Växtrikets historia
Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och biokemisk nivå till celler, individer och bestånd av plantor. En djup förståelse för växterna är avgörande för mänsklighetens framtid eftersom växterna låter oss: livnära jordens befolkning använda mediciner och material förstå miljöförändringar
4600 milj. år sedan - jorden bildas. Livet började för 4500-3800 milj. år sedan. Första organismerna; Enkla prokaryota celler lika dagens arkéer (arkebakterier) Kemoautotrofer utnyttjade kemiska reaktioner för att få energi, varma källor, svavel. Heterotrofer bryter ner organiska ämnen för att få energi - åt upp kemoautotroferna. Arkéer Black smokers
Konkurrens om resurser upphov till ett stort steg Fotoautotrofer, fotosyntes (sid.18) ca 3500 milj. år sedan; 6H 2 O + 6CO 2 + ljusenergi C 6 H 12 O 6 + 6O 2 vatten + koldioxid + ljusenergi socker + syre Sockret (kolhydrater), används som energi och råvara av cellen. Fotosyntesen ger grundnäringen på jorden Första fotosyntetiserande organismerna: Encelliga lika dagens blågröna bakterier Blågröna bakterier
Framgångsrik strategi havets yta täcktes snart av fotoautotrofer: Syrehalten i atmosfären ökar ozonlagret börjar bildas Syre - reaktivt, giftigt för vissa organismer. Stark selektion för livsformer som kan hantera syret. Effektivt att utvinna energi via cellandning. Effektivare ämnesomsättning större celler Eukaryota celler utvecklades men de kunde inte fotosyntetisera ännu
Utvecklingen av eukaryota celler Endosymbiosteorin, (sid.154)
620 milj. år sedan första flercelliga organismerna 600 milj. år sedan första flercelliga växterna, påminde om dagens grönalger. 488 milj.år sedan ozonlagret på plats. Växter börjar kolonisera land. Syrehalten hög i atmosfären. Kolonisationen kan drivits fram av en brist på näringsämnen i havet. Livet på land; gott om syre, koldioxid och mineraler. Ont om vatten
Sid. 125
Levermossor 450-420 milj. år sen. Bålväxt, ingen stam eller blad Mossor (sid.126-126) Silur, 444-415 milj. år sedan Typiskt för mossor; Lågväxta och enkelt uppbyggda Har stam och blad, saknar egentliga rötter (förankring) Saknar transportkärl Vatten och näring tas upp genom bladen Tål kyla och uttorkning Förökar sig antingen asexuellt (fragmentering) eller sexuellt, bildar sporer Levermossa Mossa - Björnmossa
Kärlväxter Har ledningsvävnad för vatten och näringstransport. Möjliggör tillväxt på höjden - ger mer ljus evolutionär fördel Förökning sker med hjälp av sporer eller frön. Sporer Små bra spridning Låg chans att gro Liten investering Frön Stora dålig spridning Färdiga embryon anlag till rot, stam och blad Har näringsförråd Stor investering
Sporkärlsväxter (sid. 127) Delas in i tre huvudgrupper; lummerväxter, fräkenväxter och ormbunkar. Dominerade under Karbon 359-299 milj. år sedan. Enorma, trädliknande strukturer i sumpskogar. Idag är de flesta arter små. Typiskt för sporkärlsväxter: Förökar sig med sporer Har transportkärl Inga äkta rötter, men delar av stammen växer under jord.
Lummerväxter Nära släkt med de allra första kärlväxterna på land för ca 350 milj. år sedan. Små, växer i revor efter marken, krypande stam Har barrliknande enkla blad Sporer i ax eller bland bladen Juldekoration förr - nu fridlysta Fräkenväxter Revlummer Upprättstående stam med grenar. Tillbakabildade blad, fotosyntesen sker inne i stammen och grenarna. Sporer i ax Fåtal arter i Sverige Skogsfräken
Ormbunkar Stora välutvecklade blad, sporer under bladen. Jordstam som skickar upp blad på sommaren. Växer främst i skuggiga fuktiga skogar Ca 40 arter i Sverige Sporkärlsväxterna har idag mindre dominerande roller Konkurrerades ut av fröväxterna
Fröväxter Tre organ; rot, stam och löv har löst problemet med vattenbrist Nakenfröiga fröet bildas på utsidan av speciella blad, ej i en frukt Gömfröiga fröet bildas inom en frukt. Nakenfröiga växter (sid.128) Kom i slutet på Perm 300 milj. år var länge dominerade. Divers grupp, kan komma att delas in i flera undergrupper Vanligast är barrträden Finns även s.k. kottepalmer och Ginkgo biloba (kinesiskt temepelträd). Kottepalm Ginkgo bilobas fröer liknar de hos gömfröiga arter.
Barrträd Finns ca 500 arter världen över. I Sverige finns fyra infödda arter; Gran, tall, en och idegran. Barrskog är dominerande vegetationstyp i nordliga områden.
Gömfröiga växter (sid.129-130) Kom under Krita för 130 milj. år, dominerat sen dess. Finns ca 270 000 arter över hela jorden. Många grupper. Typiskt för gömfröiga växter; Förökning sker med blommor, vind eller djur pollination Fröet utvecklas alltid inom en frukt Utnyttjar djur för spridning av sina frön Ekonomiskt viktig grupp är gräsen och ärtväxterna Vete, korn, råg, ris, majs, bönor, ärtor, sojaböna, kikärtor. Bär, apelsin Stenfrukt, plommon Balja, ärtor
Cellväggar av cellulosa Kloroplaster (fotosyntes) Vakuol Typiskt för växtcellen (sid.26)
Cellulosa Bygger upp cellväggarna hos växter Långa kedjor av glukos molekyler Bildar fibrer Hälften av jordens organiska kol. Svårnedbrytbart! Bakterier, en del svampar, ett fåtal djur.
Kloroplaster Fotosyntesen sker med hjälp av kloroplasterna Gröna färgen kommer av pigmentet klorofyll, fångar in solljuset Karotenoider (gult, rött, orange)
Vakuolen Lagring av vatten, joner och avfallsämnen Tryck och stadga (turgor tryck) Kan uppta 90 % av en växtcell