Alumnstudie av Teknisk Fysik med Materialvetenskap 13 december 2012 Sammanfattning Denna rapport är skriven för att ge en bild över vad alumner från Teknisk fysik med materialvetenskap gjort efter examen. Rapporten ska användas, dels för att visa dagens Q-studenter var jobben finns och dels vara ett underlag till högskoleverkets utvärdering av utbildningen. 50 alumner har hittats med hjälp av LinkedIn; 25 har intervjuats och fått svara på frågor om var de jobbar/har jobbat, vad som var bra med utbildningen, vilka rekommendationer de har för dagens Q-studenter, etc. Bland de intervjuade alumnerna finns det både doktorander och de som är anställda på företag. De flesta har fått jobb snabbt, 92% hade sin första anställning inom 6 månader efter presentationen av examensarbetet och av dessa hade 56% en anställning som väntade när exjobbet var klart. Det vanligaste sättet att få ett jobb på var genom att söka på annonser eller på annat sätt utlysta tjänster. Rekommendationer från tidigare chefer eller handledare samt egna kontakter har, för många, varit till stor nytta. Från utbildningen uppskattades de många projekten under senare delen av utbildningen och den omfattande kunskapen om analysmetoder som förmedlades genom programmets kurser. 21 av de 25 tillfrågade alumnerna är intresserade av att ha någon form av kontakt med studenter på utbildningen.
Bakgrund och målsättning Den här studien genomfördes av Charlotte Skjöldebrand och Sofia Kontos, som studerar sista året på Q, på begäran av programsamordnare Peter Svedlindh. Syftet är att visa dagens och kommande Q-studenter vad tidigare studenter har gjort efter examen. Alumnerna har även fått möjlighet att ge tips och råd samt ange om de är intresserade av kontakt med studenterna. Förhoppningen är att undersökningen ska vara en början till en bättre kontakt mellan alumnerna och studenterna på utbildningen. Rapporten ska även användas som underlag till självvärderingen inför högskoleverkets utvärdering av utbildningen Teknisk fysik med materialvetenskap. Genomförande och bearbetning Det första steget i undersökningen var att hitta så många alumner som möjligt med hjälp av LinkedIn. Till hjälp fanns även en lista från Uppsala Teknolog och Naturvetarkår (UTN) över alumner som tagit examen 2008 eller senare. På det här sättet hittades 50 alumner. En del av alumnerna har tagit examen tidigare än 2008 vilket beror på att de har hittats genom tips från andra alumner. Det andra steget var att kontakta 25 alumner för en intervju. De intervjuade alumnerna hittades med hjälp av LinkedIn, Uppsala universitets hemsida och tips från redan intervjuade alumner. De kontaktvägar som användes var mail och telefon och intervjuerna genomfördes sedan skriftligt (7 st), via telefon (9 st) eller genom personliga möten (9 st). Det är viktigt att ha i åtanke att studien är något snevriden eftersom att inte alla alumner har kontaktats. De alumner som har kontaktats kan ha fått jobb snabbare och ha en annan bild av utbildningen än de som inte har kontaktats. Resultat av undersökningen Av de alumner som hittades är det 17 som doktorerar och 33 som jobbar på företag. De högskolor och universitet som finns representerade kan ses till vänster och företagen kan ses på nästa sida. Den enskilt största arbetsgivaren i den här studien är Uppsala universitet (UU) med 11 doktorander, den näst största arbetsgivaren är Sandvik med 7 anställda. 1
2
Sammanställning av genomförda intervjuer Nedan följer sammanställningen av de genomförda intervjuerna. Det är åtta frågor som ställdes under intervjun och för varje fråga ges en sammanfattning av svaren alumnerna gav. 11 doktorander och 14 personer från industrin har intervjuats. De flesta av de intervjuade doktoranderna studerar på UU och är överrepresenterade av naturliga skäl. De har varit lätta att komma i kontakt med dels för att de fanns på plats, dels för att vi kände en del av dem från undervisningen på olika kurser. De fyra avdelningarna som finns representerade är Tillämpad materialvetenskap (5st), Fasta tillståndets elektronik (2st), Elektricitetslära (2st) och Materialkemi (1st). En av doktoranderna på Tillämpad materialvetenskap är anställd av Försvarshögskolan men utför sin forskning på UU. Den sista doktoranden är anställd på Luleå tekniska högskola (LTU) på avdelningen för materialvetenskap. Kan du beskriva dina nuvarande arbetsuppgifter? Doktorander Som doktorand är målet att utvecklas till forskare. Man utför individuell forskning även om man ofta samarbetar med andra. Man får agera som sin egen projektledare mer eller mindre. En doktorandtjänst ser ut på så sätt att 60% av tiden går till forskning, 20% till undervisning/handledning av studenter/andra administrativa uppgifter på avdelningen