REGIONAL UTVECKLINGSPLAN för vuxenpsykiatri (RUP)
Psykisk hälsa, ohälsa och psykisk sjukdom Flertalet rapporter visar att den psykiska ohälsan ökar och utgör idag ett av de stora hälsoproblemen De yrkesgrupper där andelen med långvarig sjukfrånvaro med psykiska diagnos är som högst återfinns inom områdena: vård, skola och omsorg Risken att drabbas av långvarig psykisk ohälsa är lägst i Stockholm och högst i Västra Götaland och Blekinge visar en ny rapport från AFA Försäkring (KPH)
Andel psykiska diagnoser av alla diagnostiserade långa sjukfall i Sverige Källa: AFA försäkring (KPH)
Nationella och regionala satsningar på psykiatrin, men (KPH)
Resursutveckling nationellt 60,0% Procentuell förändring av nettokostnader 2005 2010 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% Primärvård Somatik Psykiatri 10,0% 0,0% (KPH)
Resursutveckling regionalt 14,0% Årlig procentuell förändring av nettokostnader i VGR, 2005 2012 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Primärvård Somatik Psykiatri 2,0% 4,0% 6,0% 8,0% 2005 2006 2006 2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010 2010 2011 2011 2012 (KPH)
12 arbetsgrupper vid revidering av RUP DIAGNOS - Autism/ADHD - Förstämningssyndrom - Missbruk/Beroende - Personlighetsstörningar med tonvikt på EIPS - Psykos - Ångest/Tvångssyndrom - Ätstörningar KOMPETENSOMRÅDE - Heldygnsvård inkl tvångsvård - Suicidalitet - Självskadebeteende - Somatisk ohälsa hos psykiskt långtidssjuka metabola tillstånd och cancer - Äldrepsykiatri
Arbetssätt vid revidering av RUP Alla ordföranden i arbetsgrupperna utsågs i vuxenpsykiatrins sektorsråd och i några av arbetsgrupperna har ett flertal representanter deltagit som utsetts i sektorsråd allmänmedicin För övrigt representation av olika yrkeskategorier från de specialistpsykiatriska klinikerna, HSNK, patient- och brukarorganisationer i arbets- och referensgrupper Arbetsgruppernas arbete har utgjort stomme, men är inte identiskt med de skrivningar som återfinns i RUP
Arbetssätt vid revidering av RUP GEMENSAM MALL/RUBRIKER Basfakta kring tillståndet inkl epidemiologi Nuläget i VGR utifrån de olika förvaltningarna Önskat läge i VGR utgå från befintliga kunskapsdokument exv NR, SBU osv GAP-analys Förslag på åtgärder för att senast 2018 befinna sig i önskat läge, inkl personalstruktur handlingsplan Förslag på uppföljningsindikatorer exv från kvalitetsregister, VEGA eller andra IT-system
Vision - En psykiatri i framkant Psykiatrin i VGR vill vara tongivande och ledande. Vi vill synas och höras i det offentliga samtalet om psykiatrin. Vi vill vara en psykiatri i framkant
Allmänpsykiatrisk heldygnsvård (HDV), inkl. tvångsvård År KS NU SkaS SU SÄS Antal vpl 2010 46 vpl 128 vpl 102 vpl 343 vpl 66 vpl 685 vpl 2013 46 vpl 104 vpl 90 vpl 316 vpl 66 vpl 622 vpl Andelen tvångsvård inom HDV varierar från 10 procent på KS till 30 procent på SÄS.
