av kommunindelningen. I praktiken har statsrådet därför i samband med beslut om ändringar i kommunindelningen utan undantag förutsatt att de kommuner som går samman har en gemensam landgräns. Kravet på att kommuner som går samman skall ha en gemensam landgräns är fortfarande rätt strängt. Undantag från kravet på områdesmässig enhetlighet skall kunna göras endast på grundval av ett förslag från kommunindelningsutredaren enligt 16, om den helhet som bildas i övrigt är tillräckligt välmotiverad i funktionellt hänseende. En sådan grund kan t.ex. vara att den föreslagna ändringen kraftfullt främjar bildandet av en sådan funktionell helhet som har ekonomiska förutsättningar och på personella resurser grundande förutsättningar att ansvara för ordnandet och finansieringen av servicen för kommuninvånarna. Undantaget förutsätter att kommunerna i området, innan framställningen om en kommunsammanslagning gjorts, har deltagit i en särskild kommunindelningsutredning. Kommunindelningsutredaren skall alltid söka finna en helhetslösning. I utredningen bör möjligheterna att bilda ett enhetligt kommunområde kartläggas. Om det enligt kommunindelningsutredarens bedömning inte verkar vara möjligt att få till stånd ett sådant

21 område kan han vid behov försöka hitta en gemensam lösning för att genomföra en sådan partiell sammanslagning som behövs för att kommunerna skall få gemensam landgräns. Om det inte verkar vara möjligt att finna en fungerande lösning genom en partiell sammanslagning, kan kommunindelningsutredaren enligt prövning föreslå att kommuner kan gå samman utan gemensam landgräns. Den slutliga prövningsrätten ligger hos statsrådet. När kommunindelningslagen behandlades i riksdagens förvaltningsutskott konstaterade förvaltningsutskottet i sitt betänkande (21/2009) att en avsaknad av gemensam landgräns inte får vara ett hinder för en kommunsammanslagning. En sammanslagning av två eller flera kommuner får inte falla på det att det ligger en kommun mellan dem som inte är villig att gå samman. Det skall vara möjligt att slå samman kommuner utan gemensam landgräns, om den föreslagna ändringen helt klart bidrar till att det bildas en funktionell helhet som har ekonomiska och på personella resurser grundade förutsättningar för att kunna ordna och finansiera servicen för kommuninvånarna. De olika sammanslagningsalternativen vid avsaknad av gemensam gräns beskrivs bäst genom Bild 8 nedan:

22 Bild 8. I den fortsatta Utredningen, 6.2.-6.4., analyserar Utredaren alternativen under punkt B i Bild 8 ovan. 6.2. Sammanslagning av Vasa stad, Lillkyro kommun och Korsholms kommun, Bild 8, B. 1) Korsholms kommun har meddelat, att kommunen inte omfattar en kommunindelningsutredning som syftar till en sammanslagning där Korsholms kommun ingår. Tvångssammanslagning av kommuner är inget reellt alternativ enligt kommunindelningslagen. Endast i ett fall kan statsrådet gå emot ett negativt samgångsbeslut som fattats av kommunfullmäktige. Om fullmäktige i en kommun går emot kommunindelningsutredarens förslag om en kommunsammanslagning, och om kommunindelningsutredaren anser, att kommuninvånarna inte omfattar fullmäktiges beslut, kan han föreslå för finansministeriet att en folkomröstning om kommunsammanslagningen skall ordnas. Om majoriteten i en sådan folkomröstning understöder