och de sista 20% till egen utbildning (läsa kurser). Även om områdena varierar brett så innehåller de flesta tjänster experimentellt arbete, simuleringar, beräkningar och dataanalys i varierande mängd. Man tränas också i att läsa och skriva artiklar samt göra presentationer inför en grupp, i vissa fall på konferenser utomlands. Det experimentella arbetet kan se väldigt olika ut. En del bygger sin experimentuppställning i verkstadsmiljö medan andra tar fram nya (mindre giftiga/billigare/bättre) material för till exempel solceller i laboratoriemiljö. Hur mycket praktiskt eller teoretiskt arbete man har skiljer sig från tjänst till tjänst. Industrianställda De personer från industrin som har blivit intervjuade kommer från många olika företag och deras arbetsuppgifter ser väldigt olika ut från person till person. Arbetsuppgifterna kan se olika ut även för personer som angett samma yrkestitel, speciellt när det kommer till hur mycket tekniskt eller administrativt ansvar man har. En lista över företag finns på sida 2. Många arbetar som process-/utvecklings- /applikations-/provningsingenjörer men det finns även andra titlar som arbetschef, forskare, patentingenjör och mjukvaruutvecklare representerade. De förstnämnda sysslar mycket med att ta fram, felsöka och förfina produkter och processer. De har 3
varierande inslag av kundkontakt och personalansvar. En del jobbar tätt mot produktionen och andra på forskningsenheter. Vissa har ansvar och förståelse för en eller flera produkters hela väg från råmaterial till kundleverans och reklamation medan andra är mer specialiserade på en liten del av framställningsprocessen. Det är inte ovanligt att man deltar i flera olika projekt samtidigt och att man till och från är projektledare. När det kommer till specifika arbetsområden är ytbehandlingar och ytkarakterisering/avbildning samt materialutveckling överrepresenterade. Det kan bero på att många av de intervjuade jobbar på materialinriktade företag som Sandvik, Seco, Erasteel, Sapa och Outokumpu. Hur har vägen till ditt nuvarande jobb sett ut? De flesta doktorander som intervjuats har börjat sina doktorandarbeten relativt kort tid efter examen. Vissa har börjat direkt medan andra börjat efter några månaders projektanställning på de företag de gjorde sina examensarbeten på. Det verkar inte som att doktorera har varit ett självklart val för alla. Många har sökt flera olika jobb, både inom industri och akademi och de flesta har gjort sitt examensarbete på andra ställen än UU. Några verkar dock ha varit på det klara med vilket område de helst ville söka sig till. De flesta av de intervjuade alumnerna som arbetar inom industrin har materialrelaterade jobb. Eftersom de intervjuade har jobbat olika länge (olika examensår) varierar det hur mycket erfarenheter de har samlat på sig fram till idag. Endast en av de intervjuade har doktorerat men det beror troligtvis på att majoriteten av de intervjuade tog examen 2008 eller senare. Många har bytt arbetsplats efter examen eller sitt första jobb. Men det finns också en andel som fått nytt jobb på samma företag, om än inte alltid på samma avdelning. Många har sommarjobbat en eller flera somrar i industrin på materialrelaterade företag och på så sätt skaffat sig erfarenhet och kontakter. Andra har fått kontakt med företag genom sina exjobb. De flesta verkar inte ha haft problem att få jobb även om några har fått vänta längre än andra av konjunkturmässiga skäl (avgångsår 2004-2005 och 2008-2009) eller på grund av att de har begränsat sitt jobbsökande till en specifik geografisk region. Några som haft svårt att få jobb i industrin har sökt sig till akademin och fått doktorandplatser eller tagit tillfälliga jobb/studerat. Vissa har även sökt sig utomlands under lågkonjunktur, när det har varit svårt att få jobb i Sverige, för att återvända när jobbmöjligheterna hemma ökade. Hur fick du ditt nuvarande jobb? De allra flesta av alumnerna fick sina jobb genom att söka på annonser eller på annat sätt utlysta tjänster. Det näst vanligaste sättet att få jobb var genom rekommendationer av en tidigare chef eller handledare. Detta skedde ofta i kombination 4