Allmänpsykiatrisk heldygnsvård (HDV), inkl. tvångsvård Innehåll, struktur, arbetssätt och vårdmiljö varierar stort i VGR Omvårdnadspersonalens kompetens - få specialistsjuksköterskor och skötarnas omvårdnadsprogram ger inte tillräcklig kompetens Brist på övriga yrkeskompetenser i HDV - vårdtiden utnyttjas inte optimalt Hög medelålder - vilket kräver strategiska nyrekryteringar
Heldygnsvård, inkl. tvångsvård ÅTGÄRDER Framtagande av kompetensutvecklingsplan för HDV Alla avdelningar förstärks med för patientgruppen lämpad personal såsom arbets- och fysioterapeut, dietist, psykolog, specialpedagog med flera Regiongemensam policy avseende personalmix och krav på att anställd grundutbildad sjuksköterska ska genomgå specialistutbildning Alla läkare som är lämpade att arbeta inom psykiatrin, ska erbjudas ST-tjänst Regiongemensam standard för att säkra den fysiska vårdmiljön
ADHD och Autismspektrumtillstånd (AST) Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) kärnsymtom: Genomgripande koncentrations- och uppmärksamhetsproblem, oftast också en överaktivitet och impulsivitet. Symtomen ger funktionsnedsättning i flera vardagssammanhang. AST är en samlad benämning för tillstånd med begränsad förmåga till socialt samspel och ömsesidig kommunikation samt med repetitiva och stereotypa beteendemönster och begränsade intressen. Ofta också avvikelser i hur sinnesintryck upplevs och bearbetas. Problemen innebär en betydande funktionsnedsättning.
ADHD och Autismspektrumtillstånd (AST) Ökad efterfråga och utredningsbehov Antalet utredningar som görs i förhållande till befolkningsmängd varierar kraftigt inom regionen. Exv. KS har mött flest personer för utredning/invånare, mer än tre gånger så många som SU Farmakaförskrivningen ökar starkt. Under åren 2009 2012 en kostnadsökning från 20 824 tkr 2009, till 50 466 tkr 2012 Tillgång till icke-farmakologisk behandling och hjälpmedel behöver förbättras Vårdprogram för AST finns inte Begreppet kliniskt signifikant funktionsnedsättning behöver utvecklas mot högre grad av tydlighet och samstämmighet
ADHD och AST ÅTGÄRDER Revidera Regional riktlinje för neuropsykiatrisk utredning Uppdatera Regionalt vårdprogram ADHD Utveckla regionalt vårdprogram, eller vårdprocess för patienter med AST. Uppdatera RMR Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri för dessa diagnosgrupper Utvecklat IT-stöd för uppföljning av vårdprocesserna
Beroende/missbruk/riskbruk I VGR finns ca 170 000 personer med olika former av riskabel alkoholkonsumtion, från lättare tillstånd till svårt beroende. Av dessa kan de med uttalat missbruk/beroende av alkohol uppskattas till 56 000 personer, varav 14 000 kvinnor och 42 000 män. En stor skillnad mellan storstad och övriga VGR där konsumtionen av alkohol är ca 50 procent högre i Göteborg. Antalet tunga narkomaner i VGR beräknas vara ca 5 000 personer. De som vårdas inom sjukvården för skadligt bruk eller beroende av hypnotika, sedativa och analgetika uppgår till totalt 13 000 i landet. För VGR blir det drygt 2 000 personer; men totala antalet personer med sådana problem antas vara minst 6 000.
Beroende/missbruk/riskbruk Primärvård och psykiatrisk specialistsjukvård har olika viktiga roller i; prevention, tidig upptäckt och behandling Vårdcentralerna i VGR har en stor spridning i ovan nämnda aktiviteter Psykiatrisk beroendevård - finns subspecialiserade avdelningar inom all HDV, inte inom alla öppenvårdsverksamheter i VGR Vård för patientgrupper med särskilda behov behöver utvecklas Behov av att utarbeta regiongemensam policy för screeningsoch verifieringsanalyser av droger Förstärkt substitutionsbehandling regionalt Sprutbytesverksamhet, som minskar förtida död, saknas i VGR
Beroende/missbruk/riskbruk ÅTGÄRDER Av avgörande betydelse för hur roller, samverkansytor och utveckling kommer att ske inom detta område är två av Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) som kommer att påverka hela hälso- och sjukvårdens arbete samt den kommunala sektorn; NR för missbruk och beroende - omarbetas. En preliminär version beräknas vara klar i april 2014 NR för sjukdomsförebyggande metoder - ett förslag till regionuppdrag är nu ute på remiss
Förstämningssyndrom Kännetecknas av sjukliga och funktionsbegränsande förändringar av stämningsläget i depressiv eller manisk riktning. Depressionsdiagnosen är vid och rymmer såväl milda och övergående som kraftigt funktionshindrande och kroniska tillstånd. När en person inte bara insjuknar i depressioner utan också i skov med manier = manodepressiv sjukdom eller bipolärt syndrom. Bipolär sjukdom innebär att man i perioder växlar mellan att överskatta sina egna förmågor (manisk fas) och att nedvärdera sig (depressiv fas). Det finns bipolära tillstånd av olika slag, bipolär typ 1(mani och depression) och bipolär typ 2 (hypomani och depression). Det som skiljer tillstånden åt är framför allt på vilket sätt den maniska fasen ser ut.
