Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014 Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska, Skånes Universitetssjukhus Therese.sterner@skane.se 2014 therese.sterner@skane.se 1
Vad vet vi idag Att fukt och mögel i byggnader utgör indikatorer på att något i huset är fel Att fukt och mögelskador leder till en ökad risk för astmasymtom 30% vuxna 50% barn Socialstyrelsens beräkningar visar på att 40% av förskolor och skolor har fuktskador och Ytterligare 40% har en riskkonstruktion Källor: Socialstyrelsen: Astma och allergi hos barn 2013 WHO 2009; Guidelines for indoor air quality; Dampness and Mould Gunnel Emenius, Fisk et al. IA 2007;17:284-296 : Meta-analyses of the associations of respiratory health effects with dampness and mold in homes Bornehag et al Indoor Air, 2001, 2004, barn >50 % riskökning Mendell et al EPA, NIOSH 2003, (arbetsmiljö) Att mögellukt relativt lätt penetrerar en ångspärr i form av en 0.2 mm polyetenfolie Att skadorna som förekommer i själva byggnadskonstruktionen håller sig på plats innebär också att sporavgivningen från de skadade materialen är mycket låg Att mäta sporförekomsten i en byggnad med inomhusmiljöproblem ger oftast ingen eller mycket lite information Sporförekomsten är oftast högre utomhus än inomhus För att mikroorganismer skall kunna tillväxa krävs att fuktigheten (vattenaktiviteten) i materialet är tillräcklig dvs mer än 70-75 % Om den relativa fuktigheten är tillräckligt hög sker tillväxt av mikroorganismer i de flesta byggnadsmaterial. 2
Krävs alltså god ventilation för att förhindra hög relativ luftfuktighet NordTec Instrument AB Vad vet vi mer? Barn och ungdomar tillbringar en stor del av sin tid på förskolan eller i skolan I en klass med 30 elever ser det i snitt ut så här: 3 barn med astma 4 barn med allergisk snuva 2 barn med födoämnesöverkänslighet Källa: Socialstyrelsen 2013 3
Astma är således den vanligaste kroniska sjukdomen i barndomen >150 000 barn Barn-Miljö-Hälsoenkäten 2011 Barn 4 och 12 år Läkardiagnostiserad astma 6% 2003 9% 2011, båda åldersgrupperna Astma är således den vanligaste kroniska sjukdomen i barndomen >150 000 barn Allergisk snuva 13% av 4-åringar och 9% av 12-åringar, 2011 Pollenallergi 3% 4-åringar, 14% 12 åringar, 2011 Födoämnesallergi 4 år ingen ökning 2003-2011 12 år 5% 2003-7,8% 2011 4
Allergi är ett Funktionshinder Allergi när kroppens normala försvarsmekanismer inte fungerar fullt ut Det som kroppen normalt borde tåla och som andra personer klarar, kan hos den allergiske orsaka symtom Orsakas av olika protein Svårighetsgraden av besvären varierar ofta mellan olika personer. Allergi/överkänslighet mot.? Pälsdjur Katt Hund Häst Gnagare Kvalster Mögel Pollen Björk Gräs Gråbo Dofter Livsmedel Insekter Bi och Geting Kontaktallergi Nickel Krom Kobolt Kolofonium Parfymämnen 5
Vad är astma? Luftvägarna vid astma Spasm i luftvägarnas muskellager Inflammation i luftvägarnas slemhinna 6
Triggerfaktorer Ospecifika triggerfaktorer Vad vet vi idag? Rökning under graviditet ökar risken för barnastma. 6 ggr förhöjd risk Passiv rökning Kall luft Hög luftfuktighet Temperaturväxling Oftare luftvägsinfektioner Oftare Öróninflammationer Fysisk ansträngning Varför farligt för små barn? Starka dofter Trånga luftvägar Luftburna kemiska ämnen ute och inne WHO- vart 20:e fall av barnastma beror på passiv rökning Oftare allergier än om rökfritt hem Icke färdigutvecklat immunförsvar Tobakslag: Ändå anger 73% av ungdomar i grundskolan att det förekommer rökning på skolgården Källa: Malin Larsson, Linda Hägerhed-Engman, Carl-Gustav Bornehag 7
Ospecifika triggerfaktorer Passiv rökning Kall luft Hög luftfuktighet Temperaturväxling Fysisk ansträngning Starka dofter Luftburna kemiska ämnen ute och inne Partiklar Tobaksrökning-ofullständig förbränning -CO Öppen förbränning bl a sot Fotogenkamin, vedeldning mm Dieselavgaser Damm Kvalster Pollen- vindpollinerade Mögelsporer Pälsdjursallergen Bakterier/ Virus/Mikroorganismer Partiklar Koncentrationen inomhus står i relation till: aktivitetsnivån luftomsättning städomfattning antalet pälsdjursägare Partikelstorlek Pollenkorn 10-100µm Kvalster 10-40 µm Mögelsporer 2-8 µm Kattallergen 1-10 µm Bakterier 0.5-5 µm Partiklar kan till sin yta binda olika ämnen. T ex kan sot bära delar av pollen Källa: Partiklar i inomhusmiljö. Socialstyrelsen 2006 Folkhälsomyndighetens rekommendation om städning 8
Rumsplanering Lokaler och inredning bör vara så utformade att de motverkar ansamling av damm att städning underlättas Utformning av utemiljöer och entreér Förvaring av material Skåp, lådor Undvika högt belägna horisontella ytor Ventilationskanaler Undvika textila golv Textil inredning ska användas så sparsamt som möjligt Källa: Folkhälsomyndigheten Krav på barnen Läxor Inlärning Prov Nationella prov Idrott Utegympa i pollensäsong Kompisar Fritid Träning varierande resultat Prestationskrav! 9
Hur går det för barnet med astma/allergi? Högre sjukfrånvaro Negativ påverkan av skolprestationen Sänkt livskvalitet Källa: Allergi i skola och förskola, Socialstyrelsen Hur arbetar man med allergifrågor i förskolan/skolan? 10
Systematiskt Arbetsmiljöarbete Skolledningens ansvar Inomhusmiljöfrågor centrala Dock svåra frågor och svårlösta Bristande resurser Oklara ansvarsförhållande Inte specifikt riktade mot allergi Källa: Socialstyrelsen Vad kan vi göra? Allergirond! www.allergironden.se 11
Gällande lagstiftning och regelverk Socialstyrelsens sammanfattning Problem i skolor och förskolor gällande anpassning till barn med allergi och överkänslighet Behov av preventivt allergiarbete Gällande regler ska följas Nationell strategi för allergirelaterade sjukdomar 2014 therese.sterner@skane.se 12
13
Grupprum Klassrum 2014 therese.sterner@skane.se Tack för mig Frågor? 2014 therese.sterner@skane.se 14