Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

Relevanta dokument
Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

Fotosyntes i ljus och mörker

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

ELD ELEMENTET ELD. lycka till!

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

Kemi. Vatten och Luft

Årstidernas Kemi VINTER

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Spana på djurens och naturens tjänster!

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

ÄVENTYRet ÖVNINGAR KRETSLOPPSBURK

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Facit till 38 No-försök

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Margus Pedaste. bioscience explained Vol 6 No Har koldioxid någon betydelse?

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

Förnybara energikällor:

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

1. Vad är naturkunskap?

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ämnen runt omkring oss åk 6

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava

Så funkar det. Danderyd/08

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

Vad är vatten? Ytspänning

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid ) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid )

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Vatten och luft. Åk

EGEN MATKOMPOST.

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor

Experiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

HEJ! Hej jag heter Bilal och nu ska jag berätta lite om energi och hur det gick i första terminen i 8 B på Apelgådsskolan.

Näringsämnena och matspjälkning

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun

Världsnaturfonden, WWF, står bakom Earth Hour och de har identifierat fem viktiga områden som bidrar till stora utsläpp av klimatgaser:

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Mini-kompost. Vi skall här ge förslag på en mindre, riktigt lättskött variant passande för en eller två elevers dagliga fruktrester:

BIOLOGI = Läran om det levande

Min bok om hållbar utveckling

Undersökningar och experiment

Övning Fyll i. Övning Fundera på. Övning Hitta felen Hitta 7 fel i texten. 1 VAD ÄR NO?

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Växthuseffekten och klimatförändringar

Pedagogisk planering Elev år 5

Från frö till planta (F-6)

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Luftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

KROPPEN Kunskapskrav:

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

* Vad händer i lådan

God mat + Bra miljö = Sant

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Urdjur mm. Läs sidorna: (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) (bakterier) (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Från Experimentskafferiet, Sigtuna kommun. Av Ludvig Wellander.

Kemi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Elevblad biologisk mångfald

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Skapa din egen jord! Nyhet 2018 TIPS & RÅD. Maskgödsel Lera Biokol Pimpsten Odlingssand

Utvecklingen av elevers förståelse av ekologiska processer. Gustav Helldén LISMA Sektionen för lärande och miljö Högskolan Kristianstad

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Min bok om hållbar utveckling

Alla gör frågor om naturkunskap, östersjön och pandemi Dessutom följande:

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Värme, kyla och väder. Åk

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Hur kan din tomt bidra till ett grönare Stockholm?

Transkript:

Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.

Material Det man behöver är: En glasburk eller flaska med tättslutande lock Grus eller lecakulor Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv. Växt En eller ett par olika passande växter; kan vara till exempel ampellilja, fredskalla eller vattenfikus. Välj växter från ett tropiskt klimat, som klarar hög luftfuktighet och rumstemperatur. Vatten (efter behov. Se nedan!)

Hur gör man? 1. Se till att glasburken har ett tättslutande lock eller kork. En damejeanne fungerar jättebra. Välj inte för små burkar, stora gurkburkar fungerar bra. De bör helst vara 1,5 till 2 liter eller mer. En 10 liters damejeanne är kanske allra bäst. 2. Lägg grus eller lecakulor i botten, cirka 2-3 centimeter. 3. Fyll på med 3-5 centimeter jord. Jorden ska hämtas utifrån då den ska innehålla småkryp och bakterier som, bland annat, behövs för ett fungerande kretslopp. 4. Släpp ned växten/växterna i din behållare. Använd en pinne för att försiktigt trycka ner rötterna i jorden. 5. Vattna! Häll på så pass mycket att det precis fyller upp hålrummen mellan gruset/lecakulorna. Låt burken stå någon dag utan lock. När det slutat bildas kondens på insidan av flaskan, stäng igen den. 6. Sätt på en etikett där du anger vilket datum som din lilla värld Klart! förslöts.

Hur funkar flaskan? När du stängt locket på din ekoburk bildas ett kretslopp och vattnet i burken går runt och runt. Burken blir som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är den skyddande atmosfären. Alla växter behöver koldioxid, som finns i luften, och vatten för att med solenergins hjälp omvandla detta till socker i en process som kallas fotosyntes. Sockret använder de sedan för att växa och leva. Resterna som blir kvar av processen är syre som skickas ut igen till luften genom de små porerna i växtens blad. Att koldioxiden skulle ta slut i burken är det ingen risk för, då både växterna och de små djur, bakterier och andra mikroorganismer som finns i jorden andas in syre och andas ut koldioxid, precis som vi människor gör.

Frågor och funderingar 1. Ekoflaskan är nästan helt sluten, men det finns något som kommer in. Vad kan det vara? 1. Vatten x. Solenergi (eller lampljus) 2. Gaser Ja, visst är det solenergin som kommer in. Gröna växter behöver solenergi för att kunna leva och gro. 2. Växterna blandar med hjälp av solenergin ihop någonting med koldioxid för att bilda socker. Vilken ytterligare ingrediens behövs? Koldioxid +? + solenergi socker + syre 1. Jord x. Mineraler 2. Vatten Visst är det vatten. Processen kallas fotosyntes och är en av de absolut viktigaste processerna på jorden.

3. När växten har blandat ihop ingredienserna finns det några rester kvar som växterna släpper ut i luften. Vad kan det vara? 1. Syre x. Koldioxid 2. Kväve Svarade ni syre? Bra! Syret är en restprodukt när växterna har tillverkat sitt socker. Varför tar inte koldioxiden i burken slut då? Det är ingen risk att koldioxiden i burken skulle ta slut eftersom både växterna och de små djur och mikroorganismer som finns i jorden utför cellandning, precis som vi människor gör. Nedbrytarna (mikroorganismer, gråsuggor m fl) frigör kolet genom att bryta ned gamla växtdelar till fria närsalter och koldioxid (som de andas ut)! 4. Men vad är cellandning? 1. Man andas in syre och ut koldioxid x. Man andas in koldioxid och ut syre 2. Man andas in kväve och ut koldioxid

Hur gjorde vi nu? Ja, det är klart att man andas in syre och ut koldioxid. Vi förbränner maten (socker) med hjälp av syre för att få ut energi. Cellandning är omvänd fotosyntes, titta: Vatten + koldioxid + solenergi socker + syre (Fotosyntes) Socker + syre energi + vatten + koldioxid (Cellandning) 5. Varför behöver man inte vattna? 1. Det måste man så klart göra, vattnet kommer att ta slut. x. Vattnet går runt i ett kretslopp i burken precis som på jorden. 2. Smådjur i burken bildar nytt vatten hela tiden. Visst går det runt i ett kretslopp, precis som på jorden. Växterna tar upp vattnet från jorden via sina rötter och för det upp igenom stjälken till bladen. Det överskottsvatten som tas upp transporteras ut genom små porer i växtens blad. Vattnet avdunstar även från jorden. Vattnet kondenserar sedan på glaset och blir till vattendroppar som därefter sipprar ner till jorden igen. Det är alltså samma vatten som går runt hela tiden.