Förstämningssyndrom Behandlingen ska styras av evidensläget och är en kombination av olika åtgärder; farmaka, ECT, psykoterapi, psykopedagogiska insatser ( patient- och närståendeutbildning, ångestskola, sömnskola med flera psykoedukativa insatser) och fysisk aktivitet. Kompetens och kunskap - tillgången till och kvaliteten i ovan nämnda behandlingar är ojämnt fördelad i regionen Tillgänglighet en av regionens största utmaningar Konsultation till primärvården är inte fullt ut tillgodosett och behöver utvecklas
Förstämningssyndrom ÅTGÄRDER Behandlingsutbudet behöver utvecklas, kvalitetssäkras och systematiseras Socialstyrelsens NR ångest och depression utkom 2010 har lett till ett regionuppdrag som antogs 2013. Många, men inte alla, av de påtalade bristerna omhändertas i den handlingsplan som är framtagen i detta Subspecialisering kan storstadens och landsortens olika förutsättningar överbryggas i regionalt samarbete genom konsultativa insatser? Förslag på om och hur bör utredas inom vuxenpsykiatrins sektorsråd
Personlighetsstörningar Ett stabilt mönster av så avvikande och oflexibla personlighetsdrag att de leder till påtagligt lidande för individen eller försämrad social och yrkesmässig funktion. Ca 10% av befolkningen har personlighetsstörning. Svårighetsgraden varierar. Hög suicidrisk vid EIPS. - udda eller excentriska störningar: paranoid personlighetsstörning, schizoid personlighetsstörning, och schizotyp personlighetsstörning - dramatiska, emotionella eller oberäkneliga störningar: antisocial personlighetsstörning, emotionellt instabil personlighetsstörning (EIPS), histrionisk personlighetsstörning och narcissistisk personlighetsstörning - räddhågade störningar: fobisk personlighetsstörning, osjälvständig personlighetsstörning och tvångsmässig personlighetsstörning
Personlighetsstörning och självskadebeteende Diagnostisering är ojämn både mellan och inom förvaltningarna i regionen och kopplas till både graden av specialiserade bedömningsteam och tillgång till behandling (DBT eller MBT) Dagvårdsbaserad färdighetsträning enligt DBT finns endast tillgängligt på SÄS Akutmottagningar och HDV har inte behandlingsprogram som minskar behovet av psykiatrisk HDV (undviker regression och ett eskalerat självskadebeteende) Allvarlig brist på intern kompetens inom utbildning och handledning
Personlighetsstörning och självskadebeteende ÅTGÄRDER Nationella självskadeprojektet - självskadenodens utbildningsprogram genomförs. Uppföljning och bevarande av denna satsning sker inom ramen av virtuell kompetensnod Utbyggnad av behandlingskapacitet i DBT, MBT och ev ERGT Strategisk kompetensutveckling på utbildnings- och handledningssidan Utveckling av metod för att följa upp antalet självtillfogade skador som inte syftar till suicid Utveckling av skattningsskala för bedömning av risk att självskada (DSHI-9, DIPQ, Core)
Psykostillstånd Psykos är ett tillstånd då verklighetsuppfattningen förändras och i olika grad hallucinationer och vanföreställningar. Den psykossjuke kan ge ett osammanhängande intryck i tal och handling. Psykos innebär i varierande grad också en nedsatt funktionsförmåga avseende social samvaro, arbetsförmåga och psykologiskt fungerande. Över hälften av dem som drabbas av en psykos får ett långvarigt sjukdomsförlopp i form av schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd.