med att alumnen sökte en utlyst tjänst. Sedan finns det diverse olika sätt, till exempel kan de ha omplacerats eller sökt ny tjänst internt, ha fått antsällning som en fortsättning på sitt exjobb, själva hört av sig till arbetsgivaren eller fått jobbet genom kontakter. Detta sammanfattas i stapeldiagrammet i figur 1. Figur 1: De olika sätten alumnerna fick sina nuvarande jobb på. Hur snabbt efter grundexamen fick du jobb? Som kan ses i figur 2 hade 92% av alumnerna fått jobb inom ett halvår och 56% fick jobb inom en månad efter examen. Majoriteten hade börjat söka jobb redan under exjobbet och hade på så sätt en anställning som väntade när studierna var klara. Här räknas tiden från exjobbspresentationen till anställning förutom i tre fall där alumnerna efter presentationen har haft en kortare projektanställning för att utreda saker som inte fick plats i exjobbet. I dessa fall har tiden till jobb räknats från att projektanställningen avslutades. I två fall dröjde det lång tid att få ett materialrelaterat jobb vilket, i båda fallen, berodde på lågkonjunkturen 2004 och 2005. Personerna har inte varit arbetslösa hela tiden utan haft tillfälliga anställningar inom diverse områden. 5
Figur 2: Hur lång tid det tog innan alumnerna fick sitt första jobb efter examen. Med tanke på dina nuvarande arbetsuppgifter: Vilken del av dina studier har du haft mest nytta av? Har det funnits andra aktiviteter som har varit till nytta? Generellt tycker alumnerna att de har fått lära sig att ta till sig kunskap på ett effektivt sätt och att kritiskt analysera information. De tycker sig även ha fått en bred kunskapsbas inom bland annat matematik, grundläggande fysik och materialrelaterade områden. De anger även att de har lärt sig vara noggranna, skriva på ett vetenskapligt sätt och att kunna uppskatta rimligheten i påståenden och antaganden. Detta har de kunnat tillgodogöra sig löpande under hela utbildningen. Ett annat uppskattat element är projekten i kurserna under den senare delen av utbildningen. Här får man lära sig att självständigt identifiera och formulera ett problem samt själv söka och sortera kunskapen som behövs för att hitta en lösning. Man lär sig även att praktiskt lägga upp och driva ett projekt. Mycket uppskattad var kursen Ingenjörsmetodik som inte längre finns i programmets studieplan men som till stor del har ersatts av Självständigt arbete i teknisk fysik med 6
materialvetenskap. Det man värdesatte i Ingenjörsmetodik var gruppdynamik och att lära sig driva industriprojekt. Vad gäller specifika kurser uppskattades de som innehöll analystekniker, vilket man i nuvarande system lär sig till stor del i kurserna Materialanalys och Avancerad materialanalys. Detta uppskattades både av alumner som doktorerar inom materialvetenskap men även alumner som jobbar inom industrin exempelvis på Sandvik. Kurser i kvantmekanik ansågs också vara nyttiga då de ligger till grund för en del analystekniker. Alumnerna nämnde även kurser inom det område de jobbar. Här ingår ett brett spektrum av framförallt materialkurser, bland annat kurser i magnetsika material, tribologi, hållfasthetslära, halvledarteknik och ytbeläggning men också kurser inom elektromagnetism, mätteknik och programmering. En del alumner efterlyser mer praktiskt arbete, som att få tillbringa mer tid vid analysinstrumenten och fler kurser i beräknings- och simuleringsprogrammen MATLAB och Simulink. Utanför studierna har styrelse-, studieråds- och programrådsverksamhet varit nyttiga för att lära sig projektledning, att organisera möten och få saker gjorda i tid. Om inte annat har det varit bra att ha i CV:t. Att vara mattementor har också varit givande och man har lärt sig att samordna grupper och förklara komplicerade problem så att folk förstår. Tidigare arbetslivserfarenheter har också varit nyttiga. Generellt är det bra att skaffa sig ett brett nätverk och att ha någonting utanför studierna för att ladda om. Baserat på dina erfarenheter från arbetsmarknaden och jobbsökandet: Finns det någonting du skulle rekommendera dagens Q-studenter? Det kom in många tips och råd till dagens Q-studenter. En del av råden återkommer många gånger och nedan listas råden efter hur ofta de förekom med det vanligaste först. Välj sådant man är intresserad av, både vad gäller kurser och exjobb. Detta kan innebära att man breddar sina studier och väljer till kurser från andra program och till exempel språk. Det kan också innebära att fördjupar sig inom områden man tycker är intressanta. Ta kontakt med företag eller avdelningar man tycker är intressanta och våga ställa frågor, gärna innan man söker jobb eller exjobb. Visar man intresse när man studerar eller sommarjobbar knyter man kontakter och det är en större chans att man, i ett senare skede, kan få ett jobb. 7