23 en kommunsammanslagning, kan statsrådet bestämma att en kommunsammanslagning skall genomföras (18 mom. 2 i kommunindelningslagen). Utredaren bedömer att man i en folkomröstning i Korsholm inte skulle gå emot fullmäktiges negativa samgångsbeslut, varför Utredaren inte föreslår någon folkomröstning. Enligt Utredarens bedömning innebär Korsholms ståndpunkt att en sammanslagning av Vasa stad, Lillkyro kommun och Korsholms kommun inte är möjlig. 6.3. Sammanslagning av del av Korsholms kommun med Vasa stad och Lillkyro kommun, Bild 8, B. 2. 1) Korsholms kommun godkänner inte heller att delar av kommunen ingår i en kommunsammanslagning. Enligt 19 mom. 2 i kommunindelningslagen kan en del av en kommun överföras till en annan kommun, trots att fullmäktige motsätter sig detta. Överföringen förutsätter: 1) att ändringen är ringa för en kommun som motsätter sig ändringen med beaktande av ändringens konsekvenser för kommunens invånarantal, landareal, kommunala service, ekonomi, näringsverksamhet, samhällsstrukturens utveckling eller andra omständigheter som kan jämföras med dessa, eller 2) om den utveckling av området som avses i 4 mom. 3 förutsätter ändringen och ändringen inte avsevärt försämrar funktionsförmågan hos någon kommun som motsätter sig ändringen och kommunens förutsättningar att ansvara för ordnandet eller finansieringen av servicen. Enbart en formell navelsträng räcker inte heller, eftersom en sådan ändring skall motiveras av 2 i kommunindelningslagen (mål) och 4 i kommunindelningslagen (förutsättningar). Utredaren anser också, att en delsammanslagning med Korsholms kommun är utesluten på grund av att det område som skulle behövas för att Vasa stad och Lillkyro kommun skulle få en gemensam landgräns blir betydligt större än den ringa ändring som avses i 19 2 mom. Likaså anser Utredaren att det område som krävs för en partiell sammanslagning avsevärt skulle försämra funktionsförmågan för Korsholms kommun och kommunens förutsättningar att ansvara för ordnandet eller finansieringen av servicen.

24 Korsholm - Mustasaari Vaasa - Vasa Vähäkyrö - Lillkyro Bild 9. Utredaren anser att det streckade området på bilden ovan (Bild 9) är det område som skulle behövas vid en partiell sammanslagning. 6.4. Sammanslagning av Vasa stad och Lillkyro kommun, Bild 8, B. 2. 2) Som tidigare konstaterats, är kravet på en gemensam gräns för kommuner som går samman rätt strängt. Kommunindelningslagen ger endast en möjlighet till undantag från kravet på den gemensamma landgränsen. Undantag från kravet på en gemensam landgräns skall kunna göras endast på grundval av ett förslag från kommunindelningsutredaren enligt 16 i kommunindelningslagen, om den helhet som bildas i övrigt är tillräckligt välmotiverad i funktionellt hänseende.

25 Kommunindelningslagen tillåter inte att man inleder en särskild kommunindelningstutredning av två kommuner som saknar gemensam gräns, utan den mellanliggande kommunen bör även delta i den särskilda kommunindelningsutredningen. Som tidigare framkommit, beslöt finansministeriet att Utredningen skall inbegripa, förutom Vasa stad och Lillkyro kommun, även den mellanliggande kommunen Korsholm. 6.4.1. Förutsättningar för en kommunsammanslagning Som i avsnitt 6.1. konstaterats, kan undantag från kravet på områdesmässig enhetlighet göras endast på grundval av ett förslag från kommunindelningsutredaren, om den helhet som bildas i övrigt är tillräckligt välmotiverad i funktionellt hänseende. I egenskap av kommunindelningsutredare anser Utredaren att en sammanslagning av Vasa stad och Lillkyro kommun är tillräckligt välmotiverad och att ändringen kraftfullt främjar uppkomsten av en stark kommunenhet. Utredaren motiverar sin ståndpunkt med att hänvisa till den digra kommunstrukturutredning som Vasa stad och Lillkyro kommun lät göra. Utredaren instämmer med de motiveringar för en kommunsammanslagning som har anförts i den utredningen (Bilaga 1). Utredningen utmynnar i en genomgång av förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen. Förutsättning 1: Ändringen förbättrar kommunens funktionella och ekonomiska förutsättningar att svara för ordnandet av service och kommunens funktionsförmåga i övrigt: Enligt utredningen försämras både Vasas och Lillkyros ekonomiska situation i framtiden. En sammanslagning av kommunerna skulle minska det tryck som en försämring av ekonomin innebär och förbättra möjligheterna att ordna service. Med tanke på den närmaste framtiden skulle särskilt i Lillkyro en bättre ekonomi som en följd av fusionen trygga service för kommuninvånarna. Samtidigt möjliggör fusionen en höjning av kvaliteten hos Lillkyros service utan att det krävs nya satsningar. En fusion skulle förbättra tillgången på kunnig personal i och med de möjligheter för en utveckling av arbetet och för utbildning som en större enhet erbjuder. Vidare skulle en sammanslagning av kommunerna förbättra de funktionella och ekonomiska förutsättningarna att svara för ordnandet av service, eftersom konkurrensutsättning och gemensamma anskaffningar medför mindre kostnader.