Psykostillstånd För att få rätt vård och stöd i samordnad form kan hälso- och sjukvården och socialtjänsten använda sig av olika typer av samordningsmodeller, kallas ibland för case management (CM): CM enligt resursmodellen erbjuds 54 procent Psykologiska familjeinterventioner erbjuds 54 procent av regionens enheter och en majoritet av dessa är öppenvårdsmottagningar. Anpassat stöd i föräldraskapet erbjuds 46 procent av enheterna. Delat beslutsfattande - endast 36 procent av enheterna arbetar utifrån metoden Kognitiv beteendeterapi (KBT) - 74 procent. IPT-k (Integrerad Psykologiskt Terapi kognitiv träning) - 18 procent. Musikterapi - 10 procent
Psykostillstånd ÅTGÄRDER Anpassade ACT modeller för de med svårast sjukdom och för de som är nyinsjuknade behöver utvecklas Åtgärder för att öka individens inflytande och delaktighet i vården exv delat beslutsfattande behöver utvecklas Samordnade åtgärder för att tillgodose kontinuitet i vård och omsorg behövs - fortsatta utbildningar i CM eller vård- och stödsamordning Utbilda/tillförsäkra programtrohet (psykopedagogiska åtgärder till både patient/närstående för att ge kunskap om sjukdomen och familjeinterventioner för att minska stress i familjen och förebygga återfall) Utbildning/uppföljning kring läkemedelsbehandling enligt NR
Somatisk ohälsa hos psykiskt långtidssjuka Socialstyrelsen visade i en rad rapporter 2011 att personer med psykisk sjukdom och samtidig somatisk ohälsa (allt från metabola syndrom till cancer) Underbehandlas Underdiagnostiseras Får inte lika god somatisk vård som övriga patienter i befolkningen Resulterar i en förkortad medellivslängd på 15 20 år samt ett stort lidande.
Vilka är vi som arbetar på KPH? Somatisk ohälsa hos psykiskt långtidssjuka Vid tre av de fem specialistpsykiatriska klinikerna i VGR genomförs ett årligt screeningprogram bestående av hälsosamtal samt en grundläggande hälsoundersökning. Inriktad på faktorer för utvecklande av hjärt- och kärlsjukdom samt diabetes typ 2 Ingen klinik har rutiner som fokuserar på cancer Även patienter med lätt till måttlig psykisk ohälsa med kontakt med Primärvården har förkortad medellivslängd (KPH)
Somatisk ohälsa hos psykiskt långtidssjuka Vilka är vi som arbetar på KPH? ÅTGÄRDER Framtagande av RMR standardiserat återbesök/förebyggande hälsosamtal inom psykiatrin Revidering av aktuell RMR om behandling av depression där vikten av kontroll av somatisk ohälsa framgår Framtagande av RMR om ångestbehandling där vikten av kontroll av somatisk ohälsa framgår Revidering av RCC:s regionala riktlinjer så att psykiatrisk specialistkompetens blir en del av vårdkedjan för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och cancer En studie för att kartlägga frekvensen av cancerscreening hos kvinnor med psykisk sjukdom (KPH)
Suicidalitet I Sverige dör ca 1400 personer varje år genom suicid. Det är den vanligaste dödsorsaken bland män i åldrarna 15 44 år och den näst vanligaste för kvinnor. Den enskilt största gruppen som suiciderar är män 45 64 år. Siffrorna har sjunkit sedan -70 talet men legat still under de senaste åren. Antalet suicid i VGR är lägre än i riket.