Nätverka och försök hitta mentorer. Underhåll och utnyttja dina kontakter! Till exempel kan det vara bra att prata med gamla studenter för att bilda sig en uppfattning av ett företag man tror kan vara intressant. Lägg tid på ditt CV och håll det uppdaterat. Man vet aldrig när man behöver det och den första selektionen när man söker jobb sker oftast på ens CV och personliga brev. Tänk också på att inte ljuga i CV:t, ärlighet leder till att man hamnar på en tjänst man passar för. Det kan även vara annorlunda i andra länder, till exempel i England efterfrågas ett mer personligt CV där man beskriver sig själv som person. Sök många exjobb, gärna inom industrin, i god tid och välj med omsorg. Det kan vara en väg till ett jobb. Samma sak gäller när man söker jobb och tänk på att det finns många vägar in på ett företag, man kan till exempel börja som konsult. Ha koll på den bransch/de företag man är intresserad av och gå på så många studiebesök och arbetsmarknadsdagar man kan. Betyg är inte allt, ofta tittar arbetsgivaren på hur man är som person och att man har sin examen. Man ska passa på att lära sig så mycket som möjligt även om kursen inte är så intressant, man vet aldrig när man kommer att behöva det. Ge inte upp! Det kan vara kärvt ibland på arbetsmarknaden men det löser sig. Åk utomlands för att studera/göra exjobb/forskningsprojekt. Ha inte för låga krav när man söker jobb och våga ställa frågor under arbetsintervjun. Tryck på att man på UU läser mycket analys, ytteknik och tribologi när man söker jobb. Engagera sig utanför studierna. Man har lång tid på sig att vara yrkesverksam så testa olika saker som att doktorera och jobba gärna ett tag efter studierna för att sedan doktorera. Kräv en hög ingångslön. Löneökningen sker oftast procentuellt vilket betyder att det är viktigt med ett bra utgångsläge. 8
Jobba inte mer än nödvändigt om man inte vill. Ofta får man en lön för att arbeta 8 timmar om dagen och de extra timmar man lägger på jobbet får man sällan tillbaka, vare sig i pengar eller uppskattning. Hur ser din framtida karriär ut? Var ser du dig om 5 år? Doktorander Doktoranderna som har intervjuats kommer med stor sannolikhet ha disputerat inom fem år och kan inte säga vad som väntar i framtiden. De flesta är öppna för att antingen vara kvar inom akademin eller att gå ut i industrin och ser föroch nackdelar med båda alternativen. De flesta vill fortsätta inom det forskningsområde de doktorerar inom oavsett var de hamnar. Exempel på vad de tror kan hända i framtiden är att de blir forskningsingenjörer på ett större företag, delaktiga i spin-off företag från universitetet eller har en administrativ tjänst på till exempel energimyndigheten. Industrianställda Många av de industrianställa är också öppna för framtiden och kan tänka sig att byta företag, börja doktorera eller helt byta spår. Av de som jobbar på företag tänker sig majoriteten att de stannar kvar inom samma företag eller bransch men med en högre position med mer ansvar. Många säger att de siktar på att bli projektledare eller att inneha en chefsposition. Det är även många som inte tilltalas av att bli chef utan istället vill jobba med utvecklings- och förbättringsarbete, fördjupa sig inom sitt område eller bredda sig och lära sig nya saker. Två av de intervjuade kan även tänka sig att flytta utomlands. Är du intresserad av kontakt med dagens Q-studenter? Om ja: I vilken form? 21 av de 25 tillfrågade alumnerna är intresserade av kontakt med studenterna i någon form. Av dessa är det 3 som endast vill ha en proffisionell kontakt med studenterna och handleda exjobb, föreläsa eller medverka till studiebesök. De övriga 18 är öppna för olika typer av aktiviteter. De kan, som de andra, tänka sig att föreläsa, ordna studiebesök eller handleda exjobb men är också öppna för mer sociala aktiviteter som alumnkvällar, gasker och återträffar eller att under avslappnade former komma och prata om livet efter examen. Det är även flera som är öppna för att träffa studenter under lunchmöten eller afterwork, föreläsa om vad de har gjort efter examen, ställa upp på fler intervjuer och vara mentorer. Den här informationen och relevanta kontaktuppgifter vidarebefordras till alumnansvarig i Q-sektionen som förhoppningsvis kommer att anordna aktiviteter i framtiden. 9
Fortsatt studie Q-programmet kommer att anställa en eller flera studenter som fortsätter studien och regelbundet kontaktar alumner för intervjuer och sammanställer rapporter. Rapporterna kommer att visas för Q-studenterna för att ge en bild av hur arbetsmarknaden ser ut och för att stärka kontakten mellan alumner och studenter på utbildningen. Eventullet kan alumnprofiler/intervjuer läggas ut på Q-studenternas hemsida www.materialvetenskap.se. Det kan vara en fördel om den anställda studenten går fjärde eller femte året eftersom sannolikheten är större att studenten känner flera av de nyutexaminerade alunmerna. Vi rekommenderar även att man skapar en web-baserad enkät för att underlätta framtida undersökningar. Det har också varit ett problem att amlunerna har uppgivit sin studentmail som kontaktväg eftersom att den upphör att fungera efter examen. En lösning på problemet skulle kunna vara att be studenterna uppge en privat mail och anmäla sig till alumndatabasen redan innan de har tagit examen. 10