26 Förutsättning 2: Ändringen förbättrar servicen eller levnadsförhållandena för invånarna i området: Förutom att servicen bevaras och förbättras, främjas levnadsförhållandena genom att förutsättningarna att utveckla privat service och trafik för uträttande av ärenden förbättras. Om kommunerna går samman blir servicen för invånarna i området bättre i och med att funktionssäkerheten, tillgängligheten och nåbarheten ökar. I och med en sammanslagning kunde invånarna få tillgång till service i den riktning de uträttar sina ärenden. Detta skulle förbättra invånarnas levnadsförhållanden betydligt, eftersom det redan nu är fler lillkyrobor som pendlar till Vasa för att arbeta än det är lillkyrobor som arbetar i den egna kommunen. Vidare är Vasa tydligt riktningen för skolorna på andra stadiet och riktningen för enskilda människor när de uträttar sina ärenden. Om kommunerna går samman kan man även förbättra invånarnas möjligheter att få kollektivoch servicetrafiktjänster och trygga tillgången på elektroniska tjänster, bland annat genom gemensamma datasystem. När det gäller hälsovårdstjänster överförs vid en sammanslagning av kommunerna Lillkyros planering och organisering av hälsovårdstjänsterna till en gemensam serviceorganisation. Förutsättning 3: Ändringen förbättrar verksamhetsmöjligheterna för näringarna i området: En kommunfusion skapar nya möjligheter för kommuninvånarna att vara rörliga och bosätta sig i Lillkyro. En sammanslagning frigör mer resurser att utveckla näringsverksamheten. Förutsättning 4: Ändringen förbättrar samhällsstrukturens funktionsduglighet i området: I stadsrådets KSSR-redogörelse konstateras att relativt få kommunfusioner har genomförts inom stora stadsregioner och att det i framtiden därför är viktigt att kommunstrukturen stöder regionens funktionsduglighet som enhetlig pendlingsregion. En sammanslagning av kommunerna Vasa och Lillkyro bidrar till att förverkliga KSSR-reformens mål inom Vasa pendlingsregion. När pendlingsregionen blir enhetlig för Vasas och Lillkyros del kan man inom den nya kommunen planera pendlingstrafiken. Lillkyro kommun är som tidigare konstaterats funktionellt en fast del av Vasas arbetsplats- och butiksservicestruktur. En sammanslagning av kommunerna möjliggör en mångsidigare markanvändning och kommunernas konkurrens om invånare och företag minskar.

27 Också områdets framtida utveckling skulle stärkas av en sammanslagning av Vasa stad och Lillkyro kommun. En sammanslagning av Vasa stad och Lillkyro kommun leder till att den nya kommunen blir tvåspråkig, med finska som majoritetens språk (cirka 74 %). Det enspråkigt finska Lillkyro blir en del av en tvåspråkig helhet och området omfattas av språklagens bestämmelser för en tvåspråkig kommun. Fusionen skulle sannolikt ha ringa effekt på den språkliga servicen för invånarna. Däremot skulle Vasas beslutsfattande och administration få en mer finskspråkig prägel. Lillkyro kommunfullmäktige gjorde också en SWOT-analys där man bedömde styrkorna och svagheterna samt möjligheterna och hoten för kommunens del att fortsätta som en självständig kommun och alternativt som en sammanslagen kommun. I SWOT-analysen kom Lillkyro kommun fram till att en kommunfusion skulle innebära många styrkor och möjligheter. De mest centrala styrkorna och möjligheterna skulle vara en stabil ekonomi, en förbättring av tillgången på personal och avvecklande av konkurrensen mellan Vasa och Lillkyro. De mest centrala svagheterna och hoten är att Lillkyros röst skulle försvagas och beslutanderätten skulle minska. En större kommuns stabilare ekonomi är med tanke på tryggande av servicen för kommuninvånarna det tyngst vägande skälet för en kommunfusion. Med en stabilare ekonomi kunde man garantera högklassig service. En eventuell fusion skulle också innebära investeringsmöjligheter i Lillkyro området. I en större organisation är tillgången på personal bättre och därmed också sårbarheten mindre. Utredaren ifrågasätter inte de slutsatser utredarna Niemi-Iilahti/Sandberg gjorde i utredningen Kommun- och servicestrukturen i Vasaregionen 2025, när det gäller en större kommunsammanslagning i Vasaregionen. Utredaren anser dock, att en kommunsammanslagning av Vasa stad och Lillkyro kommun uppfyller förutsättningarna för en ändring enligt 4 i kommunindelningslagen och motsvarar dessutom de berörda kommunernas ställningstaganden i nuläget. Utredarens slutsats är den att en sammanslagning av Vasa stad och Lillkyro kommun trots frånvaron av en gemensam landgräns uppfyller förutsättningarna för en ändring i