Suicidalitet Det finns en mycket stark koppling mellan psykisk ohälsa/sjukdom och suicid därför är tillgänglighet till vård av god kvalitet och kontinuitet av största vikt. Samverkan mellan primärvård och psykiatri i form av konsultationer sker inte helt enligt antagen RMR Personalens kunskaper kring suicidalitet brister inom både primärvård och specialistpsykiatri Samarbete inom sjukvården och med räddningstjänsten s k blåljusarbete måste utvecklas Inget lärande genom händelseanalyser med alla berörda organisationer finns
Suicidalitet - ÅTGÄRDER Regionalt vårdprogram/rmr för utredning och behandling av suicidnära patienter Regionala enhetliga sökord/klassifikation vid dokumentation Regional webbaserad utbildning i bedömning av suicidalitet och patientsäkerhet för all personal Patient/närstående medverkar i planering av vården och ses som en viktig samarbetspartner vid ett suicidförsök eller annan allvarlig suicidalitet (depression med uttalade suicidtankar) Utöka samarbete/samverkan med andra involverade myndigheter och organisationer s k blåljusarbete i regionen Systematiserat regionalt utbyte av händelseanalyser införs, så att förändrad praxis inom en förvaltning kan implementeras på övriga förvaltningar inom regionen
Ångest- och tvångssyndrom Tvångssyndrom, som också kallas OCD, innebär att man har tvångstankar och tvångshandlingar, känslor som kommer fast man inte vill och som ger ångest Ångestsyndrom, är ett samlingsnamn på flera ångestsjukdomar. Generaliserat ångestsyndrom, separationsångest, paniksyndrom, social fobi och agorafobi medför en nedsatt funktionsförmåga med svårigheter för personen att fungera hemma, i skolan eller på arbetet. Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) finns inte i RUP
Ångest och tvångssyndrom Merparten med ångest- och tvångsproblematik söker inom primärvården men pga samsjuklighet finns även många patienter inom specialistpsykiatrin Tillgänglighet inom primärvården bedöms som god, dock saknas kunskap kring icke-farmakologiska behandlingsformer Jämfört med riket ligger VGR högst gällande förskrivning av lugnande läkemedel (bensodiazepiner) Ingen subspecialiserad enhet t ex OCD-mottagning finns inom specialistpsykiatrin i VGR
Ångest och tvångssyndrom ÅTGÄRDER Regionalt vårdprogram/rmr för tvångssyndrom som kombineras med utbildningsinsatser - underlättar införandet av standardiserade diagnos- och behandlingsmetoder/skattningsinstrument Basutbildning för nyanställd personal, fördjupad utbildning gällande tvångssyndrom Fortsätta att förbättra samarbete mellan första linjens vård (Primärvården) enligt RMR En VGR-övergripande specialistenhet för patienter med svåra tvångssyndrom och funktionshinder med exv BUP och ansvara för högspecialiserad vård och vara motor i den s k virtuella kompetensnoden
Äldre med psykisk ohälsa Idag är 1,6 miljoner > 65 år, beräknas öka till 2,3 miljoner 2030 (källa: SCB) Bland dessa kommer 11-15 procent att drabbas av depression Stor okunskap om äldres psykiska hälsa Socialstyrelsens dödsorsaksregister: Självmordstalet (antal självmord per 100 000 invånare) är mer än 40 procent högre bland äldre män (65 år och äldre) än bland män under 65 år, och tre gånger så högt som bland kvinnor
Äldrepsykiatri Äldrepsykiatri är inget väl avgränsat område Tillgång till subspecialiserad äldrepsykiatri är varierande inom VGR och organiserat på olika sätt. Detta medför brister i implementering och spridning av känd kunskap, utveckling av förbättrade behandlingsmetoder och möjligheter att möta en demografisk utveckling med en växande befolkning i de högre åldersgrupperna. Psykologisk behandling gör skillnad även för äldre. Läkemedelsförskrivning stiger - psykologisk behandling sjunker med ökad ålder
Äldrepsykiatri - ÅTGÄRDER Äldrepsykiatri är av Socialstyrelsen föreslaget bli en egen tilläggsspecialitet Multidisciplinära subspecialiserade äldrepsykiatriska enheter/team bör, i linje med tillskapandet av tilläggsspecialiteten äldrepsykiatri, utvecklas inom samtliga förvaltningar Utarbetande/utveckling av arbetsformer för konsultativa insatser till primärvård och somatisk specialistsjukvård
Ätstörningar Anorexia nervosa (AN), Bulimia nervosa (BN) Ätstörning utan närmare specifikation (Ätstörning UNS) Ätstörningar är ofta allvarliga tillstånd med livshotande fysiska och psykologiska komplikationer som drabbar unga människor, främst flickor, under en identitetsskapande del av livet. AN medför ökad dödlighet. Ätstörningstillstånden kännetecknas av patologisk fixering vid mat, vikt och kroppsuppfattning samt negativ självbild - självkänslan är starkt kopplad till kroppens vikt och form. Negativ upplevelse av kroppen och störd kroppsuppfattning spelar stor roll vid ätstörningar. Hos 65 procent av vuxna och 40 procent av barn och ungdomar med ätstörningar återfinns andra psykiatriska diagnoser.
Ätstörningar Kompetens i KBT, IPT och familjeterapi finns ännu inte i tillräcklig omfattning Internetbaserad behandling för ätstörningsproblematik behöver utvecklas och implementeras brett i regionen Det saknas tillräckligt antal specialiserade vårdplatser för vuxna vid samtliga förvaltningar i VGR. Behovet avspeglas i omfattningen av köpt vård enligt avtalet om valfrihetsvård. Den totala omfattningen av behovet i hela VGR behöver utredas närmare
Ätstörningar ÅTGÄRDER RMR för ätstörningsvård med förtydligade uppdrag till respektive vårdnivå pågår Utökade möjligheter till specialiserad heldygnsvård för ätstörningar inom regionen utreds i ett regionalt uppdrag som kan tydliggöra behovet och ta fram förslag. Fortsatt satsning på utbildning i KBT/IPT och familjeterapi till personal inom såväl specialistvård som närsjukvård Specialiserad öppenvård för den yngsta målgruppen <18 år behöver utvecklas genom exv mobilt team
Nya områden att utveckla vidare Sexualmedicin i nära samverkan med sexualmedicinskt centra Samsjuklighet regionövergripande mottagning för utmattningssyndrom och psykisk sjukdom i nära samverkan med ISM Annan samsjuklighet som ger högt omvårdnadsbehov Basutredning
Andra områden att utveckla Patientsäkerhetsarbetet Forskning Patient- och brukarperspektivet Tillgänglighet IT-stöd
Sammanfattning Utjämna inomregionala skillnader nå önskat läge Kraftfull och långsiktig satsning på kompetensförsörjning Säkra kunskapsinhämtning Förändra/förbättra heldygnsvården Främja den somatiska hälsan inom specialistpsykiatrin Utveckla samverkan; patienter och närstående
Inkomna remissvar områden i förslaget som är föremål för synpunkter Förvaltning/ Organisation Arbetssätt/ Innehåll Brukarmedverkan Fortsatt arbetssätt, finansieringsansvar saknas i planen Saknas i planen, Uppdraget Kompetensutveckling, Kompetensförsörjning Uppföljningsindikatorer HSNK + + k k KJV + k KS + + k + NU + k Regionalt + Cancercentrum Väst RSMH Livet + k k SkaS + k SR allmänmedicin + SR internmedicin + SU + k SÄS + + k Angereds Närsjukhus avstår från att lämna synpunkter på denna remiss. + stöder RUP-förslaget, - gör invändningar till RUP-förslaget, k = förslag till kompletteringar/justeringar
Synpunkter Arbetssätt/innehåll + Denna utvecklingsplan bedöms utgöra en god grund för fortsatt utveckling av det psykiatriska kunskapsområdet och den psykiatriska vården i VGR med fokus på jämlik och kunskapsbaserad vård Utvecklingsplanen täcker in de dominerande diagnosområdena inom psykiatrin.funktionellt att huvudsakligen strukturera planen utifrån diagnoser.kompletteras på ett rationellt sätt av kapitel med annan utgångspunkt än diagnos. Sammantaget bedöms att planen ger en allsidig beskrivning av psykiatrins historiska och pågående utveckling samt en nulägesbeskrivning av vårdutbudet och fortsatta utvecklingsbehov. SU
Arbetssätt/innehåll + Föreliggande förslag till utvecklingsplan är resultatet av ett omfattande arbete där kompetens av många berörda aktörer tagits tillvara. Ett antal angelägna diagnoser och kompetensområden beskrivs ingående. Upplägget med en presentation av området, nulägesbeskrivning, önskat läge, gap-analys, förslag till åtgärder och uppföljningsindikatorer ger en tydlig bild över utgångsläge, målbild och vilka förutsättningar som krävs för att komma dit. KJV bra att arbetet i grupperna, med något undantag, har skett med bred representation och delaktighet från olika delar av psykiatrin i regionen eftersom det bidrar till större acceptans och påverkan i klinisk vardag. - KS