28 kommunindelningen. Utredaren hänvisar också till riksdagens förvaltningsutskotts betänkande (21/2009) om ändringen av den tidigare kommunindelningslagen (se 6.1. ovan). Eftersom Utredaren anser att Vasa och Lillkyro kan sammanslås, utesluter Utredaren alternativet att ingen kommunsammanslagning skall ske. 6.4.2. Kommunsammanslagningsavtal mellan Vasa stad och Lillkyro kommun Vid samma möte som Vasa stad och Lillkyro kommun fattade ett principiellt beslut om kommunsammanslagning av Vasa stad och Lillkyro kommun, godkände respektive fullmäktige ett kommunsammanslagningsavtal mellan Vasa stad och Lillkyro kommun. Kommunsammanslagningsavtalet är uppgjort enligt 8 i kommunindelningslagen. 7. UTREDARENS FÖRSLAG Utredaren har i enlighet med finansministeriets beslut av den 7 september 2011 gjort en särskild kommunindelningsutredning mellan Vasa stad, Lillkyro kommun och Korsholms kommun. Syftet med Utredningen har varit att generera information på basis av vilken man kan bedöma förutsättningarna för att slå samman de ovannämnda kommunerna, eller några av dem, till en kommun. Utredaren har strävat efter att få till stånd ett enhetligt område. Han har diskuterat med kommunernas representanter i olika repriser och har kunnat konstatera, att kommunerna inte ändrat sin åsikt i fråga om sammanslagningsalternativen. Dessutom har Utredaren bett kommunerna om deras officiella ställningstagande till sammanslagningsalternativen Som framgår av Utredningen, finns det inte förutsättningar för en sammanslagning av de tre kommunerna, Vasa stad, Lillkyro kommun och Korsholms kommun. Det finns inte heller förutsättningar för en partiell sammanslagning med Korsholms kommun så att en gemensam landgräns för Vasa stad och Lillkyro kommun kunde erhållas. Som det framgår av Utredningen, finns det däremot förutsättningar för en sammanslagning av Vasa stad och Lillkyro kommun, trots att kommunerna inte har någon gemensam landgräns.

29 Utredaren anser att Utredningen genererat sådan information på basis av vilken Vasa stad och Lillkyro kan sammanslås till en kommun. Utredaren föreslår att Vasa stad och Lillkyro kommun sammanslås, så att Lillkyro kommun upplöses och sammanslås med Vasa stad. Den nya kommunens namn är Vasa stad och dess vapen är Vasa stads vapen. Utredaren föreslår att den nya kommunen inleder sin verksamhet den 1 januari 2013. Utredaren omfattar i oförändrad form det sammanslagningsavtal som fullmäktigen i Vasa stad och Lillkyro kommun godkänt den 27 juni 2011. Avtalet bifogas (Bilaga 2). Innan det slutliga beslutet om en kommunsammanslagning fattas av respektive fullmäktige i Vasa stad och Lillkyro kommun, bör denna Utredning sättas till allmänt påseende under 30 dagar i bägge kommuner. Därefter fattar kommunernas fullmäktigen ett slutligt beslut om sammanslagning och godkänner det uppgjorda kommunsammanslagningsavtalet, varefter fullmäktigen i Vasa och Lillkyro gör en gemensam framställning till statsrådet om en sammanslagning av Vasa stad och Lillkyro kommun. Utredaren sänder Utredningen till finansministeriet, samt Korsholms kommun till kännedom. Pargas den 30 november 2011 Harry Bondas Kommunindelningsutredare