Arbetssätt/innehåll + - förslaget till regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatrin bygger på ett omfattande arbete i olika delgrupper. För att planen ska få en större kraft i att styra vuxenpsykiatrin mot målet att motverka psykisk ohälsa behöver den dock förtydligas, utvecklas och kompletteras. HSNK ser positivt på den långsiktighet och inriktning mot evidensbaserad vård som förmedlas i utvecklingsplanen Förslaget innebär förändringar och utökade uppdrag som omöjligt kan omhändertas inom NU-sjukvårdens nuvarande budget Förslaget innebär ett ökat fokus på närstående och psyko- pedagogik ger en utveckling mot färre patientbesök NU Om rekommendationerna i RUP enbart bygger på vetenskapliga studie så bygger man in en brist som riskerar man att underminera planens användbarhet och tillförlitlighet. KS
Arbetssätt/innehåll + - På ett helt annat sätt än tidigare betonar planförslaget behovet av att följa upp den somatiska hälsan hos människor med psykisk ohälsa. Det ser vi som ett stort steg framåt, jämfört med tidigare utvecklingsplaner. Med några enstaka undantag präglas hela planförslaget av ett mycket ensidigt medicinskt perspektiv på psykisk ohälsa, med åtföljande terminologi och kategoriseringar. Det socialpsykiatriska synsättet lyser i stort sett genomgående med sin frånvaro, både som förklaringsmodell och som modell för (primär) behandling. Helhetssynen på psykisk ohälsa, och på människor med psykisk ohälsa, blir lidande av den hårda inriktningen mot ett diagnos-, symtom- och subspecialiseringstänkande. RSMH-Livet
Brukarmedverkan + - k I arbetet med utvecklingsplanen positivt att företrädare för brukarorganisationer har medverkat. De har också lämnat synpunkter på utkasten till arbetsgruppernas redovisningar. Vi anser att man i planen bör redovisa och kommentera dessa. HSNK Det förefaller inte heller som om brukar- och närståendeorganisationer har deltagit i arbetet. Vi anser det givet att de skall ges möjlighet att delta, och att det skulle ha gjorts redan från början. KS innehåller planförslaget inget självständigt avsnitt om fasta samverkansformer med brukar- och anhörigorganisationer. borde anges på vilket sätt organisationernas medverkan och inflytande skall kunna säkerställas på verksamhetens olika ledningsnivåer. RSMH-Livet
Fortsatt arbetssätt, finansieringsansvar saknas i planen - k I utvecklingsplanen presenteras ett stort antal mål och drygt 60 åtgärdsförslag av varierande omfattning. I flera fall anser vi att målen behöver preciseras. Många gånger saknas också en värdering av hur åtgärderna kan genomföras och vilka resurser de kräver. Man behöver, med detta som grund, göra en prioritering mellan mål- och åtgärdsförslag. Regionala skillnader behöver tydliggöras HSNK rimligt att någon form av prioritering kommer att behöva göras handlingsplan tas fram kopplat till den regionala utvecklingsplanen. I denna bör prioriteringar framgå liksom hur aktviteterna ska finianseras. SkaS
Saknas i planen - k Hälsoekonomiska effekter bör belysas mer HSNK Trauma och PTSD är ett område som bör utvecklas mer i planen KS Indikatorerna skulle med fördel kunna redovisas och analyseras utifrån ålder, kön och födelseland KJV Samlad bedömning av resursbehov för att nå uppställda mål SU Gruppen unga vuxna SÄS Fasta samverkansformer med brukar- och anhörigorganisationer RSMH-Livet
Förslag på fortsatt arbetssätt Två befintliga regionuppdrag (psykostillstånd och ångest/depression) kompletteras med delar ur RUP Ett kommande regionuppdrag (missbruk/beroende) kommer att komplettera RUP Kring övriga områden förslås ett antal regionuppdrag att formuleras och hanteras på sedvanligt sätt (ordnat införande)